GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Degert.

Ursprung och äldsta led.

Armas Gräsbeck

Någon utredning av släkten Degert har aldrig offentliggjorts. I privat ägo finnas emellertid stam- och antavlor, i vilka som dess stamfar betecknas f.d. uppbördsmannen Henrik Degert. Genom gifte med Brita Tostman, dotter till kornetten Lydert Tostman och Dorotea Ekestubbe, blev han ägare till Korpila (Verkatakkila) rusthåll i Vichtis. Utgående från föreställningen, att Dorotea Ekestubbe ägde blott ett hemman i Verkatakkila, medan det andra tillhörde Henrik Korp, gör SOIKKELI följande reflexion: »jollei Henrik Korp ja Henrik Degert ole sama henkilö».[1] Detta resonemang är dock föga hållbart. Släkten Korp var gammal och ansedd, adelsmän och präster hade utgått ur dess led och det förefaller därför högst osannolikt, att en av dess medlemmar plötsligt skulle börja kalla sig Degert. Antagandet, att Dorotea Ekestubbe ägde endast ett hemman i Verkatakkila håller dessutom ej streck, ty i tiondelängden i 1706 års verifikationsbok finnes följande anteckning: 

Verkatakkila. ½ Mårten Tomasson } Fru Dorotea Ekestubbe.
¾ Bertel Korp

Bägge hemmanen tillhörde m.a.o. henne.

Då det för mig gällde att leta rätt på föräldrarna till Anna Mattsdotter Degert, gift med borgaren och rådmannen i Ekenäs Henrik Mattsson Ingman, utgick jag från arbetshypotesen, att hon och f.d. uppbördsskrivaren Henrik Degert voro syskon. Den fick emellertid som obehövlig falla, sedan Svartå bruksförsamlings vigsel- och doplängder avslöjat, att hennes far var Matts Eriksson Degert, mjölnare på Svartå övre kvarn. Och han i sin tur var för mig en gammal bekant, vars dotter Margareta var hustru till masmästaren vid Svartå Jobst Jobstsson Dickman den yngre.

Denne Matts Mjölnares namn påträffas första gången i Svartå bruks mantalslängd för 1673, men saknas i 1669 års förteckning över bruksfolket. Degert är ett tyskt namn. Det har uppstått ur Deghardt på samma sätt som t.ex. Grabert ur Grabhardt, Reinert ur Reinhardt och Rickert ur Rickhardt; med formen Tagahart är det belagt redan i 8:de århundradet.[2] Eftersom mjölnarna vid de gamla bruken ofta voro utlänningar, förefaller det sannolikt, att namnet Degerts första bärare i vårt land var tysk. Därför ha också alla försök att uppspåra honom i Degerby i Karis, Degerby och Degerö i Ingå samt Degernäs i Pojo redan från början ha varit dömda att misslyckas. Väl ha nämnda ortsnamn givit upphov åt släktnamnen Degerholm, Degerman - som curiosum må nämnas, att dragonen på Korpila under Henrik Degerts tid hette Måns Degerman -, Degerqvist, Degersten och Degerström, men aldrig åt namnet Degert. Med De Geer har Degert blott ljudlikheten gemensam. Än mindre lönar det sig att spekulera i ordleken mjöl - deg. Skrivsättet Degert är äldst, i våra dagar skrives namnet alltid Degerth. Några gånger har även Degerdt iakttagits.

Som mjölnare på Svartå efterträddes Matts Eriksson Degert 1706 av sonen Johan Mattsson, död 1720. Tack vare honom kan uppbördsmannen Henrik Degerts proveniens klarläggas. Vid vinter- och hösttingen i Karis 1725 kärar nämligen den sistnämnde till sin salig broders, mjölnaren Johan Mattssons änka Maria Mattsdotter om fyra tunnor råg, varav han återbekommit blott fyra tunnor mjöl. Alltså var även Henrik Degert son till Matts Mjölnare. Härtill kan ytterligare ett bevis fogas. Matts Eriksson Degerts yngsta dotter Karin var gift med bruksskrivaren vid Svartå Hans Söderman, vilken efter Stora ofreden blev länsman i Vichtis, där han 1734 omkom. Året därpå omtalas som Karin Degerts förmyndare hennes bror, f.d. uppbördsmannen och rusthållaren Henrik Degert.

I ingåbygdens historia behandlar ALF BRENNER bl.a. det tyska inslaget i Fagervik på 1700-talet samt omtalar, att före 1730 en kontingent tyska fackarbetare anlänt till bruket. Av uttrycket »En tid efter denna första grupps ankomst anlände ytterligare förtenningsgesällen Henrik Degert och »fördersgleichern» Erik Degert ...» bibringas läsaren uppfattningen, att även dessa två voro inflyttade tyskar.[3] Lägger man emellertid huvudvikten vid Henrik och Erik Degerts g e n u s   v i t a e, är uttrycket 'anlände förtenningsgesällen ... och »fördersgleichern» ...' icke adekvat. Ty de anträffas som lärgossar vid bruket redan 1731 resp. 1734. Och brukspatronen, kapten Johan Vilhelm Hising var säkert inte intresserad av att införskriva utländska lärpojkar. Vad han behövde var fackkunniga smeder, väl förfarna i konsten att tillverka förtennat järnbleck och vilka det dessutom ålåg att utbilda en inhemsk arbetarstam. Redan därför är det mindre troligt, att Henrik och Erik Degert voro utlänningar. Men dessutom förefaller det onekligen egendomligt, att t v e n n e släkter med det sällsynta namnet Degert skulle uppträda på de blott halvannan mil från varandra belägna bruken Svartå och Fagervik.

Nu vet man, att Henrik Degert begrovs i Fagervik 11/1 1747 samt att han vid sin död var 40 år gammal; hans sannolika födelseår är alltså 1706. Erik åter avled 47 år gammal 14/12 1759 och var således född ca. 1712. Å andra sidan hade mjölnaren Johan Mattsson Degert i Svartå tvenne söner, nämligen Henrik, döpt 25/11 1706, och Erik, född 24/2 1712. Då Fagerviks bruksförsamlings vigsellängd och Ingå pastorats redovisning av charta sigillatamedel låta oss veta, att Henrik Degerts patronymikon var Johansson, råder intet tvivel om att Henrik och Erik Degert i Fagervik voro söner till Johan Mattsson Degert i Svartå.

Att de relativt tidigt faderlösa ynglingarna vunno anställning vid Fagervik, var ingen tillfällighet. Bruksskrivare där var deras kusin Henrik Dickman, vilken i sin tur var kusin till såväl brukets masmästare Jobst Johansson Dickman som bruksbyggmästaren Henrik Henriksson Takolanders hustru Anna Johansdotter Dickman. Med de sistnämndas dotter skulle Erik Degert i tidernas fullbordan gifta sig.

Avsikten med denna artikel är att klarlägga släkten Degerts ursprung och dess äldsta led. Av denna orsak har utredningen förts fram blott till mitten av 1700-talet.

*          *
*

Tab. 1.

I. Matts Eriksson Degert, sannolikt av tysk extraktion, omtalas första gången som mjölnare vid Svartå övre kvarn 1673. Han efterträddes i denna befattning 1706 av sonen Johan. Död i Svartå 1720. - Gift (andra gången?) med Karin Jöransdotter, d. i Svartå 1723.

II. Barn:

Henrik, f.d. uppbördsman, rusthållare, d. andersmässotiden 1741. Tab. 2.

Margareta, f. 1670, begr. i Karis 10/1 1748. - Gift i Svartå 3/11 1692 med masmästaren vid Svartå Jobst Jobstsson Dickman den yngre, begr. i Karis 24/1 1731, i hans 2:a gifte; (gift 1:o med Kristina Olofsdotter, f. ca. 1661, begr. i Svartå 3/4 1692, 31 år gammal).

Karin, liten dotter begr. i Svartå 30/11 1684.

Erik, döpt i Svartå 15/1 1675, där begr. 16/8 1685.

Johan, döpt i Svartå 20/3 1677, mjölnare, d. 1720. Tab. 6.

Maria, döpt i Svartå 9/4 1679. - Gift i Svartå 3/11 1701 med Erik Johansson i Bällarby.

Anna, döpt i Svartå 20/1 1681, d. i Ekenäs 1/4 1751. - Gift i Svartå 22/4 1703 med borgaren i Ekenäs, rådmannen Henrik Mattsson Ingman, begr. i Ekenäs 19/12 1731.

Olof, döpt i Svartå 22/4 1685, där begr. 25/4 s. å.

Anders, döpt i Svartå 10/10 1686, där begr. 31/7 1687.

Anders, f. i Svartå 10/6 1689, mjölnare, d. 28/11 1769. Tab. 9.

Karin, f. i Svartå 9/9 1691. Änka vorden överdrog hon 19/9 1735 Vilia kronohemman i Härtsilä by i Vichtis åt kronolänsmannen Johan Packalén, men förbehöll sig en liten kammare och bod [1]. - Gift ca. 1713 med bruksskrivaren vid Svartå Hans Jonsson Söderman, vilken efter Stora ofreden blev kronolänsman i Vichtis, där han i slutet av 1734 »olyckligen» drunknade på en tjänsteresa till Niemenkylä, begr. 29/12 s. å.[2]

 

Tab. 2.

II. Henrik Degert (son till Matts Eriksson D., tab. 1), omtalas 1702 första gången som kronouppbördsman i Vichtis och Loppis socknar; denna befattning lämnade han 1711, efter vinter- men före hösttingen. I egenskap av kronobefallningsmannens substitut närvor han nästan årligen vid häradstingen. Sin syssla synes han samvetsgrannt ha skött att döma av att inga klagomål över hans verksamhet finnas annoterade. Dock beskylldes han 1708 av Henrik Nilssons i Vihtjärvi hustru för att ha »utgivit en lögnskrift uti ägotvisten mellan Henrik och bonden Erik Simonsson i samma by», men redan vid nästa ting »avbad Henrik Nilsson sådant och erkände dess och dess hustrus felande härutinnan, kunnandes ej bevisa vad de tillvitat Degert»[3]. Blev genom gifte ägare till Korpila (Verkatakkila) rusthåll i Vichtis samt omtalas i denna egenskap 15/6 1706 [4]. Under Stora ofreden kvarblev han i landet, bevittnade bl.a. fiendens härjningar i Vanjärvi by [5]. Påstods olovandes från Palojärvi ha bortfört ett fru Greta Starkou tillhörigt skåp; käromålet fullföljdes dock icke [6]. Fråntogs 1716 av kapellanen Johan Finnerus en enligt de ryska universalierna 180 d:r värd häst, vilken utsågs till dragonhäst för Vanjärvi kronorusthåll; han måste på egen bekostnad transportera den till Åbo [7]. Vid slutet av Stora ofreden nedbrann hans nya ladugård, varvid 13 mjölkande kor innebrändes; ett par år senare - 1722 - föreslogs han till erhållande av brandstod [8]. Till sin broder Johan hade han levererat 4 tunnor råg men återbekommit blott 4 tunnor mjöl. Han krävde därför 1725 broderns änka på de återstående 3 tunnorna mjöl, men uppmanad av rätten att förlikas nöjde han sig med 2 och eftergav 1 tunna [9]. Död i Vichtis andersmässotiden (omkr. 30/11) 1741 [10] samt begr. 5/12 s. å. - Gift, av allt att döma 1705, med Brita Tostman, d. i Vichtis 25/1 1750, 6. år gammal, dotter till kornetten vid överste Vellingks regemente Lydert Tostman och Dorotea Ekestubbe.

III. Barn:

Barn, begr. i Vichtis 2/12 1706.

Lydert, f. 1707, rusthållare, d. 22/12 1786. Tab. 3.

Ebba Helena, f. 170., d. 1802. - Gift i Vichtis 29/12 1742 med ägaren till ½ Pitkäjärvi (Långsjö) i Somero Georg Johan Ritz, f. ca. 1701, d. i Somero 16/7 1755, 54 år gammal.

Elsa Katarina, f. 1709, d. i Kyrkslätt 11/10 1757. - Gift 3/1 1730 med fänriken Gustav Reinhold von Burghausen, f. /3 1704, d. i Nurmijärvi 4/3 1781, i hans 1:a gifte; (gift 2:o i Nurmijärvi 8/10 1770 med Maria Kristina Harder, f. 1724, d. 1791). - v. Burghausen hade vid hösttinget i Esbo 1726 dömts för lönskaläge utan äktenskapslöfte med Stina Devitz, då han började uppvakta Elsa Katarina Degert. I ett brev 20/3 1727 varnades Henrik Degert av hans far, överstelöjtnanten Gustav v. Burghausen, och i ett senare brev bad denne honom »futta ut hans son när han skulle komma till Korpila». Som det plägar gå uti liknande fall, båtade emellertid varningarna föga, och i oktober 1728, vid brittmässotid (omkr. 7/10) födde hon ett flickebarn. Vid vintertinget följande år bekände de unga tu, att lägersmålet skett under äktenskapslöfte, varför de frikändes. I ett brev daterat 3/1 1730 erkände v. Burghausen Elsa Katarina Degert som sin hustru och önskade fullborda äktenskapet. Även domkapitlet resolverade 5/12 s. å., »att det begärda äktenskap må med kyrkans band fullbordas». Överstelöjtnant v. Burghausen sökte emellertid på allt sätt förhindra det. Dels påstod han, att Elsa Katarina tillförne av tvenne män för dess okyskhets skull blivit övergiven. Vid vintertinget 1731 betygade emellertid nämnden och flera närvarande sig aldrig ha hört om henne annat än ärligt och gott, innan hon beblandat sig med v. Burghausen, mycket mindre att någon skulle förskjutit henne för hennes okyskhet. Men dessutom åberopade sig v. Burghausen på sina adliga privilegier och påstod, att hans son ej var myndig. Även detta kunde gendrivas, ty Gustav Reinhold v. B. meddelade själv vid tinget, att han var född i mars 1704. Överstelöjtnant v. Burghausen avled 1732, men ej heller hans son, dåvarande fältväbeln Karl Gustav v. Burghausen var välvilligt stämd. I ett brev av 29/3 1732 till sin svåger, löjtnant Herman Eneskjöld, kallade han henne hora - ett svinhugg som skulle gå igen, ty några årtionden senare antyda Kyrkslätts domböcker möjligheten av ett otillåtet förhållande mellan honom och en av hans brordöttrar. En förlikning synes emellertid småningom ha kommit till stånd, eftersom Henrik Degert 1734 avstod från alla anspråk på ersättning för sina omkostningar. Okänt är, om äktenskapet verkligen fullkomnades med kyrkans band. Vichtis vigsellängd lämnar i varje fall inga upplysningar härom. Som datum för dess ingående har jag därför betraktat 3/1 1730, då Gustav Reinhold v. Burghausen skriftligen erkände Elsa Katarina som sin hustru. [11]

Erik Johan, f. 1711, rusthållare, d. 23/10 1776. Tab. 4.

Brita, f. 1720, vistades mest hos brodern Lydert, 1748 tog hon dock städsel hos volontären Karl Otto Knorring [12]. Begr. i Vichtis 5/4 1763.

Barn, begr. i Vichtis 20/6 1724.

Karl Gustav, döpt i Vichtis 29/3 1726, korpral, d. 23/11 1803. Tab. 5.

Maria Kristina, f. 1727, d. i Vichtis 29/4 1790. - Gift i Vichtis 21/6 1752 med inspektorn Johan Cadenius, f. 1722, d. kyrkfattig i Vichtis 6/12 1790. (Deras son var bl.a. handlanden i Helsingfors Gabriel Johan Cadenius, f. i Karislojo 10/6 1758, d. i Helsingfors 12/3 1838).

 

Tab. 3.

III. Lydert Degert (son till Henrik D., tab. 2), f. 1707, hade under sina föräldrars ålderdom och orkeslöshet det största besväret och bekymret haft med skötseln av Korpila. Därför önskade hans mor 1743, att han och hans hustru skulle besitta halva rusthållet (Övergård) med hus och därtill hörande ägor och lägenheter. Härtill bidrog även, att hans bruds förmyndare, vicepastor Georg Agricola, varit betänkt på att motsätta sig äktenskapet därest icke Lydert och hans hustru tillförsäkrades rusthållet. Dock förbehöll sig modern att med sina andra barn bruka hälften (Nedergård) tillsvidare eller till sin död, varefter hennes andra barn, i anseende till Lyderts flit och bekymmer vid hemmansbruket, borde mot lösen lämna honom även den andra hälften [13]. Av denna rätt begagnade sig Lydert emellertid icke utan förblev rusthållare blott på Korpila Övergård. Död i Vichtis 22/12 1786. - Gift i Vichtis 28/12 1742 med Anna Elisabet Strandman, d. i Vichtis 27/10 1781, 56 år gammal, dotter till kapellanen i Pahajärvi eller Nyhkälä kapell (nuvarande Pyhäjärvi N. 1.) under Vichtis Henrik Strandman och Helena Corelia [14] (i hennes 1. gifte).

IV. Barn (födda i Vichtis):

Jakob, döpt 27/7 1748.

Lydert, döpt 18/10 1752.

 

Tab. 4.

III. Erik Johan Degert (son till Henrik D., tab. 2), f. 1711, inskriven 6/11 1731 vid Helsingfors trivialskola. Angavs vid hösttinget 1738 av fadern för lägersmål utan äktenskapslöfte med pigan Anna Henriksdotter, som i Vichtis 7/4 1738 fött dottern Kristina; de erkände och bötfälldes [15]. Omtalas från 1744 som rusthållare på Korpila Nedergård [16], 1752 voro alla syskon, kanske med undantag av Maria Kristina, utlösta[17]. Död i Vichtis 23/10 1776. - Gift i Nurmijärvi 16/6 1747 med Kristina Frondén, f. 1712, d. i Vichtis 5/5 1794, dotter till kronouppbördsmannen i Nedre Hollola härad, landsfiskalen Johan Frondén [18] och Maria Rubellia.

IV. Barn (födda i Vichtis):

Erik (Johan), döpt 6/4 1749.

Henrik Ludvig, döpt 22/2 1751.

Karl Fredrik, döpt 2/7 1754.

Maria Eleonora, döpt 13/5 1757.

 

Tab. 5.

III. Karl Gustav Degert (son till Henrik D., tab. 2), döpt i Vichtis 29/3 1726, ägde ingen del i Korpila [18]. Han var redan 1755 volontär vid majorens kompani av Nylands infanteriregemente, korpral vid samma kompani 22/2 1757 med boställe i Lappböle i Kyrkslätt [19]. Hade deltagit i befästningsarbetet på Sveaborg, därifrån han hemförlovades 1775 [20], avsked ca. 1778, även därefter bosatt i Lappböle. Död i Kyrkslätt 23/11 1803. - Gift 1:o i Vichtis 28/12 1755 med Maria Sigfridsdotter från Kirvelä, f. 1731, d. i Kyrkslätt 8/10 1767; 2:o i Kyrkslätt 22/11 1768 med Margareta Eriksdotter, f. i Kyrkslätt 29/3 1745, d. där 23/1 1823, dotter till bonden på Lappböle Tengo Erik Mattsson och Johanna Mattsdotter.

IV. Barn:

1. Anna, f. a. n., döpt i Vichtis 3/5 1752.

1. Maria Kristina, f. a. n., döpt i Vichtis 22/9 1754.

1. Jakob Johan, döpt i Vichtis 27/6 1756.

1. Katarina Juliana, döpt i Vichtis 19/4 1758.

1. Anna Lisa, f. i Kyrkslätt 27/7 1763.

1. Johanna, f. i Kyrkslätt 24/3 1765.

1. Margareta, f. i Kyrkslätt 31/5 1766.

1. Karl, f. trilling i Kyrkslätt 8/10 1767.

1. Gustav, f. trilling i Kyrkslätt 8/10 1767.

1. Dödfödd son, f. trilling i Kyrkslätt 8/10 1767.

2. Fredrik, f. i Kyrkslätt 7/9 1769.

2. Karl, f. i Kyrkslätt 5/11 1770.

2. Anna Kristina, f. i Kyrkslätt 14/5 1773.

2. Hedvig, f. i Kyrkslätt 14/1 1775.

2. Nils, f. i Kyrkslätt 1/12 1777.

2. Eva, f. i Kyrkslätt 29/12 1780.

2. Erik Johan, f. i Kyrkslätt 4/5 1786.

 

Tab. 6.

II. Johan Mattsson Degert (son till Matts Eriksson D., tab. 1), döpt i Svartå 20/3 1677, efterträdde fadern som mjölnare på Svartå övre kvarn. Jämte mjölnaren vid Nedre kvarnen Henrik Mattsson gick han vid vintertinget i Karis 1706 mjölnareden »således att de uti samma mjölnartjänst skola vara trogna och varken honom bruksförvaltaren Ståhlhammar eller de vilka hos dem mala, någon orätt göra, utan både tullen och mälden redeligen och med riktigt mått handhava, och icke något därav försnilla eller orättmäteligen avhända, eller androm det vitterligen tillstädja [21].» Död i Svartå 1720. - Gift i Svartå 25/10 1704 med Maria Mattsdotter i hennes 1:a gifte (gift 2:o med Johan Nilsson[9]).

III. Barn (födda eller döpta i Svartå):

Anna, f. 14/12 1704.

Henrik, döpt 25/11 1706, förtennarmästare, begr. 11/1 1747. Tab. 7. Maria, f. 20/9 1709, bodde 1736 hos brodern Henrik i Fagervik.

Erik, f. 24/2 1712, blecksmed, d. 14/12 1759. Tab. 8.

Härtill komma eventuellt andra barn, födda under Stora ofreden.

 

Tab. 7.

III. Henrik Degert (son till Johan Mattsson D., tab. 6), döpt i Svartå 25/11 1709. Lärpojke hos förtennargesällen Hans Georg Sontag på Fagervik 1731 och hos förtennarmästaren Samuel Glier 1733, förtennargesäll 1735, omtalas från 1744 som förtennarmästare. Begr. i Fagervik 11/1 1747. - Gift i Fagervik 20/10 1734 med pigan Brita Mickelsdotter, f. ca. 1712, d. i Fagervik 9/4 1777, 65 år gammal.

IV. Barn (födda i Fagervik):

Anna Katarina, f. 3/10 1736.

Maria Elisabet, f. 10/10 1737, var det första barn som döptes i Fagerviks nya kyrka.

Johanna, f. 28/8 1740.

Henrik, f. 28/4 1742.

Henrik Johan, f. 20/1 1743.

Anders Erik, f. 29/9 1746.

 

Tab. 8.

III. Erik Degert (son till Johan Mattsson D., tab. 6), f. i Svartå 24/2 1712. Blecksmedslärpojke vid Fagervik 1734, från 1736 blecksmed (härdsmed, »förderherdsgleicher») där. Död i Fagervik 14/12 1759. - Gift - lysning uttagen i Fagervik 29/8 1738 - med Johanna Takolander, f. 1715, d. i Fagervik 16/7 1794, dotter till bruksbyggmästaren Henrik Henriksson Takolander och Anna Johansdotter Dickman.

IV. Barn (födda i Fagervik):

Anna Maria, f. 1/1 1740.

Eva, f. 10/3 1741.

Henrik, f. 29/8 1742.

Eva Lovisa, döpt 7/4 1744.

Vilhelm, f. 23/7 1746.

Anders, f. 4/11 1748.

Kristina, f. 25/8 1751

Erik, d. 25/12 1753.

Fredrik, f. 13/10 1756.

Ulrika, f. 24/8 1759.

 

Tab. 9.

II. Anders Mattsson Degert (son till Matts Eriksson D., tab. 1), f. i Svartå 10/6 1689, efterträdde brodern Johan som mjölnare på Svartå övre kvarn. Sysslan lämnade han före sin död, som inträffade i Svartå 28/11 1769. - Gift med Maria Andersdotter, f. ca. 1691, begr. i Svartå 1/12 1745, 54 år gammal.

II. Barn (födda eller döpta i Svartå):

Karin, begr. i Svartå 23/9 1733.

Maria, döpt 10/12 1726.

Anna, döpt 20/3 1728.

Elisabet, f. 6/9 1730.

Johannes, f. 16/6 1733.

Anders, f. 14/7 1736.

Gabriel, f. 20/4 1739.

Anna, f. 4/12 1742.

 

Anmärkningar och källhänvisningar:

[1] RA I I 44, Vichtis 27/9 1735.

[2] Ibidem 18/1 1735.

[3] RA I I 25, Vichtis 17/7 1708, 8/10 1708.

[4] RA I I 23, Vichtis 19/6 1706.

[5] RA I I 30, Vichtis 11/1 1723.

[6] RA I I 38, Vichtis 14/1 1729.

[7] RA I I 31, Vichtis 17/5 1723.

[8] RA I I 30, Vichtis 10/1 1722.

[9] RA I I 34, Karis 20/2 1725; I I 32, Karis 19/11 1725.

[10] RA I I 53, Vichtis 28/1 1743.

[11] RA I I 38, Vichtis 13/1 1729; I I 39, Vichtis 9/9 1730; I I 41, Vichtis 26/9 1732; I I 42, Vichtis 20/9 1733; I I 43, Vichtis 25/1 1734.

[12] RA I I 60, Vichtis 15/10 1748.

[13] RA I I 53, Vichtis 28/1 1743.

[14] RA I I 36, Vichtis 16/1 1727.

[15] RA I I 48, Vichtis 11/9 1738.

[16] RA I I 53, Vichtis 26/1 1743.

[17] RA Lojo 9, Vichtis 9/10 1752.

[18] Emedan uppspårandet av Kristina Frondéns föräldrar tvungit mig att i stora drag rulla upp hela hennes släkt, lämnas här kommande forskare till fromma men utan anspråk på fullständighet följande upplysningar om släkten Frondenius-Frondén:

Johannes Petri Frondenius namn är tydligen härlett ur latinets frons, frondis = löv, blad. Troligen var han bördig från Hietana i Artsjö, eftersom han där ägde ett bördshemman, vilket sonen Petter 17/8 1697 sålde till sin farbror Anders Persson i Hietana. Idkade 1662 studier vid universitetet i Dorpat samt var redan 1666 kapellan i Nurmijärvi. Sista gången omtalas han 18/8 1687, då han trätte med församlingens kyrkoherde Samuel Mechelinus. - Gift med Elisabet, begr. i Lampis 21/5 1711.

Barn:

1. Petter Frondén, klockare i Lampis från 1694, där begr. 7/2 1709. Hade åtminstone två barn, begr. 1700 och 1707.

2. Johan Frondén var redan i oktober 1700 uppbördsman i Nedre Hollola härad samt kallas ofta landsfiskal. Brukade under Stora ofreden Porkkala i Lampis, tillhörigt greve Karl Gyllenstierna. Tillfångatagen 1715 av kapten Petter Långström och hans parti. Brukade efter ofreden Lillevois i Lampis, död där 22/2 1734, ungefär 60 år gammal. - Gift - tydligen andra gången - med Maria Rubellia, d. ml. 1720 och 1724, möjligen dotter till kapellanen i Tyrväntö Mikael Erici Rubellius. Hon var 1. ggn gift med arrendatorn Samuel Krook, d. före 3/10 1708, med vilken hon hade barnen Maria, f. 1703, d. 1756, gift med sedermera kyrkoherden i Loppis Isak Pacchalenius, Samuel samt Anna, gift med sedermera kyrkoherden i Somero Henrik Deutsch.

Barn:

Erik, f. ca. 1705, d. i Kymmene 8/3 1758, 53 år gammal. Gift; hade barn.

Gustav, f. ca. 1705, var 1743 frälsefogde på Viks ladugård i Helsinge, blev sedermera ägare till Stor-Tavastila i Kymmene, d. där 22/3 1788, 83 år gammal. - Gift med Anna Mickelsdotter Forsberg, f. 1728, d. i Kymmene 29/1 1762. I äktenskapet föddes flera barn, vilkas ättlingar levat eller leva bl.a. i Kymmene, Pyttis, Pärnå, Borgå lf., Lovisa, Helsingfors och Janakkala.

Helena, f. ca. 1708, d. i Kymmene 6/12 1776, 68 år gammal. - Gift i Kymmene 11/5 1752 med skomakarmästaren Henrik Grassow, d. i Kymmene 16/1 1787, 70 år gammal, i hans 1. gifte.

Katarina, gift i Loppis 12/2 1738 med gästgivaren på Nikkilä rusthåll i Hyvinge by i Nurmijärvi Johan Johansson, d. i Nurmijärvi 1/2 1744, 42 år gammal, i hans. 2. gifte.

Kristina, f. 1712, d. i Vichtis 5/5 1794. - Gift med rusthållaren Erik Johan Degert, se ovan.

3. Jacobus Johannis Frondenius, inskriven vid Helsingfors trivialskola 14/3 1699. Borgare i Helsingfors. Begr. där 3/11 1710. - G. i Helsingfors 27/9 1703 m. Sofia Kotka. - Hade barn.

[19] RA Militaria 354.

[20] RA Militaria 361.

[21] RA I I 23, Karis 22/2 1706.

 

Noter

[1] KAARLE SOIKKELI, Vihti I, Helsinki 1929, s. 418. - Jfr Genos 1942, s. 9.

[2] Benäget meddelande av skolrådet, fil. dr. E. MÜLLER.

[3] ALF BRENNER, Ingå-Fagervik-Degerby II, Helsingfors 1936, s. 43.

 
Genos 19(1948), s. 49-58

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1948 års register | Årgångsregister