GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Artikelns slut ]

Bidrag till ätten Tawasts n:r 64 genealogi.

Berndt Aminoff

Bland äldre frälsesläkter i Finland intog släkten Kaas-Tawast en bemärkt plats. Isynnerhet blev Arvid Henriksson Tawast namnkunnig genom sitt deltagande, såsom underbefälhavare, i de ryska fäjderna under konung Johans tid, och i striden mellan konung Sigismund och hertig Karl spelade ovannämnda Arvid Henriksson och hans son Ivar en betydande roll såsom Sigismunds trognaste och mest nitiska anhängare. Till karaktären voro Tawastarna hårda och obändiga, skoningslösa mot fiender och ökända för sina våldsgärningar. Men gingo de hårdhänt fram blevo de lika hårdhänt bemötta av sina fiender och motståndare. Så blevo exempelvis Arvid Henriksson jämte sonen Ivar avrättade i Viborg 1599. Arvid Henrikssons broder Klas Henriksson blev ihjälslagen av den ökända Nils Sabelfana. Deras syster Margareta Henriksdotter blev anklagad för våldgästning hos grannbönderna, som hon genom sina tjänare låtit martera. Ivar Arvidsson Tawast beskylldes för omänsklig grymhet i klubbekriget; hans son Sten Ivarsson - illa känd för våldsgärningar - sköt ihjäl kornetten Fredrik Bosin. Gustaf Stensson Tawast misstänktes för dråp på en landbonde och »råkade» slå ihjäl en fogdedräng. Arvid Johan Gustafsson Tawast åter begick dråp och avvek ur landet. Sten Ivarssons fru Anna Horn var icke stort bättre, ty hon gjorde sig skyldig till grova excesser mot Henrik von der Lippens dotter. Ryttmästaren Gustaf Erik Arvidsson Tawast - den sista manliga medlemmen av sin ätt - synes däremot varit av mildare sinnelag.

Denne Gustaf Erik Tawast var, av gamla papper att döma, en smart affärsman och ivrig brevskrivare. Hans vidlyftiga korrespondens och många anteckningar och brevkoncept finnas ännu i behåll. Bland hans anteckningar påträffar man en del, sannolikt från 1720-talet, som äro ägnade att belysa och komplettera ätten Tawasts genealogi. Vissa hans uppgifter förefalla dock otillförlitliga. Han nämner bl.a. att Ivar Arvidsson Tawast, som 1599 avrättades Viborg, skulle havt tvenne söner Arvid och Johan, som enligt anteckningarna skulle rönt samma öde. Dessa bägge söner finnas emellertid icke omnämnda i någon genealogisk litteratur och egendomligt förefaller det, att Karin Fincke icke i sin berättelse om dödsdomarna i Finland skulle nämnt dem. I ingen händelse kunna dessa vara söner till Ivar Arvidsson, enär han först år 1596 ingick giftermål med Karin Fincke.

Nedanstående tillägg till Jully Ramsays Frälsesläkter, Tawast n:r 64, äro huvudsakligen hämtade ur Gustaf Erik Tawasts anteckningar bevarade i arkivet på Kurjala gård samt kompletterade med uppgifter ur tryckta källor. För överskådlighetens skull äro här nedan uppräknade samtliga i Ramsays arbete nämnda medlemmar av ätten.

 

Tab. I.

Jakob Kaas, kallad Jeppe Andersson.

Barn:

Henrik Jakobsson, till Kokkala. Tab. II.

Matts Jakobsson.

Gertrud Jakobsdotter.

En dotter.

 

Tab. II.

Henrik Kaas eller Henrik Jakobsson (tab. I), till Kokkala.

Barn:

Arvid Henriksson Tawast, ståthållare, f. c. 1540 [1], risti14.gif (59 bytes) 1599.

Tab. III.

Klas Henriksson Tawast. Blev 1575 mördad av den illa beryktade Nils Sabelfana[1].

Måns Henriksson, till Kokkala. Tab. X.

Germund Henriksson, till Kokkala.

Margareta Henriksdotter[2], levde änka 1611. Hon blev 1593 och 1596 anklagad för våldgästning hos grannbönder, som hon genom sina tjänare låtit martera[3]. - Gift på 1580-talet[1] med befallningsmannen på Tavastehus slott Jöns Mattsson Skytte i hans 2:a gifte, risti14.gif (59 bytes) 1590 /11 på Tavastehus[3] (gift 1:o med Anna Larsdotter).

Birgitta Henriksdotter, levde änka 1611, gjorde testamente till sin syster Margaretas barn[4]. - Gift 1:o, fastesöndagen 1584, på Kokkala i Hauho socken med Måns Henriksson Spåra, befallningsman på Tavastehus och fogde i Hauho och Övre härad[1], risti14.gif (59 bytes) c. 1590; 2:o med Gustaf Henriksson, som var son till domprosten i Åbo Henricus Canuti. Efter Måns Henrikssons död begynte Birgittas broder Arvid Henriksson hugga timmer på Måns Henrikssons sätesgård Vanantaka och bortföra spannmålen, varöver barnens mosters man, den ryktbara Hans Hansson till Monikkala, klagade hos hertig Karl[4].

 

Tab. III.

Arvid Henriksson Tawast (tab. II) [5], född c. 1540. Var 1570 med

140 ryttare på tåg till Viborg. Trädde i tjänst såsom befallningsman på Nyslott 10/9 1575. Överlämnade denna befallning 17/10 1578 åt Klas Fleming. Utnämndes i början av år 1579 till överste över Finska knektar och innehade denna befattning i över 10 år. I februari s.å. åtföljde han Henrik Horn på dennes härjningståg över ryska gränsen. Var hösten 1580 vid Narva, där svenskarna ledo motgångar. Deltog i belägringen och intagningen av Kexholm. Deltog 1581 i tåget över Finska vikens is till Narva flodens mynning, varifrån han sedan begav sig med fotfolket till fästningen Wesenberg, som kort därpå kapitulerade. Åtföljde Herman Fleming till fästningen Tolsburg, som påföljande dag gav sig. Fick 31/5 1581 sammanlagt 20 mantal i olika socknar, varibland Karsby frälsesäteri, Härjäntaka och Ersby i Tenala socken[6] samt Käikälä i Tennilä socken. Fick av Pontus De la Gardie 9/3 1581 immission på Kuma gård i Wesenbergs län i Estland, på vilken gård han fick kungl. konfirmation 1/6 s.å. Var med vid belägringen och intagandet av Narva 6/9 s.å. Fick 28/6 1582 i förläning Gumtäckt i Helsinge socken och 3 rökar i Hahkiala by i Hauho socken. Pontus De la Gardie gav honom dessutom en kvarnplats vid Valkiakoski i Sääksmäki. Deltog i det misslyckade tåget mot Nöteborg. Ransakade i slutet av år 1587 i Kexholm om friskarornas från Olonets härjningståg. Gjorde i januari 1590 ett härnadståg till Somerske landet. Var antagligen med i det blodiga slaget vid Koyeb 4/2 s.å. Var behjälplig i Viborg vid återuppbyggandet av fästningen efter branden 3/9 1594. Blev antagligen i slutet av år 1581 lagman i Hollola härad och från 1583 även i Övre härad. Råkade i onåd och avsattes från domarämbetet 1587 men återfick detsamma 9/7 1594. Utnämndes 4/4 1596 till befallningsman på Kexholm, men trädde först i slutet av året i tjänst. En del av hans förläningar fråntogos honom hösten 1587 då han råkade i onåd, men fick han dem åter redan påföljande år.

Barn:

Ivar Arvidsson, f. under 1570-talet, hövidsman, risti14.gif (59 bytes) 1599. Tab. IV.

 

Tab. IV.

Ivar Arvidsson Tawast (tab. III), fick redan under faderns livstid övertaga Karsby i Tenala[6]. På grund av faderns iråkade sjukdom reste Ivar Arvidsson i hans ställe sommaren 1596 till Kexholm. Vid Nyystölä i Padasjoki utlovade han bönderna förskoning till liv och lem i den händelse att de utlämnade sina vapen, men efter det de avväpnats lät han sitt rytteri nedgöra den vapenlösa hopen[1]. - Gift 1596 med Karin Fincke, som blev omgift 1:o med Olof Andersson och 2:o med Jakob Ecks eller Ek[7].

Barn:

Sten Ivarsson, ryttmästare, risti14.gif (59 bytes) 1646. Tab. V.

Margareta.

 

Tab. V.

Sten Ivarsson Tawast (tab. IV). Innehade antagligen Hikiä tvenne hemman och »Korsij» som Tawastarna tillbytt sig av Elin och Anna Horn[8]. Han eller hans arvingar pantsatte Gumtäckt frälsehemman i Helsinge socken till Henrik Fredriksson[9]. Ägde Borgby i Pojo socken, som han 1637 2/3 avstod i underpant åt kapten Robert Wallace[10].

Barn:

Gustaf, ryttmästare, risti14.gif (59 bytes) c. 1677. Tab. VI.

Margareta, pantsatte 1684 Borgby i Pojo socken i banken för 600 dlr. kmt[8]. Ovannämnda gods, som sedermera reducerades, kom år 1700 till Bosin. Enligt hovrättens dom av år 1692 fick bruksägaren Johan Thorwöst övertaga Degernäs i Pojo socken för den skuld av 5000 och några daler, som hon lånat av honom. Värdet av Degernäs översteg emellertid skulden med 7 à 800 daler, vilken summa Thorwöst måste överlämna till Margaretas fullmäktige Bosin. Hon förpantade Nyby i Iittis socken till Lampis kyrka för 500 dlr. kmt., men uppbar dock själv räntorna från godset under sin livstid. Innehade Vendelä i Lojo socken, Lättilä eller Kurjala tvenne övre skattehemman samt »Korsij»[8]. Död 1704 på Kurjala och begr. 24/6 s.å. i koret i Lampis kyrka[11].

Ingeborg. Ägde ett gods i Sverige, som hon försålde och köptei stället Niemis i Kalvola socken[8]. År 1686 reducerades detta gods, men på grund av sin nödställda belägenhet fick hon löfte om att få behålla detsamma under sin livstid. Emellertid indrogs godset 1691[12].

 

Tab. VI.

Gustaf Tawast (tab. V). Förpantade 3 hemman i Rautalampi för 600 dlr. smt. till Qvantens arvingar[8]. Innehade »Hädiala» i Tennilä socken, »Cambala» och »Kåkila» tvenne hemman[8] (Kockila sätesgård i Hauho[13] samt Lukala och Sukala hemman i »Käijkåla» by (Käikälä i Tennilä)[13], av vilka det sistnämnda hemmanet sedermera kom till ryttm. Gustaf Horn[8]. - Gift med Barbro[8] M. von Berg.

Barn:

Ingeborg[14].

Anna Katarina. - Gift tvenne gånger - i vilken ordning är outrett - med majoren Sigfrid Joakimsson Korpfelt, risti14.gif (59 bytes) 1704 eller 1705, och med Margareta Tawasts stalldräng Brask, med vilken sistnämnda hon hade trenne döttrar: 1) Greta Brask, gift med uppbördsskrivaren Engreen i Hollola, 2) Annika Brask, på »Nynääs», samt 3) I. Brask »hoos Örnstedt». Måhända var det Ingeborg och icke Anna Katarina Tawast som var gift med Korpfelt.

Gertrud Kristina[14], risti14.gif (59 bytes) 1697, begraven i Viborgs domkyrka 2/12 s.å.[15]. - Gift 1:o med rådmannen i Viborg Anthoni Borghardt (Burghardt) i hans 2:a gifte[8], 2:o med löjtnanten Jürgen Wilhelm von Bönhardt till Kånala i Helsinge socken[16].

Jully Ramsay antager att Gertrud Kristina Tawast skulle varit dotter av borgmästaren i Helsingfors Gabriel Tawast[17]. Emellertid nämner Gustaf Erik Tawast i sina anteckningar henne såsom dotter av Gustaf Tawast till Kurjala.

Anthoni Borghardt, som kallas välboren, synes på 1640-talet hava inflyttat till Viborg och kallas än en lybsk, än en köpenhamnsk köpman[16]. Han var rådman från 1660-talet och åtm. mellan åren 1657-1677 domkyrkoföreståndare. Var en av stadens största skeppsredare. Ägde flere lantegendomar bl.a. säteriet Strömsnäs (Ylivesi), som han fått i pant. Gällde för att vara en av stadens rikaste män. Vid hans död framgick emellertid att affärerna voro mycket tilltrasslade. Han begrovs vid norra långväggen i Viborgs domkyrka. Med Gertrud Kristina Tawast hade han enl. Gustaf Erik Tawasts anteckningar tvenne barn: 1) En son »i Holland hos sin faderbroder», samt 2) Kristina, som »haf:r fäldtwebl Sabelhierta». Enligt Jully Ramsay var emellertid en Anna Maria von Bönhardt gift med fältväbeln vid Nylands infant. reg:te Gustaf Reinhold Sabelhjerta. Här föreligger således tvenne olika uppgifter.

Helena[14]. - Gift med fältväbeln Achtmöller i Viborg[15]. De hade tvenne barn i Helsingfors, av vilka en dotter gifte sig med klockaren Mårten Twilling därstädes[8]. (Vid överste Fabian Berndes regemente värvade dragoner nämnes 1653 en fältväbel Lennart Achtmöller vid 7:e kompaniet[18].

Hedvig[14]. - Var död då Gustaf Erik Tawasts anteckningar gjordes.

Arvid Johan, fältväbel. Tab. VII.

Barbro[14]. - Ingick ofrälse gifte med kapellanen i Pojo Petrus eller Per Macrolander (Mackrulander), risti14.gif (59 bytes) 1695 [19]. Deras dotter Ingeborg gifte sig med sedermera fogde- eller uppbördsskrivaren Elias Lönholm, bondson från Pojo[8].

Carl Gustaf, kvartermästare. Tab. IX.

 

Tab. VII.

Arvid Johan Tawast (tab. VI). F. 1662 [8]. Fältväbel, kallas även löjtnant[20]. - Gift med Anna Maria Lilliesköld, som levde ännu 1705, i hennes 1:a gifte (gift 2:o med kyrkoherden i Hiitola Ernest Jacobi Gutzaeus eller Gudseus i hans 2:a gifte, f. c. 1650[20]).

Barn:

Kristina[14].

Gustaf Erik, f. 1683, ryttmästare, risti14.gif (59 bytes) 1731. Tab. VIII.

Carl[21]. (Wasastjerna nämner honom Carl Johan). Antagligen den Carl Johan Tawast som blev sek. fänrik vid Nyl. läns fördubblings infant. bat. /8 1707, fänrik vid Sav. och Nyslotts läns ordinarie infant. reg. 23/7 1710, löjtnant därst. 23/2 1712 och stupade 19/2 1714 i slaget vid Storkyro[22]. Gustaf Erik Tawast nämner om brodern Carl, att han år 1701 på Tomasmässoaftonen kom hem från armén i Nyen, återvände till Nyen 1702 och var 1703-1705 »alt stadigt med uthi Campagnien». Innehade Käikälä såsom rusthåll[8]. - Gift med Helena Mozander, dotter av kyrkoherden Clas Mozander och omgift med Nils Dahlberg[20]. Deras dotter Brita Kristina levde 1727 ogift[20].

 

Tab. VIII.

Gustaf Erik Tawast (tab. VII). F. 1683 i Finland. Korpral vid Sav. och Nyslotts läns inf. reg. /2 1699, furir därst., förare därst. /4 1701, adjutant därst. 25/6 1705, fänrik därst. 2/6 1708, löjtnant därst. /2 1710, fången vid Riga s.å., men lyckades strax rymma, sek. kapten vid Dalreg. 7/5 1712, premier kapten därst. s.å. 15/12, konfirmerad 16/4 1716, fången 16/5 1713 vid Tönningen, men rymde s.å., majors karaktär 11/4 1722. - Gift med Anna Gertruda von Michelsson, f. 1685.

Barn:

Anna Maria.

Ulrika.

 

Tab. IX.

Carl Gustaf Tawast (tab. VI). F. 1670. Kom till Sverige 1688. Avstod sin arvsdel i Kurjala till Bosin för 500 daler och en häst. - Gift med Elisabet (Lisken) Hammar[8].

Barn:

Barbro Maria. Levde ogift i Petersburg.

Anna Katarina. - Gift med Johan Moritz.

Margareta Elisabet (Greta Lisbet). Levde ogift i Virmo.

Elsa. »I Stockholm hos en ryttm. på skånska sidan».

Carl Gustaf. Vid amiralitetet. »Getonad» av Wilhelms och Taube.

Kristina (Stina). Hemma (då Tawasts anteckningar gjordes).

Sten Ivar. Likaledes hemma. 10 år.

 

Tab. X.

Måns Henriksson (tab. II), till Kokkala.

Barn:

Henrik Månsson, till Strömsnäs.

Cecilia Månsdotter Tawast.

 

Noter

[1] Hist. Ark. XXVIII, 6, W. Tawastjerna, Arvi Henrikinpoika Tawast.

[2] Varken Margareta eller Birgitta förekomma hos Ramsay under Tawast men väl under Skytte och Spåra.

[3] Jully Ramsay, Frälsesläkter, Skytte i Finland, s. 408.

[4] Jully Ramsay, Frälsesläkter, Spåra, s. 417.

[5] Samtliga här anförda uppgifter äro hämtade ur W. Tawastsjernas Tawastbiografi.

[6] Herrgårdar i Finland, Karsby.

[7] Jully Ramsay, Frälsesläkter, Fincke, s. 111, 112.

[8] Gustaf Erik Tawasts anteckningar.

[9] Enligt anteckning på en gammal karta, ant. från 1650-talet.

[10] W. G. Lagus, Finska adelns gods och ätter, s. 60, 322.

[11] Lampis kyrkoböcker.

[12] Herrgårdar i Finland, Niemis.

[13] W. G. Lagus, Finska adelns gods och ätter, s. 60. »Kaickilla»

[14] Förekommer ej hos Ramsay.

[15] Osmo Durchman, Domkyrkans Viborg räkenskaper 1655-1704.

[16] J. W. Ruuth, Viborgs stads historia och G. Lagus, Ur Viborgs historia.

[17] Jully Ramsay, Frälsesläkter, von Bönhard, s. 66.

[18] Gen. Samf. Årsskrift VIII, H. Aejmelaeus, Namnlistor.

[19] K. H. Strandberg, Åbo stifts herdaminne.

[20] M. Akiander, Herdaminne öfver fordna Wiborgs och nuvarande Borgåstift.

[21] Se Jully Ramsay, s. 480, Karl Johan Tawast.

[22] Adam Lewenhaupt, Karl XII:s officerare.

 
Genos 2(1931), s. 50-57

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter ]

Systematisk förteckning | 1931 års register | Årgångsregister