GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Katinala- och Juttilasläkterna

Professor ERIC ANTHONI, Helsingfors

Den, som tagit del av JULLY RAMSAYs framställning i »Frälsesläkter i Finland» av de närbesläktade Katinala- och Juttilasläkterna och som därtill granskat primärmaterialet, undgår inte intrycket, att något inte stämmer. Enligt Jully Ramsay förde de samma vapen, stjärnan med halvmånen, och innehade omväxlande gods i samma byar. I båda släkterna uppträda samtidigt personer med namnet Anders Jönsson, som vardera hade en son Abraham. Man frågar sig, om det verldigen är två släkter och huru de äro befryndade. Jully Ramsay konstaterar släktskapen, men säger, att sambandet inte kunnat utredas.[1]

Lösningen av problemen ger sig dock, om man korrigerar ett felslut, som inte låtit det rätta sambandet framträda. Det grundläggande misstaget har varit tron, att Anders Jönssons till Juttila far hette Jöns Eriksson. Uppgiften finnes i en av Jully Ramsay anförd brevavskrift i Harviala kopiebok.[2] Den, som något granskat kopieboken, är dock inte imponerad av dess skrivning Jonas Erichsson, som strider mot andra fakta. Den i detta fall verksamma avskrivaren gör sig skyldig till grova felläsningar, så då det gäller 14- som 1500-talsbrev. Så finner man läsningen Grels för Jerla i ett brev av 1542 (s. 351). Det nu aktuella brevet vimlar av felläsningar. Man träffar på skrivningen »marligh örligh» för »march örtugh», Konstala för Katinala, 1661 för 1561. Eriksson har tydligen i originalet lytt Grelsson.

En Jöns Grelsson i Katinala är fulltygad. Han nämnes både 1547 Och 1556. 1556 måste han ha varit rätt gammal, ty minst 36 år tidigare har han träffats av en dom, utfärdad av den 1520 avrättade Åke Jöransson.[3] Han framträder faktiskt redan 1509 som landssyneman.[3b] I 15 års förteckning över frälsegods uppträder han ej blott som äga av 3 frälsekrokar i Katinala utan även 3 krokar i Suontaka, »som Anders har». Tydligen ha också 3 krokar i Juttila i Tuulos tillhört honom, ehuru han överlåtit dem på sonen. 1557 och 1558 anges Jöns Grelsson som ägare av de tre krokarna i Katinala, medan Anders Jönsson till Juttila har 3 ½ krok i Suontaka. 1560 är Jöns Grelsson, som tydligen dött, försvunnen ur frälselängderna. Nu betalar en Anders Jönsson 16 mk i Katinala för hertig Eriks engelska resa, varjämte en Olof Andersson i Katinala bidrar med 12 mk och Anders Jönsson i Juttila med 32 mk.[4] Detta visar, att vi ha två Anders Jönsson samtidigt. Men hura äro de befryndade?

Det tidigare nämnda, illa kopierade brevet ger besked om Anders Jönsson till Juttila. Medels brevet säljer han den 5 aug. 1661 (28_61_c.gif (42 bytes): 1561) en stång gammal frälsejord i Katinala (avskriftens Konstala) i Hattula, av Jully Ramsay angivet som Kantala i Säxmäki[5], till kyrkoherden Bertil Jönsson. Säljaren uppger, att hans far »för någre år sedan» gett godset åt en Olof Andersson som lön för tjänst, men att denne senare gift sig med Anders Jönssons systerdotter. Anders Jönsson upplåter godset undan sig och sina arvingar, »särdeles från Olof Andersson». Då salubrevet ges året efter det Jöns Grelsson försvunnit ur räkenskaperna och Olof Andersson inträtt i besittningen av en del av Katinala, måste det vara fråga om en och samma Olof Andersson. Tydligt är det, att Anders Jönsson till Juttila är Jöns Grelssons son. Detta styrkes av att han säger, att Katinalagodset varit frälse »väl» 150 år, »som min käre fader Jonas Erichsson Frälz Breff widare wthryckier!» Brevet måste vara identiskt med ett frälsebrev av 1401 eller 1407, som getts en Jöns Gregersson.[6] All tvekan måste försvinna, sedan det aktuella brevet i original återfunnits och Anders Jönsson här nämner fadern Jöns Grelsson.[7] Men vem är då Anders Jönsson till Katinala? Tillsvidare kunna vi nöja oss med att uttala, att han synbarligen liksom Olof Andersson genom giftermål var förbunden med Jöns Grelsson. Vidare var han knappast frälseman.[8]

Jöns Grelsson har däremot varit frälseman. Utom sonen Anders har han haft minst en dotter. En dotter vid namn Margareta var gift med Mats Skytte till Broddenäs.[9]

Anders Jönsson till Juttila var på sin tid en rätt framträdande man i Tavastland. Redan 1537 finner man honom möjligen i en rusttjänstlängd, och han återkommer sedan i liknande längder av 1556 och 1562.[10] Han håller 1565 ryttare på Tavastehus, där han antecknas själv fjärde och inventerar slottet samma år.[11] Han har utom frälsejord i Juttila, där han har sitt säteri, innehaft 3 ½ kr. i Suontaka och 1/3 kr. i Luolais.[12] Genom sin hustru har han fått del i ½ kr. frälsejord i Sillanpää i Våno.[13]

På äldre dagar har Anders Jönsson råkat i ekonomiska svårigheter. Han hade, såsom det heter, fått kronans spannmål »händer emellan» och blivit skyldig 18 pund råg och korn. Han hade då ej haft annan råd än att mot pantsättning av 3 str frälsejord i Juttila ta ett lån hos kusinen Jöns Skytte år 1581. Senare överlät han helt godset och till slut »i sin ålderdoms vanmäktighet gav han sig i sytning hos kusinen, efter hans egna barn hade platt förgätit och övergivit honom». Så övergick Juttila i Jöns Skyttes ägo genom brev av 1584, 1585 och 1587.[14]

Anders Jönsson hade 1566 tillsammans med borgaren i Viborg Inge Kostiainen sålt ett frälsegods i Sillanpää i Våno till fru Karin på Harviala. Godset upptas i frälseförteckningarna 1564 och 1565 såsom tillhörigt Arvid Dubbe[15] från Kråkö i Borgå. Då Anders Jönson och Inge Kostiainen sälja godset å hustrurnas vägnar och Anders Jönsson innehade en broderdel, Inge en systerdel, synas hustrurna varit kusiner. Anders Jönssons maka var kanske sondotter till Arvid Dubbe.[16] Hon var död 1583, då barnen sålde hennes morgongåva i Luolais i Hattula.[17]

Genom försäljningen få vi veta, att Anders Jönsson till Juttila hade sönerna Lasse och Abraham samt dottern Kristina. Både Lasse och Abraham Andersson återfinnas vid frälseräfsten 1587 såsom innehavare av var sin frälsekrok i Suontaka.[18] Systern är troligen äldst. I varje fall är hennes man redan 1576 under namnet Lasse Oxe å svärfaderns vagnar besutten på Suontaka. Han är identisk med ryttaren under hovfanan Lasse Clemetsson Härkä. Vid 1587 års frälseräfst innehar han jämte den redan 1583 nämnda mågen Jöns Larsson i 1 ½ kr. i Suontaka. 1587 har han sålt 4 str i Suontaka mot ett frälsegods i Pusula i Somero, men 1592 har han och Kristina Andersdotter återsålt Pusulagodset till Anna Björnsdotter, Mats Larssons (Cruus) maka. Kristina Andersdotter lever som änka den 14 febr. 1596, då hon kvitterar betalningen för Pusula.[19]

Av Jöns Grelssons gods ha Juttila och Suontaka ärvts av Anders Jönsson till Juttila och hans ättlingar. Katinala har däremot gått på kvinnolinjen. Anders Jönsson till Katinala nämnes första gången med säkerhet 1553, då han säges vara med Jöns Skyttes börd.[20] Detta antyder kanske, att både han och Olof Andersson voro mågar till Mats Skytte. Katinala hade då såsom en systerdel tillfallit Mats Skyttes ättlingar med Margareta, medan Anders Jönsson till Juttila på sin broderdel fått Juttila och Suontaka. Att den sistnämnde i hjälpepenningar för den engelska resan betalade 32 mk, medan innehavarna av Katinala tillsammans erlade 26 mk eller i det närmaste lika mycket, kunde antyda något annat, att Olof Anderssons maka var systerdotter till Margareta. Katinala hade svarat mot en broderdel eller två systerdelar.[21]

Anders Jönsson nämnes ännu 1576 såsom innehavare av 1 1/3 kr. i Katinala, men 1587 är han synbarligen ej mera i livet. En Jakob Andersson, som nu innehar en frälsekrok i Katinala, är tydligen hans son. Enligt en okontrollerad uppgift hos Jully Ramsay har Anders Jönsson i sitt signet fört blott ett bomärke och således varit ofrälse. Detta går väl ihop med att det vid frälseräfsten 1587 säges om Jakob Andersson: »han var ingen av adel».[22] Jakob Andersson i Katinala framträder 1572 som ryttare. Senare är han fogde i Hattula härad.[23]

Att Jakob Andersson är son till Anders Jönsson till Katinala antydes också av besittningsförhållandena på Katinala för övrigt. 1560 hade Jöns Grelssons dotterdotters man suttit på ett hemman i Katinala. Trots det försäljningsbrev på godset Anders Jönsson till Juttila utfärdade den 5 aug. 1561 upptar rusttjänstelängden av 1562 vid sidan av Anders Jönsson i Katinala bland de frälsemän, som inte ägde mer än det hemman de besutto, Olof Andersson i Katinala. Han har vid mönstringen företrätts av en ryttare med ett rör. Olof Andersson försvinner härefter ur frälselängderna. I stället finner man en hustru Anna i Katinala nämnd från 1568 till 1576.[24] Man är närmast benägen att i henne se Olof Anderssons efterleverska, så mycket mera som man vid frälseräfsten 1587 som innehavare av en krok i Katinala finner en ofrälse fogdeskrivare i Säxmäki Olof Olofsson. Han kan ha varit en son till Olof Andersson.[25]

Beträffande Katinala kan det med hänvisning till Jully Ramsay nämnas, att Jakob Anderssons son Ivar Jakobsson 1619 överlät sin andel i Katinala till Axel Skytte. Dennes far Jöns Skytte hade redan på 1570 talet skrivits för en kr. där.[26]

Av Anders Jönssons till Juttila söner har Abraham efterlämnat ättlingar. En Jakob Abrahamson framkommer 1611 med krav på att av Jöns Skyttes son Axel återfå den jord, som hans fars fader Anders Jönsson hade bott på. Kravet avvisades av rätten med hänsyn till det underhåll Jöns Skytte gett Anders Jönsson.[27] Då Jakob Abrahamsson således tillhör Jöns Grelssons manslinje, är det uppenbart, att också hans av Jully Ramsay nämnda syster Sara Abrahamsdotter tillhör Anders Jönssons till Juttila ättegren.[28]

Vår utredning har avslutats. Den visar, att hittills en sammanblandning har skett mellan Jöns Grelssons frälseättlingar, Anders Jönssons till Juttila avkomlingar, och hans ofrälse ättlingar på kvinnolinjen i Katinala.

Undersökningen ger också en bild av det lägre frälsets förbindelser med ofrälse kretsar, och huru frälsegodset splittras genom ofrälse giften för att sedan uppsugas i högadelns godskomplex.[29]

En tabellarisk framställning må till slut åskådliggöra undersökningens resultat. En del uppgifter ha tillagts efter Jully Ramsay.

släkttavla

 

[1] JULLY RAMSAY, Frälsesläkter, s. 215 o. 229.

[2] Harviala kopiebok, s. 822 f. FRA.

[3] HAUSEN, bidrag III nr 429, Jöns Grelsson nämnes 1547. Harviala kopieb., s. 825. orig. i De la Gardieska ark. LUB.

[3b] FMU 5399.

[4] FRA 3755: 9; 3827: 26 o. 28, 3852: 93 f; 3892: 99; 3901: 1.

[5] RAMSAY, a.a., s. 215. Något frälsegods Kantala i Säxmäki fanns ej. Det aktuella brevet är det första bland flere, som beröra Katinala.

[6] WAARANEN, Handlingar III, s. 36. Brevet återfinnes i fullständig avskrift bl. »strödda avskrifter av medeltidsbrev» B1, 9b. fasc. Finl. 153. SRA, dat. Anno Domini millessimo quadringentessimo primo, mense decembris die VII. Då brevet helt överensstämmer med andra frälsebr., utfärdade den 7 dec. 1407, torde det höra till sistsagda år. Problematisk är Anders Jönssons uppgift, att brevet getts hans fader, som hette Jöns Gregersson liksom mottagaren 1401 (28_61_c.gif (42 bytes): 1407).

[7] Orig. br. 5.8.1561 De la Gardieska ark. LUB.

[8] Detta hindrar inte, att han biträtt adelns trohetsförsäkringar 1568. Svenska riksdagsakter 2.1., s. 235.

[9] JULLY RAMSAY, a.a., s. 408.

[10] K. GROTENFELT, Finska rusttjänst-. och förläningsregister, s. 28, 34 o. 69, 1537 nämnes en Anders Jönsson i Tavastland, knappast Anders Jönsson i Katinala, som då han 1562 nämnes i en frälselängd, ej ställer frlk. RAMSAY, a.a. har en felaktig uppgift härom. 1562 höll Anders Jönsson t. Juttila en häst, med glaven och rör.

[11] FRA 3992.

[12] FRA 3755:9; 3827:27; 3852;92 o. 94, 3995:32, 4013:21; 3871:1; Lagus saml. t. finska adelns historia I, f. 22 r.

[13] HAUSEN, Bidrag IV nr 319.

[14] Hollola domb. 5/3 1611 FRA. RAMSAY, a.a., s. 229 hänför dessa uppgifter till Anders Jönsson till Katinala utan att betänka, att det är Anders Jönsson t. Juttila, som ägt jord i Juttila. Uppgifterna återfinnas i B1, 9b. nr 153, hänförda till A. J. t. Juttila.

[15] HAUSEN, Bidrag IV nr 319, Lagus saml. I, f. 22 r. FRA 3995:32 v:4013:30.

[16] Detta förutsätter, att Dubbe ägt godset och inte innehaft det för samarva.

[17] Hollola domb. 6/9 1583, f. 35, FRA.

[18] FRA 4265 a:53 v.

[19] FRA 3871:1; 4265a:53 r.; Harviala kopieb., s. 333 f, 337 f, 921 o. 923.

[20] HAUSEN, Bidrag III nr 376; Harviala kopieb., s. 829. Det kan nämnas, att Jöns Grelsson genom skifte 1547 förvärvat en stång i Katinala. Orig 1/1 1547. De la Gardieska arkivet, LUB.

[21] Det är anmärkningsvärt, att Olof Andersson ej haft Jöns Skyttes stöd, då Anders Jönsson till Juttila 1561 sålde det gods Olof innehaft utan att Skytte framträder som sigillant. 5/8 1561. De la Gardieska arkivet LUB.

[22] FRA 4265:15 v.

[23] FRA 4090:58 v.; ALMQUIST, Den civila lokalförvaltningen.

[24] GROTENFELT, a.a., s. 72; FRA 4103:5; 3871:2 o. 3

[25] FRA 4265a:46 r.

[26] JULLY RAMSAY, a.a., s. 229.

[27] Hollola domb. 15/3 1611. FRA.

[28] RAMSAY, a.a., s. 229.

[29] Det var framför allt ägarna av Harviala, som lade sig till med smärre frälsegods.


Genos 28(1957), s. 61-66

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1957 års register | Årgångsregister