GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Tiedonantoja - Meddelanden

Släkten Löfving i Björneborg.

Hugo Lagström

I GSÅ X, s. 43, ges i samband med en äldre släkt Löfving några notiser om släkten Löfving i Björneborg. Där uttalas den förmodan, att släktnamnet uppkommit genom felskrivning av Söfring.

Släkten Söfring representeras i Björneborg av två familjer. Till den ena hör borgaren Sigfrid Mickelsson Söfring, som nämnes åren 1656-1685. Till den andra hör hans måg, borgaren Sigfrid Kristiansson Söfring, hemma från Kumo, burskap i Björneborg 4 apr. 1687, och död där 10 dec. 1705.

Enligt E. GRANIT-ILMONIEMI, Porin porvareita ja kauppiaita, s. 101, vinner en Fredrik Löfving burskap i Björneborg år 1722, men i rättelserna s. 177 meddelas, att anteckningen är ett misstag och att det skall vara Fredrik Söfring, som då uppträder under sin hustrus släktnamn, men sedan antager namnet Starck. Han gifte sig i Björneborg 25 nov. 1721 med Anna Sigfridsdotter Söfring, dotter till borgaren Sigfrid Kristiansson Söfring och Valborg Sigfridsdotter Söfring. 1 GSÅ XVIII, s. 174, påpekas också, att i arkivalierna stundom står Löfving i ställt för Söfring. Med Sigfrid Kristiansson Söfrings familj försvinner släktnamnet Söfring från Björneborg. Någon släktskap mellan de äldre släkterna Söfring och de yngre Löfving har jag icke kunnat finna. Det hela synes inskränka sig till några felskrivningar i arkivalierna.

I Björneborgs stads kommunionbok för åren 1731-36, f. 102, finnas antecknade ståndspersoner, som icke hava eget hus. Bland dem anträffas kapten Steffan Löfving och hans fru, född Uggla. För fruns dopnamn är lämnat tomrum. De gingo till nattvarden 5/1 och 12/9 1732 samt 5/7 1734. Omedelbart efter dem står löjtnantskan Fagelia, som kommunicerade endast 9/8 1734. Den store partigängaren och hans andra fru bodde sålunda i Björneborg åren 1732 och 1734. Det är ju tidigare känt, att han avslutade sina memoarer i Björneborg i mars 1734.

Följande person är borgaren Johan Simonsson Löfving. Han uppträder år 1748 som drängen Johan Simonsson, gifter sig i dec. samma år med borgaren Jakob Brunbergs dotter och bosätter sig i svärfaderns gård i Slottskvarteret. Namnet Löfving synes tidigast år 1753. Han synes vara en från landsbygden inflyttad person. Namnet Löfving kan han ha bildat efter partigängaren.

Slutligen omnämnes i litteraturen Helena Löfving, f. 9/4 1794, d. i Björneborg 16/9 1861, och gift 11/7 1819 med inhysingen Johan Fredrik Moliis. Hon var född i Närpes och kom därifrån en kort tid före giftermålet.

Borgaren Johan Simonsson Löfvings släkt i Björneborg inskränker sig blott till hans egen familj, som följer här nedan.

JOHAN SIMONSSON LÖFVING, f. enligt Björneborgs stads kommunionböcker 17 maj 1725, dräng i staden, sedan borgare. Död i Björneborg 1 sept. 1772 av rötfeber, 47 år 3 mån. och 15 dagar gammal. - Gift i Björneborg 20 dec. 1748 med Maria Jakobsdotter Brunberg, f. i Björneborg 27 jan. 1730, d. där 1 mars 1791 i lungsot, dotter till borgaren i Björneborg Jakob Mattsson Brunberg och Katarina Tomasdotter Söderberg.

Barn (födda i Björneborg):

Anders, f. 16 febr. 1750, d. i Björneborg 14 apr. 1778 i lungsot.

Elisabet, f. 15 okt. 1753, d. i Björneborg 9 mars 1789 i lungsot. - Gift i Björneborg 22 dec. 1778 med murmästaren därstädes Johan Jellman (Jällman, Hjelman), f. 1751.

En dotter, ej i doplängden, begr. i Björneborg 10 maj 1765, 12 dagar gammal, död i okänd barnsjukdom.

Johan, f. 18 april 1766, d. i Björneborg 18 april 1789 i lungsot.

Fredrik, f. 12 febr. 1770, d. i Björneborg 15 dec. 1772 i okänd sjukdom.


Genos 19(1948), s. 83-84

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1948 års register | Årgångsregister