GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Kirjailmoituksia - Bokanmälningar

Tor Carpelan

Folke Landgrén: Åbo gymnasii matrikel, ånyo upprättad av. (Historiska Samfundet i Åbo II). Åbo 1944, 122 s.

Det är en i hög grad glädjande företeelse att mitt under krigets fasor, då man tycker uppmärksamheten borde uteslutande fångas av nuets vånda, ett remarkabelt arbete på personhistoriens område ser dagen. Historiska Samfundet i Åbo har föranstaltat om utgivandet av Åbo gymnasii matrikel, naturligtvis inte det gymnasiums som existerade 1630-1640 - ty den finns inte mer i behåll - utan dess sentida efterträdares, den skolas som efter den 190-åriga akademiska parentesen trädde i verksamhet 1830 och levde till 1872, då den jämte högre elementarskolan via ett interimistiskt högre elementarläroverk slutligt var förenad till lyceum (nuv. Åbo Svenska klassiska lyceum). En återstående uppgift för personhistorikern må i detta sammanhang nämnas: trivialskolans och högre elementarskolans matrikel 1830-1872, i anslutning till JALAVAs Liber scholae Aboensis.

I bättre händer än Landgréns hade ovannämnda samfund knappast kunnat lägga uppdraget. Visserligen har utg. haft en ovärderlig företrädare i GUSTAF CYGNAEUS, som till gymnasistmötet 1897 offentliggjorde en förteckning över gymnasiets lärare och elever med biografiska notiser, med tillägg av år 1902. Det oaktat har det krävts ett vidlyftigt och i anseende till tiden koncentrerat arbete att kontrollera och fullständiga Cygnaei matrikel - ett rekordarbete, så mycket mer anmärkningsvärt som arkivens samlingar varit under tiden evakuerade.

Arbetet utmärker sig för reda och precision, klarhet och motiverad begränsning - något som inte alltid påträffas ens i nutida verk av liknande art. Födelseort och -dag, föräldrar, dag för dimission, examina, senaste verksamhetsområde, dödsort och dag upptas (för lärarna jämväl tiden för deras undervisning). Givetvis finns det de som av arbetet önskat mer: uppgifter om giftermål, kanske även om barn, vidlyftigare biografiska notiser, porträtt m.m. Men sådant är i främsta rummet en ekonomisk fråga och en fråga om tid och kan ej lastas utgivaren. Dessutom, då han nogsamt strävat att ange dödsorten, erbjuder det ingen nämnvärd svårighet att leda sig till familjeförhållandena. I bildväg ges dock några intressanta gruppbilder av lärare och elevklasser samt deltagarna i gymnasistmötena, den vackra bilden av skolhuset m.fl.

De biograferades antal, lärarna inräknat, stiger till inemot 1.300. Det har lyckats utg. att hederligen avliva alla dessa så när som ett tjugutal, av vilka de flesta försvunnit till sjöss eller i det stora folkhavet Ryssland. Fyra dödsfall har inte kunnat bestämmas till dagen, ehuru år och ort är kända, synbarligen beroende på att svar inte erhållits från vederbörande kyrkoherdeämbete. Sådant händer.

Några nämnvärda anmärkningar kan knappast riktas mot arbetet. Att förkorta t.ex. domarexamen DEx., vilket i undertecknads tycke är fult, beror ju på smak. Om Gustav Ritou upplyser R. TIGERSTEDTs historia över Åbo gymnasium, att han ursprungligen hette Rundberg; han överflyttade slutligen till Sverige och dog där. - J. M. Sundvall blev professor i teologisk moral (ej i moral).

Matrikeln kan ge anledning till mångahanda sociologiska och kulturhistoriska undersökningar, av särskilt intresse därför att gymnasiet i sig upptog blomman av västra Finlands kultursläkter. I sitt företal uppräknar utg. en överraskande lång och ståtlig rad av framträdande män, vilka gymnasiet under sin blott 42-åriga tillvaro med stolthet kunnat räkna som sina alumner, och ändå kunde man med lika skäl lägga många till. Knappast skall det finnas något annat läroverk i landet som på samma tid kan uppvisa maken. Bl.a. tre senatsordförande och tre biskopar. Och ändå var det nästan en tradition att utse landets främsta ämbetsmän från östra Finland. Märkligt är att särskilt gymnasiets fem sista årsklasser var särskilt rika på lysande förmågor. Där anträffas bröderna M. G. och Emil Schybergson, G. A. Cygnaeus, R. Tigerstedt, Arthur Rindell, F. Gustafsson, Fredrik Elfving, K. A. Appelberg, L. W. Fagerlund. Men dessa gjorde ju även sina insatser på andra områden än ämbetsmannabanan.

Den sista av gymnasiets ordinarie lärare, gymnastikläraren G. D. Grönlund, gemenligen kallad Puuro, gick ur tiden 92 år gammal 1905. Då den sista kvarlevande av eleverna, samtidigt en av de förnämsta, professor Elfving den 21 juni 1942, 70 år efter det skolan upphörde, skattade åt förgängelsen, var dess saga i levande livet all.


Genos 15(1944), s. 156-157

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1944 års register | Årgångsregister