GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Tiedonantoja - Meddelanden

vapen

Ätten Wredes förfäder.

Harry Donner

När GABRIEL ANREP utgav sitt kända arbete över de på Svenska riddarhuset introducerade ätter, avvek han sällan från de i riddarhusmatrikeln införda äldre genealogiska uppgifterna. För många ätter ha dessa utredningar visat sig riktiga för andra åter har en senare forskning påvisat deras ohållbarhet. OSCAR WASASTJERNAs ättartavlor ha utarbetats enligt samma grunder och avvika icke nämnvärt från de hos ANREP förekommande utredningar. Men då JULLY RAMSAY i seklets början utgav sitt av senare forskare högt uppskattade arbete, Frälsesläkter i Finland, utmönstrade hon för flere ätters vidkommande tidigare såsom säkert fastställda äldre släktled. Väl inseende det vanskliga i ett dylikt förfaringssätt uppnådde hon anmärkningsvärda resultat, vilka en senare forskning på det hela taget icke haft skäl att rubba. Dock måste varje forskare räkna med möjligheten av misstag och att nytt material framkommer som kan bestyrka äldre uppgifter, vilkas riktighet man kunnat betvivla och därför avmönstrat ur den genealogiska litteraturen. Vad ätten Wrede af Elimä angår uppvisar forskningen en dylik kurva. De av JULLY RAMSAY utelämnade två älsta släktled, vilka återfinnes hos ANREP och WASASTJERNA har ELGENSTIERNA senare utelämnat. Däremot har utgivaren av Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaft (Teil Estland II) icke betvivlat riktigheten av de tidigare gjorda antagandena. Då RAMSAY 1916 utgav sista häftet av sitt arbete var det material, näml. anvapenserierna för Gustaf Johan Wrede (1643-1695) i Orimattila kyrka, om än beaktade av R. HAUSEN oordnade och värdelösa för forskningen. Därför kunde hon med skäl säga, att de »tjänade endast till att förvirra stamtaflan». Arkitekt A. W. RANCKEN upptog i samband med det Wredeska huvudbanerets och anvapnens förflyttning till Nationalmuseet i Helsingfors frågan till förnyad prövning. Sin undersökning publicerade han i »Genos» 1930, ss. 87-90, »Gustaf Johan Kaspersson Wredes stamträd». Fäderne anorna äro enligt Rancken, Wrede, von Breidenbach, von Kropf, von Fahrensbach, Ungern, Hastfer, von dem Walde och Vietinghof. Detta resultat har han dock ej granskat ur genealogisk synpunkt. I denna serie är det blott namnet von Breidenbach som intresserar, ty vi möta det inom de äldre utelämnade släktleden, som namn för Henrik Wredes farmor Dorothea von Breidenbach, probantens farfarsfarmoder. Då denna anvapenserie på 16 anor förövrigt är riktig, kan man antaga, att detta även är fallet med det von Breidenbachska vapnet. Dorothea von Bredenback l. von Breitenbach var gift med Rabe l. Rabbe Wrede till Schellenstein i biskopsskiftet Köln. Hans fader hette enligt ANREP och WASASTJERNA Casper Wrede, ägare av samma gods, och gift med Catharina von Wogreve. Dessa uppgifter förekomma i självfallet i äldre genealogiska handskrifter, även i en synbarligen i medlet av 1800-talet gjord antavla för greve Fabian Wrede, äldre broder till Gustaf Johan, se biografica Taube, Statsarkivet. Sammanställer man nu dessa genealogiska uppgifter med anvapenserien i Orimattila kyrka synes det som om de av äldre forskare uppgivna släktleden vore riktiga och borde icke av RAMSAY och ELGENSTIERNA ha utan vidare utmönstrats ur ätten Wredes af Elimä stamträd. Det här avbildade von Breidenbachska vapnet ur den Wredeska anvapenserien från Orimattila kyrka avviker något från det i Freiherrliches Taschenbuch 1936, s. 177, beskrivna vapnet. Wappen: Geviertet; 1 und 4 in Gold ein doppelter schwarzer Maueranker, 2 und 3 in Gold ein mit 3 silbernen Kleeblättern belegten blauen Kesselhaken. Breidenbach zu Breidenstein är hessisk uradel, känd sedan 1146. Filiationen vidtager 1213 med Gerlach von Breydenbach.


Genos 10(1939), s. 22-23

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1939 års register | Årgångsregister