GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Bidrag till Ruovesi församlings herdaminne.

Rafael Sumelius

Om de tidigaste kyrkoherdarna i Ruovesi och om kyrkliga förhållanden i socknen lämnas upplysningar i protokollet vid tinget där 15-18.9. 1685 (RA nn 7, s. 1820), där det säges:

»Capitainen Edel och Manhafftig H:r Lorenz Lauterbach[1] gaf tillkänna huru Landzhöfdingen honom för boställe effterlåtit Storminiemi hemman, men dess åboer, bröderne Olof och Henrich Olofssöner wille sådant icke effterlåta» Olof förklarade att bröderna hade bördsrätt till gården och kunde det »med Kongl: breeff, gamla arffskifften och laga domar bewijsa», men dessa dokument hade Henrik för närvarande med sig i Stockholm. Nämnden visste berätta att »när H:r Olof förste kyrckioherde i Ruovesi, som war Storminiemi hemmans åboers barn och predikade den tijden under ehn lind, blef dööd, då kunde Josep som war hans son och en bonde icke succedera sin Fader, så kom en annan kyrckioherde i hans ställe hetandes H:r Johan födder i Käckois hvilken icke fick boo uti Storminiemi utan kom att boo uti Ruolax eller Pynikylä, hvilket hemman allt sedan warit Prästegård och Josep blef boende på Storminiemi efter sin Fader H:r Olof. Ähn talte de om ehn som hetat H:r Sigfrid men ingen wisste hvar han bodt. H:r Henrich Bruncander[2] framhaffd bekände sig läst skriffter om Storminiemi hemman som lyda, att H:r Olof som warit kyrckioherde i Ruovesi och bördig till Storminiemi hemman som lyda, att H:r Olof som varit kyrckioherde i Ruovesi och bördig till Storminiemi hemman haft en son Josep wid nampn, hvilken barnlöös för sin dööd testamenterade sin hustru all sin egendomb i löst och fast effter dess dööd tog Joseps hustru till sig Mårten Clemetzon och giorde honom till sin arffinge när Mårten dödde tog hon till sig Olof Clemetzson dessa bröders Olofs och Henrichs fader och giorde honom till sin arffvinge hvilka bröder Olof och och Mårten Clemetzsöner han sade wara Joseps faders syster söner om han rätt mins, hvarom så häradz som lagmans domar skola tydligen förmähla.»

I[3]. I överensstämmelse med denna berättelse, som redan i tryck refererats av K. R. MELANDER[4], anföra STRANDBERG (s. 277) och LEINBERG (s. 182) i sina herdaminnen som socknens förste kyrkoherde Olaus Martini Sarck, Sarcki 1. Sarcken, nämnd som kyrkoherde (i äremarcken) redan 1560 och ännu 1603. Av Generalregistret över bosättningen i Finland på RA, som ju bygger på uppgifterna i jordeböcker, mantals- och tiondelängder, framgår nu, att denne herr Olof varit son till en Martin Olsson, vilken inkommer i generalregistret som åbo på Storminiemi - den förste där upptagne - 1572 och återfinnes ännu 1606. Kyrkoherdens son Josef Olsson inkommer i sin tur på Storminiemi 1603, »ligger för döden af ålderdoms svaghet» 1635, men nämnes ännu 1639. Om honom se även anförda uppsats av Melander. Som Josefs hustru upptas 1635 Brita Jakobsdotter; enligt det citerade protokollet voro de barnlösa. Tydligen voro de i protokollet som kyrkoherdens systersöner uppgivna Mårten och Olof Clemetssöner söner av den Clemet Caspersson, Jespersson eller Josefsson, vilken 1612-29 förekommer på det närbelägna Ritoniemi och 1612 kallas klockare och som alltså bör ha varit gift med kyrkoherdens till namnet okända syster, och en syster till dessa var möjligen den Suniva Clemetsdotter, som omtalas av MELANDER. Den ena sonen, Olof Clemetsson, uppträder på Storminiemi 1643-82 och som hans hustru upptages 1643-50 Karin Eriksdotter och 1656-83 en Brita. Olof kallas i registret »måg», vilken uppgift går igen i »Suomen Suurtilat» bd. III. Jämte Olof uppträder på hemmanet 1678-81 en dotter Karin samt efter fadern Olof de bägge vid tinget nämnda sönerna Henrik från 1683 och Olof från 1684, bägge till 1687 då de försvinna ur registret och kapten von Lauterbach inkommer. Olof Olofsson gifte sig enligt historieboken 20.8.1683 med Beata Frosterus, en för Bergholm okänd dotter till slutligen kapellanen i Etseri Karl F. och Karin Jakobsdotter.

2. 3. De i herdaminnena som andra och tredje kyrkoherde upptagna Sigfridus Petri (1605-1606) och Thomas Marci (1609-1612) återfinnas i generalregistret under Ruolax eller Pyynikkälä resp. 1606 och 1611. Detta hemman var således redan då prästgård[5].

4. Den vid tinget som Olaus Martinis efterträdare nämnde »H:r Johan, födder i Käckois» är säkerligen identisk med n:o 4 i herdaminnenas serie, Johannes Johannis (1614-32), vilken enligt MELANDER, s. 120, och SUOLAHTI, Suom. Papisto, ss. 7 och 11, kallas »Käckoinen». I Kekkonen by i socknen anträffas i generalregistret 1563-1605 en Jöns Larsson Keckoinen, »ländzman», vilken torde få antas vara hans fader. Barn till Johannes Johannis voro uppenbarligen Andreas Johannis Keckonius, död som kyrkoherde i Vichtis 1675, den här nedan nämnde kapellanen i Kuru Laurentius Johannis och en dotter, gift med Lasse Jakobsson (Bergholm s. 1476).

5. Johannes Johannis' efterträdare Henricus Erici Frosterus (enl. LEINBERG från 1634 och död 1648), var gift med Gertrud Sigfridsdotter, som anföres som hans hustru redan 1637.

6. 7. 8. Som de därpå följande tre kyrkoherdarna anger Strandberg: Tomas Böök, som »enligt från orten meddelad upplysning tillträdt pastoratet 1646 och aflidit 1662», Johannes Bartholdi från 1650 (alltså samtidigt med den föregående) till 1676, och Thomas Thomæ Laxenius från 1679 till 1687. Rörande dessa ge domböckerna åter uppslag, som kunna följas vidare:

Vid Ruovesi ting 28-29.5.1666 (nn 62, s. 166/7) »företrädde hederlige och wällärde H:r Thomas Laxenius i Rajalax tillkänna gifvandes huruledes såsom Gud hafver för någon tijd sedhan behagat hans k. hustro Sahl. Elisabetha Johansdotter igenom döödhen heedan kalla, med hvilken han 4:ra döttrar aflat hafver, som ähro ähnu små och omyndiga. Så emedan han ock haf:r achtatt begifva sig uti ett annat Ächtenskaph» önskade han nu avvittra barnen deras möderne. Så skedde och härmed »var deras moder broder Johan Johansson Keckoinen på berörde barns wägnar wääl förnöigder».

Vid tinget 27-30. I. 1690 (nn 9, s. 1374) utsågos »effter Sahl. Kyrckioherdens H:r Thomas Laxenij effterlåthna Enckias dygdesamma Matrona Elin Henrichsdotter Lillias och dess styf barns Margeta, Chirstin och Elin Thomaedöttrars sampt hennes egna barns Stud.Dom. Thomas Laxenij och Sophias begiäran» skiftesmän för att »skifta emellan bem:te Arffvingar arffvet som effter Sahl. Kyrckioherden och dess förra hustru Lisbetha Böök ähr fallit ... Wid detta tillfälle framstegh brofougden Johan Böök praetenderande sitt möderne effter sahl. Kyrckioherdens förra hustrus modher Margreta Böök». Arvingarna invände att »Bööken sina fatalia juris mist, emedhan han ähr een man öfver 60 åhr och därpå icke vidh Kyrckioherdens tidh klandrat som ock ähr att se af häradzrättens Annotation af 28. Maij 666. Arfvingarna blefvo för Bööks wijdare tilltahlan alldeles fria och omolesterade.»

Vid tinget 20-23.3.1693 (nn 10, s. 280), kärade brofogden Thomas Böök »till Jonas Keckoinen angående någon giäldh som kärandens fader Sahl. Johan Böök försträckt till Jonas fader Sahl. Joseph Keckoinen. - - Än fordrade Böök 10 åhrs påskapenningar som Jonas Keckoinens föräldrar skolat blifvit skyldiga des Fahrfader Kyrckioherden i Ruovesi Sahl. H:r Johan Böök, men Keckoinen sade 20 åhr sedan Kyrckioherden afledh förledna wara och påstodh dem åhrligen betalta wara.»

Som av det senaste citatet framgår, var det i själva verket kyrkoherden Johannes Bartholdi, - den 6., ej 7. i serien - vars släktnamn var Böök. Han anträffas i generalregistret - utan utsatt släktnamn - från 1649 och ännu 1674. Som hans hustru anföres redan 1649 och ännu 1679 Margareta; det vill synas som om han efter varann haft tvenne hustrur med detta förnamn, ty enligt de två första dombokställena bör den första Margareta, syskonen Johans och Lisbethas moder, ha varit död 1666. »Pastoris Sal. Johannis Bartholdi Enka» begrovs enligt historieboken 16 mars 1684. Sonen Johan Johansson Böök, år 1682 brofogde, kallas ju i domboken för 1666 »Keckoinen», han innehade vid denna tid Kekkonen hemman (Ruovesi ting 24-25.9.1694.) Han nämnes senast vid Orivesi ting 6-7.5.1690, då han säges »i sin tjenst vara mycket försumlig», redan vid tinget 1693 betecknas han ju som »salig». Han var gift tvenne gånger, ena gången med en dotter av rusthållaren Mickel Mattsson på Heikkilä i Ania by i Wesilax (Ruovesi ting 14-15.9.1704), andra gången, redan 1668, med Karin Mattsdotter, som levde 1694. Tre barn till honom omtalas: ur det senare giftet sonen Josef Kekkonen, vars son åter var Jonas Josefsson K., bägge nämnda här ovan vid tinget 1693, ur det förra giftet åter dottern Lisa, som 1704 var gift med Henrik Mattsson i Korpula, och sonen Tomas Johansson Böök, likaså brofogde, död i Birkala på hemresa från Åbo 17.2.1704 och begr. i Ruovesi 3.4. samma år, omtalad vid olika ting både för slagsmål och för förolämpning. Tomas Bööks tvenne giften och två vid späd ålder döda söner Johan och Tomas omnämnas i historieböckerna. Därutöver förekommer 1700 en dotter Maria. - Huruvida samband består mellan dessa Ruovesi Böökar och den hos WILSKMAN beskrivna släkten, är en öppen fråga.

STRANDBERGs »kyrkoherde Thomas Böök» har således a l d r i g   f u n n i t s till. Väl uppträder i generalregistret - enligt tiondelängder - 1628-29 på Rajalax en prästman »her Thomas», men denne är icke identisk med »Tomas Böök», utan samme man som den hos LEINBERG upptagne kapellanen Thomas Sigfridi, vilken enligt MELANDER 1624 torde ha erhållit ett ödehemman i Rajalax by att njuta. Om honom se även MELANDER ss. 124/5. På grund av sitt patronymikon kan Thomas Sigfridi, såsom MELANDER framhåller, antas vara en son av den andre kyrkoherden Sigfridus Petri. I sin tur var denne Tomas far till den sjunde (icke åttonde) kyrkoherden Thomas Thomae Laxenius eller Laccenius, död 1687, vars släktnamn sålunda uppenbarligen är bildat efter hemmans- eller byanamnet Rajalax. Vid tingen 21.6.1644 och 19.6.1646 (nn 4) uppträder nämligen Margareta Kristoffersdotter, änka efter »capellanen her i sochnen framledne ThomasSigfridi» (medd. av hovr. ausk. OLE GADOLIN); i generalregistret åter förekommer ända till 1652 efter »H:r Thomas» en »Margareta Christoffersdotter E(nka») (icke att förväxla med Johannes Bartholdi Bööks hustru) jämte döttrarna Karin och Lisbeta Tomasdöttrar, och på prästgården återkomma 1655-61, jämte Thomas Laxenius själv, »Elisabeth h:r Thomæ syster» och »Margareta mor.» Elisabet Tomasdotter Laxenia omtalas ännu vid Ruovesi ting 18-19.9.1695.

Tomas Laxenius blev enligt LAGUS student satacundensis under rektoratet 1648/9; enligt Ruovesi historiebok begrovs han där 4.10.1687. Han inkommer i generalregistret under prästgården 1655 som »Cappelan» och kallas från 1660 »måg» med »Lisbetha hustru», som utgår 1665 och som alltså är identisk med Lisbeta Böök, vilken 1666 var död. Den senare hustrun, Elin Henriksdotter Lilia, inkommer redan följande år 1667. Hon var dotter till kyrkoherden i Längelmäki Henrik Rainenius-Lilius och Sofia Reuter och gifte efter Laxenius' död om sig med studenten, sedan adjunkten i Rimito Jakob Creander eller Kreander, begr. i Åbo 31.5.1693 (BERGHOLM, ss. 784 och 1483, medd. av stud. YRJÖ BLOMSTEDT). Hon förekommer efter den senare makens död i Björneborgs landsförsamling, Sörmark, där »Pastoris Laxenii vidua de Ruovesi» begrovs 10.2.1702. Av de 1666 omtalta fyra döttrarna ur första giftet befinnes en ha dött före fadern, de övriga uppräknas i det ovan citerade domboksstället av 1690. Av dem vigdes Kristina 12.11.1688 i Ruovesi med Jöran Finne och Margareta 1691 i Sörmark med rådmannen i Björneborg Eskil Simonsson Linman i dennes andra gifte, död 1704. Om sonen Tomas se LAGUS XLV. Han var på 1690-talet bosatt på sitt bördehemman i Ruolax by i Ruovesi och tjänstgjorde bl.a. som »extraordinarie postillon». Hans helsyster Sofia levde 1709 som änka i Sörmark; hon hade varit gift med trumpetaren under Gust. Eneschölds kompani, ägaren till Kartano rusthåll i Sörmark Nicolaus Nitz (Ruovesi ting 25-27.9.1690). Lagus XXXVI omtalar ytterligare en son Simon, tydligen härstammande ur första giftet och död före fadern, ifall han hör till denna familj - han uppräknas ju icke bland barnen av första kullen vid tinget 1666. Om kyrkoherdens bror Kristoffer Laxenius se här nedan.

Även om församlingens kapellaner lämnar generalregistret några kompletterande underrättelser:

Laurentius Johannis (Keckonius) förekommer på Pyynikkilä prästgård 1635-46 och jämte honom 1637 hans moder Rakel Nilsdotter samt hans hustru Brita Josefsdotter (hos BERGHOLM, s. 1476, oriktigt »Maria») 1638-46. Han var enligt BERGHOLM tydligen son till den 4:de kyrkoherden Johannes Johannis (se denne). BERGHOLM, s. 1476, omnämner även makarnas tre döttrar och hustruns senare gifte med Erik Frosterus.

Gabriel Petri med hustru Kirstin Josefsdotter nämnas från 1649. Hustrun erhöll nådår efter mannen 11.7.1660 (Åbo domkapitels protokoll).

Kristoffer Laxenius, broder till kyrkoherden Thomas L., kapellan i Kuru från 1682 till sin död 1688, förekommer som adjunkt i moderförsamlingen 1667-74. Hans hustru Beata Keckonia (Bergholm s. 1476) begrovs enl. historieboken 16.3.1684. Dotter till dessa makar var synbarligen den Sofia Laxenia, som gifte sig i Sörmark 14.5.1702 med Kristoffer Frisius. (Samtliga uppgifter från Sörmark meddelade av kanslichefen HARRY W. WALLI).

Nedanstående släkttavlor torde förtydliga sammanhanget.

ätteledningar1

ätteledningar2

 

Noter

[1] Lorentz v. Lauterbach, då kapten vid Björneborgs regemente, slutl. överstelöjtnant vid Österbottens regemente, stupad vid Storkyro 1714 (se LEWENHAUPT, Karl XII:s officerare II, s. 384). Storminiemi blev boställe för kaptenen vid Ruovesi kompani av Björneborgs läns infanteriregemente (Roos Officersboställen i Finland GSÅ X, s. 187).

[2] Adjunkt i Virdois, sedan kapellan i Brunkala, d. 1691 (STRANDBERG).

[3] Numreringen enligt STRANDBERG.

[4] Muutama tieto Ruoveden aikaisimmista papeista ja heidän asuntotaloistaan. KSÅ XI-XIV, 1921-1924.

[5] Gården förekommer 1571 under namnet Pyynikki och har sålunda uppenbarligen varit »erämark» under det likabenämnda hemmanet inom Tammerfors stads nuvarande område (VOIONMAA, Tampereen kaupungin historia, 1:a uppl., s. 15; jfr. även meddelande av RUUTH om Ruovesi och Tavastkyro »erämarks» hemman enl. förteckning av 1591 i HArk. XVI, prot., s. 41, samt MELANDER, a. a. (benägna hänvisningar av kanslirådet OSMO DURCHMAN).

 
Genos 18(1947), s. 35-40

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1947 års register | Årgångsregister