GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Kyrkoherdens i Pemar Martinus Johannis' efterkommande.

Åke Laurén

Denna artikel är egentligen tillkommen för rättandet av ett beklagligt fel i A. WILSKMANs Släktbok, men har undertecknad för åskådlighetens skull tillåtit sig en utförligare framställning än vad själva rättelsen hade erfordrat. Genom den framkommer också ett och annat, som inte tidigare blivit publicerat i tryck, och som borde beröra en del kultursläkters i Finland stamtavlor på mödernet.

Martinus Johannis var enligt LEINBERG kyrkoherde i Pemar 1568-1589, men har möjligen varit kapellan där redan dessförinnan. Han upptages i en arvsutredning av år 1658 (RA. cc 7) som »brystarvinge» till en tredjedel av Karisböle fastighet och var antagligen hemma därifrån, Hans hustru var Brita Mattsdotter i Breidilä (cc 5 och 6), en dotter av länsmannen i Pemar Matts i Breidilä. (Denne hade också en son Erik Mattsson, gift m. Gertrud). Breidilä tyckes ha gått i arv till Martinus. Makarna hade följande barn:

1. Henricus, kyrkoherde i Pemar, 2. Karin, gift i Pikis, Linnunpää, synbarligen med Nils Henriksson (jämför RAMSAY, s. 126), och 3. Brita, gift 1:o m. Sigfrid Eriksson (cc 3, 22. VI. 1635), med vilken hon hade en son Matthias Sigfridi, kyrkoherde i Pemar (cc 1, 1623), 2:o m. Simon Eriksson, häradsfogde i Halikko härad.

Ovannämnde Henricus Martini var först kapellan i Pemar och efterträdde sin fader som kyrkoherde 1589-1613; hans hustru var Margareta Jakobsdotter, som efterlevde sin man ännu 1640 i Breidilä. Dessutom ägde hon Räpälä ryttarhemman, som skänktes åt dottern Elisabet. Deras barn voro: A. Elisabet, gift m. Mathaeus Florinus, kyrkoherde i Pemar, se nedan under Florinus; B. Brita, gift m. Ericus Abogius, kyrkoherde i Tammela, se nedan under Abogius-Tammelander; C. Malin i Breidilä, som var gift och hade åtminstone två döttrar, den ena gift m. Philippus, adjunkt i Pemar, nämnd 1638-1644, den andra m. Johan Nilsson, som övertog Breidilä (cc 5), D. Valborg, gift i Villis; E. Kristina, gift m. Josef Isaksson i Tenala Eriksby av sedermera släkten Ulnér, Ullner (Släktbok, ny följd, h. 1); F. Isak, var troligen död 1638, hade varit gift och hade åtminstone dottern Margareta, gift m. Henrik Henriksson i Tammela Kaukjärvi (cc 5, 1642). Samtliga barn upptagas i en arvsutredning av år 1638 (cc 4, s. 324).

 

Florinus.

Över släkten Florinus-Florin föreligger en utredning i WILSKMANs Släktbok, band II, varför här beträffande nyssnämnde Henricus Martini dotters Elisabet Henriksdotters ättlingar icke anföres annat än vissa tillägg.

Möjligen hade Matthaeus Erici Florinus (tab. 2) ytterligare en dotter Brita, som varit gift med Georgius Henrici Lepus, senare Lagus, kyrkoherde i Kisko, i hans för BERGHOLM okända första gifte, men hon nämnes av STRANDBERG, s. 394. Eller var Lagi första hustru Brita Florina en dotter av någon annan? Brita tyckes emellertid ha varit ett släktnamn inom Matthaei florinska gren. Att två av Lepus-Lagi söner gifte sig med döttrar av just Henricus Matthaei Florinus i Pemar (tab. 3), tyder också på närmare förbindelser mellan familjerna.

Den i tab. 6 som osäker uppgivna sonens till Matthaeus Florinus länsmannen i Ruovesi Anders Bloms dotter Karin gifte sig 10.IX.1685 med Erik Simonsson Skragge, död i Ruovesi 10.XI.1686. Anders Bloms son Johan, klockare i Ruovesi och gift m. Kristina Mattsdotter, hade utom de i tab. 8 nämnda barnen ytterligare dottern Karin, f. 1695, döpt 19.IV., och sonen Jakob, f. 1706, döpt 5.VII.

Till Henricus Matthaei Florini släktutredning är följande att tillägga: Utom de hos WILSKMAN (tab. 3) upptagna hade han ytterligare följande barn: Brita, nämnd i Pemar 1686, begr. 14.XI.1725, gift i juni 1687 m. Johannes Davidis Sciurenius, kapellan i Vemo (hade minst 12 barn), dotter, gift m. Johan Lilius, kornett (cc 10), dotter, gift m. Per Andersson, befallningsman i Tenala (cc 5). Ingeborg Blom var måhända också en dotter. Hon var gift m. Erik Mårtensson, befallningsman i Kimito, som var död 1686. Möjligen hör hon dock till en tidigare generation? I alla fall är hon okänd för WILSKMAN. De i Släktbok nämnda barnen Kristina, gift med kapellanen i Åbo Petter Scheding, som var död redan 1714, och Jakob, voro ur faderns andra gifte. Jakob var mönsterskrivare, dog på marsch mellan Viborg och Åbo 22.10.1708. Han fick lördagen före fastlagssöndagen (febr.) 1708 i Åbo en oäkta son Henrik med sin trolovade kusin Anna Rajalenia (Halikko dombok 1711), dotter av kapellanen i Karkku Johannes Thomæ Rajalenius och Kristina Pihl.

Beträffande släkten Pihl kan inom parentes framhållas, att Erik Olofsson Pihl, svärfar till far och son Henric Florinus samt Johannes Rajalenius, var arrendator på Vartsala i Halikko. Han hade ytterligare en dotter Anna, gift m. den här nedan omtalta Gabriel Tammelinus, prost i Lojo (cc 8, 1669), ävensom sönerna Erik, arrendator och godsägare, gift 1:o m. Karin Eriksdotter Erling, 2:o m. en dotter till David Gyllenbögel, 3:o m. Katarina Gabrielsdotter Thauvonia, och Gustaf, kronobefallningsman i Halikko härad, gift m. Margareta Karlsdotter Höjer. Måhända hade Erik Pihl därutöver ännu en dotter Margareta, gift m. Måns Ström, korpral i Bjärnå, Hästö. Släkten, som varit mycket förmögen, råkade genom stora ofreden på obestånd.

 

Abogius - Tammelander.

Kyrkoherden Henricus Martini dotter Brita Henriksdotter, gift, såsom i början av denna uppsats nämndes, m. Ericus Mathiæ Abogius, kyrkoherde i Tammela 1625-1638. Barn: a. Lisbeta, b. Margareta, bägge nämnda 1637, samt c. Brita, gift 1:o m. Matts (månne identisk med Matthias Laurentii, kapellan i Jockis 1632-1634, i Tammela 1635-1640 (cc 4, 1632, 16. III. 1635) okänd för STRANDBERG, troligen son till Laurentius Matthiæ, kapellan i Tammela 1592-1637, och i så fall möjligen av släkten Mulli?), 2:o m. faderns efterträdare Michael Caspari Alstadius (jfr WILSKMAN, Tammelander, Genealogia Sursilliana etc.), prost och kyrkoherde i Tammela 1639-1647, 3:o m. Laurentius Petri Aboicus, prost och kyrkoherde i Tammela 1648-1671. Michael Alstadius var första gången gift med en till namnet okänd, som begrovs i Åbo 15.IV.1636. Utredningen i Släktbok (Tammelander I., tab. 3), är i detta fall fullkomligt missvisande och oriktig likaså uppgifterna hos STRANDBERG, s. 322. Med någon Elisabeth Mattsdotter, som skulle varit moder till Alstadii samtliga barn, och som efter dennes död skulle gift om sig först med en prästman Simon Stephani och sedan med Thomas Henrici, slottspredikant i Åbo, har Alstadius aldrig kunnat vara gift. Troligen var Elisabet Mattsdotter hans styvdotter och en dotter ur Brita Abogias första gifte, vilken blivit feluppfattad på detta vis. Således icke hustru utan hustrus dotter? Från Britas första äktenskap härstamma med säkerhet I. Isacus Matthiæ Tammelinus, och 2. Johan Mattsson Forssman, vilka enl. LAGUS XI och domböckerna kallas bröder och Mattssöner. (Antagligen var det samma Johan Forssman, häradsskrivare i Halikko härad 1703-1730, död 7.I.1745, som gifte sig i Pemar med prosten Henrik Florins dotter Maria). Med Alstadius hade Brita Abogia sönerna 3. Johannes Tammelander, f. ca. 1641, rådman i Brahestad, och 4. Jakob Tammelander, kapellan i Tammela, samt dottern 5. Brita. Baltzar, död före 1658, var antagligen Alstadii son från första giftet. - Jakob Michælis Tammelander och Isak Matthiæ Tammelinus nämnas halvbröder i Sääksmäki dombok n:o 1. De hade således samma mor men olika fäder, och denna moder var otvivelaktigt Brita Eriksdotter Abogia. Att denna Brita också varit gift med efterföljaren som kyrkoherde, Aboicus, bevisas av att hans son från ett tidigare gifte Gabriel Laurentii Tammelinus och Jacobus Michaelis Tammelander kallas styvbröder (ELOVAARA), samt genom att Isaacus Matthiæ Tammelinus, då han efter Aboicus död blev kyrkoherde i Tammela, kallas »sin efterträdare» (egentligen sin styvfaders n. 2). Aboicus torde första gången ha varit gift med en dotter av underlagmannen Lars Bertilsson i Olkkala i Vichtis och Brita Henriksdotter Ekelöf (CARPELAN). Andra gången gifte Aboicus sig med Brita Jöransdotter, dotter av Georgius Bartholdi, kapellan i Loimijoki, d. 1639, i vilken församling Aboicus själv tidigare likaså varit kapellan 1638-1648 (Gen. Samf:s kortregister på RA). Troligen dog den andra hustrun under A:s vistelse i Tammela. »Herr Mickels enka» nämnes 1648, varefter Aboicus gifte om sig med denna änka, alltså Brita Abogia. I Tammela mantalslängder kallas hans hustru från år 1653 intill 1670 hela tiden Brita, vilket namn alltså måste ha burits också av Alstadii senaste hustru. Annars kunde intet styvfaderskap komma i fråga - vare sig från Alstadii eller Aboici sida - gentemot Isaacus Matthiæ Tammelinus. De ovannämnda Matts (Matthias Laurentii?), Alstadius och Aboicus måste i tur och ordning ha varit gifta med samma person.

Laurentius Aboicus hade följande barn: den ovannämnde Gabriel Tammelinus, prost i Lojo, gift m. Anna Pihl, Maria, nämnd 1644, Jakob, stud. 1656, jurist, död 1665, begr. i Åbo 29.III. (enl. Lagus 16.IV.), Valborg, nämnd 1654, Anna, nämnd 1663-1670, gift m. Johannes Petri Procopæus, prost i Vichtis, Brita, nämnd 1662, Sara, nämnd 1676, samt möjligen Ericus Laurentii Tammelainen, stud. 1653, regementspastor. Vilka av dessa som voro barn till Brita Abogia, är vanskligt att avgöra, Gabriel (Tammelinus) var det icke, ej heller Maria, Jakob, Valborg eller Erik. - »Prostens enka» dog 5.VI.1682 i Tammela Letku.

En halvbroder till Laurentius Aboicus var prosten i Vichtis Jacobus Petri Boterus Aquilinus i Kotkaniemi, varav troligen namnet Aquilinus. Han lämnade år 1642 ett gåvobrev till Agnis Hindersdotters dotter Anna Mårtensdotters man Henrik Henriksson i Boutila (Puotila) i Halikko. Kanske brödernas hembygd är att söka i dessa trakter? (cc 5).

Isaacus Matthiæ Tammelinus, kapellan i Tammela 1663-1671, kyrkoherde där 1671 till sin död 21.IX.1693, var gift m. Elisabet Arctopolitana, död 22.VI.1735 (detta gifte okänt för SARVA, Muistiinp. Arctopolitanus-suvusta, Genos 1944). De hade följande barn: Matthias, kyrkoherde i Mouhijärvi, Brita, f. 1673, d. 13.XII.1740, gift 1:o m. Laurentius Sariin, kapellan i Jockis (åtminstone 7 barn), 2:o 21.IX.1711 m. den förste mannens efterträdare Thomas Amnelius (hade barn), Elisabet, f. 1671, d. 25.I.1750, gift 15.I.1699 m. Paul Höuhander, Kristina, gift m. Aron Fulda, kronofogde i Nedre Sääksmäki härad, bodde i Kalvola (Sääksmäki domb. N:o 1), Maria, gift 16.II.1696 m. Karl Eriksson Stelling, korpral, Margareta, gift 13.IX.1688 m. Daniel Nordin, magister, dotter, nämnd 1712 som bosatt i Riihivalkama i Tammela.

Matthias Isaaci Tammelinus, adjunkt i Tammela 1691-1694, blev fattighuspredikant och fältpastor, sist kyrkoherde i Mouhijärvi 1703, död 1.V.1722, gift m. Elisabet Boelia, död 15.X.1723, dotter av borgmästaren i Nystad Zacharias Persson B., smålänning, och Anna Maria Axelsdotter Giöödh. Deras barn voro följande: Isak, f. 1689, d. 1742, kapellan i Esbo, gift m. Susanna Mårtensdotter Florin i hennes 1:a gifte (WILSKMAN, Florinus-Florin tab. 10, hon omgift med den första mannens svåger Ivar Wallenius), Maria Elisabet, döpt 8.XII.1691, död 15.X.1749, gift 26.XII.1713 med slutligen kapellanen i Sammatti Ivar Wallenius i hans första gifte (barn: se H. WALLENIUS, Wallenius, kolmas sukukirja tabb. 158 o. ff.), Matts, f. 16.XII.1693, Zakarias, f. 25.III.1695, inspektor i Tammela, gift m. Brita Bovill från Mouhijärvi, Brita Maria, f. 28.II.1706, Carolus och Abraham, bägge dessa scholares i Björneborg 1722.

Kompletterande uppgifter om dessa syskon och deras event. ättlingar torde kunna erhållas ur respektive kyrkböcker. Om Johannes Michelsson Tammelander, rådman i Brahestad och Jacobus Michaelis Tammelander, kapellan i Tammela, samt deras efterkommande, se WILSKMAN, Tammelander I tabb. 3 o. ff. - Att föra utredningen framåt i tiden ligger utanför ramen för denna uppsats.

 
Genos 18(1947), s. 53-56

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1947 års register | Årgångsregister