Finska Ångfartygs Aktiebolagets passagerarlistor

År 1892 bestämde myndigheterna att förteckningar över passagerare, s.k. passagerarlistor, skulle hållas. F.Å.A.:s passagerarlistor är till stor del bevarade och finns i dag på Handskriftsavdelningen vid Åbo Akademis bibliotek. Samlingen består av 145 inbundna böcker av folioformat. Huruvida några böcker saknas är svårt att avgöra, då listorna är uppgjorda enligt vilket atlantrederi passagerarna reste med och sidorna därför ej är ifyllda i ordningsföljd. Från F.Å.A.:s sida sett har det mera varit fråga om räkenskapsböcker och man har tydligen använt dessa till att beräkna provisioner från atlantrederierna m.m. Listorna är fulla av överstrykningar och annulleringar, kommentarer om uteblivna resenärer, kommentarer om tilläggsbetalningar, resenärer refuserade på grund av sjukdomar osv.

Passagerarlistorna innehåller passagerare i III klass, dvs. emigranter. Passagerare i I och II klass är registrerade endast då emigranter betalt tillägg för att åka i bättre klass. En jämförelse mellan antalet passagerare i passagerarlistorna och i Hangö tidning, som fortlöpande rapporterar ingående och utgående fartyg inklusive last och passagerare, visar, att antalet i passagerarlistan och i tidningen sällan sammanfaller. Skillnaderna är åt båda hållen. Ibland redovisar tidningen färre passagerare än passagerarlistorna och ibland är tidningens antal högre. Skillnaderna kan vara upp till flera tiotals passagerare. Det finns även exempel på att tidningen rapporterar emigranter på en viss tur, men motsvarande passagerarlistor saknas i böckerna. Passagerarna registrerades på flera olika ställen, även om de från Hangö åkte med samma båt. Så är t.ex. s/s Polaris passagerare för avgångarna 5.10.1901 och 4.10.1902 registrerade på vardera 12 platser. Detta medför att det är svårt att tillförlitligt räkna antalet passagerare för varje tur.

I passagerarlistorna finns även upptagna en del emigranter som reste på linjen Åbo - Köpenhamn - Hull. Varför dessa finns med har ej kunnat utredas. Sannolikt är, att båten från Hangö varit fullbokad, varför en del passagerare förpassats via Åbo. Åtminstone fram till 1914 anlöpte Hull-båtarna förutom Hangö även Helsingfors eller Åbo under isfri tid.

Passagerarlistorna innehåller i huvudsak följande information:

• namnet på den resande
• kön samt ålder
• avfärdsdatum från Finland
• namn på båt från Finland
• namn på rederi från England (Danmark, Tyskland m.fl.)
• transitohamn i England (ofta utelämnad uppgift)
• angöringshamn i Amerika (ofta utelämnad uppgift)
• avfärdsdatum från England (Danmark, Tyskland m.fl.)
• namn på båt från England (Danmark, Tyskland m.fl.), infört f.o.m. ca 1901-1902
• biljettens pris
• avfärdsort (dvs. ort varifrån biljetten gällde)
• destinationsort (dvs. ort vart biljetten gällde)
• typ av biljett (kontant, prepaid etc.)
• namn på eventuell agent som sålt biljetten
• hemort (ofta utelämnad uppgift)
• resklass (nästan alltid III klass)
• ressällskap (ofta utelämnad uppgift)
  

Vad är det för nytta av passagerarlistorna om man söker personer som utvandrat till Amerika?

Söker man från Finland utvandrade personer skall man inte sätta alltför stort hopp till passagerarlistorna:

• Har personen verkligen utvandrat? Ibland försvinner en person ur kyrkböcker, mantalslängder och andra källor utan att man vet vart personen tagit vägen. Hittas personen i passagerarlistorna, så vet man åtminstone var man skall fortsätta att leta.
• När utvandrade personen i fråga? I kyrkböckerna hittar man ofta anteckningen "i Amerika" eller "till Amerika 1893". Ur passagerarlistorna hittar man exakt datum för avfärden.
• Med vem reste personen? Om man har svårt att hitta personen i Amerika kan ressällskapet ge vissa ledtrådar. Familjer reste ofta på samma biljett, medan vänner och personer från samma by hade egna biljetter. Ofta reste man dock i grupper och blev registrerade efter varandra eller åtminstone nästan efter varandra i passagerarlistorna. Genom att söka efter någon av de andra passagerarna kan man kanske hitta den eftersökta personen.
• Var bosatte sig personen i Amerika? Detta ger ej passagerarlistorna några uppgifter om. Däremot anges till vilken ort biljetten var utställd. Det är ofta samma ort som bosättningsorten, men det har påvisats, att upp till ca 60 % av emigranterna snabbt flyttade till andra orter.
• Ger destinationshamnen i Amerika någon ytterligare information? Nej, den informationen som kan fås ur destinationshamnens bevarade dokument är minimal. Passagerarna som steg i land registrerades, men i dokumenten finns i stort sett samma information som i F.Å.A.:s passagerarlistor. Om personen i fråga utvandrat från Finland, men ej återfinns i F.Å.A.:s passagerarlistor, får man däremot viktig information ur destinationshamnens listor.
• Är det hjälp av F.Å.A.:s passagerarlistor då man söker personen i transitohamnens passagerarlistor i England? Sådana listor finns det väldigt sparsamt av och de innehåller i allmänhet endast namnet på den resande. De listor som finns är oftast bevarade av någon speciell orsak, t.ex. s/s Titanics passagerarlistor är bevarade.
  

Följande uppgifter i passagerarlistorna är av vikt om man är bosatt i Amerika och söker sina finländska rötter:

• Hemorten. Den viktigaste informationen är hemorten för personen i fråga. Tyvärr är uppgifter om hemort införda endast för en del av emigranterna.
• Avfärdsorten, dvs. ort varifrån biljetten gällde. Är inte hemorten införd kan uppgiften om från vilken ort biljetten är utfärdad vara av stort värde. Största delen av passagerarna har endast löst biljett från Hangö, varför hemorten ej går att spåra den här vägen.
• Namnet på agenten. Ibland kan uppgiften om vilken agent som sålt biljetten leda en vidare till rätt del av landet. Eftersom det inte finns förteckningar över agenterna, måste man kanske söka i dagspressen efter F.Å.A.:s annonser för att hitta på vilken ort agenten var verksam.
• Tidpunkt. Ibland vet man inte den exakta tidpunkten för en persons avresa. Den kan behövas för att t.ex. kunna identifiera personen i passförteckningarna, som innehåller uppgifter bl.a. om personens hemort. Tidpunkten för avresan från Hangö är alltid noterad.
• Ressällskap. Med vem reste personen? Om man har svårt att hitta personens hemort kan ressällskapet ge vissa ledtrådar. Familjer reste ofta på samma biljett, medan vänner och personer från samma by hade egna biljetter. Ofta reste man dock i grupper och blev registrerade efter varandra eller åtminstone nästan efter varandra i passagerarlistorna. Genom att söka efter någon av de andra passagerarna kan man kanske hitta den eftersökta personens hemort.
• Allmän information. Det är mycket vanligt att amerikaner söker efter med vilka fartyg en förfader reste med till Amerika och vilka resrutter förfadern använde. Detta har en stor betydelse vid försök att skapa en bild av förfaderns liv och leverne ur det mycket sparsamma källmaterial som finns att tillgå i Amerika.
  

F.Å.A.:s passagerarlistor på Handskriftsavdelningen vid Åbo Akademis bibliotek är löpande numrerade från 1 till 145. Numreringen är dock ologisk och följer inte en kronologisk ordning eller en uppdelning enligt rederi. På en del av böckerna finns äldre numrering, medan andra är helt onumrerade. Av dessa nummerserier är endast "White Star" 1-28 och "Cunard" 1-31 logiska och kronologiskt ordnade. Dessutom finns en numrerad serie med 53 böcker, här kallad "Nummerserien", som innehåller ett stort antal rederier. Serien som här kallas "Onumrerade serien" är lika blandad som "Nummerserien". Varför en del böcker är numrerade medan andra är onumrerade har ej kunnat utredas. År 1931 ersätts alla böcker av en serie som här kallas "Nya serien".

Förutom finländare innehåller böckerna tusentals ryssar, en del ester, letter och livländare. Många ryssar har judiska namn, men även tyska namn är vanliga. Delvis är de införda i separata böcker, men även i böckerna som domineras av finländare finns det en hel del av dessa emigranter. Om alla ryska emigranter reste via Hangö är oklart, för F.Å.A.:s båtar transporterade ryska emigranter t.ex. från Libau till Hull utan att anlöpa finsk hamn på vägen. F.Å.A. transporterade 3-4 gånger flera hundra ryska marinsoldater på väg till Philadelphia i Förenta Staterna. Åtminstone en av transporterna skedde med F.Å.A.:s fartyg direkt till Philadelphia utan omlastning i England.

Vid utbrottet av första världskriget i juli 1914 avbröts trafiken mellan Hangö och Hull. Trafiken återupptogs sommaren 1919 med s/s Arcturus och s/s Astraea, men passagerarlistorna börjar först i februari 1920. Om böcker saknas eller om inga passagerare befordrades är oklart. Motsvarande avbrott i trafiken skedde vid krigsutbrottet i september 1939. Ett fåtal biljetter såldes åren 1940-1941, men trafiken kom i gång på allvar först år 1946. Destinationshamnarna var nu Köpenhamn, London och Antwerpen. F.Å.A.:s passagerarfartyg anlöpte ej Hull efter kriget.

Länkar till webbsidor med summariska innehållsförteckningar till passagerarlistorna:

Register till passagerarlistorna

Migrationsinstitutet i Åbo har matat in de flesta av F.Å.A.:s passagerarlistor på dator. Denna databas är sökbar via Internet (endast på finska och engelska).

Följande bör beaktas vid sökning i databasen eller då man beställer utdrag från Migrationsinstitutet:

• Alla passagerare är inte inmatade. Om namnet är överstruket har detta ej matats in i databasen. Orsaken till överstrykningen varierar. En del har annullerat resan, men en del är tydligen överstrukna bl.a. i samband med rederiets kontrollräkningar av passagerarna.
• Refuserade vid läkarundersökningen. En del passagerare skrevs in i passagerarlistorna, men klarade ej läkarkontrollen. Dessa är utelämnade ur databasen. En del reste trots allt och vid deras namn kan kommentaren "reste på egen risk" förekomma. Denna kommentar är sannolikt utelämnad ur databasen.
• Agentens namn har systematiskt lämnats bort ur databasen. Bortlämnandet av denna ytterst viktiga uppgift gör att man ej kan spåra resenärens hemort via agenten.
• Biljettens nummer har systematiskt lämnats bort ur databasen. Det går ej att se om biljetten betalades kontant eller om en s.k. prepaid biljett användes.
• Resklassen har lämnats bort ur databasen. Största delen av emigranterna reste i III klass, men en del betalade extra för att resa i II klass hela eller delar av resan.
• Tilläggsbetalningar har systematiskt lämnats bort ur databasen. Det var rätt vanligt att passagerare med en s.k. prepaid biljett erlade tilläggsavgift för resan.
• Flera personer på samma biljett. Om flera personer reste på samma biljett har biljettsumman delats upp på de olika personerna. Det är sannolikt att summorna är missvisande.
• Felaktigt datum. Om tiden mellan avgång från Finland och avgång från England är onaturligt lång, kan inmataren av uppgifterna i databasen ha glömt att byta datum i inmatningsprogrammet. Tidsskillnaden bör vara ca 3-14 dagar.
• Kommentarer. Passagerarlistorna innehåller rikligt med kommentarer gjorda då namn fördes in i listan eller efteråt vid korrespondens med rederier o.dyl. Dessa kommentarer är allt som oftast utelämnade.
  

Om man hittar en sökt person i databasen bör man alltid kontrollera uppgifterna i originalhandlingarna. Om man ej hittar den sökta personen, kan man tyvärr aldrig vara säker på om detta beror på någon av de ovannämnda felen vid inmatningen, systematiska utelämnanden eller om personen verkligen saknas i passagerarlistorna.

Fordra alltid att få en kopia av originalhandlingarna då du mot betalning erhåller utdrag ur databasen!