GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

Arvosteluja - Recensioner

Harry Donner

Hans Hirn, Gustaf Fredric Stjernvall 1767-1815. En tidsskildring. Helsingfors 1931. Akad. avh. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland CCXXII. 742 s.

Ernst Estlander, Friherre Viktor Magnus von Born. Helsingfors 1931. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland CCXXI, 694 s.

Nyligen ha utkommit två digra historiska arbeten, behandlande två män, vilka vardera på sin tid intagit ett bemärkt rum i Finlands politiska historia efter dess förening med Ryssland. Det förra utgör en akademisk avhandling över G. Fr. Stjernvall, som under fem år 181O-1815 innehade landshövdingeämbetet i Nylands och Tavastehus län. I denna egenskap arbetade han med stor energi till fromma för sitt län, men samtidigt medverkade han kraftigt till lösningen av viktiga allmänt politiska frågor, såsom förflyttningen av landets huvudstad från Åbo till Helsingfors och upprättandet av den indelta militären. Den brett anlagda omsorgsfulla avhandlingen omfattar så gott som alla olika frågor av grundläggande art, vilka de finska ämbetsmännen hade att lösa efter Finlands förening med Ryssland, och därför utgör avhandlingen, trots det myckna som tidigare skrivits därom, ett intresseväckande bidrag till tidens historia. Av genealogiskt intresse är framställningen om Stjernvalls fädernesläkt, vilken här stammade från Dalarna, och en klar bild av mannen ger oss hans brev till sin moder Katarina Elisabeth S. f. Nonnemann samt brodern Karl S., Viborgs läns förste förtjänstfulle landshövding.

Om svårigheterna i början av den ryska tiden varit betydande vid skapandet av landets lagar och författningar, voro de det kanske ännu mer vid seklets slut, när det gällde att bibehålla och försvara dessa mot en växande övermakt. I det lagtrogna, sega, passiva motstånd, som då inleddes, är friherre V. M. v. Born en av förgrundsfigurerna. Estlanders biografi över honom utgör därför ett viktigt bidrag till vår nyare historia. Trots, och kanske just på grund av sin starkt utpräglade individualitet, sitt alltid orädda uppträdande, framstår friherre v. Born lika mycket såsom en representant för sin egen tid, som även en bärare av den livssyn, vilken besjälade den föregående generationens bästa ämbetsmannatraditioner. Genom sin oberoende ställning som stor jordägare, sin mångsidiga erfarenhet på det kommunala, sociala och statsrättsliga området, var han väl förtrogen med dessa frågor. En kategorisk vägran att mottaga någon statstjänst befriade honom från kompromissernas väg säger förf., men i gengäld fick han uppleva och känna svårigheterna och bitterheten av att ej fritt kunna verka för det mål han satte högst, nämligen förverkligandet av ett högt ideal av personlighet. För en senare tid är det värdefullt att veta, att vår ståndsrepresentations sista lantmarskalk varit en värdig och fullödig representant för sitt stånd. Och i den starka fosterlandskänsla, som uppbar hans sig själv påtagna arbete för fosterlandet, berättigar oss att se i honom patrioten med det varma hjärtat och det klara förståndet.


Genos 2(1931), s. 150-151

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

Systematisk förteckning | 1931 års register | Årgångsregister