GENOS - Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Artikelns slut

En prästsläkt i Ruokolax på 1600-talet.

Tor Carpelan

I "1669 åhrs Protocoll öfwer Kexholms lähns Crono- och frelssedömen" (FSA. gg I, f. 30) ingår följande arvsprocess. Då det är ganska sällsynt att från denna tid erhålla så pass vidlyftiga släktuppgifter och processen även i andra avseenden kan erbjuda ett visst intresse, har det synts motiverat att publicera det i "Genos", så mycket mer som det innehåller kompletteringar till en tryckt källa (Akianders Herdaminne) 1.

Anno 1669 den 11 och 12 Martij Höltz Ordinarie Wintter Ting i Tiurala Sochn - - - -

Framsteeg Kyrckieheerden Wyrdige och Wällärde her Anders Kyander, her Henricus Bartholly, her Johan Franciscj och Henrich Henrichsson sampt Larss Ollsson, och begärade dhe kunde den Arfz Rättigheeten åthniuta, som dhe effter Sahl: hustro Karin Olofzdotter /: hwilken inga barn med sine Män, hwarcken med den förste Mannen her Andream Laurentij, eij heller med den senare her Martinum Petrj hafft hafwer, och nu för 2½ åhr sedan vngefähr igenom dödhen afgången ähr :/ hafwa hos her Sigfred Martinj, bem:te Sal: her Mårthens Son, ansökia och praetendera och effter Sveriges Lag kunne vara berättigade till. Tillspordes Altsså huru närskyltte dhe hwardera denna Sahl: Menniskian, hwilken nu Ärfwes effter, wore? Swarades: dett hoon hafwer varit her Andrae Morsyster, her Henricus Bartholli äger hennes Brordotter till ächta, her Johan Franciscj sammaledes, Henrich Henrichsson ähr hennes bror Son, och Lars Ollsson hennes egen broder, frågades fördenskuld her Sigfred tevad han härtill seija ville? då svarade han desse wä1 således uthj sielfwa Slächt linean vara men förewände att hoon Sahl: Menniskian, hwilken var denne teer Sigfredz Stiufmodher, hafwer ett Testamente giordt och vprätta låthit, hwar uthinnan förmähles, att hon sin bror dotter Helena Dawidzdotter een häst om trij Åhr, och 2 st:n Köör, 2 st:n fåhr et Sölf bellte, een röd Kiorttell och Lijn Kläder, sampt een brun Kefz tröija, her Ullwickij hustro, een svart Plyss snörlijf med dess Mallior och Kädha, hennes egen Syster een Gullring om 3 Ducater gifwit hafwer, Såssom och sin Sahl: Man dett Öfrige, dock så att hennes Slecht der af något gifwas skulle, som det af den 15 Februa: 1663 af Capplanen her Henrich Sigfridi och Samuel Peersson Ceraeo, underskrefwen wijdare uthwijsar. Så alldenstund Rätten befinner desse arfwingars Praetension skielig vara, och denne Sahl: Menniskian hustro Carin Olssdotter såväl som Arfwingarne, Präste barn warit hafwa; Altsså ährdhe privilegerade effter Stadz Lag sitt arf att taga, effter den gamble sede wanlige praxin som varit hafwer; Dy ehrkänner och denne Rätten att desse föreskrefne Erfwingar, sålunda effter bem:te Sahl: hustro Carin Olofzdotter till arfz gånga som dett 2 Capit: i Erfda B:n Stadzlagen förmähler, så at broder barn tager slijkt som Broder, och Systers barn som Syster; Och pålegges här med her Sigfred att vprätta ett Edzsworet Inventarium opå all hennes Sahl: Menniskias substans och egendoom, hwad hennes infördzsell warit hafwer, der hoos och hwad testamentet wedkommer, afsades den så wijda Sweriges Lag dett tillåter stadigt att förblifwa, neml:n att hwar Tijende Penning der till berächnas böhr, och icke desto mindre skofe de hwilke hoon detta testamente giordt hafwer, iempte dhe andre i Slechtenne till Arfz gånga, Emedan hon sådant sine Syskon och Syskone barn tillsagt och testamenterat hafwer. Och hwad under Feigde tijden [1656} kunde hafwa förkommit, som förewändes, skall her Sigfred med skiäligom witnen bewijsa, eller med sin Edh ehrhålla sådant förkommit wara. Här emodt Appellerade her Sigfred under Lagmannen, då begärande her Andreas Kyander her Sigfredz Egendom Lagligen Sequestreras måtte, till dess Lagmannen här uthinnan, ett uthslag giordt hafwer, Emedan denne her Sigfred nästan såsom lösker man, och ingestädes Staduger, och nu pro tempore een priverat Persohn ähr, och till äfwentyrs detta deeras arf interim Dilapidera eller Dispargera kunde, protesterandes quam Solennissime opå alle Expenser hinder och skada, hwilken deeras begäran af Rätten för skiälig ehrachtades, Såssom och befans her Sigfred här uthinnan frivole Appelerat hafwa; dett och honom af Rätten förehölltes, och sedan her Sigfred detta förnam revocerade han sin Appellation, hwarföre han hade bordt bötha sine 3 mkr. för doomqwaal, emedan han med sin Appellation, eij fordt fahra wille, den han een gång inlagdt hade. Men emedan han beder om förlåtellsse här uthinnan, dett samme och andre Arfwingarne å hans wägnar giorde; Altså bleef och detta honom denne gången tillgifwit, effter som han och dett mehreendels af sin eenfalldigheet giordt hafwer.

Gå vi nu att närmare granska de genealogiska uppgifter, som innehålles i det ovan avtryckta domboksutdraget, ha vi att ty till Akianders Herdaminne för forna Wiborgs och nuvarande Borgå stift. Vi skola då finna att det i många punkter fullständigar Akianders högst sparsamma uppgifter och kastar ett ljus över släktskapsförhållandena mellan präster i samma och skilda församlingar; och det ger även ett ytterligare bevis på det kända förhållandet, att präster i alldeles övervägande grad gifte sig inom ståndet, då liksom ännu 200 år framåt i tiden.

Slå vi då i Akianders register efter Karin Olofsdotters första man Andreas Laurentii, finna vi i honom femte kyrkoherden i Ruokolax (1626-1636), bärande detta namn, "gift med Karin Olsdotter", såsom den enda genealogiska notisen om honom lyder. Det stämmer alltså. Den andra mannen Martinus Petri var kyrkoherde i Hiitola 1644-1664, och om honom säges blott, att man av hans barn känner endast till namnet sonen Sigfrid. Nu få vi alltså veta, att han i ett andra gifte hade Karin Olofsdotter, död 1666, och att sonen Sigfrid var präst. För att komma Karin Olofsdotter vidare på spåren är det lämpligast att ta fasta på hennes brordotter Helena Davidsdotter, som ju var prästbarn. Dennas far hette alltså David Olofsson, bror till Karin Olofsdotter. Denne David Olofsson identifieras med kapellanen i Ruokolax (1635-1645) David Olai, som åter var son till fjärde kyrkoherden i Ruokolax Olof Johansson (Olaus Johannis 1607-1625) och här ha vi hela släkten: enligt Akianders modern Agneta Larsdotter och barnen David, Lars och Henrik, vilken sistnämnde var präst och far till Karin Olofsdotters brorson Henrik Henriksson (se protokollet). Från vårt dokument tillkomma ytterligare barnen Karin, och Anders Kyanders mor Agneta Olofsdotter. David Olai hade åter minst tre döttrar: den 1663 ogifta Helena samt Henricus Barthollis och Johan Fransiscis hustrur. Den sistnämnde var kapellan i Puumala (1663-åtm. 1670), utan vidare uppgifter i Akianders, och det ligger nära till hands att antaga, att hans efterföljare Israel Bartholdi (1673-1676) var Henrik Barthollis bror. Men vem var Henrik Bartholli?

Henricus Bartholdi upptas av Akianders bland kapellaner i första serien i Ruokolax 1654-1663, gift med en Agneta, alltså Davidsdotter. Enligt vår dombok levde Henrik Bartholli dock ännu 1669. I andra serien kapellaner nämner AKIANDER Henrik Rasilain 1663 och Henrik Ulvichius 1665. Det är tydligt att Henrik Bartholli är densamme som denne Henrik Ulvichius (testamentet omnämner också "her Ullwickij hustro", som får ett snörliv). Akianders uppger nämligen, att Henrik Ulvichius var son till Bartholomaeus Jonae Ulvichius, sjätte kyrkoherde i Ruokolax. Henrik Ulvichius är alltså Henrik Bartholli, och denne har varit andra (eller första) kapellan i Ruokolax ännu 1669, möjligen nära till den efterföljande kapellanens tillträde 1676.

Ännu en slutsats kunna vi draga, om än något osäker: som första i raden av andra kapellaner i Ruokolax nämnes "Henrik Rasilain". Denne Henrik Rasilain antaga vi vara - Karin Olofsdotters bror Henrik, så mycket mer som dennes son Henrik Henriksson kallas prästbarn. Om deras far Olof Johansson ger Akianders den visserligen något märkvärdiga upplysningen, att han köpt Rasila hemman, som änkan sedan 1628 fick kongl. brev på att besitta under sin livstid. Har icke sonen Henrik tagit namn efter hemmanet?

Om Henrik Henriksson och Lars Olofsson, vilka synbarligen icke voro präster, har jag inga uppgifter.

För bättre översikts skull bifogas här en släkttabell.


Noter

[1] Sedan uppsatsen skrivits, har jag blivit uppmärksam på, att saken tidigare berörts av prof. A. R. Cederberg i ett meddelande "Monihaarainen sukujohto 16:lta sataluvulta", vilket ingår i Finska Kyrkohistoriska Samfundets Årsskrift IV, 1914. Då detta meddelande är alldeles kortfattat och icke närmare ingår på de frågor dokumentet kan ge upphov till, har jag dock ansett ett utförligare omnämnande, liksom offentliggörandet av själva protokollet, försvara sin plats.


Genos 3(1932), s. 136-139

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1932 års register | Årgångsregister