GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

risti18.gif (70 bytes)

Oskar Koerber

 

Osmo Durchman

Såsom en kort notis i »Genos'» 2. häfte för 1947 redan meddelade, har agronomen Oskar Koerber den 26 mars 1946 i Luckau i Niederlausitz avlidit, ett av de talrika offren för det ändade krigets vidrigheter. Koerber var (sedan 1928) en intresserad medlem av Genealogiska Samfundet i Finland och en högt uppskattad kamrat i de aktiva genealogernas krets. Hans minne fordrar ett eftermäle i denna tidskrifts spalter.

Oskar Koerber föddes i Kronstadt den 27 jan. 1874 som son till den framstående marinläkaren i Kronstadt och sedermera professorn i statsmedicin vid universitetet i Dorpat, verklige statsrådet, med. dr Bernhard Eduard Otto Koerber och hans 1. hustru Gotton Berta Auguste Hagen. Oskar Koerbers anfäder i sex rätt uppstigande led voro präster i Tyskland och Baltikum och hade kulturella intressen. Så var hans farfars far kyrkoherden i Wendau i Livland Eduard Philipp Koerber (1770-1850), en betydande samlare av livländska fornminnen, en av stiftarna av »Gesellschaft für Geschichte und Altertumskunde zu Riga» (1834) och av »Gelehrte Estnische Gesellschaft» i Dorpat (1838).

Här må i korthet återgivas vad Oskar Koerber själv meddelar om sig i den av honom utarbetade utredningen av släkten Koerber i »Stamtafeln Deutsch-baltischer Geschlechter» (Reihe 3, s. 90) såsom betecknande för de svårigheter och faror en balt redan under de två första årtiondena av detta sekel hade att genomgå. Han besökte först Blumbergsche Schule i Dorpat 1881-1883, sedan Krons-Gymnasium där 1884-1891, löste sig fri från värneplikt och studerade nu lanthushållning som fri åhörare vid universitetet i Dorpat nov. 1895-apr. 1896. Han blev i juli 1896 förvaltare på godset Tjerkovskoje i guv. Vladimir, tillhörigt hans farbror Immanuel Koerber, där han stannade till maj 1899. Från april 1900 var han åter fri åhörare i Dorpat och till jan. 1908 förvaltare på godset Raskalitzy i guv. Petersburg, tillhörigt baron Leopold von Korff. Från hösten 1908 till april 1911 var Koerber överförvaltare hos storfursten Konstantin Konstantinovitj på hans gods Ostasjevo i guv. Moskva. I jan. 1914 erhöll han anställning som ritare och nivellör vid rysk-holländska firman Bagger i Kronstadt och kvarstod i denna egenskap till juni 1915, då han som »tysk spion» utvisades av amiral Wirén. Han flyttade nu till Sveaborgs örlogshamn som ingenjörmekaniker, men måste vid revolutionsutbrottet i mars 1917 fly för de matroser, som sökte efter honom. Koerber var därefter arbetslös till maj 1920. Han livnärde sig av smärre affärer och genom att försälja sin omfattande frimärkssamling. Från okt. 1918 till dec. 1919 tillhörde han »Selbstschutz» i Reval, inträdde i »Balten-Regiment» och låg juni-okt. 1919 vid fronten i Ingermanland, varifrån han återvände 1 dec. 1919 till Finland. Här erhöll han 1920 medborgarskap. Därefter var Oskar Koerber verksam inom handelsbranschen, från juni 1930 som avdelningschef hos firman Oy. E. Lönnbeck Ab., vilken förestås av en landsman till honom.

Oskar Koerber var en boren genealog med gott minne, kombinationsförmåga och sinne för ordning och reda. Han hade redan tidigt ur baltiska arkiv, främst i Reval, skaffat sig stora samlingar, vilka han sammanställde familjevis. I vårt riksarkiv genomgick han framförallt arkivalier hänförande sig till Ingermanland och Baltikum såsom räkenskaperna för Nyen och Narva. Han genomgick likaså de kopior av församlingarnas historieböcker, vilka kunde tänkas innehålla uppgifter om baltiska och tyska släkter, främst naturligtvis alla kuststäder från Viborg till Åbo, men även landsorten. Han beklagade sig blott över att församlingarna på karelska näset så långsamt blevo tillgängliga för honom. Tyvärr blevo ju många av dessa icke kopierade förrän han redan lämnat landet, de sista först nära två år efter hans död. Ur sina olika med synnerlig omsorg och samvetsgrannhet samt översiktligt sammanställda kartotek lämnade Koerber med den utmärkaste generositet uppgifter åt envar forskare, som anhöll om dylika. Oftast, då han blott hörde om att någon sysslade med en viss släkt, erbjöd han oombedd sin hjälp. Talrika äro de uppgifter, som i forskares, inhemska och utländska, arbeten härstamma från Koerber, ofta verkliga utredningar. Han var en ivrig medarbetare, som i hög grad anlitades i baltiska och även i tyska arbeten behandlande baltiska släkter, vilka från 1920-talets mitt sågo dagen. Det må blott nämnas Erich Seuberlichs »Stammtafeln Deutsch-baltischer Geschlechter», särskilt dess Reihe 3 (1931), där han som redan nämnt publicerat en omfattande utredning av släkten Koerber, »Baltisches Geschlechterbuch» bd. i (Deutsches Geschlechterbuch bd. 79, 1933), »Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften». I »Baltische Familiengeschichtliche Mitteilungen», som grundades 1931, inflöt flera bidrag av Koerber: »Baltische Namen in Finnländischen Kirchenbüchern» (1932, ss. 65-67); »Etwas über die Familie 'Clayhills'» (1932, ss. 67-69); »Baltische Namen im Helsingforser Staatsarchiv» (1933, ss. 61-63, 1934, ss. 28-31, 48-51, 1935, ss. 46-47); »Ergänzungen zum Artikel: Die von Rechenberg» (1935, ss. 88-89); »Noch einige Ergänzungen der Stammtafel der Freiherrn Wolff in Livland» (1935, ss. 90-91); »Ergänzungen. Vgl. Balt. Fam. Mitt. 1936 Heft 4» (1937, s. 13); »Sophie Elisabeth von Numers, Stammutter des Geschlechts von Sivers» (1939/1941, ss. 50-57). I eget namn har Oskar Koerber hos oss publicerat endast artikeln »Ätten v. Brandt 'på Pühäjoggi'», som ingår i »Genos» (1933, ss. 1-14).

År 1942 erbjöds Oskar Koerber, som vid sällskapets 10-årsfest 15 maj 1936 kallats till hedersledamot i »Dorpater Deutsche Genealogische Gesellschaft» (senare kallat »Deutsche Genealogische Gesellschaft in Tartu»), tjänst och medarbetarskap i »Sammelstelle für baltisches Kulturgut» i Posen, där allt arkivmaterial och alla samlingar vid tyskarnas bortflyttande från Baltikum sammanfördes. Han hade nu kommit till sin längtans mål att helt kunna egna sig åt genealogisk forskning och kunde ej motstå en så stor frestelse, föga anande vad ödet för honom hade i beredskap. Det har nu blivit bekant att knappast något av de evakuerade samlingarna kunnat räddas genom att transporteras västerut, och att de personer, vilka hade omsorgen om »Sammelstelle» efter uppbrottet från Posen gått tragiska öden till möte. Det var nog med verklig sorg i hjärtat vännerna bjödo Koerber farväl vid avresan från Helsingfors. En dyster aning trängde sig fram, men framförallt var saknaden stor och känslan förbjöd att hoppas att mera i livet få återse honom. Blott något över två år kunde Oskar Koerber arbeta i Posen och redan efter knappt ett år efter flykten dukade han under för umbäranden av mångahanda slag.

Oskar Koerbers minne lever ljust och kan icke blekna för hans vänner, och han hade blott vänner. De lärde i honom känna gentlemannen, den anspråkslösa och trofasta kamraten med det manliga handslaget. De som haft lyckan att få besöka hans hem, i de små rummen först och längst vid Topelius-, sedan vid Ängsgatan, glömma nog aldrig hans och hans hustrus gästvänlighet, de givande pratstunderna, som övergingo till timmar. Hans samlingar verkade överväldigande och gåvo stoff till olika nya uppslag, ofta utopier, som det var svårt, ja omöjligt att gripa fatt i. Man gick från Oskar Koerber städse rikare och med känslan att ha tillbringat lyckliga, uppbyggande stunder, sådana man sällan upplever.

Oskar Koerber som icke mera var en främling hos oss utan som med åren vuxit sig fast i den nya miljön och blivit en av de våra, som levat in sig i sitt nya fosterland, skulle man ha önskat få behålla och se kvarstanna i Finland. Kanhända även hans samlingar, vilka bjödo så mycket av värde för finsk genealogisk forskning, då skulle ha blivit räddade. Man frågar sig varför han skulle lämna oss och ej fortsätta med sitt arbete här, där han redan kastat ankar och väl trivdes. Men dessa grubblerier äro fåfänga. Ödet har velat det annorlunda. Nu är han ett minne blott, men ett av de vackraste.


Genos 19(1948), s. 42-44

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns börjän ]

Systematisk förteckning | 1948 års register | Årgångsregister