GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Heikels äldsta generationer.

Sven-Erik Åström

I AXEL BERGHOLMs arbete »Sukukirja» anges som den kända kultursläkten Heikels stamfader Jakob Heikkilä, »talollinen Oulun maaseurak:n Oulunsuun kylässä». Denne Jakob Heikkilä, som levde under 1700-talets förra hälft, uppgives nämligen med sin hustru Maria haft fyra söner, vilka alla kommo att tillhöra borgerskapet i det närbelägna Uleåborg. Att samtliga fyra söner till en vanlig bonde i Uleå socken tillhörde Uleåborgs borgerskap, att av dessa söner tre dessutom voro studenter (en blir slutligen borgmästare i Uleåborg), är ägnat att väcka uppmärksamhet. Tager man nämligen i betraktande den ej överhövan livliga ståndscirkulationen under nämnda tid, samt att det säkerligen redan ur ekologisk synpunkt var omöjligt för en vanlig bonde att låta tre söner bedriva studier vid akademierna i Åbo och Uppsala, kan man misstänka, att här något fel föreligger. Sannolikt måste Jakob Heikkilä och hans hustru Maria tillhöra en annan samhällsklass och en annan miljö än vad uppgiften i »Sukukirja» ger vid handen. Mellan bonden i Uleåsuu by och de fyra första medlemmarna av kultursläkten Heikel tycker man sig sålunda böra vänta en mellan länk, en person, som är fri från bondens motvilja att beröva den fäderneärvda jorden dess arbetskraft och som samtidigt är i besittning av det rörliga kapital, som erfordras att bekosta tre söners skolgång och studier.

I själva verket förhåller det sig också så. Ett mellanled har blivit bortlämnat.

Denna person var handelsmannen och borgaren i Uleåborg Jakob Heikkilä, en av dessa »glömda fäder», för att använda ett träffande uttryck av HARALD HORNBORG. Jakob Heikkiläs och hans hustrus namn ha av traditionen bevarats till eftervärlden, men detta är också allt. Uppgiften om att han var hemma från Heikkilä hemman i Uleåsuu by är dock fullt riktig. Nedan skall lämnas några korta uppgifter om honom, hans härstamning och familj. Då viktigt arkivmaterial på grund av tidsförhållandena ej är tillgängligt för forskaren, har den avsedda fullständigheten beträffande detaljuppgifterna ej kunnat ernås. Av samma orsak har det ej heller varit möjligt att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt släkten Heikels förfäder bland bönderna på Heikkilä.

Mantalslängder och jordeböcker från tiden före Stora ofreden upptaga i Uleå socken och Uleå socken och Uleåsuu by tvenne hemman med namnet Heikkilä. Från det ena av dessa hemman, Heikkilä 2/3 mantals skattehemman, härstammar kultursläkten Heikel. Denna släkts i detta nu äldsta kända stamfar är bonden Henrik Heikkilä, som satt som bonde på Heikkilä åtminstone sedan 1695. Det är troligt att han är identisk med den »Hen: Jöransson Heickilä», som enligt Uleå kyrkas räkenskaper begrovs 8.8.1709. Hans hustru hette enligt mantalslängderna Margareta. Redan 1704 (och följande år) är dock en Per Heikkilä skriven som bonde på nämnda hemman, och står i mantalslängden upptagen jämte systern Margareta och modern Margareta. Säkerligen är han son till nyssnämnda Henrik.

Strax efter Stora ofreden finna vi en Olof Heikkilä som bonde på hemmanet. År 1723 finnes där dessutom Olofs svåger Jakob[1]. Olofs hustru hette Valborg Henriksdotter. Den 9.8.1723 säljer Jakob, som tydligen är son till ovannämnda Henrik Heikkilä, sin andel av hemmanet (vilket uttryckligen säges ha tillhört hans fader) till svågern Olof och systern Valborg för 300 daler kmt[2]. Jakob Heikkilä dyker därefter upp i Uleåborg och efter att ha gift sig med en borgaredotter (se nedan) blir han 1726 antagen till borgare i Uleåborg, där han avlade borgared 12.3. s. å. Redan på 1730-talet äger han gård och tomt (sedan n:r 84 i fjärde kvarteret) och synes driva en mindre handelsrörelse. Till stadens mer betydande handelsmän hör han icke, och ett rådstuvurättsprotokoll från 1767 ger vid handen att han ej behärskar svenska språket. I Uleåborgs domböcker finnes han nämnd nu och då, och ända in på 1750-talet tvistar han med svågern Olof och systern Valborg Henriksdotter angående det år 1723 avslutade hemmansköpet[3]. (Enligt Uleåborgs kyrkoräkenskaper begrovs Olof Heikkilä l0.11.1763 och hustrun Valborg 1.5.1755). År 1761 överlåter Jakob Heikkilä sin gård till sonen Jakob mot att denne förbinder sig att sköta honom och hans hustru till dödedagar. Jakob Heikkilä (d. ä.), som enligt Uleåborgs kommunionböcker var född 1679 (!), avled i juni 1768. Han var tvenne gånger gift. Första gången vigdes han i Uleåborg 10.2.1725 med pigan Maria Henriksdotter Hevonoja, som avled i Uleåborg redan 24.7.1726, 22 år gammal. Hon var dotter till borgaren i Uleåborg Henrik Josefsson Hevonoja[4]. Jakob Heikkilä gifte om sig i Uleåborg 12.4.1733 med pigan Maria Samuelsdotter Junttila, född 1697 och begraven i Uleåborg 13.4.1774, dotter till bonden Samuel Junttila i Limingo socken, Kempele by[5]. Den 14.6.1774 förrättades bouppteckning efter Jakob Heikkilä och hans andra hustru[6]. De hade följande barn:

Henrik, f. i Uleåborg 17.2.1734, begr. där 1.8. s. å.

Margareta, f. i Uleåborg 4.8.1735, begr. där 18.12.1784. - Gift med handelsmannen i Brahestad Johan Ström, f. i Brahestad 25.12.1729, död där 9.5.1772.

Jakob, f. i Uleåborg 22.5.1737. Student i Uppsala 12.11.1756. Vågskrivare och borgare i Uleåborg, där han sedan 1761 äger gården n:r 84 i fjärde kvarteret. Död i Uleåborg 19.4.1781. - Gift i Uleåborg 1.5.1771 med Anna Kristina Becker, f. 1754, d. i Uleåborg 25.12.1812, omgift med källarmästaren Jonas Sundberg (f. 1751, d. 1806). Jakob Heikel hade följande barn [6]:

Jakob, f. i Uleåborg 16.12.1771. Student 8.11.1788. Fil. mag. 15.6.1802. Apologist vid Uleåborgs trivialskola från 1801. Död i Uleåborg ogift 30.3.1808.

Anna Margareta, f. 1776, d. i Muhos 24.4.1805. - Gift i Uleåborg 14.12.1800 med vicelandssekreteraren Nathanael Emeleus, f. i Muhos 10.10.1769, d. där 1.6.1820.

Samuel Vilhelm, f. 1778. Levde ännu 1790 och kallas då scholaris.

Samuel, f. i Ueåborg 7.12.1739. Student i Uppsala 10.10.1758, i Åbo 6.11.1762. Stadsnotarie i Uleåborg 1764. Viceborgmästare, slutligen borgmästare därstädes 1777 (erhöll fullmakt på borgmästartjänsten 22.1.1777). Död i Uleåborg 16.12.1786. - Gift 1:o i Uleåborg 23.11.1773 med Maria Sinius, d. i Uleåborg 11.11.1775, änka efter handelsmannen Josef Calamnius; 2:o i Uleåborg 17.10.1776 med Maria Katarina Appelstubbe, f. 1751, d. i Uleåborg 13.10.1823. Barn: se »Sukukirja».

Johan, f. i Uleåborg 22.9.1741. Tullbesökare. D. i Uleåborg ogift 1772, begr. 17.5. s. å.

Henrik, f. i Uleåborg 2.1.1747. Student, hovrättsauskultant 1766. Tf. stadsnotarie i Uleåborg 1769. Vicehäradshövding och hovrättsadvokat 1771. Antagen till handlandeborgare i Uleåborg 23.1.1777. Ägde därstädes gården n:r 41 i första kvarteret samt Hinttala skattehemman n:r 23 i Uleåsuu by. Uppsade sitt burskap 1814[7]. Död i Uleåborg 13.1.1818. - Gift i Uleåborg 12.11.1776 med Anna Margareta Zimmerman, änka efter handelsmannen och fänriken Petter Hollender (f. 1695, d. 1775), f. 5.9.1742, d. i Uleåborg 27.1.1820. Barn: se »Sukukirja».

Från borgmästaren Samuel Heikel och hovrättsadvokaten Henrik Heikel härstamma de nulevande medlemmarna av släkten Heikel. Huruvida ovannämnda Samuel Vilhelm Heikel (f. 1778) vars öden efter 1790 tillsvidare ej äro kända, varit gift och haft avkomlingar, har tyvärr ej kunnat konstateras.

 

Noter

[1] RA, vol. 9210, 9235, 9237, 9240, 9274.

[2] Uleåborgs dombok 3.5.1740 (RA).

[3] Uleåborgs dombok 12.3.1726, 8.4.1730, 1.12.1731, 8.11.1735, 19.1.1736, 23.4.1740, 17.5.1740, 4.6.1740, 13.10.1740, 17.10.1744, 18.1.1761, 14.10.1767; Uleå ting 21.2.1757 (RA, Vasa LA).

[4] Uleåborgs dombok 1726, ss. 143-149 (RA).

[5] Uleåborgs dombok 5.5.1740 (RA).

[6] Uleåborgs bouppteckningar (Uleåborgs LA).

[7] P. W. SNELLMAN, Handelssocieteten och handlandenas pensionsinrättning i Uleåborg 1771-1936, Uleåborg 1937; Uleåborgs magistrats dombok för år 1777 (RA).

 

Selostus. Tekijä oikaisee BERGHOLMin »Sukukirjassa» Heikel suvun alkuperästä annetun tiedon sikäli, että BERGHOLMin mainitsema kantaisä Jakob Heikkilä tosin oli talollisen poika Oulun pitäjän Oulunsuun kylästä, mutta että hän 1723 myytyään talonosuutensa muutti Oulun kaupunkiin, jossa 1726 tuli porvariksi ja 1730-luvulla talonomistajaksi, kuollen korkeassa iässä 1768. Hänen toisesta avioliitostaan Maria Samuelintytär Junttilan kanssa syntyneet lapset ottivat Heikel nimen, ja tunnettu sivistyssuku polveutuu heistä.

 
Genos 13(1942), s. 41-44

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1942 års register | Årgångsregister