GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Nylander från Uleåborg.

De äldsta stäktleden.

Sven-Erik Åström

I vår genealogiska litteratur förekomma åtskilliga oriktiga uppgifter om den kända Uleåborgssläkten Nylander. Härmed avses närmast den i BERGHOLMs Sukukirja publicerade utredningen av släkten. Denna, som troligen har verkställts av utgivaren själv, torde i främsta rummet vara byggd på en i den s. k. Melleniuska genealogien ingående släkttavla, tryckt litteratur samt på uppgifter av släktmedlemmar. Uleåborgs kyrkoböcker (närmast kommunionböckerna) från 1700-talets senare hälft och från 1800-talet synes även ha använts. Det rikhaltiga släkthistoriska primärmaterialet i de uleåborgska kommunala och kyrkliga arkiven samt i Riksarkivet, har sålunda icke utnyttjats i större utsträckning. Det är därför icke ägnat att väcka förvåning, att den i Sukukirja publicerade utredningen vid en närmare granskning visat sig vara såväl bristfällig som i väsentliga punkter oriktig. Ur förut obeaktade källor - Uleåborgs domböcker, mantalslängder, bouppteckningsinstrument och äldre kyrkoböcker - ha nya uppgifter rörande släkten Nylander framletats.

Avsikten var ursprungligen att i ett annat sammanhang publicera resultatet av dessa tyvärr av kriget avbrutna forskningar, vilka ge en väsentligt ny bild av släkten Nylanders äldsta släktled. Då detta icke är möjligt, kan det anses motiverat att i denna uppsats söka komplettera utredningen i Sukukirja, samt rätta inadvertenserna i densamma och i övrig genealogisk litteratur. Nedanstående framställning har endast förts fram till medlet av 1700-talet, då Sukukirja fr.o.m. denna tid börjar förete en viss exakthet och fullständighet. Utrymmet har icke tillåtit någon anhopning av ovidkommande detaljuppgifter.

Varifrån släkten inkommit till Uleåborg har tillsvidare icke kunnat konstateras. Den rikliga förekomsten av bya- och gårdsnamnet Nyland i norra Sverige, Västerbotten och Ångermanland, kan tyda på en eventuell härstamning från dessa trakter[1]. Något, som också talar för detta faktum, är den ofta dokumenterade livliga förbindelsen mellan bygderna väster och öster om Bottenhavet. Även ett samband mellan landskapet Nyland å ena sidan och släkten - namnet Nylander å andra sidan kan tänkas. Speciell uppmärksamhet förtjänar den omständigheten, att namnet Nylander redan under slutet av 1600-talet uppträder bland Nordkarelens allmoge. Under 1700-talet och även senare ha bärare av detta namn kunnat påvisas i flera nordkarelska och östsavolaxiska socknar.[2] Det livliga kommersiella utbytet under denna tid mellan Uleåborg och dess ekonomiska uppland Savolax-Nordkarelen gör en härstamning från karelsk eller savolaxisk allmoge synnerligen tänkbar. Det är även möjligt att släkten har sina rötter i Uleåborgs omnejd. - Under 1700-talet dyker namnet Nylander även upp i andra delar av landet (framförallt naturligt nog i Nyland), utan att de personer, som nyttja detsamma, kunnat förbindas med uleåborgssläkten.

Ett mål, som 26.8.1745 förehades inför Uleåborgs rådstugurätt, gav impulsen till efterforskningar, vilka ledde till uppspårandet av släktens hittills okända stamfar. Vid detta tillfälle anmärkte handelsmannen Anders Simonsson Nylander (Sukukirja, tab. 20) »at then holme hwarpå hans åker Saaripeldo ligger - - - hört hans förfäder till hel och hållen, samt varit i forna tider kringfluten, änskiönt then uplandat till en deel wid fasta landet». Holmen och åkern återfinnas på en karta, som lantmätaren J. J. Wikar några år senare (1748) upprättade över det uleåborgska borgerskapets åkrar och ängar. Enligt denna karta är »Saari», som holmen helt enkelt kallas i handlingarna, belägen vid strandremsan utanför dåvarande Limingo tullport. Ungefär 100 år tidigare (1649) hade en liknande karta upprättats av lantmätaren Clas Classon. En jämförelse mellan dessa intressanta aktstycken ger vid handen, att Saari, då Classon nämnda år företog sina mätningar, innehades av Simon Byggmästare[3]. Nu inställer sig naturligtvis frågan: Vilket samband existerar mellan Anders Nylander och denna Simon Byggmästare? Var kanske Simon Byggmästare en av de förfäder Anders Nylander syftat på vid det nyssnämnda rättegångstillfället.

Om denna Simon Persson Byggmästare (Saar-Simon) vet man att han avlade borgared år 1631. Han nämnes ännu 1654, men var död 30 nov. 1657. År 1681 omtalas en liten holme, som låg under Johan Henderssons och hans hustru Anna Simonsdotters gård och tomt. Som Johan Henderssons svärfader anges »Sal: Simon Pehrsson», vilken tidigare uppgives ha varit ägare till den lilla holmen. Johan Hendersson (Henriksson) uppträder ofta i tidens handlingar och vanligen med tillnamnet Saari. Han avlade borgared 21 maj 1679 och 20 mars 1680 ingick han äktenskap med ovannämnda Anna Simonsdotter. Han torde ha avlidit 1699 (begraven i Uleåborg 11 juni s. å.). Om deras eventuella avkomlingar är intet bekant[4].

Men Anna Simonsdotter hade varit gift en gång tidigare. Hennes första man var borgaren och styrmannen Matts Mattsson. Han återfinnes sista gången i mantalslängden för år 1676, där han är antecknad med sin hustru och en son Johan. Den 28 maj 1679 begär Matts Mattsons änka Anna Simonsdotter avvittring av sina barn, emedan hon påstår sig vara sinnad att ingå nytt äktenskap. Samma dag voro borgmästaren Henrik Forbus, rådmannen Jakob Lang (som ett kuriosum kan nämnas att Langs sondotter sedermera gifte sig med Anna Simonsdotters sonson) och stadsnotarien Johan Mårtensson »hos Sal. Matts Mattssons änckia hustru Anna Simonsdotter, til at Inventera och Werdera dess fasta och löösa ägendom, sampt skifta emellan henne och hennes fyra Barn». Dessa voro myndiga sonen Johan Mattsson, som egenhändigt jämte modern undertecknade skiftesinstrumentet, samt omyndiga barnen Simon Mattsson, Matts Mattsson och Brita Mattsdotter. I samband med den fasta egendomen uppräknas även »Saaripeldo». De använda källorna ge egendomligt nog icke något belägg för att förmyndare förordnats för de omyndiga barnen. En värdefull möjlighet att uppspåra deras fädernefränder har således icke stått till buds. - Anna Simonsdotter nämnes ännu 1694[5].

Ovannämnda syskons vidare öden ha kunnat följas. På 1690-talet började de tre bröderna småningom använda släktnamnet Nylander (första gången 1690)[6], vilket efter hand utträngde det äldre Saari - Sari - Saarela - Sarela (jfr. Sukukirjas Saari-Simuna), som de tidigare liksom styvfadern och morfadern (fadern kallas vanligen Matts Styrman) nyttjat. Johan Mattssons släktgren (se nedan), som är okänd för Sukukirja, utslocknade redan med hans barn. Från hans bröder härstammar kultursläkten Nylander. Den äldre av dem, Simon Mattsson (Sukukirja tab. 1), av de tre bröderna den enda, som Sukukirja känner, anges av nämnda arbete som stamfader för hela släkten. Att så ej kan vara fallet framgår redan av VIRKKUNENs »Oulun kaupungin historia»[7]. De söner Daniel och Matts (Sukukirja tab. 24 och 2), som av Sukukirja tilläggs honom, äro i själva verket, som nedan skall visas, söner till den yngsta brodern Matts Mattsson. Därjämte har en sammanblandning skett mellan Simon Mattsson (se nedan) och hans äldsta son Simon Simonsson. - På goda grunder kan man numera fastslå att släkten Nylanders stamfar och stammor äro borgaren i Uleåborg Matts Mattsson och hans hustru Anna Simonsdotter, en dotter till byggmästaren i Uleåborg Simon Persson.

Deras äldsta son borgaren och styrmannen Johan Mattsson hade något år efter faderns död gift sig (i Uleåborg 4 dec. 1678) med borgaren Nils Havalas (Havas) dotter Anna Nilsdotter. Johan Saari 1. Nylander avlade borgared 8 maj 1680 och nämnes i tidens handlingar fram till 1710, då han bl.a. var adjungerad medlem i rådsturätten. Bouppteckning efter honom förrättades först år 1747 (17 febr.). Den fullständiga avsaknaden av all lösegendom bestyrker antagandet, att Johan Mattsson då länge varit död. Han har nämligen trots noggranna efterforskningar ej kunnat påträffas i handlingar, som datera sig från tiden efter stora ofreden. Johan Nylander hade följande barn (förekomma alla i Uleåborgs äldsta läsförhörsbok, upprättad 1707-10): 1) Anna, levde ogift ännu 1748; 2) Brita, reste ogift till Stockholm på 1720-talet; 3) Margareta, begraven i Uleåborg 19 dec. 1756. Gift 1:o i Uleåborg 22 nov. 1724 med stockmakaren Henrik Larsson Stockman, död i Uleåborg 4 juli 1746, 2:o i Uleåborg 25 mars 1747 med arbetskarlen Olof Olofsson Kiiskinen i hans första gifte, född 1725 (!), begraven i Uleåborg 17 febr. 1772; 4) Maria, begraven i Uleåborg 27 juni 1754. Gift med linvävaren Johan Huumonen (Homan), död i Uleåborg 16 nov. 1748; 5) Karin, död ogift i Uleåborg 15 dec. 1748[8].

Simon Mattsson Nylander (Saari), handelsman och fartygsägare, omtalas ofta i tidens handlingar. Han avlade borgared 15 juni 1696 och gifte sig i Uleåborg 19 jan. 1688 med Anna Haedreus, som var dotter till rådmannen i Uleåborg Johan Haedreus och Kerstin Mikaelsdotter. Simon Nylander, ägare till den ovan omtalade Saariåkern och -holmen, avled i Kemi (icke i Torneå, som Sukukirja oriktigt uppger) 7 juli 1715 i en ålder av 50 år och 4 ¾ månader. Den i Sukukirja som hans första hustru nämnda Margareta Vaikko var i själva verket hans svärdotter. Hustru Anna överlevde honom och begrovs i Uleåborg 25 mars 1738[9]. De hade barnen[10]:

Simon (Sukukirja tab. 1), född omkr. 1693 och antagen till handlandeborgare i Uleåborg 4 juni 1722. Redde i skepp och ägde flera stadsgårdar. Död i Uleåborg 30 dec. 1744. Med sin hustru ovannämnda Margareta Vaikko (född omkr. 1689, död i Uleåborg 2 okt. 1746), som troligen var dotter till borgaren i Uleåborg Henrik Vaikko och Elisabet Gabrielsdotter, hade han endast ett till mogen ålder kommet barn, sonen Simon. Denne var född 1718 och avled i Uleåborg 25 jan. 1752. Simon Simonsson Nylander d. y. (Sukukirja tab. 27), handelsman och fartygsägare, var gift (vigda i Uleåborg 6 maj 1740) med Brita Uhlstedt (Niska) i hennes första gifte. Hon var född 1716 och begrovs i Uleåborg 12 jan. 1769. Brita Uhlstedts föräldrar voro handelsmannen i Uleåborg Henrik Andersson Niska och Margareta Palman, av vilkas barn flera antogo namnet Uhlstedt. Av Simon och Brita Nylanders sex barn nådde endast sonen Henrik (född i Uleåborg 15 jan. 1742, begr. därstädes 24 april 1792) mogen ålder. Henrik Simonsson Nylander, handelsman i Uleåborg, gifte sig därstädes 22 dec. 1764 med Beata Jakobsdotter Forbus, född i Uleåborg 14 febr. 1747, begr. därstädes 2 febr. 1778. Med deras sonsons gränsridaren Ulrik Nylanders (död i Muonionniska 6 mars 1837) söner utslocknade denna släktgren, om också namnet Nylander fortfarande användes av hans dotter Beata Katarina Nylanders (1834-1905) avkomlingar.

Kristina, född 24 juli 1695, död i Uleåborg 16 mars 1764. Gift 1:o med fänriken, sed. kaptenen Jakob Sillman, död i Uleåborg 23 juni 1746; 2:o i Uleåborg 2 juli 1747 med handelsmannen därstädes Sven Sanman, född 13 jan. 1705, begraven i Uleåborg 31 okt. 1765, i hans andra gifte.

Johan (Sukukirja tab. 22), född 20 aug. 1698, biskop i Borgå stift, död i Borgå 10 juni 1761. - Med hans sonsöner, protonotarien i kungl. kanslikollegium Johan Nylanders (född i Borgå 22 aug. 1748, död i Stockholm 23 juni 1791) söner, löjtnanten vid Svea artilleriregemente Otto Johan Nylander (född i Stockholm 21 juli 1789, död i Åbo 16 juli 1839) och tjänstemannen i Svea Rikes bank Konrad Vilhelm Nylander (född i Stockholm 24 mars 1791) utgick denna släktgren.

Anna, född 1700, begraven i Uleåborg 25 nov. 1782. Gift med handelsmannen därstädes Anders Johansson Niska, begraven i Uleåborg 9 april 1758. - Tvenne av deras söner antogo släktnamnet Nylander.

Anders (Sukukirja tab. 20), född 1704. Handelsman (avlade borgared 15 maj 1728) och fartygsägare i Uleåborg. Anders Nylander, som innehade »Saari», dog i Kemi 4 juli 1761. Gift i Uleåborg 20 april 1729 med Margareta Johansdotter Niska, född 1710, död i Uleåborg 8 maj 1770. Om deras barn ger Sukukirja i huvudsak riktiga uppgifter, om också vissa kompletteringar kunde göras. Sonen Simon (född i Uleåborg 1 febr. 1738, begraven därstädes 7 dec. 1771) hade med sin hustru Magdalena Vestman (född i Uleåborg 29 nov. 1737, död därstädes 26 dec. 1808; hennes första gifte) endast döttrar.

Från styrmannen Matts Mattssons likabenämnda son härstamma de nulevande medlemmarna av släkten. Matts Mattsson d. y.[11] är den första, som i handlingarna påträffats med släktnamnet Nylander. Han levde ännu 11 jan. 1714, men nämnes ej mera efter Stora ofreden. Matts Nylander var liksom brodern Simon handelsman i Uleåborg (avlade borgared 17 mars 1694). Han gifte sig (i Uleåborg 18 febr. 1690?) med borgaren Erik Levaskas dotter Brita Levaska, som avled vid hög ålder 1755 (begraven i Uleåborg 9 nov. s. å.). Matts och Brita Nylander hade barnen[12]:

Maria, född 1693 (1689), död i Uleåborg 2 nov. 1776. Gift 1:o i Stockholm 15 okt. 1727 med handelsmannen i Uleåborg Erik Eliasson Längman (Länginen), född omkr. 1695, död i Uleåborg 13 nov. 1750; 2:o i Uleåborg 2 april 1752 med handelsmannen därstädes Abraham Strömmer, född 14 juli 1729; har ej påträffats i Uleåborg efter 1790.

Daniel (Sukukirja tab. 24), född 1701. Handelsman och fartygsägare i Uleåborg, där hans handelsrörelse på sin tid hörde till stadens största. Begraven i Uleåborg 29 sept. 1768. Gift därstädes 23 jan. 1729 med Birgitta (Brita) Jakobsdotter Tuderus, född 1709, död i Uleåborg 19 aug. 1783. Av deras söner voro handelsmännen Anders (född i Uleåborg 22 juli 1735, död därstädes 6 mars 1784; gift i Uleåborg 24 mars 1765 med studenten Johan Jämteens änka Maria Sevon), Daniel d. y. (född i Uleåborg 21 mars 1742, död därstädes 15 juni 1793; gift i Uleåborg 7 maj 1782 med Elisabet Uhlbrandt) och Jakob (född i Uleåborg 22 sept. 1749, död ogift därstädes 6 juli 1803) barnlösa. Den dotter Margareta, som i Sukukirja tilläggs Anders, var i själva verket dotter till ovannämnda Jämteen. Sonen råd- och handelsmannen Matts Danielsson Nylander (född i Uleåborg 9 jan. 1732, död därstädes 12 mars 1794; gift 1:o i Stockholm 6 juli 1755 med Katarina Bånge; 2:o i Stockholm 2 aug. 1759 med Maria Elisabet Forbus) hade däremot tvenne söner, vilka dock avledo unga och ogifta.

Brita, gift i Stockholm 15 okt. 1727 med borgaren i Uleåborg Erik Andersson Heinonen. De ha icke påträffats efter 1730, och en uppgift från 1739 ger vid handen att de sistnämnda år voro döda[13].

Matts (Sukukirja tab. 2), född 1706. Handelsman i Uleåborg. Begraven därstädes 17 okt. 1765. Gift i Uleåborg 15 jan. 1740 med Margareta Pettersdotter Lang, född 1718, begraven i Uleåborg 7 januari 1779. Hon var dotter till råd- och handelsmannen i Uleåborg Petter Lang och hans tredje hustru Elisabet Petreus. Från Matts Nylanders sonsöner råd- och handelsmannen, handelssocietetens ordförande Anders Nylander (död i Uleåborg 30 jan. 1869) och handelsmannen Matts Nylander (död i Uleåborg 12 okt. 1842) härstamma släktens nulevande medlemmar. Släktens yngsta gren har således varit den livskraftigaste. Speciellt teoretisk och tillämpad naturvetenskap ha bland dess medlemmar funnit framstående utövare.

Kristina, i kommunionboken för 1742-54 är antecknat att hon vistas i Stockholm. Vidare öden okända.

Den yngsta av styrmannen Matts Mattssons och Anna Simonsdotters barn var dottern Brita, som begrovs i Uleåborg 23 jan. 1737. Hon var gift 1:o med borgaren i Uleåborg Henrik Öhrn och 2:o (omkr. 1707) med borgaren i samma stad Sigfrid Kusto, som levde ännu 19 juni 1714. År 1723 kallas Brita Nylander änka och säges vara »aldeles uthfattig»[14]. - Matts Mattsson hade därjämte ett barn, som begrovs i Uleåborg 26 maj 1678 och en dotter, begraven därstädes 20 okt. s. å.

Utom medlemmarna av den ovan anförda släkten Saari-Nylander förekomma i Uleåborg, speciellt under 1700-talets förra hälft, även andra personer, vilka nyttja namnet Saari-Nylander. Dessa personer, vilka äro inbördes befryndade, ha ej kunnat förbindas med ovannämnda släkt. Att en släktskap existerar mellan de båda släktgrupperna är dock otvivelaktigt. Stamfadern för denna andra släkt, vars sociala position är skäligen anspråkslös, är en viss Mickel (Mikael), som dock icke med säkerhet påträffats i tidens (slutet av 1600-talet) handlingar. Han hade åtminstone tvenne söner, Johan och Lars, av vilka den förstnämnda, stadsmuraren Johan Mickelsson Saari, avled i Uleåborg 16 aug. 1739 i en ålder av 69 ½ år. Dennes söner voro muraren i Uleåborg Johan Johansson Saari (död ogift i Uleåborg 11 jan. 1745), samt soldaten Anders Johansson Nylander, nämnd ännu 1745, då han var soldat vid Kemi kompani av Österbottens regemente. Hans rotebönder hade sina hemman i Nederkiminge by (Ijo socken), där ännu i början av 1800-talet personer med namnet Nylander kunnat påvisas. Anders Johansson Nylanders »syskonbarn» var drängen Lars Larsson Saari, som sedermera i Uleåborgs kommunionbok för 1742-54 är antecknad som soldat. Denne Lars Larsson var son till »invånaren» Lars Mickelsson Saari (begr. i Uleåborg 31 mars 1728, 40 och några år gammal) och hans hustru Margareta Simonsdotter[15]. På 1760-talet uppträder i Uleå socken en soldatson Johan Nylander (möjligen son till nyssnämnda Lars Larsson Saari eller Anders Johansson Nylander), som var född 1743 och dog 1779 (begr. i Uleåborg 27 april s. å.). Han var gift (vigda i Uleåborg 5 dec. 1773) med Elisabet Grönlund, född 1744 (1750). Den 4 febr. 1781 uttog hon jämte döttrarna Helena (f. 1774; sedermera gift i Uleåborg 26 dec. 1796 med drängen, sjömannen Henrik Kestämö, som avled i Uleåborg 31 mars 1808), Elisabet (f. 1777) och Margareta (f . 1779) betyg till Limingo. Deras vidare öden äro okända.

De båda släkterna Saari-Nylander torde, som ovan antytts, äga ett gemensamt ursprung. I Uleåborgs rådstugurätts dombok för 1729 och 1737 omtalas som arvingar efter laggareänkan Gertrud Nilsdotter, vilken barnlös avlidit i Stockholm, Sigfrid Kustos änka Brita Nylander, Lars Saaris änka Margareta Simonsdotter samt muraren Johan Johansson Saari. Gertrud Nilsdotter uppges vara Brita Nylanders mors »syskonbarn», medan arten av släktskapen med Margareta och Johan Saari icke närmare preciseras[16]. Mähända kan man för dessa båda släktgrupper tänka sig en gemensam härstamning från den tidigare omtalade byggmästaren Simon Persson (eller från hans svärföräldrar, om vilka intet är bekant) . - Under 1600-talet och även senare förekomma i Uleåborg och dess omnejd även andra personer med namnet Saari (Saarela), utan att något samband mellan bärarna av detta namn och de ovan anförda släkterna Saari-Nylander kunnat spåras. Namnet torde möjligen återgå på Saarela hemman i Uleå socken.

Att inom ramen för denna korta uppsats frammana en fyllig och uttömmande bild av släkten Nylanders öden under 1600- och 1700-talen har icke varit möjligt och icke heller avsetts. Vad 1600-talet beträffar är det högst sannolikt att en framtida forskning kan sprida ett nytt ljus över de under denna tid levande släktleden. På grund av evakueringen av viktigt arkivmaterial ha nämligen domböcker och kamerala handlingar från tiden före 1660 icke varit tillgängliga.

Föredrag vid Genealogiska Samfundets månadsmöte den 9.3.1943.

 

Noter

[1] Skriftställaren J. W. Nylander, Oslo, Bygdøy, har vänligen riktat min uppmärksamhet på detta sakförhållande.

[2] A. R. SAARENSEPPÄ, Pohjois-Karjalan vierasnimiset suvut. (Kansanval.seuran Kotiseutukuv. 5-6). Helsingfors 1910. - Benägna meddelanden av frih. Tor Carpelan och stud. Georg Luther.

[3] Uleåborgs dombok 26.8.1745 (RA); F. 43. 12/1 (Lantmäteristyrelsens arkiv, Helsingfors); Classons karta avtryckt i A. H. VIRKKUNEN, Oulun kaupungin historia. Uleåborg 1919.

[4] VIRKKUNEN, a. a., s. 159; Uleåborgs dombok 21.5.1679, 6.6.1681 (RA); Uleåborgs kyrkoräkenskaper 1657, 1680 och 1699 (Genealogiska samfundets avskriftssamling i RA).

[5] Uleåborgs mantalslängder, vol. 9146, 9155, 9166, 9170, 9174 (RA); Uleåborgs dombok 18.4.1664, 23.4.1664, 26.8.1672, 28.5.1679, 5.11.1694 (RA); Uleåborgs bouppteckningar (Uleåborgs LA).

[6] Uleåborgs mantalslängd 1690, vol. 9201, fol. 1365 (RA). - Föregående år i formen »Nyland» (RA, vol. 9198, fol. 307).

[7] VIRKKUNEN, a. a., Liite 20.

[8] T.ex. Uleåborgs dombok 5.5.1680, 4.5.1691, 8.5.1693, 4.6.1694, 15.5.1694, 15.5.1696, 23.5.1696, 26.11.1698, 24.11.1700, 25.8.1702, 1710, 4.6.1740, 2.4.1744, 1.10.1748 (RA). - Utom de nämnda döttrarna torde Johan Mattsson haft ett barn, som begrovs i Uleåborg 13.7.1695.

[9] T.ex. Uleåborgs dombok 12.5.1691, 12.3.1692, 5.3.1694, 23.2.1695, 25.5.1695, 15.6.1696, 26.8.1699, 13.1.1702, 4.5.1703, 1.6.1704, 3.12.1704, 27.6.1710 (RA); Uleåborgs bouppteckningar (Uleåborgs LA)

[10] Simon Nylanders barn, begravna i Uleåborg 19.2.1689 och 8.1.-25.3.1708.

[11] T.ex. Uleåborgs. dombok 18.5.1691, 17.3.1694, 19.5.1694, 30.5.1695, 20.6.1696, 28.11.1696, 9.7.1704, 22.8.1704, 26.11.1704, 11.1.1714 (RA); Uleåborgs bouppteckningar (Uleåborgs LA).

[12] Matts Nylanders barn, begravna i Uleåborg 19.3.1692 och 18.7.1696.

[13] Uleåborgs dombok 30.4.1739 (RA).

[14] T.ex. Uleåborgs dombok 19.6.1714, 4.11.-7.12.1730, 6.10.1731, 21.8.1732; 21.5.1737 (RA); Uleåborgs bouppteckningar (Uleåborgs LA).

[15] T.ex. Uleåborgs dombok 14.1.1730, 16.4.1730, 31.1.1731, 19.2.-22.12.1733, 4.10.1740, 22.10.1740, 16.2.1741, 18.4.1741, 2.4.1744, 4.4.1744 (RA); Uleåborgs lagfarter 28.1.1745 (Uleåborgs LA); Generalmönsterrulla för Österbottens regemente 1737 (SKrA). - År 1769 omtalas nybyggaren Olof Nylander från Nederkiminge (Uleåborgs dombok 24.5.1769, Vasa LA) och en 1749 uppgjord mönsterrulla för Österbottens regemente, Kemi kompani, nämner i Ijo socken soldaten Jakob Eriksson Nylander (36 år, född i Österbotten). Hans dotter var möjligen den piga Maria Jakobsdotter Nylander, som i Ijo 17 okt. 1769 födde ett oäkta barn Katarina (Mönsterrulla 1749, RA; Uleåborgs dombok 3.3.1770, Vasa LA).

[16] Uleåborgs dombok 13.1.-7.6.1729, 11.5.1737 (RA).

 

Selostus. Tekijä antaa esityksessään joukon lisätietoja ja oleellisia korjauksia Bergholmin Sukukirjassa olevaan Nylander suvun aikaisimpien polvien kuvaukseen. Suvun vanhin tunnettu jäsen oli oululainen porvari ja perämies Matti Matinpoika, joka mainitaan vainajana 1679. Hänen kolme poikaansa Juho, Simo ja Matti käyttivät aluksi Saari nimeä erään Limingan tullin ulkopuolella olevan saaren ja palstan mukaan, mutta ottivat 1690-luvulla Nylander nimen. Sukukirja tuntee vain Simo nimisen pojan, jonka se on ilmoittanut suvun kantaisäksi. Todellinen kantaisä oli pojista nuorin Matti Matinpoika, isonvihan aikana kuollut oululainen kauppias.

 
Genos 14(1943), s. 57-66

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1943 års register | Årgångsregister