GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Tenalagrenen av släkten von Glan.

Werner W:son Wickström

I Tyskland förekommer en adlig släkt von Glan, som härstammar från grevskapet Hoya (i Hannover). Denna ätt ägde under senare hälften av 1600-talet godsen Diepholz och Siveringen och i början av 1800-talet även godset Stickhausen i Ostfriesland. Medlemmar av ätten beklädde olika civila ämbeten där och i Westfalen samt stodo senare i preussisk militärtjänst[1]. I Danmark finnes en präst- och militärsläkt Glahn[2]. Ytterligare kan nämnas, att borgmästarens i Dorpat Erasmus Schmiedens, adl. 1687 von Schmieden (nr. 1126), hustru var Magdalena von Glahn, som levde 16.2.1659 på godset Kolkade i Kusels socken[3]. Hon är okänd för Elgenstierna.

I början av 1600-talet framträder i Sverige en släkt von Glan (von Glahn), som uppenbarligen var av nordtysk härkomst. Ehuru intet belägg därför finnes, kan det dock antagas, att den utgör en gren av ovannämnda tyska adliga ätt, om ock av medlemmarna med undantag av några militärer de flesta ägnade sig åt borgerliga yrken. Under tre sekler var släkten företrädd även i Finland: under slutet av 1600-talet av löjtnanten vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente Giert von Glahn[4], som 1685 var bosatt på Kårböle i Helsinge socken och ännu 1700 torde hava stått kvar i tjänst, samt under 1700- och 1800-talen av dennes brorson kyrkoherden i Tenala Joachim von Glan, hans barn och barnbarn. De sista medlemmarna av släkten i vårt land voro: på manssidan advokatfiskalen vid arméns flotta i Finland Christian Gottfrid von Glan, som avled 1819, och på kvinnolinjen dennes syster, landskamreraren Carl Gustaf Arnkihls änka Christina Lovisa von Glan, som dog 1833. En stor mängd ättlingar av kyrkoherden von Glan finnes alltjämt i vårt land, bl.a. alla nulevande medlemmar av släkterna Arnkihl och Kuhlefelt samt enstaka medlemmar av släkterna Ungern, Gartz, Ehrnrooth, Sevonius, Juslén, Rancken, von Bonsdorff, Indrenius-Zalewski, Wasenius, Lindeman, Juselius, Helsingius, Thodén, Waenerberg, Ahonius, Federley, Rotkirch, Silfverhjelm, Furuhjelm och von Wendt.

Den förste kände medlemmen av släkten i Sverige är Gerhard von Glan, som levde i början av 1600-talet. Om honom vet man icke annat än att han sannolikt var far till broinspektorn i Stockholm Joachim von Glan d. ä., som avled 1686. I sitt 1654 uti sistnämnda stad ingångna andra äktenskap med Anna Wickmansdotter, f. 1636, d. 1699, dotter av bagaråldermannen i Stockholm Wickman Corneliusson och hans 2. hustru Maria Stefansdotter, hade Joachim von Glan d. ä. utom andra barn sönerna Giert (se ovan) och Joachim f. 1664, d. 1696, stadskassör i Stockholm. Den sistnämnde, Joachim von Glan d. y., hade i sitt 1689 ingångna gifte med Vendela Springer, d. 4.3.1732 i Stockholm (omgift med bokhållaren vid reduktionskommissionen Wickman Antoni, d. 1708) sonen Joachim von Glan, f. 1696, d. 1778, kyrkoherde i Tenala, prost. Han och hans efterkommande äro föremål för denna släktutredning.

 

Joachim von Glan, f. 14.4.1696, d. i Tenala 14.8.1778.

Intogs 1708 i tyska skolan i Stockholm, som han besökte i tre år. Därefter elev vid gymnasiet i Strängnäs jämväl tre år. Student i Upsala 1714. Senior i Stockholms nation 17.5.1718. Prästvigd i Stockholm 15.10.1718 och förordnad till bataljonspredikant vid Dalregementet, som deltog i fälttåget mot Norge. Efter erhållet avsked från bataljonspredikantsbefattningen anställd som hovpredikant hos riksrådet greve Magnus Julius De la Gardie i början av år 1719. På våren 1720 antagen till hovpredikant hos generallöjtnanten friherre Carl Gustaf Armfelt och tillika informator för dennes söner, vilken befattning von Glan innehade ännu i september 1721, då han var bosatt i Ovansjö i Gästrikland. Erhöll 7.7.1722 fullmakt att vara regementspastor vid Nylands infanteriregemente. Kallades i februari 1726 att förrätta kapellansbeställningen i Helsingfors jämte det han fortfarande innehade regementspastorstjänsten. Primus respondens vid prästmötet i Borgå i januari 1729. Erhöll 6.9.1732 fullmakt på kyrkoherdetjänsten i Tenala. Höll synodalpredikan på prästmötet i Åbo hösten 1735. Primus opponens vid prästmötet i Åbo hösten 1739. Prost 1746[5].

Sin kungliga fullmakt på pastoratet i Tenala erhöll von Glan med sockenadelns stöd och landshövdingens förord. Tack vare sitt intresse för sockenförvaltningen och jordbruket tillvann han sig även allmogens tillgivenhet under sin nära 50-åriga verksamhet som själasörjare i Tenala. För övrigt synes han ha varit ganska mån om sin rätt, att döma av de långvariga processer (1736-54) han förde angående tiondeuppbörden av vinterfisket. Även i rättegångar angående den s.k. likstolskon och kyrkliga avgälder finner man von Glan som kärandepart vid häradsrätten och rätt bittra fejder mellan honom och några av socknens ståndspersoner avslöjas i domböckerna. Vid urtima tinget i Tenala 29.3.1750, där ryttmästaren Anders Sahlstedt på Lindö bötfälldes till 30 daler krmt för att ha kallat von Glan »själamördare», beskyllde Sahlstedt kyrkoherden för att ha vägrat begrava Sahlstedts barn, så att det »ett helt åhrs tid legat obegrafwit», för vägran att kyrktaga Sahlstedts dåmera avlidna fru, varom han riktat förbud jämväl till det övriga prästerskapet, samt för vägran att låta fru Sahlstedt nyttja sina salighetsmedel. Emedan detta mål rörde von Glans ämbete, kunde häradsrätten ej befatta sig med saken och hur den avlöpte inför rätt forum är icke bekant. År 1753 hade von Glan till tinget i Kimito låtit instämma löjtnanten Berndt Johan Aminoff på Rilax för underlåtenhet att betala kristningspenningar för barnen »Gustava Charlotta, Charlotta Gustava, Lovisa Ulrika, Berend och Johan», vilka sades vara födda resp. 1743, 1744, 1746, 1747 och 1750. Aminoff genmälte, att endast 4 av barnen fötts under hans vistelse på Rilax, medan det femte vore fött och kristnat i Bjärnå socken. - Trots viljan att hålla på sin rätt efterlämnade von Glan icke något förmöget bo (behållningen blott c. 220 riksdaler) och förklaringen därtill torde stå att finna i hans stora barnskara och i att han sina sista levnadsår på grund av sjukdom var bunden vid sängen. 

Gift: 1:o i Stockholm (Klara församl.) 18.12.1718 med Juliana Feif, f. 14.12.1692, d. i Helsingfors 8.6.1732 i barnsäng, dotter till guld- och silverarbetaråldermannen i Stockholm Donat Feif och Maria Insen;
2:o på Tenala prästgård 24.7.1746 med Christina Gierner, f. 1722, d. i Pojo 14.2.1805, dotter till handelsmannen i Stockholm Lorentz Gierner och Maria Stenhagen, i dennas 2:a gifte.

 

Barn:[6]

I. Joachim, f. i Ovansjö, Gävleborgs l., 22.4.1720, d. på Olkkala i Vichtis 10.8.1798. Student i Åbo 1739. Auskultant i Åbo hovrätt 1744. Extrafiskal i  hovrätten 16.2.1757 och där befordrad till: viceadvokatfiskal 23.3.1759, notarie 22.10. s. å., protonotarie 28.6.1762, advokatfiskal 29.6. s. å., assessor 15.3.1769 och hovrättsråd 13.8.1770. Vicelandshövding i Åbo och Björneborgs län 10.3.1789 R.N.O. 22.l0.1790. Ägde Brinkhall berustade säteri i Kakskerta kapell 1767-92, Olkkala berustade säteri 1786-87 och en gård vid Biskopsgatan i Åbo.

Hovrättsrådet von Glan var känd som en framstående jurist med gedigna kunskaper. Till följd av sitt rojalistiska tänkesätt fick han 1789 det ansvarsfulla uppdraget att förvalta Åbo län under denna kritiska tid. I september 1791 anmältes till kgl. maj:t, att von Glan drabbats av ett slaganfall, på grund varav han förklarat sig icke vidare kunna förestå landshövdingsämbetet.

Gift på Svartå bruk 7.11.1751 med Helena Margareta Kreij, f. på nämnda bruk 30.11.1725, d. i Åbo 3.5.1788, dotter till brukspatronen på Svartå Henrik Johan Kreij och Anna Margareta Stålhammar.

Barn (födda i Åbo):

1) Margareta Juliana, f. 9.7.1753, d. i Åbo 10.11. s.å.
2) Vendla Helena f. 26.12.1754, d. i Åbo 23.11.1761, i mässling liksom de två yngsta syskonen.
3) Joachim Johan f. 4.2.1758, d. på Olkkala 4.6.1810, ogift. Student i Åbo 6.3.1769. Undergick förhör i lagfarenheten och dess grundkunskaper 26.6.1780 och antogs till auskultant i Åbo hovrätt 28.6. s. å. Extra kanslist i sagda hovrätt 3.7.1780 och befordrad till: vicenotarie 14.12.1781 och kanslist 7.10.1784. Erhöll på egen begäran avsked med hovrättssekreterares titel 16.12.1787. Tillhandlade sig samma år Olkkala, som han till sin död ägde och bebodde.
4) Anna Constantia, f. 14.6.1759, d. i Åbo 22.11.1761.
5) Henrik Emanuel f. 26.5.1761, d. i Åbo 22.10. s. å.
II. Carl Donat, f. i Ovansjö 6.9.1721, drunknade hösten 1740 på en utrikes sjöresa. Enligt faderns anteckning i familjebibeln omkom Carl Donat von Glan »uti en hamn i Franckrike benemnd Port Lovis»[7], varom föräldrarna först våren 1741 erhöllo meddelande.
III. Emanuel, f. på Haarjärvi boställe i Sammatti 27.2.1723. Om hans levnadsöden är t. v. intet närmare bekant, men då kapellanen i Tenala Johan Åhman 1774 säges vara gift med änkan till en av prosten von Glans söner kan med »en» av dessa söner icke avses någon annan än Emanuel von Glan, som förty var död före 1774, troligen barnlös.

Gift med Adriana Elisabet Pihlman från Stockholm (gift 2:o före 1775 med kapellanen i Tenala, sedan kyrkoherden i Ingå Johan Åhman, f. i S:t Karins 1774, d. 1831).

IV. Vendela Juliana, f. på Haarjärvi 9.12.1724, d. i Borgå 26.9.1799.

Gift: 1:o i Tenala 21.1.1744 med biskopen i Borgå stift, teol. doktorn Johan Nylander, i hans 2:a gifte, f. i Uleåborg 20.8.1698, d. i Borgå 10.6.1761; 2:o 1763 med biskopen i nämnda stift Gabriel Fortelius, i hans 4:e gifte, f. i Björneborg 11.8.1700, d. i Borgå 24.11.1788.

V. Samuel, f. i Helsingfors 21.11.1726, d. därst. 7.1.1727.
VI. Anna Maria, f. i Helsingfors 6.11.1727, d. i Pojo 26.6.1772.

Gift i Tenala 7.9.1749 med e. o. lantmätaren i Nylands och Tavastehus län Hans Fattenborg f. i Lövånger, Västerbottens l., f. 1720, d. 1790.

VII. Christina Margareta, f. i Helsingfors 2.1.1729, d. i Orimattila 17.9.1777.

Gift i Tenala 15.4.1766 med kyrkoherden i Orimattila, kontraktsprosten Henrik Strömborg, f. 1.1.1713, d. i Orimattila 20.6.1773.

VIII. Abraham Christoffer,f. i Helsingfors 6.3.1730, d. där 15.3. s. å.
IX. Gotthilf, f. i Helsingfors 28.3.1731, d. där 5.6. s. å.
X. Lovisa Christina, f. i Tenala 4.4.1748, d. på Irjala i Vichtis 10.12.1833.

Gift i Tenala 2.6.1768 med kronobefallningsmannen i Raseborgs västra härad, landskamreraren Carl Gustaf Arnkihl, f. i Pärnå 8.2.1730, d. på Kotkaniemi i Vichtis 10.12.1786.

XI. Christian Gottfrid, f. i Tenala 1.2.1750, d. i Åbo 1.10.1819, ogift. Student i Åbo 1764. Betyg till rättegångsverken 3.6.1766 och antagen till auskultant i Åbo hovrätt, 5.6. s. å. Extra kanslist i hovrätten 11.7.1767 och advokatfiskalsamanuens 26.4.1768. Befordrad till: kanslist 30.10.1773 och notarie 10.10.1775. Utnämnd till advokatfiskal vid arméns flotta i Finland 1777. Ägde åren 1780-1890 Brödtorp säteri i Pojo. Efter brorsonens död jämte systern Lovisa Christina ägare av Olkkala, som de sålde 1814.
XII. Johannes, f. i Tenala 29.6.1752[8], d. där 21.12.1761.
XIII. Maria Charlotta, f. i Tenala 10.3.1757, d. där 22.4. s. å.
XIV. Anna Christina, f. i Tenala 13.5.1761, d. troligen som barn.

Noter

[1] ERNST HEINRICH KNESCHKE, Neues allgemeines Deutsches Adels-Lexikon III, Leipzig 1861, s. 532. Jfr även Genealogisches Handbuch Bürgerlicher Familien Bd. 26 (Ostfriesisches Geschlechterbuch Bd. 1), Berlin 1913, ss. 447-448, Anm. 27.

[2] Jfr bl.a. PETER JAKOB SCHMIDT, Slægten Glahn. Sværd- og Spindesiden, København 1885; Th. Hauch-Fausbøll, Slægthaandbogen, København 1900; ff.

[3] Erich Seuberlich, Stammtafeln Deutsch-baltischer Geschlechter. II. Reihe, Leipzig 1927, sp. 524.

[4] Löjtnanten von Glans familj återflyttade synbarligen till Sverige, varför dess öden, varöver blott ringa ljus kan spridas, här förbigås. Jfr (V. Örnberg), Svenska ättartal 1898, ss. 242-246, där en översikt av släkten gives.

[5] Så gott som alla uppgifter i det föregående om prosten von Glan liksom även hans barns födelse- och dödsdata intill c. 1770 grunda sig på hans egenhändiga anteckningar i en familjebibel, som f.n. innehaves av en hans ättling, fru Anne-Marie Thodén i Åbo. Denna familjebibel har stått till författarens förfogande, vilket här med tacksamhet annoteras.

[6] Uppgifterna i OSCAR NIKULA, Tenala och Bromarf socknars historia I, s. 132, och II, s. 72, angående antalet barn, 17, är måhända riktigt, men om barnens antal var 17, är detta icke förenligt med påståendet att 11 av barnen fötts i det senare äktenskapet.

[7] Torde åsyfta Port Louis på ön Mauritius, vilken redan då i fransk besittning.

[8] Bland hans faddrar nämnes såsom frånvarande »Krigs och Domainrådet i Kongl. Preussisk tienst och staden Planc hr Johan von Glahn», vars släktskap med prosten von Glan icke kan närmare angivas än vad fadderskapet tyder på.

 

Selostus. Hovioik.neuvos WICKSTRÖM selostaa kirjoituksessaan erään Ruotsissa 1600-luvulla esiintyneen, mahdollisesti saksalaista aatelista syntyperää olevan von Glan suvun Suomeen siirtynyttä, 1800-luvulla sammunutta haaraa, jonka tunnetuin edustaja oli Tenholan kirkkoherra Joachim von Glan (1696-1778).

 

 
Genos 14(1943), s. 120-125

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1943 års register | Årgångsregister