GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Om släktföreningar

Walter von Troil

Då under senaste tid tanken på bildandet av s.k. släktföreningar för tillvaratagandet av gemensamma intressen vunnit allt större anslutning, är det skäl, att med några ord belysa innebörden av dylika sammanslutningar och samtidigt meddela anvisningar angående deras organisation. Härvid är särskilt att beakta, att stadgarna för dylika föreningar upprättas i överensstämmelse med bestämmelserna i gällande föreningslag, varigenom deras så att säga legalisering eller inskrivning i föreningsregistret icke äventyras.

Främst är då att märka föreningens


Ändamål

Detta är av tvåfaldig art, den ena av ideell, den andra av reell natur. Den ideella sidan består i tillvaratagandet och utvecklandet av samhörighetskänslan bland släktens medlemmar. I vår tid, som främst är materialismens och splittringens tidevarv, ger varje sammanslutning kring gemensamma intressen och ideal en styrka, som ökar livskraften och skänker möjlighet till framgång i kampen för tillvaron. Inom varje släkt, som arbetat sig upp till en ställning i samhället, vare sig högre eller lägre, finnas karaktärsegenskaper och traditioner värda att tillvaratagas och vidare utvecklas. Här kan anföras de ord, med vilka Erik Gustaf Geijer inleder sina år 1834 från trycket utgivna Minnen: »Visa mig föräldravördnad hos ett folk och jag vill profetera det en lång framtid. Alla seglivade nationer ha tärt på denna oförstörliga livsprincip: Israel - Rom - Kina. Hedra din fader och moder och du skall länge leva på jorden, det budet ljuder från Sinai genom världen». Den reella sidan åter är främst, att vid behov kunna lämna föreningens medlemmar ekonomisk hjälp. Detta kan naturligtvis ske under olika former, såsom tillfälliga understöd, studielån, årliga pensioner m.m., alla åsyftande att såvitt möjligt bidraga till upprätthållandet av en engång vunnen social ställning i samhället eller utvecklande av förefintliga anlag inom släkten.


Hemort

Bestämmelse härom bör enligt föreningslagen ingå i stadgarna.


Medlemskap

Till förekommande av att föreningens ändamål och dess art av en »släktförening» icke genom alltför stor utsträckning av rätt till medlemskap äventyras, bör denna rätt begränsas till bärarna av släktnamnet ävensom med kvinnliga släktmedlemmar gifta personer och i dylika äktenskap födda barn. Då det emellertid genom sistnämnda bestämning kan inträffa, att medlemmar i föreningen icke ägde rätt att i densamma införa med dem gifta eller trolovade personer, kan en bestämmelse om rätt för sådana personer att vid styrelse- och släktmöten närvara, varvid dessa ägde yttranderätt, men icke rösträtt, intagas. På sådant sätt erhålles en lämplig begränsning och äkta makar behöva icke åtskiljas i arbetet för föreningens syftemål.


Inträde

Avgöranderätt vid prövningen av rättigheten till inträde i föreningen bör överlämnas åt styrelsen, som även bör äga befogenhet att från föreningen skilja medlem, som gjort sig ovärdig att tillhöra densamma. Detta av lämplighetsskäl, enär det visat sig bliva alltför tunggrott att överlämna dessa frågors behandling till allmänt släktmöte, som i regeln ej bör hållas oftare än exempelvis vart femte år och hos vilket man knappast kan förutsätta den grundlighet vid prövningen av ärendet som hos styrelsen, vilken i detta avseende har längre tid på sig.


Fonder

För säkerställande av den ekonomiska sidan och bildandet av de fonder föreningen anser sig vara i behov av bör envar, som vunnit inträde i föreningen, genom en viss mindre, årlig avgift bidraga härtill. Beloppet bör hälst vara frivilligt, då självfallet föreningens medlemmar kunna vara i ekonomiskt avseende högst olika situerade. Dock kan ju en minimiavgift av exempelvis tio mark, om så anses nödigt, fastställas. Föreningens behållna medel överföras varje år till en s.k. Understödsfond, som direkt kan ökas även genom gåvor och testamenten.

Medel, vilka överlämnas till föreningens förvaltning på andra villkor än här ovan omförmälta, såsom t.ex. legat, personella livstidsunderstöd m.m., bokföras och förvaltas självfallet såsom särskilda fonder.

Av årligen influtna medlemsavgifter kan styrelsen, som ju bör utgöra ett slags förtroenderåd med vidsträckta fullmakter, årligen avsätta ett visst mindre belopp, dock ej över exempelvis 20 % till en Dispositionsfond, ur vilken löpande utgifter, kostnader för släktforskning, underhåll av gravvårdar och familjeminnen, eventuella publikationer m.m. kunna bestridas.


Styrelse

Föreningens angelägenheter handhavas av en på allmänt släktmöte från möte till möte vald styrelse, bestående av exempelvis fem ordinarie medlemmar och två suppleanter. Denna styrelse äger inom sig utse ordförande, viceordförande och en skattmästare, som har föreningens räkenskaper och bokföring om hand.


Sammanträden

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta ärendena sådant påkalla. Bindande blir dess beslut, då tre styrelsemedlemmar därom sig förena.

Föreningens namn tecknas av ordföranden eller av viceordföranden, var för sig.

Vid varje sammanträde föres protokoll, som av samtliga närvarande styrelsemedlemmar undertecknas.

För underhållandet av intresset för föreningens verksamhet kan gärna inryckas en bestämmelse om att medlem av föreningen äger rätt att vid styrelsens sammanträden närvara och utan rösträtt i förhandlingarna deltaga. Detta förutsätter dock att föreningens medlemmar böra underrättas om styrelsens sammanträden, vilka för stärkandet av samhörighetskänslan helst böra försiggå hos någon medlem av styrelsen eller föreningen.


Bokföring och revision

Föreningens räkenskaper avslutas per kalenderår och böra jämte styrelsens protokoll inom viss utsatt dag överlämnas till granskning åt föreningens revisorer, vilka, i händelse skäl till anmärkning icke föreligger, till undvikande av en mer eller mindre intetsägande revisionsberättelse under bokslutet endast anteckna sina namn och datum för revisionen.

Finna revisorerna däremot skäl till sådan anmärkning mot förvaltningen, att extra släktmöte enligt deras uppfattning är av nöden, bör styrelsen på revisorernas skriftliga anmodan sammankalla dylika möten, vid vilket i sådant fall skriftlig revisionsberättelse och styrelsens yttrande i anledning av densamma böra framläggas. Det år allmänt släktmöte äger rum bör under alla omständigheter en skriftlig revisionsberättelse, omfattande hela den gångna perioden från föregående allmänna släktmöte, inom fastställd tid inlämnas till styrelsen, som äger densamma jämte egen berättelse för motsvarande tid till behandling på det allmänna släktmötet överlämna.


Släktmöten och kallelse därtill

Allmänt släktmöte hålles exempelvis vart femte år på ort och tid, som styrelsen lämpligast äger bestämma. Kallelse till möte kan ske antingen genom annons, införd minst en månad tidigare i huvudstadens eller hemortens mest spridda tidningar, eller ock genom personlig kallelse, där styrelsen prövar sådant nödigt och möjligt.

Extra släktmöte sammankallas på enahanda sätt, då styrelsen eller föreningens revisorer anse skäl därtill föreligga eller skriftlig framställning därom gjorts av minst en femtedel av föreningens röstberättigade medlemmar. Andra meddelanden, som icke avse kallelse till släktmöte, delgivas föreningens medlemmar medels cirkulär.


Mötesförhandlingar

Förutom val av ordförande för mötet, styrelse för följande mötesperiod, revisorer och revisorssuppleanter, justeringsmän för protokollet o.s.v. företages på allmänt släktmöte till behandling styrelsens och revisorernas berättelser, fastställandet av boksluten för de särskilda åren efter föregående släktmöte, ävensom frågor, vilka av styrelsen eller enskild medlem på mötet väckas. Dessutom är det synnerligen lämpligt att på programmet upptaga uttalande av minnesord över sedan senaste allmänna släktmöte avlidna medlemmar i föreningen. Sådana uttalanden ha visat sig vara ägnade att i hög grad höja stämningen och sammanhållningen inom släkten.


Rösträtt

Vid släktmöte äger envar myndig medlem, som icke häftar för till betalning förfallen årsavgift, rösträtt. Även myndig medlem samt med medlem gift eller trolovad person kan vid sådant möte närvara och tillkomma dessa därvid yttranderätt men icke rösträtt.

Till förekommande av agitation bör stipuleras att rösträtt icke får utövas genom ombud.

I sammanhang med ovanstående bör stadgas i vilka fall mötet är beslutfört (exempelvis om minst 1/10 av föreningens röstberättigade medlemmar äro närvarande). Om besluten fattas medels enkel röstövervikt, bör stadgas att lotten vid lika röstetal avgör. Angående ändring av stadgarna eller föreningens upplösning bör i stadgarna en särskild paragraf ingå, då för sådana besluts giltighet särskilda stipulationer äro av nöden.


Förvaltningskostnaderz

Till nedbringande av föreningens utgifter kan ett stadgande, att styrelsemedlemmar och revisorer icke äga uppbära några arvoden för sina mandat, lämpligen inryckas med ett tillägg av »därest icke på allmänt släktmöte annorlunda beslutes», om så anses nödigt.


Understöd

Frågor om understöd böra överlämnas till styrelsens prövning och avgörande på enahanda grunder som avgöranderätten vid prövning av rättighet till inträde i föreningen lagts i styrelsens händer. För att dock icke binda en efterföljande styrelses handlingssätt av en föregående styrelses beslut och då en hjälpbehövandes ekonomiska ställning kan genom testamente, arv eller på annat sätt förbättras, är skäl att inrycka ett stadgande om att understöd icke får beviljas för längre tid än ett år i sänder.

Ytterligare är det skäl att, innan föreningens Understödsfond stigit till ett visst belopp, exempelvis 100,000 mark, genom ett stadgande inskränka utdelandet av understöd till ytterst ömmande fall. Sedan fonden stigit till fastställt belopp, böra understöd utgivas enbart ur fondens årliga avkastning, vilken i den mån den ej disponerats för understöd lägges till kapitalet.


Ändring av stadgar och föreningens upplösning

Beslut om ändring av föreningens stadgar eller om föreningens upplösning fattas på allmänt eller extra släktmöte.

För sådant besluts giltighet torde stipuleras:

a) att frågan härom uttryckligen angivits i kallelsen till mötet.

b) att minst hälften av föreningens röstberättigadde medlemmar äro vid mötet närvarande.

c) att minst 3/4 av de avgivna rösterna omfatta förslaget och

d) att dylik majoritet vinnes på ett följande möte, som hålles tidigast tre månader därefter.

Sistnämnda stadgande är av vikt till förekommande av förhastade beslut.

I händelse beslut om föreningens upplösning fattats, bör genom enkel röstpluralitet beslutas till vilket eller vilka ändamål föreningens tillgångar skola överlämnas. I ingen händelse får föreningens tillgångar fördelas mellan dess medlemmar.

Om till ovanstående ännu tillägges, att stadgandena i gällande föreningslag i övrigt tillämpas, torde släktföreningens organisation och sunda utveckling vara säkerställd. Ett alltför mycket reglementerande härutöver torde endast lända till skada för upprätthållandet av intresset för och sammanhållningen inom föreningen.


Genos 1(1930), s. 140-145

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1930 års register | Årgångsregister