GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Appelbergs ursprung.

Harald Hornborg

I sin Släktbok (I, s. 333) uppger ATLE WILSKMAN att släkten Appelberg »i början av 1700-talet inkommit från Sverige, där flere släkter med samma namn förekomma», och har såsom dess stamfader upptagit en viss Gustaf Appelberg, som »torde ha inkommit i början av 1700-talet och då bosatt sig i Västra Finland». Riktigheten av denna förmodan säger han sig dock icke kunna bevisa, lika litet som han kunnat fastställa till vilken ort inflyttningen skett, enär »från denna tid varken kyrkliga eller kamerala handlingar bevarats». Denne Gustaf var emellertid fader till borgaren i Björneborg Göran (Jöran) Appelberg, född den 17 mars 1714 och död i Björneborg den 20 maj 1761. Jöran Appelberg gifte sig, fortfarande enligt WILSKMAN, den 24 mars 1741 med Maria Michelsdotter Jernberg. Var giftermålet ingicks uppger han emellertid inte. För att vinna upplysning i denna punkt genomgick fil. mag. Eilif Appelberg för en längre tid sedan Björneborgs dåmera kopierade historieböcker på RA och konstaterade, att Maria Michelsdotter Järnberg den 28 (icke 24) i nämnda månad blivit vigd vid Jöran Sefridsson. Att här icke kan vara fråga om ett annat brudpar framgår med all önskvärd tydlighet redan av det faktum, att mannen 1742 och 1744 då makarnas två äldsta barn, Isak och Anna Maria, döpas kallas Jöran Appelberg, men år 1747, då det fjärde barnet Johan döpes, åter Jöran Sigfredsson[1]. Huru detta kunnat förbigå en så samvetsgrann forskare som Wilskman, är svårt att förklara.

Efter denna upptäckt måste man alltså stryka den mytiske Gustaf ur släktregistret och ersätta honom med en Sigfred. Men vem var då denne? Genom en lycklig slump blev jag i tillfälle att några år senare ge ett uttömmande svar på denna fråga. Sysselsatt med utredningen av en annan Björneborgs-släkts ursprung råkade jag nämligen vid genomgåendet av Ulvsby tingsprotokoll helt oförmodat stöta på namnet Jöran Appelberg under den 16/2 1744 och då ovanrelaterade fakta voro mig bekanta genomgick jag denna passus i protokollet och avskrev den. Den lyder som följer:

»Samtel:e af Nemnden och en stor dehl af then närwarande tings Allmogen isynnerhet af Nårmarks Kapellgiäld, beswärade sig theröfwer, at them som icke hafwa någon Sockenskräddare en stoor olägenhet mött, för thet the warit föranlåtne at låta förfärdiga sitt nödiga skräddare arbete uti Biörneborg stad, som icke allenast skall wara för them olägligit, uthan äfwen kostsammare än om the sielfwe hade sin egen Sockenskräddare: hwarföre theras anhållan war det kunde Borgare Mågen i Biörneborg Jöran Appelberg, som them redan för detta en tijd med Skräddarearbete betient, thertill antagas, hwilcket Härads Rätten äfwen såwida fant skiäligit, för sin dehl at bifalla, som bemälte Appelberg intygades wara en sedig, stilla och nyckter karl, samt tre åhrs tijd lärt skräddarehandtwärcket hos Sockneskräddaren i Kyro Anders Sassi; doch åligger Jöran Appelberg at sig om Fullmachts undfående hos högwälborne Hr Baron Generalmajor och Landshöfdingen i ödmjukhet ansökning gööra».

Detta fynd gav självfallet anledning till fortsatta forskningar och det dröjde heller inte länge innan jag åter stötte på Jöran Appelberg; under den 17-24/2 1749 fann jag honom - visserligen med det oriktiga förnamnet Johan - omnämnd såsom förmyndare för bonden Matts Laurilas omyndiga barn, och litet längre fram i samma protokoll erhöll jag den första upplysningen om hans familj och närmaste fränder. Här kärade nämligen borgaren Jöran Appelberg på sin avlidne broders, Johan Sigfredssons, omyndiga barns vägnar mot bonden Matts Larsson i Påmark by i Ulvsby socken samt dennes syster Maria Larsdotter, gift med bonden Erich Mattsson. Matts Larsson och Maria Larsdotter voro Johan Sigfredssons ävenledes avlidna hustrus, Valborg Mattsdotters, barn i första giftet. Bouppteckning efter Johan Sigfredsson hade förrättats 12/6 1746, men instrumentet fanns tyvärr icke bevarat i RA:s samlingar. Däremot fann jag av mantalslängderna, att det hemman Johan gift sig till bar namnet Riutta och att hans antecessor matrimonii hetat Lars Mattsson samt dött c:a 1735. Att han var död och änkan omgift åtminstone redan 11/10 1736 framgick dessutom av följande passus i domboken:

»Gamle Enkian Maria Larsdotter ifrån Påmarck, har till detta ting inkalla låtit sin Sona hustru Walborg Mattsdotter dersammastädes, angående understöd och nährings åtniutande uti Marias tilltagande ålder, hwartill Käranden förmente sig så mycket mera wara befogad, som Walborg, sedan hon gådt i annat gifte, kommit till besittningen af thet Crono hemman, hon nu med sin Man besitter, hwilcket Maria tillförene bebrukat» o.s.v.

Jag övergick nu till att granska Björneborgs historieböcker och fann, att Lars Mattsson Riutta i Påmark avlidit 9/2 1735 och att änkan 11/4 1736 gift om sig med Johan Sigfredsson från Kyro. Det fanns intet tvivel längre. Jöran Appelberg hade gått i skräddarlära i Kyro (Tavastkyro) och denna socken uppgavs uttryckligen vara hans broders hemort. Jag förmodade nu att ingenting annat återstod än att slå upp den 17 mars 1714 i Tavastkyro doplängd för att gåtan skulle vara löst, men jag fann till min besvikelse att alla längder från denna tid saknades - doplängderna uppvisade en lucka fr.o.m. juni månad år 1690 t.o.m. april år 1715. Då det emellertid föreföll högst antagligt, att Jörans far Sigfred blivit född mellan åren 1670 och 1690, beslöt jag att ur doplängderna plocka ut alla, som här kunde komma i fråga. Då detta var gjort hade jag en lista på inte mindre än sju Sigfredar, av vilka den äldste var född år 1674 och den yngste år 1689. Av dessa var en son till bonden Jören Andersson och en annan till soldaten Jören Pussi. Utgående från det långt ifrån säkra antagandet, att Jöran Appelberg fått sin farfars namn, beslöt jag till en början ägna min uppmärksamhet åt någondera av dessa, och valde efter någon tvekan soldaten Pussis son. Denne Sigfred Jöransson var född i Pukara by (numera belägen inom Mouhijärvi socken) den 15 februari 1685.

Det gällde nu först att fastställa, huruvida soldaten Jöran Pussis familj ännu efter Stora ofreden varit bosatt i Tavastkyro socken. Genom stickprov uttagna ur mantalslängderna kunde jag konstatera följande:

År 1701 nämnes ingen med namnet Pussi i Pukara by, men 1710 innehades det ena av dess två hemman av en Sigfred Pussi. Hans hushåll bestod för övrigt av hustrun Anna och en piga. Två år senare hade familjen ökats med en syster Beata, som 1724 var försvunnen, men ersatts med dottern Maria och sonen Sigfred. Den sistnämnde var 1727 gift med en Valborg; hans syster Maria var då försvunnen. År 1731 var Sigfred Sigfredsson Pussi husbonde på gården[2]. Hans hushåll bestod av hustrun Valborg, sonen Johan och en soldathustru. Tre år senare, 1734, nämnas Sigfred Pussi, hans hustru Valborg samt sönerna Johan och Jöran! Nu tycktes mig sammanhanget för ett ögonblick vara klart, men snart uppstodo nya dubier, ty Jöran Appelberg, som uppgavs vara född år 1714, kunde omöjligt vara sonson till Sigfred Jöransson, som var född år 1685. Antingen hade mantalsskrivaren av misstag skrivit son respektive söner, i stället för bror, bröder, eller också var jag ändå på galet spår. Att det var mantalsskrivaren som misstagit sig och inte jag, tycktes mig dock under fortgången av mina forskningar i mantalslängderna alltmera troligt. År 1737 var Johan försvunnen, vilket han ju borde vara ifall han var den Johan Sigfredsson, som 11/4 1736 gifte sig med änkan Valborg Mattsdotter i Påmark. Men Jöran var ännu kvar, fortfarande under beteckningen »son». Dessutom hade en »syster» Beata kommit till. Ännu 1740 är Jöran nämnd, men så försvinner även han - som han ju borde göra, ifall han var den rätte.

Jag övergick nu till att granska domböckerna, men i dem hade Jöran Sigfredsson inte efterlämnat några spår. Han var, såsom redan Norrmarksborna intygat, »en sedig, stilla och nyckter karl», som varken själv gav anledning till klagomål eller hade lust att stämma in andra. Ehuru allt tycktes tyda på att Jöran Sigfredsson Appelberg var identisk med Sigfred Pussis son, var min hypotes dock ännu inte bevisad, och då domböckerna så ihärdigt tego i denna punkt och luckan i doplängderna omöjligjorde all bevisföring med deras tillhjälp, återstod intet annat än att skrida till granskning av Tavastkyro kommunionböcker i det osäkra hoppet att de tilläventyrs kunde innehålla någon anteckning, som skulle bekräfta mitt antagande. Sedan jag genom RA:s benägna förmedling fått dessa översända till Helsingfors, fann jag också mycket riktigt äntligen vad jag sökte. Johan och Jöran Sigfredssöner voro söner till Sigfred Jöransson och bröder till Sigfred Sigfredsson. Vid Johan Sigfredssons namn stod antecknat »Gick til Ulfzby» och vid Jöran Sigfredssons: »Gick til Biörneborg». Den förre hade sista gången kommunicerat i Tavastkyro 1/1 1736, den senare 29/3 1741. Av de sju gossar med namnet Sigfred, som fötts i Tavastkyro mellan åren 1674 och 1689, hade jag alltså genast råkat välja den rätte. Ty ingen av de övriga hade två söner med namnet Johan och Jöran, vilka vid rätt tidpunkt flyttat, den förre till Ulvsby, den senare till Björneborg.

Den släkt Sigfred Jöransson Pussi tillhörde hade djupa rötter i Tavastkyro-bygden. Dess äldste med säkerhet fastställbara stamfader, Simon Eriksson, nämnes såsom hemmansägare i Haukijärvi eller Pukara by år 1575, men måhända hade hans förfäder redan då i generationer varit bosatt därstädes. År 1555 nämnas i samma by tvenne bönder med namnet Erik, av vilka dock den ene bär tillnamnet Parri och senare förekommer samtidigt med Simon Eriksson. Man kunde alltså ha skäl att anta, att den andre Erik varit Simons far, men då mantalslängden för nämnda år även upptar en »Jören erichss.» (?) och en »Bencht erichss.», kunde endera av dessa eller båda ha varit bröder till Simon och innehaft hemmanet före honom. I så fall skulle fadern Erik sannolikt ha dött redan före år 1555.

Simon Erikssons sonson, Thomas Markusson, som innehade fädernegården i mitten och under senare hälften av 1600-talet, är den förste som förekommer i akterna med tillnamnet Pussi. Ehuru säkerligen rätt till åren kommen synes han år 1669 ha blivit soldat, ty han försvinner ur mantalslängden, vilken upptar hans hustru Gertrud såsom »Knecht hust.» och sonen Jöran såsom »Soldatz Sonn». Thomas Markusson förekommer icke vidare i mantalslängderna och år 1672 är hans hustru omgift med Matts Olofsson, som nämnes såsom husbonde på hemmanet, - sannolikt voro Thomas' söner då ännu omyndiga. Men ännu samma år nämnes Thomas i en förteckning över adelns förläningar - hela Pukara by, på denna tid bestående av endast två hemman, hade 5/10 1650 under Norrköpings besluts villkor förlänats åt greve Fredrik Stenbock och innehades nu av hans son Johan Gabriel - och det är väl sålunda troligt att Thomas Markusson avlidit år 1671. Ifall han var den förste av släkten som bar namnet Pussi - ett typiskt personnamn och icke ett ortsnamn -, vilket sedan övergick på hemmanet och från det åter på de följande ägarna, även på Matts Olofsson som alls icke tillhörde denna släkt, torde det icke vara alltför djärvt att anta, att detta uppstått genom en förvrängning av det i forna tider rätt vanliga soldatnamnet Buss. Thomas Markussons efterkommande voro i flera generationer soldater och ännu bevaras inom släkten Appelberg ett gammalt gevär från slutet av 1600-talet, som kan vara ett arv från dessa.

De resultat, till vilka jag under mina forskningar kommit, kompletterades sedermera av magister Eilif Appelberg, som fann flera av släktens medlemmar införda i Mouhijärvi doplängder. Orsaken till att ägarna av Pussi hemman föredrogo att, ehuru bosatta inom Tavastkyro, låta döpa sina barn i grannsocknen, är icke känd - sannolikt låg den endast i det faktum att vägen till Mouhijärvi kyrka var betydligt kortare än till Tavastkyro. Bland de födelsedata, som sålunda kunnat fastställas, var även Jöran Sigfredsson Appelbergs. Såsom redan nämnts uppger Wilskman att denne blivit född den 17 mars år 1714. Av Mouhijärvi doplängd framgår emellertid, att denna uppgift är oriktig. Jöran Sigfredsson föddes nämligen den 3 mars år 1716 - samma årtal ehuru utan datum finnes även upptaget i Tavastkyro kommunionbok.

 

Tab. 1.

I. Erik. Sannolikt identisk med den Erik, som 1555 nämnes i mantalslängden såsom hemmansägare i Haukijärvi eller Pukara by i Tavastkyro (numera belägen inom Mouhijärvi socken).

Son:

II. Simon Eriksson. Hemmansägare i Pukara 1575-1605).

Son:

III. Markus Simonsson. Hemmansägare i Pukara 1615-1625.

Son:

IV. Thomas Markusson Pussi, hemmansägare, tab. 2.

 

Tab. 2.

IV. Thomas Markusson Pussi (son till Markus Simonsson, tab. 1). Hemmansägare i Pukara (Pussi) 1625-1668. Var 1669 soldat och förekommer såsom sådan icke vidare i mantalslängderna. Död sannolikt 1671. - Gift med Gertrud, som nämnes i mantalslängden ännu 1687. Hon var 1672 omgift med Matts Olofsson (Pussi), som innehade hemmanet ännu 1674.

V. Barn:

Michel Thomasson Pussi. Soldat vid Björneborgs regemente; finnes upptagen (Michel Pussi) i en förteckning (sannolikt från 1690-talet) över ryttare och soldater, som ingår i en av de äldsta i Tavastkyro bevarade kommunionböcker (1703-10). Hemmansägare på Pussi 1675-97, lämnade det 1698 i ödesmål[3]. Måhända identisk med den Michel Thomasson, som i Tavastkyro kommunionbok från åren 1703-10 finnes upptagen bland Riukkula gårds folk i Pukara by. - Gift 1:o i Mouhijärvi 2 mars 1679 med Maria Eriksdotter från Lampis, som nämnes i mantalslängderna 1692-94; 2:o i Mouhijärvi 11 februari 1700 med änkan Valborg Olofsdotter; 3:o i Mouhijärvi 15 november 1708 med Beata Thomasdotter Mäkiäis. - Hade barn.

Jöran Thomasson Pussi, rustmästare, hemmansägare, död 1726, tab. 3.

Simon Thomasson. Nämnes i mantalslängden 1687. - (? Gift i Mouhijärvi den 1 mars 1691 med Valborg Mattsdotter från Holmjärvi).

Margita Thomasdotter. Nämnes i mantalslängderna 1670-71.

? Malin Pussi, begr. i Tavastkyro 1 juni 1683.

? Karin Thomasdotter, född i Pukara 1 februari 1669.

? Beata Thomasdotter, född i Pukara 4 maj 1670.

? Sophia Thomasdotter, från Pukara, gift i Mouhijärvi 29 april 1694 med Henrik Eskilsson från Pukara.

? Ett barn, dött på Pussi 26 oktober 1679.

 

Tab. 3.

V. Jöran Thomasson Pussi (son till Thomas Markusson Pussi, tab. 2). Nämnes i mantalslängden första gången 1669. Soldat vid Björneborgs regemente åtminstone redan 1685 och bosatt i Pukara by[4]. Var 1696 korpral[5]. Upptog jämte sonen Sigfred 1699 Pussi hemman »af öde», samt erhöll frihet på detsamma t.o.m. år 1705[5]. Utmarscherade med regementet i mars 1700; återvände hem 1703 »då han för sin bräklighet blifvit casserad»[6]. Har kommunicerat i Tavastkyro 29 oktober s.å. Rustmästare. Död på Pussi 1726, begraven 16 oktober s. å. under Tavastkyro kyrka. - Gift med Brita Eriksdotter, död på Pussi 1723, begraven 26 maj s. å. under Tavastkyro kyrka.

VI. Barn:

Beata Jöransdotter, född omkr. 1672, död på Keskinen hemman i Herttuala by, Tavastkyro, 12 augusti 1742, 70 år gammal. - Gift mellan 1712 och 1720 med hemmansägaren Erik Nilsson Keskinen, död 1732, begraven 26 mars s. å. under Tavastkyro kyrka, i hans 2:a gifte.

Sigfred Jöransson Pussi, född 15 februari 1685, hemmansägare, död 10 december 1760. Tab. 4.

Ett barn, fött i Pukara 1687, sannolikt identiskt med följande.

Margaretha Jöransdotter. Kommunicerade i Tavastkyro senast 14 juni 1707. - Gift i Mouhijärvi 29 september 1707 med Sigfred Clemetsson Köckö. Hon levde ännu 15 december 1742, då hon »för siuklighet» var förhindrad att komma till tinget i Tavastkyro[7].

Anders Jöransson, född 1688. Soldat vid Björneborgs regemente. »Uthmarscherat» 1708[8]. Kommunicerade sista gången i Tavastkyro 20 december s. å. Senare öden obekanta.

Thomas Jöransson Törnbom, född 1692. Kommunicerade i Tavastkyro senast 2 maj 1709. Soldat vid Björneborgs regemente, bosatt i Kärppälä by av Karkku socken[9]. Var ännu 1735 i tjänst, men kallas 6 december 1742 föravskedad[10]. Död 1759, begraven i Karkku 26 februari s. å. - Gift med Valborg Hindersdotter. Hade barn.

 

Tab. 4.

VI. Sigfred Jöransson Pussi (son till Jöran Thomasson Pussi, tab. 3). Född i Pukara 15 februari 1685. Blev 1703 »om wintteren skrefwen till Dubblings Solldat» vid Björneborgs regemente och var det ännu 4 oktober 1705[11]. Hemmansägare på Pussi, som han och hans hustru jämte all sin övriga egendom 27 oktober 1740 testamenterade åt äldste sonen Sigfred Sigfredsson, »hwilcken mig framför andra af mina barn med al tillbörlig barnslig wördnad städse tillhanda gått»[12]. Död på Pussi 10 december 1760 av ålderdom. - Gift i Mouhijärvi 7 maj 1703 med Anna Henriksdotter Skinnari från Iroila Skinnari i Mouhijärvi, född där 9 april 1674, död 1749.

VII. Barn:

Maria Sigfredsdotter, född 1704. Kommunicerade i Tavastkyro senast 18 december 1726. Flyttade (gifte sig ?) till Mouhijärvi. Sigfred Sigfredsson Pussi, född på Pussi 11 februari 1707. Hemmansägare på Pussi. Nämndeman. Död i Tavastkyro 25 maj 1787 av ålderdom. - Gift i Tavastkyro 28 december 1726 med Valborg Johansdotter, född 21 april 1707, död i Tavastkyro 1 juni 1779 av »reef», 72 år, 1 månad och 1 dag gammal. Deras efterkommande äga fortfarande Pussi hemman.

Jöran Sigfredsson, född på Pussi 9 april 1709, död 1710.

Henrik Sigfredsson, född 1711. Drängpojke på Tavastkyro prästgård 1730[12].

Johan Sigfredsson Riutta, född 1713. Kommunicerade i Tavastkyro senast 1 januari 1736. »Gick til Ulfzby»[12]. Blev genom sitt giftermål ägare till Lauri-Riutta hemman i Påmark by därst.[13] Död 1746; bouppteckning efter honom förrättades 12 juni s. å.[14] - Gift i Påmark 11 april 1736 med Valborg Mattsdotter, dotter till hemmansägaren Matts Mattsson i Venejärvi by i Ikalis socken (numera i Kankaanpää) och Valborg Johansdotter, i hennes 2:a gifte. (Hon var 1:o gift med hemmansägaren på Lauri-Riutta, nämndemannen Lars Mattsson Riutta, född omkr. 1697, död i Påmark 9 februari 1735, 37 år och 5 månader gammal.) - Om dem och deras efterkommande se Isak Lauren ja Appelberg suvun alkuperä av Harry W. Walli (»Genos» 1944, ss. 93-8).

Jöran Sigfredsson, född på Pussi 3 mars 1716 och döpt följande dag i Mouhijärvi. Gick i »tre åhrs tijd» i lära hos sockenskräddaren i Tavastkyro Anders Sassi[15]. Kommunicerade i Tavastkyro senast 29 mars 1741. »Gick til Biörneborg»[16]. Borgare därstädes. Antog omkr. 1742 namnet Appelberg. Död i Björneborg 20 maj 1761. Om honom och hans efterkommande se ATLE WILSKMAN, Släktbok I: Appelberg.

Beata Sigfredsdotter, född På Pussi 31 mars 1718. Kommunicerade i Tavastkyro senast 6 september 1738. »Gift i Mouhijärvi»[17].

Matts Sigfredsson, född på Pussi 25 augusti 1721, död 1723, begraven i Tavastkyro 6 oktober s. å.

 

Noter

[1] Det tredje barnet i ordningen, Anna Greta, som enligt WILSKMAN var född 20/11 1745, finnes icke upptagen i Björneborgs doplängd. Likaså saknas Jöran Appelberg själv i begravningslängden för år 1761, ehuru WILSKMAN uppger att han avlidit 20/5 detta år i Björneborg.

[2] Ehuru Sigfred Jöransson vid denna tidpunkt var endast fyrtiosex år gammal och ehuru han först år 1740 överlät hemmanet åt äldste sonen, förekommer han icke vidare i mantalslängderna. Beteckningen »son» för Johan och Jöran åsyftar naturligtvis att de voro söner till Sigfred Jöransson, som fortfarande ägde hemmanet, ehuru han själv inte längre förekom i längderna.

[3] Tavastkyro jordebok för år 1700.

[4] Tavastkyro doplängd.

[5] Tavastkyro mantalslängd.

[6] Tavastkyro ting 2-4 oktober 1705.

[7] Tavastkyro ting 6-15 december 1742.

[8] Tavastkyro kommunionbok.

[9] Tavastkyro ting 27 februari-1 mars 1735.

[10] Tavastkyro ting 6-15 december 1742.

[11] Tavastkyro ting 2-4 oktober 1705.

[12] Tavastkyro ting 27-30 oktober 1740.

[13] Tavastkyro kommunionbok.

[14] Ulvsby ting 11-15 oktober 1736.

[15] Ulvsby ting 17-24 februari 1749.

[16] Ulvsby ting 16 februari 1744.

[17] Tavastkyro kommunionbok.

 

Selostus. Kirjoittaja, fil. maisteri HARALD HORNBORG todistaa tuomiokirjaottein, että Appelberg suku lähinnä polveutuu Jöran Sigfredsson Pussista, syntynyt talollisenpoikana Hämeenkyrön Pukaran kylässä 3.3.1716. Hänen esivanhempiaan on kirjoittaja voinut seurata aina vuoteen 1555, jolloin suvun kantaisä Erik mainitaan talollisena sanotussa kylässä. Siten on WILSKMANin Släktbokissa suvun kantaisäksi mainittu ruotsinmaalainen Gustaf Appelberg osoitettu perustuvaksi erehdykseen ja poistettava sukujohdosta.

 
Genos 15(1944), s. 137-146

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1944 års register | Årgångsregister