GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Ännu om Minna Canths härstamning.

Rafael Sumelius

Nedanstående marginalanteckningar till Jalmari Finnes postuma uppsats om Minna Canths härstamning i senaste nr. av denna tidskrift kunna måhända vara av något intresse. - Genom fru V. FRENCKELL-THESLEFFs fängslande Minna Canth-biografi hade nämligen även dessa raders författare föranletts att på sitt håll söka vinna någon upplysning i ämnet, givetvis utan vetskap om att detta redan tagits upp av FINNE och - efter vad numera framgått - även av andra.

Det synes stå utom allt tvivel att Minna Canths fader Gustaf Vilhelm Johnsson icke, såsom FINNE antagit, är identisk med den Vilhelm (icke Gustaf Vilhelm), som den 6 april 1816 föddes i Messuby som oäkta barn till pigan på Juva gård Lisa Henriksdotter, utan i själva verket är son till en annan i Messuby bosatt ogift kvinna vid namn Maria Andersdotter och född på okänd ort.

Enligt vad prosten T. A. KOSKELA i Messuby godhetsfullt meddelat, uppträder den ifrågavarande Maria Andersdotter i därvarande kommunionbok, jämte sonen Gustaf Vilhelm, från och med 1817 och förblir där bosatt, medan sonen 1831 tar ut flyttningsbetyg till Tammerfors. Betyget är daterat 14 april s. år och tre dagar senare, 17 april, anträffas i registret över inflyttade i Tammerfors »oäkta gossen Gustaf Vilhelm, fr. Messuby, till fabr. Finlayson». Han införes i stadens kommunionbok, under släktnamnet Johnsson, bland de minderåriga arbetarna hos Finlayson och förekommer sedan bland fabriksfolket, först som arbetare, sedan som uppsyningsman, utan avbrott till sin överflyttning till Kuopio.

Hans moder är enligt Messuby kommunionbok född 12 mars 1793 - var, framgår icke. Hon står ända till sin död 28 juli 1856 skriven under Erkkilä hemman vid forsstranden, inom det nuvarande stadsområdet snett emot Finlaysons, och sonens flyttning var sålunda måhända blott en flyttning på papperet. Hon blev mor till ytterligare två oäkta barn, en son och en dotter, vilka likaså flyttade till Tammerfors, blevo fabriksarbetare och togo sin äldre halvbrors släktnamn Johnsson.

Kamrer OSMO DURCHMAN har haft vänligheten fästa min uppmärksamhet vid att i Teisko - dåförtiden kapell under Messuby - den 19 mars 1793 föddes ett barn Maria, vars föräldrar voro drängen Anders Andersson från Tanhuanpää och Maria Adamsdotter och som kunde tänkas vara identisk med G. V. Johnssons moder - födelsedatum stämmer ju på några dagar när. Familjen ifråga återfinnes enligt uppgift dock icke i Teisko kommunionbok, varför denna Maria Andersdotters vidare öden icke kunnat följas. Någon Gustaf Vilhelm förekommer icke heller i Teisko doplängd för 1816 eller angränsande år. Frågan om Minna Canths faders härstamning och födelseort förblir sålunda alltfort öppen.

Hennes moder Ulrika Andersdotter nämnes i Tammerfors kyrkoböcker överallt enbart under detta namn, släktnamnet Archelin förekommer varken i registret över inflyttade, doplängden eller kommunionböckerna. Hon är i själva verket vidpass ett år yngre än vad överallt uppges, född, såsom av Kangasala doplängd framgår, 19 april 1812 och döpt 3 maj. Fadern var vid hennes födelse, såsom FINNE uppger, landbonde på Eerola i Vatiala by, men redan 1814 antecknas familjen (det fanns även en äldre dotter Anna Lisa) i kommunionboken som absens. De förekomma sedan i Messuby och från 1826 i Ylöjärvi, där fadern är torpare under Tevala (Teivaala) rusthåll och därifrån »Tevala torpare dottren Ulrika Andersdotter» den 31 mars 1827 flyttar till Tammerfors. År 1829 flytta föräldrarna tillbaka till Messuby, där fadern dör 9 december 1837 som inhysing på Siukola hemman och modern 1 juli samma år. I Ylöjärvi kommunionbok är dotterns födelsedatum infört som 29 april 1811 och detta oriktiga datum går sedan igen i Tammerfors. Att det rör sig om samma personer, framgår av att föräldrarnas namn och deras födelsetider i Ylöjärvi stämma med motsvarande data i Kangasala.

När Ulrika ännu icke 15-årig kommer in till staden, får hon tjänst som piga hos handlanden Karl Essbjörn i gården n:r 101. Åren 1828-29 tjänar hon hos hökaren Henr. Grönlund i n:r 84, 1829-32 är hon en i den långa raden av pigor på Nokia säteri i Birkala, 1832 är hon tillbaka i staden hos Grönlunds änka, från 1833 hos handl. Thuneberg och från 1835 hos provinsialläkaren assessor Lönnroth. Det var sålunda ur ett torftigt torparhem Minna Canths moder utgick, fattiga voro också de borgarhem där hon till en början tjänade - Essbjörn var bekant för sina ständigt lika skrala affärer, men på sitt sista ställe, hos assessorns i hans stora gård vid torget, hade hon kommit i ett »bättre» hus.

Uppgift om Johnssons och Ulrika Andersdotters vigsel återfinnes icke i Tammerfors vigselbok. Datum står antecknat i kommunionboken och det tillägges att bruden blivit vigd »i skrud», vilket väl icke kunnat ske om någonting varit bekant om ett förhållande till en annan man dessförinnan.

Till sist må här anföras namnen på dem som den 21 mars 1844 stodo faddrar för den lilla Ulrika Wilhelmina Johnsson. De voro icke många: fabrikssmeden Carl Gust. Lindeqvist och hustru Anna Stina Lindgren samt pigan Elisabeth Gustafsdr. Backa.

 

Selostus. Kamreeri SUMELIUS selostaa kirjoituksessaan omien Minna Canthin syntyperää koskevien tutkimustensa tuloksia, joiden mukaan kirjailijattaren isä ei, kuten FINNE Genoksen viime numerossa julkaistussa kirjoitelmassaan väittää, ole syntynyt Messukylässä 6.4.1810 palvelijattaren Liisa Heikintyttären poikana, vaan hänen äitinsä on eräs toinen Messukylässä aikanaan asunut Maria Antintytär niminen naimaton naishenkilö, ja syntymäpaikkansa tuntematon. - Minna Canthin äidistä Ulrika Antintyttärestä annetaan kirjoituksessa myös runsaasti uusia elämäkerrallisia tietoja.

 
Genos 14(1943), s. 129-131

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1943 års register | Årgångsregister