GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Några kompletteringar till Brahestadssläkten Cortes genealogi ur rikssvenska källor.

Gunnar Hellström

Vid forskningar för Stockholms stads herdaminne fann jag att komministern i Jakobs och Johannes församling åren 1734-1740 Florentinus Scharff, död i Torpa 1773 8/1 såsom kyrkoherde i Kung Karl och Torpa i Strängnäs stift samt kontraktsprost, var gift med en Hedvig Cortes. Närmare forskningar fastställde att hon hette Corte och att de gifte sig i Hölö den 1 maj 1730. Florentinus Scharffs fader, Paulus Johannis Scharff, var kyrkoherde i Hölö och i sitt andra gifte gift med Beata Tawast, som av HAGSTRÖM, Strängnäs stifts herdaminne, uppgives ha varit av finsk adel och dotter till kyrkoherden i Pyhäjoki Johannes Tawast och hans hustru Anna Erici samt gift i Finland icke mindre än tre gånger tidigare, nämligen 1:o med regementspastorn Juslenius (recte: Julenius), 2:o med komministern Josef Carlander och 3:o med borgmästaren Henrik Corte. Nu är visserligen HAGSTRÖMs herdaminne det mest otillförlitliga av alla de otillförlitliga svenska herdaminnena, men tydligen förelåg något samband mellan denna Beata Tawast och den Hedvig Corte, som blev gift med Florentinus Scharff.

Det fanns alltså anledning att göra särskilda efterforskningar angående detta samband. För dessa har jag anlitat Genealogia Sursilliana och HEIKKI IMPIWAARAs utredning »Muutamia tietoja Corte-suvun jäsenistä Raahessa» (program för Brahestads borgare- och handelsskola 1911-1912) ävensom likpredikningar i Kungl. Biblioteket i Stockholm varjämte jag gjort forskningar i en del kyrkoarkiv framför allt i Hölö i Landsarkivet i Uppsala förvarade äldre ministerialböcker. De finska arbetena gav genast ledning, men i likpredikningar och kyrkoböcker har en del påträffats, som kompletterar dessa källor.

I Kungl. Biblioteket finnas likpredikningar över tre bröder Corte, Caspar, Johannes och Jacob, söner till borgmästaren i Brahestad och befallningsmannen över Salo Henrik Henriksson Corte.

Casparus Corte var fil. och teol. stud. och dog i Pargas prästgård 1671, tre dagar efter det han från Stockholm kommit till Åbo för att prästvigas, enligt uppgift i den utfärdspredikan, som 1679 hölls över brodern Jacob. Över Casparus hölls utfärdspredikan i Brahestad 1672 9/5 av prosten i Kajana Johannes Cajanus, tryckt i Stockholm 1672 (åberopad av IMPIWAARA). Den innehåller intet utöver uppgiften att Caspar var son till borgmästaren i Brahestad Henrik Corte och att han rest från Stockholm till Åbo för att ordineras. Predikan är tillägnad borgmästaren Corte, dennes [2:a] hustru Elisabeth Gabrielsdotter samt deras barn och släkt. - Caspar Corte blev enligt studentmatrikeln student i Uppsala den 13 november 1668.

Över Jacob Corte finnas både utfärdspredikan den 13 april 1679 av kyrkoherden i Brahestad Magnus Gabrielis Westzynthius och likpredikan samma dag av kyrkoherden i Pyhäjoki Johannes L. Carlander (åberopade av IMPIWAARA). Bägge äro tryckta i Åbo hos Johan Winter, utan tryckår. Av dessa predikningar framgår, att Jacob Corte var född den 21 juli 1658 klockan 1 på natten och son av borgmästaren Henrik Corte och hans hustru Christina Caspersdotter Forbus, vilka makar hade fyra söner och två döttrar. Av dessa barn levde vid Jacobs död endast en son och de två döttrarna. Jacob Corte kom om hösten 1668 till Stockholm och därifrån till Uppsala. Hans broder Johan dog 1672 (enligt IMPIWAARA 1671) i Nääs prästgård och hans broder Caspar 1671 i Pargas prästgård tre dagar efter sin ankomst till Åbo för att prästvigas. På kort tid hade borgmästaren Corte mistat tre söner. Jacob Corte hade på hösten 1676 blivit prästvigd av biskopen i Åbo Johannes Gezelius till huspredikant hos greve Gabriel Oxenstierna och var vid sin död Guds ords tjänare i Brahestad. Utom de nämnda bröderna Caspar och Johan hade Jacob två bröder vid namn Henrik och Gustaf. Av andra källor visar sig att Henrik levde och efter fadern blev borgmästare i Brahestad. Gustaf, som enligt IMPIWAARA avled 1684, var enda sonen till borgmästaren Henrik Corte i hans senare gifte med Elisabeth Ljunge 1. Rooth (Rothenius). Då det i likpredikan säges, att borgmästaren Henrik Corte den äldre på kort tid mistat tre söner, kan Jacob måhända, ifall därmed åsyftas blott sönerna i 1:a giftet, vara en av dem. Gustaf levde ännu 13 februari 1673 enligt likpredikan över brodern Johan och var då studiosus, men torde dock ha avlidit ej långt därefter och före Jacob, i vilket fall år 1684 hos IMPIWAARA är felaktigt. - Jacob Corte blev enligt studentmatrikeln student i Uppsala 1669 och enligt likpredikan över brodern Johan deponerad jämte bröderna den 4 februari 1669. I studentmatrikeln saknas inskrivningsdag.

Över teol. och fil.stud. Johannes Henrici Corte finnes en av IMPIWAARA okänd likpredikan den 13 februari 1673 av kyrkoherden i Enköpings-Näs Ericus Erici Qwick eller, som han själv skrev sig, Qweck. Predikan är tryckt utan tryckår hos Wankiif i Stockholm och är tillägnad den avlidnes fader befallningsmannen över hans grevliga nåde riksdrotsens friherrskap i Österbotten och borgmästaren i Brahestad Henrik Corte, dennes [2:a] hustru Elisabeth Gabrielsdotter Rooth och den avlidnes syskon. Dessa voro häradshövdingen över åtskilliga friherrskaper i Österbotten Henrik Corte, som var gift med Margareta Jacobsdotter Neocarlina, Anna Henriksdotter Corte, som var gift med häradsskrivaren på landet, råd- och handelsmannen i Brahestad Johan Michaelsson Tamelander, jungfru Brita Henriksdotter Corte, teol. stud. Jacobus Henrici Corte och studiosus Gustavus Henrici Corte. Johannes var född i Brahestad den 24 mars 1655 och son av borgmästaren Henrik Corte och hans sedermera avlidna [1:a] hustru Christina Forbus, efter vilkens död borgmästaren Corte i mars 1662 gift sig med sin nuvarande hustru Elisabeth Gabrielsdotter Rooth (Rothenius). Johannes blev på hösten 1668 student i Uppsala - i likpredikan står visserligen 1678, men detta har med rött bläck ändrats till 1668 - och blev den 4 februari 1669 deponerad (dagen av IMPIWAARA uppfattad som inskrivningsdag) där jämte sina bröder. Under en resa till Strängnäs 1671 insjuknade han och reste då till sin fränka i Nääs prästgård och avled där den 20 juni 1672 (IMPIWAARA har året 1671) 17 år och tre månader gammal. Fränkan i Enköpings-Näs prästgård måste ha varit kyrkoherde Qwecks första hustru, Brita Mårtensdotter, som dog i Enköpings-Näs den 17 januari 1688. Huru hon var befryndad med familjen Corte har jag ej kunnat utreda. Ärkestiftets herdaminne känner ej ens till att kyrkoherde Qweck varit gift och kyrkobokföringen under hans tid i Enköpings-Näs är mycket dålig. Vid notisen om hennes död finnes intet, som kan giva någon antydan om hennes härkomst. Johannes Cortes död är ej antecknad i kyrkoboken.

Dessa likpredikningar gåvo ju rätt mycket av intresse, men av dem fick jag ingen ledning rörande den Hedvig Corte jag egentligen sökte. Här gav både Genealogia Sursilliana och IMPIWAARA ledningen. Enligt dessa källor var Henrik Henriksson Corte född i Uleåborg 1647, blev efter fadern befallningsman över Salo och borgmästare i Brahestad 1680 och dog 1706 samt var gift tre gånger. Hans första hustru hette Margareta Nycarlus och hade varit gift förut [med kaplanen i Pyhäjoki Henrik Mathesius]. Hon var född 1635 22/2 (IMPIWAARA har 1644), dotter av underlagmannen i Norra fögderiet Jacob Johansson Nycarlus och hans hustru Elisabeth Gabrielsdotter Ljung 1. Rooth (Rothenius) som blev omgift med Henrik Corte den äldre, och dog 1695 22/12. Som av förut omnämnda likpredikan över Johannes Corte framgår gifte sig Henrik Corte och Margareta Nycarlus före den 13 februari 1673. Andra gången gifte sig Henrik Corte den yngre med Margareta Persdotter 1696 (IMPIWAARA har med frågetecken 1695), och om hennes härkomst är intet känt. Hon har tydligen avlidit före 1705 (IMPIWAARA uppger 1704), ty då gifte sig Henrik Corte d. y. för tredje gången. Hans tredje hustru hette Beata Tawast och hade två gånger förut varit gift, nämligen först med pastorn vid Österbottens regemente Jacob Julenius och sedan med kaplanen i Pyhäjoki Josef Johansson Carlander och efter Cortes död blev hon gift med »prosten i Höll i Södermanland Paul Scharff».

Här ha vi hunnit fram till den Beata Tawast, som i HAGSTRÖMs herdaminne uppgives vara kyrkoherden i Hölö Paulus Scharffs andra hustru och som jag satt i samband med den av mig sökta Hedvig Corte. Höll i Södermanland är naturligtvis identiskt med Hölö, vars namn förr - bl.a. just av Scharff - skrevs Höle, vilket sedan fellästs som Höll. Hölö är beläget strax norr om staden Trosa.

Kyrkoherden i Hölö Paulus Johannis Scharff - först 1730 blev han kontraktsprost - gifte sig enligt Hölö vigselbok andra gången den 23 juli 1721 med Madame Beata Tawast och vigseln förrättades av professor primarius i Åbo magister Herman Ross samt ägde rum i Gripsholm. Härmed avses troligen den vid Gripsholm belägna staden Mariefred, ty någon anledning att vigseln skulle äga rum på kungliga lustslottet Gripsholm fanns väl knappast. Beata Tawast dog i Hölö den 27 juli 1742 72 år gammal och bör således ha varit född 1670.

Redan den 3 januari 1743 trädde prosten Scharff, då 82 år gammal, för tredje gången i brudstol och gifte sig med den 28-åriga Maria Dorothea Magdalena Bröms, som var dotter till professorn i Åbo, sist superintendenten i Karlstad Ingemund Olai Bröms, vars barn 1756 adlades med namnet Lilliestråle. Scharff avled emellertid redan den 28 april 1743 och änkan gifte om sig med sin kusin landsfiskalen Marelius, icke 1746 såsom uppgives hos ELGENSTIERNA, utan i Hölö den 3 mars 1744.

Men vem var den Hedvig Corte, som jag ursprungligen sökte? Här visar de bägge åberopade finska arbetena att borgmästaren Henrik Corte d. y. bland sina elva barn hade i andra äktenskapet en dotter vid namn Hedvig, född 1702 7/2. Här fann jag säkerligen den sökta. Hon har efter faderns död tydligen medtagits av styvmodern till Sverige under stora ofreden och fick med styvmodern ett hem i Hölö prästgård och i styvmoderns styvson sin livsledsagare. Hedvig Corte dog i Torpa den 30 juli 1769 och hennes man, Florentinus Scharff, dog därstädes den 8 januari 1773.

Men det var ej endast Hedvig Corte, som hamnade i Hölö prästgård. Där dog den 25 maj 1737 i en ålder av 36 år en Henrik Corte. Om honom har prosten Scharff i dödboken antecknat att hans far, farfar och farfarsfar voro efter varandra borgmästare i Brahestad, men dennes uppfödelse var försummad. Ej så underligt, då han växte upp under stora ofreden! Denne Henrik Corte var son till den Gabriel Corte, äldste son till Henrik Corte d. y., som liksom far och farfar var borgmästare i Brahestad. Genealogia Sursilliana känner om Henrik Gabrielsson Corte endast namnet, varemot IMPIWAARA[1] funnit honom som dopvittne i Brahestad under åren 1723-1725 och 1729-1730 betitlad »monsieur». Han var född i Rantasalmi 23 sept. 1700 och var tvilling med systern Anna Margareta, d. i Brahestad 15 juli 1701, vilket ej var känt för IMPIWAARA, då uppsatsen om släkten Corte trycktes.

 

[1] För uppgifter ur IMPIWAARAs arbete står jag i tacksamhetsskuld till kanslirådet OSMO DURCHMAN. Emedan IMPIWAARAs arbete är utgivet på finska språket har jag ej själv kunnat taga del av detsamma.


Genos 19(1948), s. 8-11

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1948 års register | Årgångsregister