GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

risti18.gif (70 bytes)

Karl Hedman

Karl Hedman

Osmo Durchman

Under den korta tid vår tidskrift existerat har däri redan ristats många kors. Åter har den genealogiska och personhistoriska forskningen i Finland lidit en svår förlust, förlorat en hängiven, verksam medarbetare. Den 29 april 1931 avled i sitt hem i Vasa professor Karl Hedman.

Karl Gustaf Wilhelm Hedman var född i Vasa 23 sept. 1864 som son till garvarmästaren i denna stad Gustaf Adolf Hedman, död redan 1867, och hans hustru Natalia Ignatieff. Släkten Hedman är av svenskt ursprung, från Ångermanland. Stamfadern Petrus Hedman (1716-1797) antog släktnamnet efter sin morbror den i Vasa ivrigt verksamme prosten Claudius Hedman, som tagit sig an honom. Han blev magister i Åbo, rektor för Vasa trivialskola och efter sin morbror kyrkoherde i Vasa och Mustasaari, och slutade som kontraktsprost. Hans son Karl Fredrik Hedman (död 1834) ingick i militärtjänst, avancerade till kapten vid Österbottens regemente och var bosatt på Norrminne gård [1] i Kvevlaks, som hans fader skänkt honom. Dennes son Herman Vilhelm H., först kontorist, sedermera innehavare av ett torp under Norrminne, avled 1870. Han var farfar till Karl Hedman. H. hade alltså djupa österbottniska traditioner och vid Vasa stad var han fäst med de starkaste band. De varma känslor han hade för sin hemort och den kärlek, med vilken han omfattade allt österbottniskt, präglade allt vad han företog sig och han har med sin livsgärning gjort sig förtjänt om Österbottens och Vasa stads stora tacksamhet. Få kunna mäta sig med honom i en så osjälvisk, så oegennyttig verksamhet, i en sådan fruktbringande livsgärning för bevarandet av sin hembygds minnen som Karl Hedman.

Efter att ha avlagt filosofiekandidatexamen 1888 (promoverad filosofiemagister 1890) blev H. medicinelicentiat 1895 och verkade sedan som läkare i sin hemstad, åren 1910-1929 som andre stadsläkare. Men det är icke den samvetsgranne läkarens minne här hyllas. Hans märkligaste gärning är skapandet av Österbottens historiska museum. Under nära fyrtio år (sedan 1892) hopbragte han den samling, som han bestämde att efter hans och hans makas E l i n M a r ia E m i l i a H a s s e l b l a t t s, med vilken han 1897 ingick äktenskap, frånfälle skulle tillfalla Österbottens historiska museum. Redan 1928 överflyttades från hans hem till museet, vars intendent han var, en stor del av de donerade samlingarna omfattande mer än fyratusen föremål av konsthistoriskt värde. Sommaren 1930 invigdes museet i den byggnad, som på hans initiativ och under hans inseende uppförts i Vasa. Här kan icke ifrågakomma att värdesätta H:s samlarverksamhet. Det må blott nämnas, att samlingarna innehålla förvärv av gammal allmogekonst och av allmogesmycken, som torde vara unika i vårt land, att de omfattade en dyrbar kollektion av möbler, silver-, tenn-, brons- och porslinsföremål och av prov på vår inhemska bildkonst från såväl äldre som nyare tid, att han i sin ägo besatt några av Finlands främsta dyrgripar av europeisk konst över huvud (så en sällsynt vacker duk av Lucas Cranach). Bland våra samlare intager Karl Hedman en rangplats, som blott få kunna tävla om.

Det är märkligt, att en så stor samlare, vars tid redan av denna verksamhet i mycket hög grad togs i anspråk, ännu hade tillfälle att utföra ett omfattande forskningsarbete på genealogiens och personhistoriens gebit. Hans forskning riktade sig uteslutande på hemstaden och hembygden. H. hade under en lång följd av år systematiskt genomgått Vasa stads och dess moderförsamlings Mustasaaris (Korsholms) kyrkliga arkivalier och hade alla personer »på kort». Men han nöjde sig icke därmed. Han hade på samma sätt bearbetat materialet från många angränsande socknar. Med det största tillmötesgående lämnade han meddelanden ur dessa åt envar som behövde uppgifter om personer och släkter från socknarna omkring Vasa, och det är icke en liten forskarskara som profiterat av hans stora samlingar. Resultaten av sin möda publicerade han i en rad förtjänstfulla arbeten och uppsatser, som ingen forskare av facket kan underlåta att begagna sig av och vilka därför ofta måste rådfrågas. Han intog därmed även en rangplats bland lokalhistorikerna. Hans person- och kulturhistoriska produktion må här uppräknas (det är betecknande, att hans medicinska uppsatser, sju till antalet, alla publicerade i Finska Läkaresällskapets handlingar mellan åren 1893-1907, slutade när de personhistoriska vidtogo):

 

Gamla Vasa stad (Bidrag till Vasa stads historia I). Helsingfors 1912:
Om Vasa stads flyttning till Klemetsö by.
Några trivialskolan och Korsholm belysande planer och skisser. Gårdsägare i Vasa år 1852.

[Släkten] Tegengren. (Släktbok utgiven av Atle Wilskman II, 2). Helsingfors 1920.

[Släkten] Ross. (Genealogiska Samfundets i Finland Årsskrift V). Helsingfors 1921.

Genealogiska notiser hämtade ur Vasa kyrkböcker. (G. S. i F. Å. VI). Helsingfors 1922.

Släkten Bladh. (Arkiv för svenska Österbotten I, 3-4). Vasa 1922. Även separat.

Släkten Waselius i Österbotten. (G. S. i F. Å. VII). Helsingfors 1923.

Borgmästare och rådmän i Vasa 1610-1925. (G. S. i F. Å. IX). Helsingfors 1925.

(Jämte Holger Fant) Släkten Fant i Finland och Sverige. (G. S. i F. Å. X). Helsingfors 1927.

Hantverkare i Vasa från stadens grundläggning år 1611 till näringsfrihetens införande år 1869. (G. S. i F. Å. XI). Helsingfors 1928. Även separat: Skrifter utgivna av Genealogiska Samfundet i Finland VII.

Fältskärer i Vasa på 1600- och 1700-talet. (Finska Läkaresällskapets Handlingar LXXII). Helsingfors 1929.

Reini, Reinius, Rein. Kompletteringar till utredningen i »Sukukirja». G. S. i F. Å. XIII). Helsingfors 1930.

(Jämte Hj. Björkman). Äldre köpmanssläkter i Kristinestad. (G. S. i. F. Å. XIII). Helsingfors 1930.

Lehti Vaasan kaupungin historiasta. Sen kauppiaat 1611-1880. (Tidskriften Kauppias). Helsinki 1930.

Ett begravningskväde från Kristinestad år 1756. (Genos årg. 2). Helsingfors 1931.

 

Karl Hedman ombetroddes i sin hemstad flera kommunala uppdrag. Så var han 1902-27 ledamot av direktionen för Vasa stadsbibliotek och under flera år ordförande i direktionen för Österbottens historiska museum. Bland utmärkelser som kommo Hedman till del märkas, att han 1917 blev hedersledamot av Finlands konstakademi, 1929 av Vasa nation. Av regeringen belönades han 1924 med professors titel.

Karl Hedmans minne skall alltid leva bland idkarna av personhistorisk forskning och hans ädla föredöme manar till efterföljd. När vi sörja hans bortgång fyllas vi av uppriktig tacksamhet för allt som han genom sin idoghet, sin samvetsgrannhet åstadkommit.

 

[1] Vy i Suomenmaa VII. Vaasan lääni, bilden 49.

 
Genos 2(1931), s. 66-69

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1931 års register | Årgångsregister