GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Artikelns slut ]

Ätten Fleming i Danmark.

Harry Donner

Ätten Fleming[1] intar i Finlands hävder en rangplats som blott få, och kan av denna orsak dess danska gren även hos oss påräkna ett visst intresse. Visserligen ingår i Danmarks Adels Aarbog 1892 en kort utredning, men den är, såsom det skall påvisas, i flere delar oriktig och ofullständig. Både tillägg och rättelser ingå i senare årgångar av nämnda verk. En utredning av den danska ätten Fleming föranledes främst därav, att på härvarande Statsarkiv förvaras i dess Biographica samling, på namnet Fleming en 1500-tals släktutredning över med varandra befryndade danska stormanna ätter, börjande med korta data över den danska grenen av nämnda släkt.

Innan vi granska dessa anteckningar, må dock några ord sägas om deras tillkomst och den högättade, helt visst framstående dam Sofia Rud, vilkens intresse för sina förfäder varit orsaken till att de blivit nedskrivna, ett intresse, som återfinnes även hos hennes sondotter Sofia Brahe. Enligt en på Statsarkivet på manuskriptet gjord blyertsanteckning säges, att den, av handstilen att döma, blivit gjord av Gustaf Vasas och hans söners kände sekreterare Rasmus Ludvigsson[2], som tillika var sin tids främste kännare av Sveriges medeltida släkter. Om detta är fallet åtager jag mig ej att avgöra, men i såfall har han blott kopierat en äldre urkund och ej, såsom man kunde antaga, sammanställt de olika genealogierna. Ej heller har Sofia Rud gjort det, ty det heter, att hon låtit skriva denna släkt-bok, såsom en hågkomst för alla sina vänner och till en äro efter sin död. Den ingående kännedom om den danska högadeln, varom dessa anteckningar vittna, förutsätter såsom författare en man med grundliga insikter. Vem det kan vara, kan blott någon dansk forskare avgöra. Av Sofia Ruds släktbok finnes även avskrifter i Danmark och Sverige, där dylika genealogiska källskrifter blivit föremål för en ingående granskning. För en något senare tid, från början och medlet av 1600-talet behandlar W. Christensen[3] ett antal heraldiska handskrifter med åtföljande släktanteckningar, såsom Hedvig Kaas' Släktbok; Christence Krags vapenbok; Anne Krabbes Släkt- och vapenböcker. Då de flesta finnes blott bevarade i senare avskrifter eller bära spår av olika författare, kunna de icke med bestämdhet hänföras till någon given person. Uppenbart är det, att det ofta varit medlemmar av någon i dessa släktböcker införd ätt, som sammanställt dem och ej någon utanför deras krets stående geneolog av Rasmus Ludvigssons typ. Största likhet med Sofia Ruds släktbok erbjuder Anna Krabbes. Det exemplar Kungl. Biblioteket i Köpenhamn äger i den Thottska samlingen, 4:o, 1871 av Sofia Ruds släktböcker, utgör sannolikt, enligt Dr. Björn Kornerups till mig gjorda meddelande, grundtexten till den i Statsarkivet förvarade 1500-tals avskriften. En annan avskrift finnes även i Lunds Landsarkiv i samlingen, Danska genealogier n:o 6.

Anteckningarna äro gjorda mellan åren 1534, emedan där omtalas Erik Fleming, som sagda år stupade vid Aalborg, och 1555, då Sofia Rud dog. Hon tillhörde den i Danmarks historia välkända ätten Rud och var en syster till den i vår historia bekante Otto Rud, som 1509 brände och plundrade Åbo.

Sofia Ruds föräldrar voro riksrådet Jörgen R. till Vedby, död 1505, och Kristina Eriksdotter Rosenkrantz, död 1509. Hon gifte sig 1513 med riksrådet Tycho Brahe till Tostrup i dennes andra gifte (gift 1:o med Margareta Krognos). I det senare äktenskapet föddes bl.a. sonen Otto B., den världsberömde astronomen Tycho Brahe d. y:s (1546-1601) fader. Efter Brahes död 1521 gifte Sofia Rud sig med riksrådet Erik Bölle till Terslöse och Oreby gård, född c. 1495, död 1562, sedan han året förut gift om sig med Margareta Urup.

Sin första frus släktbok har Erik Bölle försett med följande noggranna anteckning om hennes död »Item dödde min Salige hustru Sophia Rudsdott: her på Twieby förste fredag om natten uti faste», d.v.s. 1 mars 1555.

I denna släktbok över med varandra befryndade släkter, såsom Rosenkrantz, Oxe, Brahe, Rud, Bille, Fleming, förekomma inga årtal blott uppgifter om giftermål och i dessa äktenskap födda barn samt med vem de gift sig. Blott i enstaka fall fästes avseende vid arvsfrågor, så säges det, för att nämna ett ex., att Erik F. ärvdes av brodern Jakob och systrarna Anna Kaas och Inger Juel.

Anteckningarna börja med Herman Fleming till Knudstrup.

Denne Herman F. var en broder till lagmannen i Finland, riksrådet Klas F., som levde ännu 1427. Deras far var ättens första med full säkerhet kända stamfader Peder F. En senare forskning har ej frambragt något nytt angående släktens härkomst, men som Peders far har antagits den även av Elgenstierna omnämnde Klas, vilken nämnes mellan 1331-1354, såsom fogde i Barth i Pommern, från vilket land Herman F. även, enligt Sofia Ruds släktbok, kommit bland konung Eriks följeslagare.

Emedan den i Danmarks Adels Aarbog 1892 införda släktutredningen i senare årgångar försetts med viktiga rättelser, har jag ansett det vara skäl att införa dessa i följande tabeller med de tillägg och anmärkningar, vilka kunna inhämtas ur Sofia Ruds släktbok.

 

Tab. 1.

Peder; riddare. Möjligen 1366 biskoplig fogde på Huseby i Asker; inkom till Sverige med konung Erik av Pommern. Beslagtog 1366 med Narve Ingevaldson, Åbo slotts tappre försvarare, i Marstrand för konung Hakons räkning handelsfartyg från Lübeck; närvarande vid förlikningen 1395 på Lindholm och följande år i Nyköping. Levde ännu 1406; ligger jämte sin fru begr. i Gråbrödraklostret (Riddarholmskyrkan) i Stockholm. G. m. Kristina. Antagligen var det denne riddar Peder F. och hans fru Gese?, vilka uppges så som medlemmar av St. Knuts Gillet i Kalundsborg[4].

Barn:

Magnus; riddare, död 1414 och begr. på samma ställe som föräldrarna.

Jens; 1384 riddare. Konung Albrekts och Svea riksråd samt hans domhavare på räfsteting med Ulleråkers härad i Uppland; fogde i Stockholm 1387; död 1395. Hans liksten med ättens vapen och latinsk påskrift fanns på Nyköpings slott.

Klas; se om honom »Kansallinen Elämäkerrasto» II, s. 53.

Herman; riddare och konung Eriks av Pommern hovmästare. Tab. 2.

 

Tab 2.

Herman (se tab. 1) till Knudstrup; bekräftade 1395 med sin broder Klas förlikningen på Lindholm mellan drottning Margareta och Albrekt av Mecklenburg; innehade 1396 Abrahamstrup och Horns härader i pant, fogde på Kalundsborg; beseglade 1401 konung Eriks stadfästelse av drottning Margaretas testamente, var då ännu väpnare; riddare 1407; hovmästare hos konung Erik. Levde sannolikt ännu 1424, emedan i motsatt fall brodern Klas väl inbegripit honom i den eviga själamässa, som skulle hållas i Gråbrödraklostret i Stockholm för hans föräldrar och bröderna Magnus och Jens. G. före 1396 m. Inger Skarpenberg, Henning Wendelboes dotter.

Barn:

Bo; säges ha varit riksmarsk och skall ha 1406 fört drottning Filippa till Danmark och då erhållit av konung Edvard av England en stor safir och en kostbar kedja; död utan barn. Såsom synes, äro dessa uppgifter svävande och obestämda om en man, som troligen varit en av sin tids mera framträdande personer. Man kan därför fråga sig, huruvida här ej föreligger en förväxling. Ett dylikt antagande bestyrkes även av Sofia Ruds släktanteckningar. Enligt dessa hade Herman F. tre söner Bo, Jakob (Joachim) och Peder. Om Bo säges det, att han bodde i Norge och efterlämnade en dotter fru Margareta, g.m. Holger Eriksson. Deras son Otto var stamfader för ätten Rosenkrantz. Om brodern Peder F. ges inga uppgifter, trots att han, enligt tryckta källor, hade nio barn, av vilka den femte Bo varit rikskansler i Norge. Denne Bos enda dotter är identisk med förstnämnde Bosdotter Margareta. Då Sofia Ruds anteckningar förefalla trovärdiga, föreligger sannolikt i släktutredningen ett misstag. Om detta är fallet, har Bo Pedersson F. förväxlats med sin farbror Bo Hermansson. Så kunna även de uppgifter, vilka lämnats om den senare, om hans resa till England för att avhämta drottning Filippa snarare hänföra sig till hans fader Herman, som vid denna tid var konungens hovmästare. Denne Bo F. skulle således vara kusin till Klas F:s barn i Finland och då möjligen något yngre än Henrik Klasson, väpnare 1430-45, vars andra fru Elseby Månsdotter levde ännu 1518. Förutsatt alltså, att en förväxling ägt rum, förflyttas härmed Bo F. ett släktled uppåt. Han ägde Naesö i Asker; nämnes 11 aug. 1451 [5]; väpnare 1456; riddare 1457 och 1461, Norges riksråd. Sändebud 1465-66 vid förhandlingarna med Sverige; 1471 Norges rikskansler; fogde på Tönsberg; hyllade 1483 konung Hans i Halmstad; fogde på Akershus; levde även 1491. G. m. Sigrid Elandsdotter av Losneätten; levde änka 1501. Dotter:

Margareta, g. m. Holger Eriksson (Rosenkrantz) till Björnholm; död 1496.

Joachim (Jakob); riddare, död 1458. Tab. 3.

Peder; död 1480. Tab. 6 [6].

 

Tab 3.

Joachim (se tab. 2) till Knudstrup; 1435 väpnare. Ombud vid förlikningen i Stockholm; uppsade 1439 konung Erik sin tro och huldhetsed; riddare 1440; fogde 1442 på Kalundsborg; 1448 sändebud till konung Karl Knutsson; fogde på Hälsingborg; åtföljde konungen till Norge; riksråd 1451; var död 1458. G. 1:o m. Inger dotter till Anders Olofsson Hvide till Möllerup och Björnholm och fru Elsa, enligt Sofia Ruds anteckningar; 2:o m. Karin Eilarsdotter Rantzau.

Barn:

1. Anders; levde ännu 1481, se tab. 4.

1. Inger till Möllerup; g. 2:o före 1458 m. Holger Munk (Lange), död 1475. Själv var hon död före 1488.

1. Berete; g. 1:o m. Herman von Vitzin[7] till Dinetze i Barth, död 1465; 2:o m. Corfiz Rönnow till Faareveile, död 1490 (han var g. 1:o m. Ellen Gyllenstierna, död 1472); levde änka 1494.

Anna till Björnholm; g. 1:o före 1458 m. Anders Ebbesen Galt, som stupade före 1458 i Sverige; 2:o före 1466 m. Laurids Mogensen Lövenbalk till Tjele, död 1500. Död c. 1488. I Sofia Ruds anteckningar heter det om henne: »Fru Anna hennes förste hosbonde Anders Übsseen, the hade en son heet Jörgen Andersson efft: hennes sons död ärffde för:ne fru Anna Anders Ebbesons gods. Sedan fick för:ne fru Anna Corphis Monsson på Teelle, och the hade inga barn tilsammen, som til arffs komme, dherföre ärffde hennes broder Herman Flemg. och hans syst: Brita henne».

2. Herman; död före 1509. Tab. 5.

 

Tab. 4.

Anders (se tab. 3) till Gjelskov och Möllerup; var närvarande vid arvskiftet efter fadern 1458; levde ännu 1481. G. m. Sofia Johansdotter Rantzau.

Barn:

Herman; inskriven 1490 vid univ. i Greifswald; 1487 domprost i Aarhus, då några mellan honom, hans tjänare och stadens borgare uppkomna stridigheter bilades. Levde ännu 1513.

Inger till Möllerup; g. m. Olof Skovgaard, levde änka 1513 och 1525.

Anna; g. m. Jakob Knudsen (Reventlow) till Söbo, vars andra fru var Elsebe Ulfeld.

Tale till Gjelskov; g. m. Emmike Hartvigsen (Emmiken) till Refsö. Levde änka 1547.

 

Tab 5.

Herman (se tab. 3) till Knudstup och Baverle; var 1458 omyndig, vistades 1502 i Oslo, men var död 1509. G. 1:o m. Sofia Andersdotter Björn; 2:o m. Anna Eriksdotter Thott till Baverle, som levde ännu 1528.

Barn:

1. Karen, död före 1534; g. m. Anders Skeel till Hegnet, i hans första gifte; omgift m. Bege Eriksdotter Rosenkrantz till Engelsholm.

1. Anna[8] till Gjenderup, g. 1:o m. Jörgen Navl till Vesterby, död 1505-06; g. 2:o 1511 m. Nils Kaas till Ölby.

1. Inger, g. m. Enevold Juel till Aabjerg; levde ännu 1550.

2. Jakob till Baverle, g. m. Maren Mogensdotter Juel, omgift m. Kristoffer Ulfeld till Jershave. Hon dog 5 sept. 1592. Vid hans död 1544 utdog ätten på svärdssidan. Dotter: Anna, f. 1544, d. 13 nov. 1570; g. 1562 m. Jakob Ulfeld till Koxbölle, död 8 okt. 1593.

2. Erik till Baverle, stupade vid Aalborg 16 okt. 1534. Om honom säges det i Sofia Ruds anteckningar. »Sc: Erich bleff slagen för Åldenborg. Sedan hans mod: bleff dödh och (två) hans syster, som war fru Karin Anders Scheels och fru Anna Jörgen Schovgårds. Sedan ärffde Jacob Fleming och fru Anna Nilskaasses, och fru Ingerd Envoldt Juels dher: brod: Erich Fleg:».

2. Herman, död ogift före 1528 och ärvdes då av sin moder och alla syskon.

2. Anna, död 5 dec. 1530; g. m. Jörgen Skovgaard till Skovgaard, död 1557; omgift m. Anna Urne.

 

Tab. 6.

Peder (se tab. 2) till Atterup, nämnes 1446, var död 1480. G. m. Margareta Arildsdotter Qvitzew.

Barn:

Johan.

Olof.

Truid.

Klas.

Bo; se tab. 2.

Margareta, g. m. Anders Jepsen till Saerslev.

Anna[9], g. m. Tue Pedersen (Rani) till Harebjerg; död änka 16 april 1465.

Birgitta till Atterup, g. 1:o m. Clement Griis [10] till Brorup, död 6 mars 1454; 2:o m. Kristiern von Haffer, död före 1477. Hon skrev sig 1498 till Svenstrup.

Sidsel, g. m. Holger Henriksen Ulftand till Glimminge, död 1485.

 

Noter

[1] I Danmark skrives namnet med två m.

[2] Se Holger Rosman, Rasmus Ludwigsson som genealog. Akad. avh. Uppsala 1897.

[3] Personalhistorisk Tidskrift 1929, ss. 1-37.

[4] D. A. A. XVIII, s. 551.

[5] D. A. A. XVIII, s. 551.

[6] Ytterligare omnämnes i de genealogiska tabellerna en fjärde broder Nils F. som 1419 varit domare på Själland och beseglat förbundet med konungen av Polen. Detta är dock ett misstag. Någon Nils F. har aldrig funnits, utan föreligger här, såsom ur rättelserna framgår, en förväxling med farbrodern Klas. Se Danmarks Adels Aarbog XIV, s. 499.

[7] D. A. A. XIV, s. 499.

[8] Saknas i de genealogiska tabellerna, men omnämnes i D. A. A. bland rättelser, årgång 1923, s. 550, samt i Sofia Ruds släktbok.

[9] D. A. A. XVIII. s. 567.

[10] D. A. A. XIV. s. 499.

  
Genos 3(1932), s. 38-44

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter ]

Systematisk förteckning | 1932 års register | Årgångsregister