GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Tillägg till ätten Gyllenskiepps genealogi.

Harry Donner

Under de århundraden vårt land varit förenat med Sverige förmedlades och upprätthölls s.a.s. den levande kontakten mellan de högre samhällslagren på 1700-talet av de automatiska förflyttningar, vilka ägde rum inom rikets försvarsväsen, vid armén och flottan. Under tidigare århundraden betingades dessa från ena sidan Bottenhavet till den andra skeende förflyttningar till en del av förläningar och donationer, som gåvos såsom belöning åt de ledande samhällsskikten. Därigenom blevo dessa med starkare band fästade vid vårt land, än vad senare var fallet. Om än den i landet bofasta adeln vid befordringar och förflyttningar inom armén ägde större förutsättningar framom andra, kunna dock anföras talrika exempel på medlemmar av rent svenska ätter, vilka genom förflyttning till finska trupper för någon tid bosatt sig i vårt land. Ett av de främsta regementen, där en dylik rekrytering från Sverige kan iakttagas, var Livdragonregementet, som i slutet av 1700-talet ombildades till Åbo och Björneborgs läns rusthålls och lätta bataljoner samt de på Sveaborg förlagda regementen.

Emedan ståndskulturen i Finland icke var avsevärt olik den, som rådde i Sverige, innebar en förflyttning till vårt land ej någon väsentlig förändring. En officers liv i Sverige och i Finland var i stort sett enahanda, emedan den andliga och materiella kultur han här kom i beröring med var densamma som hinsides Bottenhavet. Livet på landet, bostället och dess skötsel, sammanförde honom med befolkningen, i vars vardagsliv hans eget sammangick och vars intressen han därigenom delade. Det var därför sannolikt, att de från Sverige överflyttade officerarna utan större saknad lämnade sitt egentliga fosterland för att leva och verka i en annan omgivning, där dock än så länge känslan för det gemensamma fäderneslandet var djupt rotad.

Vi se likväl, att mången kallades åter hem av känslan för det land, där hela hans släkt var bosatt. I avseende å de högsta befälsposterna var detta en rätt allmän företeelse. Som ett lysande exempel från frihetstidens slut må här anföras Augustin Ehrensvärd, vars son återvände till Sverige. Något senare följdes hans exempel av Döbeln och Sandels - hjältarna av år 1808-09. I likhet med Ehrensvärd bosatte sig bl.a. även majoren Abraham de Frese i Finland, där han 1796 avled på Kullå gård i Borgå socken. Däremot återvände de flesta av hans barn till Sverige, med undantag av några döttrar och älste sonen, löjtnanten Joakim Henrik, som till följd av något tjänstefel år 1793 transporterats till karelska jägarkåren. Han avled barnlös 1806.

Ätten Ehrenström delade samma öde. Nils Ehrenström, far till den bekante gustavianen Albert Ehrenström, tjänstgjorde på Sveaborg, men återvände sedermera till Sverige, där han avled såsom kommendant på Vaxholms fästning. Endast sonen Albert bosatte sig efter Finlands förening med Ryssland i vårt land, där ätten 1863 utdog med hans son Alexander Heribert.

Till denna grupp hör även ätten Gyllenskiepp, som adlats i slutet av 1600-talet genom kommendören vid amiralitetet i Karlskrona Vilhelm Hansson, vars talrika ättlingar tjänat vid arméns flotta. Hans älste son Vilhelm Gyllenskiepp uppnådde dess högsta värdighet och avled såsom viceamiral i Karlskrona 1755. Han var far till överstelöjtnanten Ulrik Gyllenskiepp, som, befordrad till löjtnant vid livdragonregementet i Åbo, år 1752 för alltid överflyttade till Finland. Hos oss utslocknade ätten på svärdssidan år 1807 med älste sonen Vilhelm.

Ofta är dylika ätters inflytande på vårt kulturliv ringa. De kunna förliknas vid flyttfåglar, som komma och gå. Och om ej, såsom fallet varit med sistnämnda ätt, några gulnade brev och anteckningar bevarats, hade det varit lönlöst att sysselsätta sig med den rent svenska ätten Gyllenskiepps biografi och öde i vårt land. Återstoden av dessa brev och anteckningar förvaras i nationalmuseum i Helsingfors. Här återfinnas bl.a. några av Ulrik Gyllenskiepp påbörjade släktanteckningar från början av 1760-talet. Jämför man däri förekommande uppgifter med tryckta källor, överensstämma data i allmänhet med motsvarande data hos Elgenstierna. Mindre avvikelser förekomma dock, och uppräknas de här i tidsföljd incl. de tillägg och rättelser, som finnas i de Gyllenskieppska släktanteckningarna.

Ulrik Gyllenskiepp
Ulrik Gyllenskiepp
(1719 - 1802)

Hans, f. 1687, d. ogift i Stockholm 1738. Tab. I.[1]. Enlig släktanteckning d. 1739.

Ottiliana Paulina, f. 1686, d. 1746, begr. 26 mars. Gift 1702 med viceamiralen Vilhelm Gyllenskiepp. Tab. 2. Enlig släktanteckning d. i mars månad 1746.

Magnus, f. 1708, d. 1727 och begr. 10 mars i Hälsingborg. Tab. 2. Enligt släktanteckning d. i mars månad.

Johan, f. 1715, d. 1798, löjtnant. Tab. 13. Kallas enligt släktanteckningen Hans.

Maria, f. 31 juli 1737, d. 1819. Tab. 13. Enligt släktanteckning f. 12 aug.

Johanna, f. 2 april 1741, d. 1771. Tab. 13. Enligt släktanteckning f. i april.

Petter, f. 9 oktober 1747, d. 1789. Tab. 13. Enligt släktanteckning f. 28 oktober.

Karl Axel, f. 1754 på Tujula[2] boställe i Masku, d. 21 juni 1777. Tab. 18. Enligt släktanteckning d. 30 juni.

 

Om sig själv, sin hustru och sina barn samt deras faddrar har överstelöjtnant Ulrik Gyllenskiepp lämnat följande uppgifter:

I den alldra högstas namn.

År 1719, d. 27 augusti blev jag Ulrik Gyllenskiepp född i Karlskrona stad, och d. 29 döpt. Faddrar voro: vice-amiralen Baron Hans Ankarstierna, kapten Lindblad, amiralskan Sparre, Fru Siöstierna.

År 1747 d. 4 augusti blev min kära hustru och jag i Stockholm med varandra trolovade, och år 1748 d. 12 april stod vårt bröllop i Stockholm.

År 1748, d. 20 december i Stockholm kl. ½ 2 om morgonen föddes min älste son Wilhelm Gyllenskiepp. Närvarande faddrar voro: Kommendören Herr Hans Ankarcrantz, Amiralitetskaptenen Herr Fredrik Hauswolf, Assessorn Herr Jean Flack, Kornetten Herr Jaen Anders Kuylenstierna, Fru Anna Kristina Schönberg, Fru Charlotta Appelbom och Fröken Johanna Maria Ehrenhielm. Frånvarande: viceamiralen Herr Wilhelm Gyllenskiepp, magister Herr Karl Gyllenskiepp, Fru Otiliana Gyllenskiepp och Fru Maria Kuylenstierna. År 1750 d. 26 Februari kl. mellan 3 och 4 e.m. föddes i Stockholm vår dotter Christina Ottiliana Gyllenskiepp, som d. 28 döptes och blev kallad efter sin mormoder och Fru moder. Faddrar voro: generalen Frih. Gustaf Hamilton, notarien Herr Johan Ehrenhielm, häradshöfdingen Herr Eric Ehrenhielm, Friherrinnan Fru Flacker, Fru Johanna Christina Gyllenbring och Fröken Eva Flack. Frånvarande: överhovjägmästaren Herr Anders Schönberg, amiralitetskaptenen Herr Nils Gyllenskruf, Fru Johanna Ehrenhielm, Fröken Christina Gyllenskiepp och Fru Petronella Gyllenskruf. I marginalen har Ulrik Gyllenskiepp antecknat: Christina Ottiliana Gyllenskiepp, år 1752. d. 23 Februari kl. 4 om morgonen avsomnade denna vår kära dotter och d. 25 påföljande begrovs i Stockholms storkyrka. Hennes ålder var 1 år 11 månader 25 dagar.

År 1751. d. 5 Februari kl. 9 f.m. föddes i Stockholm vår son Ulrik Gyllenskiepp, som dagen derpå d. 6 döptes, kallades efter sin fader. Faddrar voro: vice-amiralen Herr Gustaf Ruuth, Protokolsecreteraren Herr Harald Appelbom, Löjtnanten Herr Harald Ehrenhielm, Överstinnan Friherrinnan Ulrika Siöbladh, assessorskan Fru Kaisa Flack och Fröken Eva Insenstierna. Denna vår son avsomnade i Stockholm d. 14 mars därpåföljande och begrovs d. 15 i Stockholms storkyrka. Hans ålder var 5 veckor och 2 dagar.

År 1752. d. 5 oktober kl. ½ 10 f.m. föddes på Tervaportij boställe vår son, som döptes d. 7, kallades Adolf Friedrik. Faddrar voro: Pastorn Herr Carenius, Fru Hufwudskiöld, Kungl. skrivaren Fårsgårds fru. Frånvarande, generalmajoren Robert Mühl, Fru Standerhielm och fru Hedvig Maria Gyllenskiepp. Denna vår son avsomnade d. 30 i samma månad kl. 11 f.m., samt begrovs d. 6 november i Hvittis moderkyrka, vars ålder var 25 dagar och 1 ½ timme.

Majoren Wilhelm Gyllenskiepp fortsatte sin faders släktanteckningar och antecknade om sin fru och sina barn följande:

I den aldra högstas namn.

År 1755. är min kära hustru född på löjtnantsbostället under kungl. Åbo läns infanteriregemente Fujla i Pemar socken, välborna Fröken Ulrika Margareta Siöstierna.

År 1777. d. 11 december stod vårt bröllop på Timböle rusthåll i Sagu socken.

År 1778. d. 11 september på Timböle föddes vår älsta dotter kl. 12 om dagen och blev kallad efter sin farmor och mormor Brita Ulrika Gyllenskiepp. Faddrar voro: frånvarande, Överstelöjtnanten, Herr Ulrik Gyllenskiepp och Fröken Ulrika Johanna Gyllenskiepp. Närvarande: sekreteraren Herr Hufwudschiöld och fänrik Karl Printz, Fru Lindelöf, Fru sekreterskan Hufwudschiöld och Fröken Lindelöf. År 1805 d. 30 Januari blev i den Högsta Gudens namn vår kära dotter Brita Ulrika Gyllenskiepp vigd med kaptenen och riddaren vid kungl. Åbo läns rusthålls bataljon, välborne Karl Joakim Fock. Vigseln skedde kl. 7 om aftonen på Mondola gård i Biärnå socken.

Sedan major Vilhelm Gyllenskiepp sett sina två älsta barnbarn födas, antecknade hans hustru Ulrika Margareta Siöstierna följande:

År 1807 d. 4 juni kl. 5 om morgonen avsomnade min - älskade make majoren och riddaren välborne herr Vilhelm Gyllenskiepp, mig och min enda dotter till hjärtlig sorg och avsaknad; begrovs d. - månad vid Finby kapell av Biärnå socken. Han uppnådde en ålder av 58 år, 5 månader och -.

Ur dessa anteckningar, vilka avslutades med major Focks och Brita Gyllenskiepps samtliga sju barn, framgår, att hon varit Vilhelm Gyllenskiepps enda dotter. Så vore enligt Elgenstierna ej fallet, utan han uppger ytterligare en dotter vid namn Charlotta, f. 26 april 1787, d. 7 april 1815. Egendomligt nog upptages i ättartavlorna för denna ätt flere medlemmar utan känt samband så sent som från slutet av 1700-talet och medlet av det förra århundradet. Då dessa icke bevisligen kunnat hänföras till ätten, är det antagligt, att även några andra personer på samma grunder kunna utelämnas. Så synes vara fallet med Vilhelm Gyllenskiepps ovannämnda andra dotter Charlotta, om vars existens intet finnes nämnt varken i dessa synbarligen omsorgsfullt och noggrant förda släktanteckningar eller i hans brev till sin hustru (under 1788-90 års krig), vilka komma att publiceras i nästa häfte av denna tidskrift.


Porträttet av överstelöjtnanten vid livdragonregementet Ulrik Gyllenskiepp, varav en bild ingår i detta häfte, äges av nationalmuseum i Helsingfors och har tidigare avbildats i Finskt museum 1915, s. 90, bland förvärv till statens historiska museum år 1914. Dr. K. K. Meinander framkastar möjligheten, att det utförts av Fredrik Brander i slutet av 1760-talet. För att bestyrka denna sannolika attribution har ett fotografi tillställts den kände porträtthistorikern dr. Sixten Strömbom i Stockholm. I sitt svar uttalar dr. Strömbom den förmodan, att porträttet vore målat av en i norra Tyskland och möjligen även i Skåne verksam konterfejare D. Woge. Av sagda målare äger svenska staten två signerade arbeten, porträtten av friherre Reinhold Johan von Lingen och överste Carl Gustaf Strömsköld, utförda 1759. Som känt deltog livdragonregementet i det Pommerska kriget. Porträttet av Ulrik Gyllenskiepp är antagligen ett minne från detta fälttåg - liksom det ärr, som pryder hans panna.


Noter

[1]Tabellerna hänföra sig till Gustaf Elgenstierna, Svenska adelns ättartavlor.

[2] Tupila oriktigt i Elgenstierna. Jfr. Suomenmaa, Turun ja Porin lääni, s. 246, o. Roos, Officersboställen i Finland under svenska tiden, s. 48, löjtnants bost.


Genos 1(1930), s. 27-32

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1930 års register | Årgångsregister