GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Tiedonantoja - Meddelanden

Akademieformskäraren Bullius.

Harry Donner

J. R. ASPELINn har i en uppsats i Finskt Museum 1900, ss. 7-9, »Ritmästare vid Åbo akademi» lämnat spridda uppgifter om dessa föga kända och anspråkslösa ritlärare. »Det akademiska lärosätet vid Aura» säger han, »satt en liten vagga för konsten i mer eller mindre ojämn rörelse, en vagga, som även den torde haft någon betydelse för vår kulturvetenskap. Vaggan hölls i gång av figurstickare, gravörer och ritmästare, vilka antogos av akademien, vanligen utan avlöning, men med akademisk rätt att utöva sitt yrke, för att de i gengäld skulle stå akademiens lärare och de studerande ungdomen till tjänst, där deras konst behövdes». En av dessa var Mathias Henrik Bullius, som enligt Aspelin härstammade från Pommern, anställd åren 1762-63 som ritmästare. Då akademien i Åbo 1761 i en skrivelse till kanslern greve Tessin anhöll om att Bullius skulle antagas till koppartryckare och formskärare med tillåtelse att under lediga timmar få förfärdiga tapeter, hade Bullius nyligen bosatt sig i Åbo. Sin färdighet i yrket hade han lärt sig i Tyskland, Holland, Danmark och Sverige. Tessin ville dock se prov på hans arbeten, men emedan de han inlämnat syntes icke konsistorium tillförlitliga, anmodades professor Leche att instruera honom hurudana proven borde vara och torde de av Bullius senare inlämnade arbeten ha godkänts.

Från år 1764 tills han 1794 på begäran erhöll avsked kallas han akademieformskärare. Ur konsistorieprotokollet den 23 oktober 1789 framgår, att han utom sin ordinarie tjänst under flere år samtidigt varit biträdande kemie laborant under professor Gadolin. Men år 1795 anhöll stud. Johan Reinius att bli antagen till denna tjänst och biföll konsistorium hans anhållan, emedan det framgick ur nämnda protokoll, att Bullius blott var anställd »ad interim och tills någon skicklig Akademicus derom sig anmälte; så kunde sådant icke ligga Consistorium i vägen, att efter sig företeende omständigheter härom annorlunda förordna». Genom detta beslut upphörde Bullius' anställning vid akademien, men helt sysslolös förefaller han icke dock ha varit, emedan F. W. PIPPING berättar, att B. i hans barndom var verksam som tapetmakare. Till dessa sparsamma uppgifter om honom kunna ytterligare följande tillägg bifogas. Han uppges vara född omkring 1730 och gifte sig första gången 1762 i Stockholm med en guldsmedsdotter från Åbo vid namn Lisa, men om vigseln finnes ej anteckning varken i Stockholms finska församling eller i Åbo. När hon avled är icke känt, men enligt vigsellängden i Pargas gifter han om sig den 12 juni 1787 med änkefru Elisabet Cappström, f. Timenia, från Storgård i Pargas socken. Hon var född på Muddois den 25 april 1747 som dotter till vicepastorn i Pargas Johan Timenius, död 1777, i hans första gifte med Katarina Ruth, död 1756, och hade hon blivit gift första gången 6 september 1781 i Pargas med prästmannen Johan Cappström, nådårs- och interimspredikant där från 1783 till sin död den 3 juni 1786. Cappström var enligt kyrkoböckerna son till en Henrik Kopström och Kristina Henriksdotter. Genom sitt giftermål med Elisabet Timenia blev Bullius ägare av Storgård, där enligt mantalslängderna olika medlemmar av släkten Timenius varit bosatta. I Åbo hade Bullius tillhandlat sig gården 66 i Klosterkvarteret och är i mantalslängden 1797 upptagen som ägare både till fastigheten i Åbo och Storgård i Pargas. Följande år 1798 är stadsfiskalen Karl Johan Fonten ägare till huset i Åbo och en Karl Andersson för den Timeniuska gården i Pargas. Dessa äro de sista uppgifter vi ha om Bullius och hans fru, men då de varken förekomma i Pargas eller Åbo stads dödslängder kan man antaga att de avflyttat 1798 till annan ort.

Emedan de här nedan återgivna akademieprotokollen äro belysande för Bullius verksamhet vid akademien, meddelas de här som ett litet bidrag till hans historik.

 

Consist. prot. den 23 Octobr. 1789.

§ 9.

Föredrogs en af Formskäraren Matth. Hinr. Bullius ingifwen skrift, deri han anhåller, att till Chemiae Laborant, med åtnjutande af den Sysslan anslagne Lönen warda antagen: och fann Consistorium Academicum godt att thertill bifalla, det må Extra Ordinarie Professoren Gadolin, som de publike Chemiske Lectionerne och Laboratorium Chemicum förestår, och uti af Sökanden bilagdt utlåtande med dennes antagande sig nögd förklarat, tills framdeles någon skicklig Academicus kan finna sig hugad att denna Syssla emottaga wid Chemiske Experimenters anställande nyttja Bullius sig till biträde i Laborantens ställe Och hwarwid denne under åtnjutande af det hägn som privilegierne tillägga dem hwilka under Kongl. Academien lyda, komme att upbära den Lön som Sysslan åtföljer.

 

Const. prot. den 17. Martii 1795.

§ 9.

Föredrogs en af Studenten Johan Reinius ingifwen skrift: deri han anhåller att till Chemiae Laborant här wid Kongl. Academien warda antagen. Wid öfwerwägande häraf fann wäl Consistorium det Formskäraren Matth. Henr. Bullius nu någon tid i Laborantens ställe gjordt biträde wid Chemiske Experimenters anställande: Men som han enligt hwad Consistorii Protocoll under den 23. Octobr. 1789. utredde, dertill blott ad interim och tills någon skickelig Academicus derom sig anmälte; Så kunde sådant icke ligga Consistorium i vägen, att efter sig företeende omständigheter härom annorlunda förordna. I anledning häraf yttrade sig nu Professoren Gadolin, att ehuru såsom Professoren hade sig bekandt, Bullius wäl åstundade att wid förenämnda Syssla än framdeles bibehållas: dock som enligt Consistorii ofwanberörde Författning Reinius dertill framför honom war berättigad; Så fann Professoren, att då någon skickligare och mera förtjent sig icke eller anmält, wid hans ansökning något icke war att påminna. I anledning deraf Beslöts att bemälde Reinius till Laborants Sysslans förrättande skulle antagas: Dock att sådant ei borde hindra Consistorium att enär skicklig och behörigen legitimerad person derom ansökning gjorde; Sysslan åt en sådan updraga.

 

Consist. prot. 20. Nov. 1795.

§ 3.

Anmälte Rector det Academie Formskäraren Matth. Henric Bullius, hwilken i någre år och till sidst förledit års slut, enligt Consistorii förordnande, förestått Chemiae Laborants Sysslan härstädes, anhållit att från samma Tjenstgörning warda endtledigad, och att undfå wittnesbörd öfwer dess derunder ådagalagde förhållande. Och som Consistorium fann godt att thertill bifalla det jemwäl utreddes att han under sin Tjenstgörning sig beskedligen och wäl förhållit altså skulle ett så lydande Bewis deröfwer genom utdrag utur detta Protocoll för honom utfärdas.

Som Consistorium Academicum på Matthias Henric Bullii ansökning funnit godt att endtlediga bemälde Bullius från den Tjenstgörning honom i Chemiae Laborantens ställe här wid Kongl. Academien i någre år och till sidstförledit års slut warit updragen; Och det befinnes att han under berörde dess Tjenstetid de honom åliggande göromål till wederbörandes goda nöje förrättat: Altså warder sådant honom Matts Bullius till Bewis deröfwer härigenom meddelt.


Genos 10(1939), s. 23-25

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1939 års register | Årgångsregister