GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Ett begravningskväde från Kristinestad år 1756.

Meddelat av

Karl Hedman.

I Genealogiska Samfundets i Finland årsskrift XIII ingår en av Hj. Björkman och Karl Hedman författad skildring om äldre köpmanssläkter i Kristinestad; bland dessa en framställning över släkten Berg. Det här återgivna begravningskväde hänför sig till handelsmannen Hans Berg, född i Kristinestad 1687, död 1756 och är skriven av kapellanen därstädes Carolus Aspegren, död 1766. Detta kväde är tidigare tryckt i Åbo, men då det i likhet med andra s.k. »äreminnen» är föga känt, kan ett nytryck därav ej sakna ett visst intresse, på grund av de däri förekommande naiva och barnsliga uttryck av saknad och vördnad vid en hädangången och högt aktad borgares grav under medlet av 1700-talet.

En christelig och Redelig Handelsmans Ähreminne.

- Betragtadt vid det I lifstiden Handelsmannen och Kyrcko-Föreståndaren, Äreborne och Högvälagtade Herren Herr Hans Bergs Andeliga Lekamen, efter en Christelig Likpredikan, med anständig heder jordades uti Christinae stads kyrcka den 5 Augusti år 1756 sedan thes ädlare del genom en mycket stilla och salig död den 16 Maji förut uplöstes och hädanskildes, uppå des 67 ålders år och til Trycket befordradt av C. A.

Upp nu Christinestad, stäm an din sorgeluta,
Lägg an din sorgedrägt och vis Dig sorglig bögd:
En Man är nu sin väg, Du får den mer ej njuta,
Som, Himlen näst, Din Far, sig tedde alltid nögd
At resa vägen bort, som tros Compassen visar,
Och Dig i många mål ej nu, som. förr, Dig lisar,

0! Stad, betänk Hans råd, Hans oförtrutna möda:
Han sökte stadens väl, Han geck ock i förskått,
Helt villigt Land och stad Han månde understöda,
Han delte lånet sitt i et fullt rigtigt mått;
Ty ögnamärket var, på Himla Banquen sätta
Sitt vissa Capital, och på sin vandel rätta.

Han skonte ej sitt lif på tunna bräder våga,
Hans flykt båd förr (a) och sidst (b) för grymma fiends hand
Utviste nog Hans håg att tjena hög och låga:
Ty har han seglat väl och träffat en god strand:
Hälst Gud sjelf Styrman var alt till de sälla länder,
Där Själen för sin tro nu frögdas i Guds händer.

jag tviflar, huru snart Thes like lärer vakna,
Hvars lefnad som et prof af gamla verdsens tro,
Nu efter Guds beslut vår Stad här måste sakna:
En redlig Patriot, en Wänsäl man bortdog,
En stolpe och en far för många faderlösa,
Och måst studerandom, sit goda att utösa.

Så saknar Landtman ock, hvar i sin bonde hydda,
Som uti hårda år sitt bröd, och penning fick,
At Cronan skatten gie; them lät han ej gå brydda,
Men så för Land, som stad, sitt goda satt i stick.
Ty skölja de Hans grift med sorge ögon våta,
De gjuta suckar ut, ja mången höres gråta.

Här saknas den, som var rätt nitisk för Guds ähra,
Som af Gudsfruktan brann, af Kärlek, tro och dygd:
Manna vett, som ej kan följa annor lära,
Än den sund tanka gjer och på Guds ord är bygd.
Ty utan ocker all Han skjälig vinning sökte
Och lånte mycket ut, thet Han ej åter ökte.

Med ränta; men var nögd om han feck lånet åter,
Theraf han ofta ock det mästa eftergaf.
Ty han så handla lärt, at ej för lumpna plåter
Sitt samvet såra och med själen gå i qvaf:
Nej: Thenne Handelsman har utan flärd sig riktat,
Och unt medborgarom sig föda, bäst de gittat.

Han häfdes icke af the sviklig lyckans gåfvor,
Ej satte guld till tröst, ej lät sitt hjerta dras
At älska flygtigt godt, förgäta himla håfvor;
Ej uti wällust, skryt, ej uti sällskaps flas
Han nötte tiden bort; men var sig altid liker
I stadga, redlighet, vänfast mot fattig, riker:

Af oförtruten flit i Handel och Hushålning,
I bygningskonst, och mer, som til des näringsfång
Ju närmast kom, och gaf sin rätta drift och ställning,
Åt egen rörelse och almän nytta mång.
Det vet man när och fjerr; ty bok och skjepp han förde,
Handslögd med hemmanbruk halp til att bli ostörde (c).

Här saknas så den lärt, rätt lefva uppå jorden
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Hjelp Herre låt väl gå, thet voro daglig orden.
Det vittnar kyrka (d), slägt , Wän, Ovän, som det rönt.
Det ärfar bäst Hans Själ, som får alt godt uppskära
Hvad fromme blott af nåd nu njuta till Guds ära.

Till sådant lefnads sätt ho vägen önskar bana,
Försaka bör sig sjelf, och ständigt vaka så,
At han förnögder står vid Christi Kors och fahna.
Så har vår döda gjort och sökt at Himlen nå,
All frestelse och kamp sig väl igenom brutit:
Ty tron på Jesum sann Hans strid och lopp nu slutit

Säll Tu, som saligt dog, och så i trone kämpat
Behållit Trones kraft och sökt ha samvet godt,
Samt i förening stått med Gud, så synden dämpat,
I Jesu sår Du lifsens ro och seger fått,
Tu lefver glader, säll, bland Guds utvalda skara,
Står nu med frögd och pris in för Guds ansigt klara.

Så far nu väl, tils vi uti det stora möte
Få råka Dig, vår hulda Wän, med glädje stor,
Då vi, som faste stå, få samlas i Guds sköte,
Och evig vänskap ha in för Guds Ängla Chor.
Imedlertid haf tack, och njut för dina gåfvor
En söt och salig ro, med alla Himla håfvor.

Far väl, min käre Man, här ropar Makan såta,
Stjufdotter likaså, med Hännes barn och ätt,
Hvars hjertan nu, din sorge saknad gjör, at gråta:
Hugsvala dem tå Gud och ej med Nåd förgät
Tils de sin Man och Far med annor ögon skåda,
Och samfällt glädje få, på ömse sidor båda.


Åbo, Tryckt hos Directeuren och Boktryckaren i Stor-Förstendömet Finland, Jacob Merckell.


(a) Wår sal. Dödas förra flykt skedde 1714, tå han dock följande åren hemligen åtskilliga resor förde Salt och Tobak ifrån Stockholm thet under fienden liggande beträngda Landet till någon hjelpreda.

(b) Och den senare åhr 1743, d. 12 April då Han nödgades begifva sig på flykten med en gammal båt öfver hafvet till Gefle för det Han undsatt de här Svenska Troupper med penningar och annor lifs förnödenhet i then svåra hungern, och befordrat theras öfverfart till Sverige.

(c) Det prisar så Landt som stadsbo; så ock visse i Stockholm, som af Framl. Hr Berg, haft en reelle nytta uti sin Handel och Fabrique inrättningar.

(d) Sal. Handelsman Berg har skänkt till Christinae stads Kyrka en vacker Ljus Crona och på Altaret en Ljus arm med 5 pipor samt en stor Silfver Kalk à 53 ½ lod.



Genos 2(1931), s. 29

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1931 års register | Årgångsregister