GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkterna Gestrinius - Gestrin

Folke Landgrén

Sedan mer än ett decennium tillbaka har undertecknad varit sysselsatt med försök att utreda de finländska släkterna Gestrinius - Gestrins genealogi och ursprung. Det har i många fall, till följd av luckor i kyrkböcker och bristfälliga anteckningar i historieböcker och icke minst till följd av att en del medlemmar av släkterna varit inskrivna i militära församlingar, vilkas alla kyrkliga handlingar förkommit, visat sig synnerligen svårt att fastslå filiationerna.

Vid mina forskningar har jag tillsvidare funnit sjutton släkter, omfattande sammanlagt minst 200 tabeller, plus ett tjugutal familjer och ett långt större antal enskilda personer, som jag ej lyckats förena med någon av släkterna. Dessa släkter hava burit eller bära släktnamnen Gestrinius, Gestrin, Gästrin, Gestrenius. Det är icke min avsikt att här närmare redogöra för släkterna, vilka jag hoppas i en framtid kunna publicera i något så när fullständigt skick. Jag vill blott uppehålla mig vid ett par svårlösta problem.


Stamfadern för den äldsta och största släkten Gestrin, Thomas M. Gestrinius, vars födelsetid och -ort icke är för mig bekanta, var collega inferior i Helsingfors 1656 och blev 1669 kyrkoherde i Nurmijärvi samt avled där i oktober 1670. Han var gift med Brita Greek, som dog 25.4.1694. Hon var sannolikt dotter av handelsborgmästaren i Helsingfors Johan Greek. Makarna hade fyra söner:

(1) Nils, kyrkoherde i Kuhmois och död där omkr. 1720,

(2) Thomas, kyrkoherde i Stockholms finska församling, död där 1699,

(3) Ernst, född i Helsingfors 1.4.1663, kyrkoherde i Tuna och Stavby (Uppsala län), död där 1739, och

(4) Anders, vilken vigdes i Helsingfors 2.7.1696 med Margareta Frijman samt ägde en gård i Helsingfors, vilken kommit i hans besittning dels såsom arv efter modern, dels genom gåvobrev av hans medarvingar, bröderna Nils, Thomas och Ernst.


(1) Den äldste sonen Nils Gestrinius antogs till tf. kapellan i Helsingfors 1688 och blev följande år kyrkoherde i Kuhmois, där han avled omkr. 1720. Landshövdingen ålade genom resolution 7.5.1722 Sysmäborna, vilkas kyrkoherde han varit under ryska ockupationen, att till hans arvingar utbetala prästutlagor. Hans hustru Katarina von Berg avled 86 år gammal i Padasjoki 12.2.1743 och var således född omkr. 1657 samt enligt Ramsay, Frälsesläkter, s. 20, och Lewenhaupt, Karl XII:s officerare I, s. 40, dotter av ryttmästaren vid Viborgs läns kavalleriregemente Henrik Johan von Berg och Margareta Gyldenär. (Jfr även Elgenstierna, Ättartavlor III, s. 217.) Sannolikt var mannen av ungefär samma ålder som hustrun, d.v.s. född omkr. 1650. Dessa makar hade med säkerhet, så vitt ur kyrkböcker och kamerala handlingar samt domböcker framgår, barnen:

A. Nils, major, student i Uppsala 1699, såsom löjtnant tillfångatagen av fienden vid Viborgs fall 1710, återkom 1717 och deltog i norska fälttåget, död i Asikkala 27.12.1741. Gift 1:o med Katarina Sorthan och 2:o med Maria Eleonora von Burman. Troligen avses den första hustrun i den skrivelse till konungen, vari majoren nämner, att han vid flykt från Kostroma måst efterlämna hustru och barn i Ryssland. Till namnet känd är likväl endast en dotter, Florentina Sofia, född 1718, död 1748, vilken varit gift tre gånger, 1:o med löjtnanten Gabriel Hagert, 2:o med »spögubben» Adam Kymberg och 3:o med sergeanten Carl Henrik Lang.

B. Arvid, sergeant, även han i rysk fångenskap. Hans ende (?) son Nils föddes i Vånå 1710 och inskrevs i Helsingfors skola 1724. Vidare öden okända.

C. Maria, född i Helsingfors 1688.

D. Anna Margareta, född i Helsingfors 1690, gift med adjunkten i Padasjoki Erik Hofflin.

E. Ingeborg Katarina, född i Kuhmois 1692.

F. Sofia Katarina, född i Kuhmois 1694, slutligen gift med länsmannen Lars Arenius i Padasjoki.

G. Henrik Johan, f. 1699, kronofogde, död 1742, vilken i sitt gifte med Katarina Mether hade åtminstone sex barn, bland dem yngste sonen Henrik Jakob, född 1741, lantmätare. Hans avkomlingar fortleva, bl.a. i Itis och Jaala.

Med största sannolikhet var även den Johan Gestrinius, som enligt Rosén, Liber Scholae Helsingforsensis 11.4.1692 inskrevs i Helsingfors skola och då nämnes »Cuhmoensis», en son av Nils Gestrinius. Om hans vidare öden har jag mig dock intet bekant.


(2) Thomas M. Gestrinii andre son Thomas Gestrinius, som blev student i Åbo 1682, var en tid hjälppräst i Helsinge, Pyttis och Elimä och blev 1692 kyrkoherde i finska församlingen i Stockholm, där han avled 22.11.1699. Han var gift med Katarina Schoultz, som dog i Stockholm i mars 1700 (själaringning 2.3.1700) och var dotter av handlanden i Åbo Bertil Schoultz. Dessa makar hade utom flera barn, vilka avledo som späda, sonen Elias, född 1687, dottern Katarina, född 1695, och dottern Anna Elisabet, död i Morkarla (Uppsala län) 47 år gl 28.8.1735, gift med komministern Elias Isopedius. De sistnämndas söner antog namnet Gestrin. Deras släkt har levat i Norrmark, Ulvsby och Björneborg samt har utgrenat sig till Tammerfors.


(3) Den tredje sonen Ernst Gestrinius föddes i Helsingfors 1.4.1663, blev student i Åbo 1687 och magister 1694, var sedan linguarum lector och rektor vid Viborgs skola, kyrkoherde i Jäskis 1705 och prost, slutligen efter en äventyrlig flykt till Sverige undan fienden, kyrkoherde i Tuna och Stavby från år 1718 och avled 21.3.1739 efter att hava varit blind i sex års tid. Han var en av vårt lands få skalder under Karl XII:s tid. Gift med Kristina Schoultz 1696 blev han fader till tvenne döttrar, båda gifta med prästmän i Sverige.


(4) Om den fjärde sonen Anders Gestrin vet vi ej med säkerhet mer än att han försvinner ur vår synkrets sedan han år 1697 sålt sin gård i Helsingfors. Måhända var han identisk med den Anders Gestrin, som var präst vid Åbo infanteriregemente och deltog i norska fälttåget 1718 (RA: Lindhs samling). Professor Kaarlo Teräsvuori har för mig framkastat frågan, huruvida Anders icke kunde hava varit fader till den avskedade munsterskrivare Petter Gestrin, som av rådhusrätten i Borgå 1728 för stöld dömdes till gatlopp. Ifall denna teori och en av mig nedan föreslagen filiation vore riktiga, kunde den ännu levande släkt Gestrin, som härstammar från Borgå, förenas med den nu behandlade huvudsläkten.


En släkt Gestrin, som av allt att döma är en gren av ovanbehandlade släkt, härstammar från Johan Gestrin. Om honom vet vi dels av hans meritförteckningar, dels av hans många klagoskrifter och inlagor till Kongl. Maj:t och olika konsistorier åtskilligt, men vi vet icke vems son han var.

Akiander uppgiver att han vore (enda?) son av stamfadern för den ovan relaterade släkten, Thomas M. Gestrinius, medan Lagus angiver att hans fader vore kyrkoherden i Kuhmois Nils Gestrinius [se ovan under (1)], dock med tvenne frågetecken. Enligt egna uppgifter (jfr även Akiander) var Johan Gestrin född (var?) 28.11.1668. Han blev student i Åbo 1688. År 1703 finner vi honom som bataljonspredikant vid Tavastehus infanteriregemente och år 1709 som regementspastor vid Viborgs infanteriregemente. Vid Viborgs fall 1710 blev han rysk fånge, men frigavs såsom svårt sårad av en bomb. Han blev sedermera pastor vid greve Nieroths regemente, utnämndes till kyrkoherde i Mäntyharju 1719, tillträdde pastoratet 1722 och erhöll småningom prosttitel. Han ställdes 1728 under åtal för hemgång och brutet edsöre och samma år ytterligare för åverkan och synes hava varit starkt begiven på dryckenskap. För många fel avsattes han slutligen 8.4.1730. Redan före avskedet synes han hava flyttat eller rymt till Stockholm, där han 1.2.1730 av Kongl. Maj:t begär understöd för sig, sin hustru och sina många små barn. I maj 1738 förnyar han sin anhållan om understöd »isynnerhet til at afbörda mig then skuld i hwilcken iag häfftar för then lilla koija, uthi hwilcken iag thetta åhr fådt giöma och hwila min gambla kropp». Till sin ansökan bifogar han ett intyg av konsistorium i Stockholm, där det betygas, att han verkligen är i stort behov av bistånd. Den 4.1.1740 upprepar han sin anhållan, enär han med sina två små barn (var hustrun redan död?) led svår nöd i väntan på befordran till prästtjänst inom Borgå stift »effter nijo åhrs ängsteligit wäntande och wijstande här å orten» (= Stockholm). Det sista vi hör av honom är att konungen 11.3.1740 beviljar honom 20 daler silvermynt. Med sina båda hustrur Sigrid Mollerus, dotter av kyrkoherden i Mäntyharju Matthias Bartholdi, och Margareta Lithovius, dotter av kyrkoherden i Limingo Gustaf Lithovius, hade Johan Gestrin flera barn (se nedan!).

Vem var nu denne Johan Gestrin? Han kan icke hava varit son av Nils Gestrinius (1), såsom Lagus antager, ty dels är han jämnårig med Nils' broder Ernst född 1663, och blir t.o.m. student samtidigt med denne, dels har Nils G. med största sannolikhet en annan son Johan. För antagandet att han dock vore en son av Nils Gestrinius (1) talar emellertid det faktum, att Nils' son Arvid (1 B), död under fångenskap 1710, i en skrift (Sv. KrA: Biographica) uppgiver att hans broder Johan Gestrin försträckt honom penningar under denna fångenskap. Härvid kan knappast den unge Johan, som 1692 inskrevs i Helsingfors skola, komma ifråga.

Johan Gestrin kunde i enlighet med Akianders uppgift antagas vara son av Thomas M. Gestrinius, stamfadern, och förty broder till Nils (1). Men detta strider mot uppgifterna i Anders Gestrins (4) gåvobrev, som angiver, att makarna Thomas och Brita haft endast de fyra ovannämnde sönerna, Nils, Thomas, Ernst och Anders. Helbroder till dem kan han sålunda ej vara. Nu är det visserligen i ovannämnda gåvobrev fråga om moderns, Brita Greeks, gård och därför kunde man antaga, att Johan Gestrin varit son av Thomas G. med en annan hustru. Men emedan Brita Greek överlevde mannen och Johan dessutom är yngre än åtminstone de tre äldsta av sönerna, synes även denna möjlighet utesluten.

Som jag redan nämnde hade Johan Gestrin i sina båda äktenskap flera barn: i första giftet föddes sönerna Salomon, kapellan i Elimä, död 1771, Jonathan, kyrkoherde i Luumäki, död 1764, Simon, död som gymnasist i Borgå, och David, kyrkoherde i Vederlax, död 1779; i andra giftet sönerna Adam Johan, född 1718, kapten, och Jafet, född i Stockholm 1736. Från äldste sonen Salomon härstammar ännu levande ättegrenar, huvudsakligen bosatta i Östra Finland, Åbo (delvis med släktnamnet Jousterä) och i Amerika. Till sonen Jonathans släktgren hör bland andra den av Bobrikov landsförvisade drätselkamreraren i Villmanstrand August Johan Edvard Gestrin. - Sonen Davids släktgren synes numera vara utdöd eller fortlever måhända försvunnen i Ryssland. Sönerna ur andra giftet försvinner ur kyrkböckerna.


Vid Itis ting 12.6.1727 åtalades Sigrid Helena Gestrinia för brott mot lyxförordningen. Hon hade i kyrkan uppträtt i en bindmössa försedd med guldspets av 1 tums bredd. Sigrid Helena var gift med fältväbeln Otto Ask, död i Elimä 7.1.1747 i en ålder av 68 år och hon levde ännu, 77 år gammal, i Gustav Adolfs år 1750 hos Anna Margareta Gestrinia (se ovan (1)D) och dennas son Benjamin Hofflin, adjunkt och bosatt å Fläskilä rusthåll. Vem var denna Sigrid Helena, född uppenbarligen omkring 1673? Tydligen tillhörde hon den ovan behandlade släkten, emedan hon på gamla dagar bodde hos en medlem av samma släkt. Var hon dotter av Nils Gestrinius (1), vilket likväl är föga troligt i anseende till hennes födelsetid, eller var hon en syster till den avsatte prosten Johan Gestrin?

En son av Thomas Gestrinii d.y:s (2) dotter Anna Elisabet och hennes man Elias Isopedius, kronolänsmannen i Kyrkslätt Carl Ernst Gestrin, född 1729, död 1794, var gift med kronolänsmannen Jonas Asks och Ulrika Schlyters dotter Ulrika Ask, född 1754, död 1822. Jag har ej forskat närmare i dessa Askars genealogi, men det kunde tänkas att länsman Jonas vore släkt med fältväbeln Otto Ask (event. son?).


År 1761 sökte Gustaf Gestrenius burskap i Helsingfors. Han uppgav då, att han vore son av förre borgaren i Helsingfors Jesper Gestrenius och att han ägt Skåbbars rusthåll i Tavastby i Helsinge, vilket han dock s. å. överlåtit till sin dotter Annika. Gustaf avled i Helsingfors 24.11.1774. Låtom oss antaga att Annika vid tiden för burskapets ansökande var 25 år - hon var ju då redan rusthållare - så borde fadern Gustaf varit minst 50 år och farfadern Jesper född i slutet av 1600-talet. Var denne måhända en son av den Anders Gestrin (4), som försvinner ur vår synkrets 1697, sedan han året förut gift sig i Helsingfors. I varje fall lyser borgare Jesper med sin totala frånvaro i alla av mig undersökta domböcker, mantalslängder och kyrkböcker.


Sedermera sockenskräddaren på Mattas i Dickursby Gustaf Johansson Gestrin, född 1750, inskrevs 14-årig (sic!) i Helsingfors skola 1766 och angives då såsom »rustici filius e pago Dickursby et praedio Mattas parocciae suburbanae Helsingensis». Hans släkt fortlever livskraftig i Helsinge, Esbo etc. Han kunde tänkas hava tillhört någon av ovanbeskrivna släkter. En annan möjlighet är att han endast på mödernet härstammade från en av släkterna Gestrin från Gästerby i Sibbo (se mera nedan!). En viss Jakob från Bränts hemman i denna by hade bland andra barn sonen Jakob Gestrin, död som lots på Fagerö 1743, sonen Gustaf Gestring, forman i Borgå, och en dotter Anna, »gift till Mattas i Helsinge Simonsböle». Möjligen kan denna Anna tänkas vara Gustaf Johansson Gestrins moder, oaktat dennes hemort är Mattas i Dickursby.


I Borgå uppenbarar sig år 1744 skräddaren Johan Gestrin, född å okänd ort 1724. Hans avkomlingar leva (bl.a. justitierådmannen i Helsingfors Lars Kristian Nicolaus Gestrin). Var denne Johan eventuellt son av den ovan nämnde munsterskrivaren Petter Gestrin och måhända sonson av Anders Gestrin (4)? Det är att märka, att Johans en son i dopet erhöll namnet Petter, medan en dotter hette Margareta (jfr Anders Gestrins hustrus förnamn).


En numera utdöd släkt Gestrin stammar från skomakaren i Skavaböle i Borgå socken Henrik Gestrin, född 1716. Hans söner buro de visserligen synnerligen vanliga namnen Johan och Anders. Han kan tänkas hava varit släkt med den nyss nämnde skräddaren Johan Gestrin och möjligen även med den försvunne Anders Gestrin (4). Så vanliga förnamn som Johan och Anders kan dock icke giva någon säker ledtråd.


Av övriga släkter Gestrin, som levat eller lever i Finland, synes en del hava tagit namnet efter sin hemort. Sålunda har jag funnit icke mindre än fyra sinsemellan icke befryndade släkter, vilkas ursprung står att söka i Gästerby i Sibbo, en släkt, vars äldste kände medlem är hemma i Lillgästerby i Bjärnå, en som härstammar från Gästgivars hemman i Mäntsälä Sääksjärvi, och två, som stammar från Gästgivars två hemmansdelar i Munsala Monå.

En i allmogeståndet i Esbo och Kyrkslätt talrikt fortlevande släkt Gestrin härstammar från kronotimmermannen vid Hangö (Drottningbergs) fästningsbygge Gustaf Gestrin, född å okänd ort 1768.

En på kvinnolinjen fortlevande släkt Gestrin i Björneborg leder sitt ursprung till skomakaren i Sastmola Henrik Axelsson Gråsten, född 1758, vars son av okänd anledning ändrade namnet till Gestrin.

I Tusby har levat en smedsläkt Gestrin, som delvis utgrenat sig till karelska näset (bl.a. Terijoki).


Selostus. Tekijä, joka on koettanut selvittää Suomessa eläneitä Gestrinius - Gestrin nimisiä sukuja, selostaa työnsä nykyisiä tuloksia. Suomessa on ollut ainakin 17 eri tämännimistä sukua, käsittäen yhteensä kolmattasataa taulukkoa. - Vanhimman suvun kantaisä oli Nurmijärven kirkkoherrana 1670 kuollut Thomas M. Gestrinius, jonka jälkeläisiä vielä elää. - Mainitun kirkkoherran pojan tyttären ja hänen miehensä komministeri Elias Isopediuksen pojat omaksuivat äitinsä sukunimen ja heistäkin polveutuu vielä elävä suku. - Mäntyharjun kirkkoherran Johan Gestrinin, joka pantiin viralta 1730 ja karkasi Ruotsiin, sukujohto on epävarma, vaikkakin lienee selvää, että hän kuului ylempänä mainittuun sukuun. - Myöskään Helsingin pitäjän Hämeenkylässä asuneen rustitilallisen, sittemmin (1761) Helsingin porvarin Gustaf Gestreniuksen esivanhemmista ei ole tietoa. - Tikkurilan Mattaksen tilalla asunut pitäjänräätäli Gustaf Juhaninpoika Gestrinin, synt. 1750, isä on toistaiseksi tuntematon. - Tekijä esittää vielä kysymyksen, oliko Porvoossa 1744 tavattu räätäli Johan Gestrin, synt. 1724, jonka sukuhaara elää, ylempänä mainitun Thomas M. Gestriniuksen nuorimman pojan Andersin pojanpoika. - Muista Gestrin-nimisistä suvuista m.m. neljä on ottaneet nimensä Sipoon pitäjän Gesterbystä, yksi Perniön pitäjän Lillgästerbystä, yksi Mäntsälän Sääksjärven Gästgivars (Kestikievari) nimisestä talosta ja kaksi Munsalan Monån samannimisestä talosta.


Genos 17(1946), s. 49-54

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1946 års register | Årgångsregister