GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Några rättade data i landshövding Anders Johan Nordenskiölds biografi.

A. R. Cederberg

I våra vanliga, mest använda biografiska hand- och uppslagsböcker finna vi uppgiften, att vår landsman Anders Johan Nordenskiöld blivit utnämnd till landshövding i Nylands och Tavastehus län den 30 november 1757. Så uppgiva t.ex. Anrep, WASASTJERNA och ELGENSTIERNA; årtalet 1757 går igen i Svenskt Biographiskt Lexikon, CARPELANs Finsk Biografisk Handbok, Kansallinen Elämäkerrasto, Tietosanakirja, Iso Tietosanakirja, Nordisk Familjebok (alla tre upplagor) och synbarligen även i andra handböcker.

Nyligen har en forskare, fru ESTER-MARGARET VON FRENCKELL, i sitt stora arbete om »Offentliga nöjen och privata i Helsingfors 1812-1827» (1943) stödande sig på ett brev från Kungl. Svenska Krigskollegium till landshövdingen i Nylands och Tavastehus län Hans Henrik Boije av den 3 mars 1757[1] dragit den slutsatsen, att Boije förrän Nordenskiöld blivit utnämnd till länets ordinarie landshövding, fungerat där som tjänstförrättande efter greve Gustaf Samuel Gyllenborg (död 1756) - ett antagande, som icke bekräftas av kända fakta i Boijes biografi och även visar sig vara oriktig.

I själva verket har naturligtvis Nordenskiölds utnämningsdatum en ytterst ringa betydelse. Men för att visa hur lätt historiska misstag uppkomma, för att sedan gå igen i olika uppslagsverk utan att korrigeras och ofta bekräftas av underliga tillfälligheter, må frågan om Nordenskiölds utnämning i korthet vidröras.

Vid första ögonkastet tycker man, att doktor VON FRENCKELL haft fullgiltiga skäl till sitt antagande, att H. H. Boije fungerat som tf. landshövding i Helsingfors på våren 1757. Förutvarande landshövdingen hade dött i september 1756 och hans efterträdare utnämnes först i november 1757 - således ett 14 månader långt interregnum. Brevet av den 5 mars 1757 synes tydligt bevisa, att Boije på våren 1757 fungerat som landshövding i Helsingfors, vilket måste enligt doktor VON FRENCKELL tydas så, att han upprätthållit tjänsten, som han sedan ordinariter erhöll 1761. Nu är dock saken den, att Nordenskiöld utnämnes till landshövding i Nylands och Tavastehus län den 30 november 1756 och det viktiga brevet från Krigskollegium, som man byggt på, är feldaterat i NORDMANNs utgåva. Den rätta dateringen är den 5 mars 1767, icke 1757, vilket allt bekräftas av originalhandlingarna i Svenska Riksarkivet[2].

Läser man noggrant igenom Krigskollegii omnämnda skrivelse, märker man ganska snart, att NORDMANNs datering av brevet måste vara felaktig. Boije omnämnes i brevet som riddare av Svärdsorden, vilket han blev först 1759, garnisonsinkvarteringsfrågan kom först senare före och så vidare. Dessutom ser man av ett följande brev, som Nordmann även låtit ingå i sin samling och som av allt att döma är rätt daterat, att Nordenskiöld redan före slutet av november 1757 måste ha varit landshövding i Helsingfors[3]. När man även kan konstatera, att hans efterträdare i Savolax och Kymmenegårds län, Otto Wilhelm de Geer, redan i början av februari 1757 utnämnts till landshövding i Lovisa, och när man vet, att N. förflyttades från landshövdingetjänsten i Lovisa till samma befattning i Helsingfors, så förstår man, att ett misstag med uppgiften om hans utnämning till det västra länet måste föreligga. LÅSTBOM har även den rätta utnämningsdagen i sitt »Swea och Göta höfdingaminne sedan 1720» (Uppsala 1843).

 

Noter

[1] I P. NORDMANN, Bidrag till Helsingfors stads historia IV, Helsingfors 1908, ss. 164-165.

[2] För dessa notiser uttalar jag min stora tacksamhet till andre arkivarien vid Svenska Riksarkivet, doktor STEN LANDAHL.

[3] NORDMANN, a. a. IV, ss. 165-167.

 

 
Genos 16(1945), s. 91-92

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1945 års register | Årgångsregister