GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Artikelns slut ]

Vem var Sofia Lovisa Holmbergs (1814-1884) förste man?

Jur.lic. Åke Backström, Helsingfors

Det är icke av större allmän betydelse vem Sofia Lovisa Holmberg var eller vad hon uträttade under sin jordiska vandring. Jag har valt att ställa denna retoriska fråga samt söka besvara den och härvid teckna de yttre konturerna av hennes levnad, endast i avsikt att visa huru en felaktig detaljuppgift kan gå igen i den personhistoriska källitteraturen i närmare etthundra år, utan att någon besvärar sig med att undersöka den, även om den är ofullständig och sålunda manar till kontroll och komplettering.

Sofia Lovisa Holmberg föddes den 24 september 1814 i Jakimvaara [1] dit hennes föräldrar - sannolikt vid årsskiftet 1813-1814 - flyttat från Hollola. Hon avled den 21 december 1884 i Borgå, sjuttio år fyllda. Föräldrarna voro häradshövdingen i Viborgs domsaga Abraham Holmberg (d.y.)[2] född den 8 oktober 1775 på Fredriksfors bruk i Kulla, död den 23 juni 1817 i Jakimvaara, samt hans hustru Katarina Juliana Tandefelt[3] född den 25 maj 1789 i Sysmä, död den 23 maj 1838 i Borgå. Efter mannens död flyttade änkefru Holmberg [4] och dottern Sofia Lovisa den 26 juni 1818 till Stor-Vahe i Eura, som dottern ärvt vid faderns död. Farföräldrarna, inspektorn på Fredriksfors bruk i Kulla Abraham Holmberg (d.ä.)[5] (1746-1822) och Valborg Häggroth[6] (1754-1821) hade genom köpebrev den 7 juli 1809 förvärvat Stor-Vahe, förutom Lill-Vahe och Nuoranne, samtliga i Eura, som de erhållit genom arv i hustruns släkt. [7] Man kan alltså knappast tro, att Sofia Lovisa Holmberg eller hennes mor hade lidit någon lekamlig nöd vid fadern-mannens tidiga och oväntade bortgång.

Rätt snart, den 11 januari 1822, trädde änkefru Katarina Juliana Holmberg på nytt i brudstol, denna gång på Stor-Vahe, där hon vigdes till äktenskap med sedermera politierådmannen i Borgå, fältkamreraren Anders Gustav Malm[8] i hans första äktenskap (1790-1876). Familjen Malm flyttade först den 9 april 1827 från Eura till Askola samt den 13 januari 1833 vidare från sistnämnda socken till Borgå. [9] Några månader före sistnämnda flyttning hade Sofia Lovisa själv iklätt sig brudslöjan i den späda åldern av 17 år.

Vorden änka vid nyss fyllda tjugotre år, fortsatte Sofia Lovisa att bo på Stor-Vahe dit hon återflyttat år 1834. Efter en tid måste hon likväl ha tröttnat därpå, ty på samma gård ordnade hon sin andra vigsel den 1 juli 1841 och likt modern finna vi henne hädanefter inskriven i de adliga stamtavlorna, i det den andre mannen var förste kollegan vid Högre elementarskolan i Borgå Karl Gustav Erik Taube[10] född den 14 juni 1816 i Sysmä, svärmodern Tandefelt-Holmberg-Malms hemsocken. Trots sina unga år, han var ju endast två år äldre än hustrun, var Taube en av ödet märkt man och rycktes bort av tidens folksjukdom - lungsoten. Efter mindre än ett års äktenskap avled han den 26 juni 1842 i Lovisa, dit paret flyttat från Eura. Sofia Lovisa Taube var icke trettio år fyllda och redan hade hon genom döden förlorat tvenne män. Vid den andre mannens död var hon havande och födde i Borgå, dit hon den 28 september 1842 efter mannens död flyttat, posthuma en dotter Hilma Karolina Lovisa, som föddes den 2 november 1842, men avled redan den 22 augusti 1844 där i rödsot.

Av allt att döma trivdes änkefru Taube i Borgå eftersom hon stod skriven i församlingens böcker ända till den 3 augusti 1852, då hon äntligen formellt flyttade vidare till huvudstaden efter att därstädes den 23 augusti 1850 ha ingått äktenskap med dåvarande löjtnanten, sedermera majoren och postmästaren i Viborg Otto Vilhelm Teodor Boisman[11] född den 26 juni 1820 i Sysmä - åter spökar denna socken - död den 4 april 1885 i Borgå. Den tredje - och sista - mannen var sex år yngre än hustrun, men överlevde henne endast drygt fyra månader. Även i detta äktenskap föddes en dotter, Sofia Teodolinda, född den 2 augusti 1851 i Helsingfors, men död två dagar senare, den 4 augusti. Detta skulle bliva Sofia Lovisas sista barn.

Men, frågar den förbryllade läsaren, var det icke Sofia Lovisa Holmbergs första äktenskap som skulle ventileras? Alldeles riktigt! Jag har med avsikt valt att helt kort skildra äktenskapen två och tre först, ty även om de uppgifter vilka hänföra sig till sagda äktenskap äro delvis ofullständiga i tryck, så äro de i allmänhet korrekta.

I Finska Fornminnesföreningens officerskartotek (i RA), som uppgjordes på 1880-talet, delvis måhända redan tidigare, finnes även en Gustav Bökman (utan födelseuppgifter), som vorden löjtnant den 21 augusti 1836 »+ 1837 21/X å Kälvälä rusthåll i Hollola socken på dess 33:e ålders år.» [12] Om honom heter det vidare: »Gift ... med Sofia Lovisa Holmberg, född 1814 23/IX, dotter till Vice Häradshöfdingen Abraham Holmberg och Catharina Juliana Tandefelt; hans enka ingick sedan nya giften 1:o med Skolkollegan Carl Gustaf Erik Taube och 2:o med Majoren Otto Vilhelm Theodor Boisman.» Vid kontroll är det lätt att finna uppgifterna om äktenskapet N:o 2 i Wasastjernas och Carpelans Ättartavlor samt om äktenskapet N:o 3 i Bergholms »Sukukirja». [13] I samtliga källor säges, att Sofia Lovisa var änka sedan år 1837 efter »löjtnanten Gustaf Bökman». Vad kunde då vara på tok?

Vid mina undersökningar rörande officerare och civila tjänstemän vid bl.a. 8., Nylands, indelta finska skarpskyttebataljon (1856-1868), hade jag stött på Karl Alfred Bökman, en herre vars karriär jag till denna dag icke varit i stånd att helt reda ut. Om honom heter det i nyssnämnda officerskartotek (utan födelseuppgifter): »Född ... Son till Löjtnanten Gustaf Bökman och Sofia Lovisa Holmberg.» [14] Länge levde jag i den föreställningen, att denna uppgift var fullt riktig och ingenting syntes existera som föranlett mig att tvivla på densamma.

Jag kunde dock icke i längden nöja mig med dessa ofullständiga personalia vare sig om fadern eller sonen (modern verkade ju helt klar i och med ingiftet i ätten Taube). När och var föddes fadern, när och var sonen? På den förra punkten är Collianders Herdaminne [15] förvånansvärt vag. Kapellanen i Artsjö, vicepastorn Karl Otto Bökman [16] (1775-1835) och hans hustru Maria Sofia Brakel [17] (1767-1824) hade med säkerhet minst sex barn. [18] Av dessa barn upptager Colliander med delvis felaktiga, delvis ofullständiga uppgifter, endast tre, bland dem dock sonen Gustaf om vilken det helt kort säges: »s. ?; + luultav. lapsena.» Redan i Winterska samlingen (i RA), som för övrigt upprepar samma misstag som ovan med avseende på Sofia Lovisa Holmbergs förste man och som mycket väl kan vara primärkällan, heter det dock, att Gustav Bökman var född år 1805. Uppgiften om att han avled i sitt 33:dje ålders år kunde väl å andra sidan ha förlagt hans födelsedag till året 1804. I Hollola histb. (avskrift i RA) fann jag »Gustaf» såsom född den 25 november 1805 av »Mar. Soph. Bökman», hustru till »Carl Ot. Bökman.» Evenemanget ägde rum på Hälvälä (icke Kälvälä) gård, som pastorskan Bökman ärvt genom sitt första äktenskap med kaptenen Detlof Johan Ammondt (1735-1796). [19] Vid kontroll av dödsuppgiften åter framgick att den var felaktig, men icke helt (och det är en viktig detalj att hålla i minnet). Gustav Bökman avled verkligen år 1837 på Hälvälä i Hollola (av lungsot), dock icke den 21 oktober, såsom påstått i källorna, men den 23 december.

Nu kunde man vara böjd att tro, att jag lugnat mig i avseende å Sofia Lovisa Holmbergs förste man. Jag visste ju när och var han föddes samt när och var han avled. Dock - jag visste icke när och var paret hade vigts till äktenskap och samtidigt erhöll jag en oväntad chock: Gustav Bökman avled ogift!

I detta skede av mina undersökningar tecknade sig redan i mitt sinne bilden av en smått förmögen kvinna, som - måhända på mannens dödsbädd - förmått honom erkänna faderskapet till en gemensam (?) son, som på detta sätt utrustad med ett släktnamn kunde inträda i militärtjänst samt där göra en icke oäven karriär.

Redan tidigare har jag nämnt, att inga uppgifter om Karl Alfred Bökmans födelsetid eller -ort antecknats i någon tillgänglig källa - med ett undantag. [20] Ynglingen Karl Alfred sattes i 22. Infanteridivisionens junkarskola [21] i Helsingfors den 31 maj 1849 och efter att med heder ha genomgått detta läroverk, utdimitterades han den 17 januari 1853 som fänrik vid Minska infanteriregementet. Emedan han icke i junkarskolans matrikel stod skriven såsom minderårig, uppskattade jag hans födelseår till 1833, med reservation för 1832. Men detta skulle å andra sidan ha betytt, att hans mor varit endast 17-18 år gammal vid sonens födelse. Helt säkert måste han under dylika omständigheter ha varit ytterst ovälkommen i världen!

Karl Alfred visade sig vara en utmärkt officer så långt jag kunnat följa hans karriär, dvs. till den 1 augusti 1859 då han tog avsked efter att den 14 januari s.å. på godset Sojutino i guvernementet Tambov ha gift sig med Alexandra Salikov, änka efter överstelöjtnanten N. N. Bulgakov. Detta äktenskap upplöstes på ett tragiskt och dramatiskt sätt, ty den 6 januari 1866 omkom kaptenskan Bökman och parets trenne barn »vådeligen» på nyssnämnda gods. [22] Mannen torde (enligt Fornminnesföreningens officerskartotek) senare ha gift om sig, okänt för mig tillsvidare med vem. Wasastjerna antecknar (visserligen med ett frågetecken) såväl i sin officersmatrikel (i RA) som i Finsk Militär Tidskrift 1888, [23] att Karl Alfred Bökman samma år var överstelöjtnant vid intendenturväsendet. Han hade befordrats till underlöjtnant 1855, löjtnant 1856, stabskapten 1858 samt kapten 1859. År 1855 dekorerades han med A 4 för tapperhet vid utfallet från Sevastopol s.å. samt 1856 med A 3 för tapperhet vid försvaret av nämnda stad samt stormningen den 27 augusti 1855. [24]

Allt detta hade dock icke fört mig mycket närmare mitt mål. Nu beslöt jag systematiskt genomgå bl.a. Eura histb. (avskrift i RA) efter det jag förgäves sökt få fram någonting nytt ur Hollola histb. Jag stötte nu omedelbart på en uppgift i Eura dödslängd, som visste berätta, att »Stabs Capitainen Petter Henr. Bökman» den 21 oktober 1837 (märk datum!) avlidit på Stor-Vahe av slag i en ålder av 37 år 10 dagar. Här hade jag alltså nu nyckeln till alla mina problem. Men vigseln? Var detta nu förste mannen? Ja, med nästan absolut visshet, ty dödsdatum var det i källorna uppgivna. Det relativt ovanliga släktnamnet var samma. Åldern var nästan samma. Och yrket, för all del. Nu förstod jag även uppgiften i Eura vigsellängd där det 1841 sades, att Sofia Lovisa Holmberg var änka efter »Stabs Capitainen Bökman.»

Med beaktande av hennes ålder föreställde jag mig, att hon följt sin mor och styvfader till Borgå. Samtidigt drog jag mig till minnes en annan uppgift jag läst någonstädes, att paret Malm någon gång efter vigseln år 1822 varit bosatt i Askola. Vardera försöket gav utdelning. I Askola vigsellängd den 6 april 1832 fann jag, att »Ugkl. ljeutn. v. Vib. inf. reg. Petter Henric Bökman» blivit vigd till äktenskap med »Jungfr. Sophia Lovisa Holmberg, og.» Mannen var kyrkoskriven i Viborg, dit paret omedelbart torde ha flyttat. Att följa Peter Henrik Bökmans öden och äventyr visade sig svårare än jag kunnat tro, med tanke på såväl Gustav som - delvis - Karl Alfred Bökman. Enligt Lagus studentmatrikel [25] var han son till Arvid Henrik Bökman (1775-1837) [26] och född den 11 oktober 1800 (i Sysmä!) samt inskriven vid akademin den 2 maj 1818. Han fullföljde icke sina studier där utan synes ha avgått redan samma år. WInterska samlingen har endast den uppgiften om Peter Henrik Bökman, att han var löjtnant vid Viborgs infanteriregemente och erhöll stabskaptens avsked den 28 februari 1834. Sistnämnda uppgift är sannolikt riktig, ty den 26 september s.å. flyttade familjen Bökman från Viborg till Stor-Vahe.

Genom flyttningsbetyg i Borgå domkyrkoförsamling fick jag åter veta, att Sofia Lovisa Taube inflyttat från Lovisa den 28 september 1842. Vad stod att finna i Lovisa? I födelselängden (avskrift i RA) är helt riktigt »Carl Alfrid» antecknad såsom född den 28 april och döpt den 7 maj 1833. Fadern uppgavs vara »Capit. (sic!) vid Kejs. Wiborgs inf. Reg:te Pehr Ulr. (sic!) Bökman.» Varpå det beror, att sonen föddes i Lovisa och icke i Viborg [27] samt att faderns titel och namn förvanskats, har jag icke kunnat utröna, men får väl skyllas den tidens nonchalans vid förandet av befolkningsregistren. Måhända var Bökmans regemente (? temporärt) förlagt i nämnda stad, som dock i högre grad hade gamla artilleritraditioner att försvara. Om härkomsten kunde dock ingen tvivel mera råda: Sofia Lovisa Holmberg hade fått sin förste man, Peter Henrik och sitt första barn, sonen Karl Alfred!

Efter flyttningen tillbaka till Stor-Vahe tillkommo ytterligare tvenne barn i äktenskapet, sonen Vilhelm Bernhard, född den 9 juni 1835, död den 15 oktober 1839 av tyfus samt sonen Viktor Henrik, född posthumus den 12 december 1837, död den 30 januari 1840 av tandplågor. Vi se, att Sofia Lovisa såväl vid den förste som den andre mannens död var havande. I sanning ett beklagansvärt öde.

Av Sofia Lovisa Holmberg-Bökman-Taube-Boismans allt som allt fem barn var det endast äldsta barnet, sonen Karl Alfred Bökman, som uppnådde mogen ålder. Jag hoppas i sinom tid kunna reda ut hans karriär och hans öden efter 1859 (1866).

En fråga återstod ännu att klara upp: På vilket sätt var den verklige mannen och den antagne mannen släkt sinsemellan, ty besläktade måste de ju vara.

I medföljande tabell har jag nedtecknat fem generationer Bökmän, räknat från Karl Alfred samt parallelt fyra generationer Holmbergar, räknat från Sofia Lovisa bakåt. Peter Henrik var Gustavs syssling och deras gemensamme stamfader var kaptenen (? löjtnanten) vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente Peter Bökman[28]


sukutaulu


Noter

[1]   Wasastjerna: Ättar-taflor II, s. 595 f.; Carpelan: Ättartavlor III, s. 1167; Bergholm: Sukukirja I, s. 158, har samtliga fel födelsedatum 23/9. Endast den sistnämnde utsätter födelseorten.

[2]   Lagus: Åbo akademis studentmatrikel II, s. 337; Wasastjerna a.a. s. 580; Carpelan a.a. s. 1149. Födelsedatum oriktigt återgiven av Carpelan (2/10), saknas hos Wasastjerna. Lagus giver enbart födelseåret. Abraham Holmberg blev student den 12 december 1791 (Satak.), auskultant i Åbo hovrätt den 6 maj 1795 samt vicehäradshövding (före 1812). Vid sin död hade han bestridit häradshövdingsämbetet i över tre års tid.

[3]   Wasastjerna a.a. s. 580; Carpelan a.a. s. 1149. Hon var dotter till fänriken vid Änkedrottningens livregemente Adam Johan Tandefelt (1757-1813) och dennes hustru Juliana Lovisa Boisman (1755-1793). Som av denna uppsats framgår voro de Boismanska och Bökmanska släkterna, vilka vardera hörde hemma i Sysmä, förenade genom många blodsband, vilka även gingo genom ätterna Tandefelt och Taube, även de rotfästa i samma socken.

[4]   Paret Holmberg hade tvenne barn, sonen Abraham Johan, född den 28 mars 1813 i Hollola samt dottern Sofia Lovisa. Den förstnämnde dog ung, måhända redan vid födseln, ty han medföljde icke sin mor och syster vid flyttningen år 1818. Han återfinnes varken i Hollola eller Jakimvaara församlingars dödslängder.

[5]   Släkten Holmberg finnes, tyvärr ofullständigt och delvis felaktigt utredd i en uppsats »Poimintoja euralaisesta Nuorante-suvusta» av Lempi Ahla i Satakunta. Kotiseutututkimuksia XII, Vammala 1946. Abraham Holmberg (d.ä.) (1746-1822), som var son till kapellanen i Sagu Jakob Holmberg (1707-1765) och dennes hustru Hedvig Lindström, i hennes 3. gifte, var bruksinspektor på Fredriksfors bruk i Kulla. Han gjorde ett synnerligen förmånligt parti då han äktade Valborg Häggroth (1754-1821). I sitt äktenskap hade Abraham och Valborg Holmberg i allt nio barn, av vilka de tre äldsta (Abraham d.y. var nästäldsta barnet) voro födda på Fredriksfors, de sex yngsta på Stor-Vahe. Rörande barnen se Ahla a.a. s. 29 ff. En bror till Abraham (d.y.) var kyrkoherden i Kjulo Jakob Johan Holmberg (1778-1823), gift med Selma Charlotta von Qvanten (1799-1855).

[6]   Valborg Häggroth var dotter till hemmansägaren på Vahe i Eura Johan Häggroth (1726-1758) och dennes hustru Valborg Kalli i hennes 1. gifte (1734-1792); Ahla a.a. s. 17 ff.

[7]   Hustrun medförde dessa egendomar i boet och bidrog utan tvivel aktivt till beslutet att inköpa Stor-Vahe. Den 10 april 1809 bytte Abraham Holmberg (d.y.) kvarnandelar med ägaren av Kauttua bruk Anders Henrik Falck; Ahla a.a. s. 29.

[8]   Paret hade tre barn, Gustav Emil (1823-1910), sedermera häradshövding i Kajana domsaga; Karl Oskar (1826-1863), grundare av Finlands första skola för dövstumma (han var själv »döf och dumb») samt Hilda Sofia (f. 1832).

[9]   Förutom att vara politierådman emottog Malm befattningen som stadsfiskal och verkade dessutom åren 1839-1841 som kronokassör i Borgå.

[10]   Han var son till löjtnanten Peter Taube (1777-1833) och Margareta Kristina Röö (1777-1841), blev student från Borgå gymnasium den 8 mars 1833, var tf. förste kollega vid Helsingfors trivialskola 1837-1840, förste kollega 1840-1841 samt från den 13 december 1841 till sin död förste kollega vid Högre elementarskolan i Borgå.

[11]   Hans far var vicehäradshövdingen Otto Henrik Boisman (1796-1863), som i sitt andra gifte äktade Agata Ulrika Lovisa Taube (1807-1899), dotter till Peter Taube och Margareta Kristina Röö samt sålunda äldre syster till Karl Gustav Erik Taube - Otto Boisman avgick från Finska kadettkåren 1838, var kvartermästare vid 1. Finska sjöekipaget 1838-1841, då han tog avsked, underofficer vid Livgardets finska skarpskyttebataljon 1841-1843, fänrik vid Fältmarskalken furst Kutusov-Smolenskis jägarregemente 1843, underlöjtnant 1845, löjtnant 1848, transporterades till 11. Finländska linjebataljonen 1850, blev stabskapten s.å., kapten 1852, erhöll majors avsked 1853 blev eo. tjänsteman vid Finska poststyrelsen 1854, revisor därstädes s.å., biträdande postmästare i Helsingfors 1856 samt slutligen postmästare i Viborg 1863-1880; Schulman & Nordenstreng: Finska kadettkårens elever och tjänstemän, s. 104. Uppgifterna rörande hustrun samt parets äktenskap i övrigt äro här, liksom i Åkermans Supplement II till nämnda matrikel (1941), s. 42, delvis oriktiga och delvis ofullständiga. Bl.a. påstås i sistnämnda arbete, att vigseln ägde rum i Jakimvaara samt att hustrun avled därstädes! Födelsedatum 23/4 torde vara feltryck för 23/9 (liksom i den ursprungliga kadettmatrikeln), något som ju även är fel! Jfr. Bergholm a.a. s. 158.

[12]   Finska Fornminnesföreningens officerskartotek, som av handstilen att döma uppgjorts av K. O. Wasastjerna, har följande kortfattade uppgifter om honom: »underlöjtnant vid Petroffska infanteri regimentet 1832 22/12; Placerad på 4:e finska linie bataljonen 1835 16/X; Löjtnant 1836 21/VIII;». Även i sina Ättar-taflor (s. 595 f.) har Wasastjerna preciserat sina uppgifter om Sofia Lovisa Holmbergs förste man sålunda: »... samt enka sedan 1837 21/10 efter Löjtnanten vid 4:e finska linie bataljonen Gustaf Bökman.»

[13]   Wasastjerna a.a. s. 595 f.; Carpelan a.a. s. 1167; Bergholm a.a. s. 158.

[14]   Officerskartoteket ger följande karriäruppgifter om honom, i full överensstämmelse med Winterska samlingen: »Antagen i tjenst och Elev vid junkarskolan i Hfors 1849 31/V sedermera Underfänrik vid 12:e finska linie bataljon. Fänrik vid Minska infanteri regimentet 1853 17/I Anne 4:e kl. med påskrift »för tapperhet» 1855 20/I för utmärkt tapperhet vid utfallet från Sevastopol 1854 24/X; Underlöjtnant 1855 5/VIII; Transporterad till 8:e (Nylands) indelta skarpskytte bataljon s.å. 7/XII; Löjtnant 1856 24/VI; Anne 3:e kl. med svärd 1856 9/IV för tapperhet vid försvaret af Sevastopol och vid stormningen 1855 27/VIII; Transporterad till arméens 18:e skarpskytte bataljon 1857 17/III; Stabskapten 1858 5/V; Kapten 1859 15/IV; Afsked s.å. 1/VIII med rättighet att bära uniform och 1/3 af lönen i pension.»

[15]   Suomen kirkon paimenmuisto II. 1, sp. 619 f.

[16]   Han var son till kapellanen i Laukas, vicepastorn Otto Reinhold Bökman (1736- 1792) och dennes hustru Anna Elisabet Limatius (f. 1750), f. 1775, d. 1835, ordinerad i Borgå 1802 samt förordnad till kapellansadjunkt i Asikkala 1802-1803, adjunkt i Hollola 1803-1807, kapellan i Anjala 1807-1819 samt slutligen kapellan i Artsjö 1819-1835.

[17]   Hon var dotter till kaptenen Reinhold Gustav Brakel (1721-1769) och hans hustru Charlotta Kristina Boije af Gennäs (1737-1821).

[18]   Otto Reinhold, f. 1798; Maria Charlotta, f. 1799; Otto, f. 1800; Karolina Charlotta, f. 1801; Gustav, f. 1805 samt Sofia Lovisa, f. 1809. Barnen voro alla, med undantag av det yngsta, födda i Hollola.

[19]   Wilskman: Släktbok I, sp. 640 f. Han var född den 18 november 1735 (sannolikt i Tavastehustrakten) samt död 7 februari 1796 i Hollola. Paret hade endast ett barn, sonen Karl Johan Ammondt (1785-1813).

[20]   Ahla a.a. s. 31, särsk. anm. 65, ur vilken det framgår, att förf. möjligen anser uppgiften i Bergholm (a.a. s. 158) vara att förlika vid ett tryckfel: »Bergholmin Sukukirjassa ristimänimi Kustaa.»

[21]   Finska Fornminnesföreningens arkiv (i RA). En handskriven, föga känd matrikel 1846-1853, där Karl Alfred Bökman står upptecknad som junkare n:o 93. Att han var en av de bättre eleverna kan utläsas ur följande anteckning i matrikeln: »Gefreiter för 1:a Tiond. af 2:a Afd. 4/2 1852.» I kolumnen anmärkningar har efteråt tillagts: »Deltagit i slagen v. Alma och Inkerman.»

[22]   Finska Fornminnesföreningens nekrologsamling (i RA).

[23]   s. 228.

[24]   Jfr. ovan s. 12, not 3.

[25]   del II, s. 575. Han lämnade visserligen akademin redan inskrivningsåret 1818, men först år 1822 uttog han flyttningsbetyg till Viborg från Själö kapellförsamling i Nagu (avskrift i RA). Fadern verkade 1821-1825 som sekreterare och syssloman vid Själö hospital. Peter Henrik Bökman hade fyra syskon: Maria Sofia, f. 1799; Fredrik Gustav, f. 1802; Arvid Adolf, f. 1808 samt Hedvig Ulrika Kristina, f. 1811. Samtliga barn, förutom det yngsta, voro födda i Sysmä. - Med all sannolikhet inträdde Peter Henrik som volontär (underofficer) i tjänst nyssnämnda år 1822 och han tjänstgjorde (? vid samma regemente) i tolv års tid, under vilken han hunnit avancera till löjtnant. Av okänd orsak är hans militära karriär icke utredd i någon av mig uppmärksammad källskrift.

[26]   Lagus a.a. s. 328: »Betyg till auskultant 1794 12/6. Obefordrad?» Arvid Henrik Bökman (d.y.) var född 1775 i Sysmä och avled den 26 januari 1837 därstädes. Han torde ha haft tvenne syskon av vilka jag endast känner brodern, löjtnanten Gustav Adolf Bökman (1789-1859), som år 1828 gifte sig med sin hushållerska Anna Wesslin (Vistelin) på hennes dödsbädd och med henne hade minst tio a.n. födda barn; Tigerstedt: Haapaniemi krigsskola, dess lärare och elever, s. 198 f.

[27]   Ahla a.a. s. 31: »Kaarle Alfred, s. Viipurissa 1833.»

[28]   Lewenhaupt: Karl XII:s officerare, s. 106. Bröderna Peter Bökman (1684-1766) och Johan Bökman (1686-1766) voro vardera officerare vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente. Den förre avancerade till kapten, den senare till löjtnant. Om Peter heter det i Lewenhaupt: »mönsterskrivare vid Viborgs fördubbl. bat.; fången 1710 15/6 vid Viborg; hemkom 1718; fänrik vid Savolax och Nyslotts läns inf.-reg. s.å. 19/2; löjtn:s avsked 1721 21/10; d. 1766.» Jfr. Wirilander: Suomen armeijan upseeristo ja aliupseeristo 1718-1810, ss. 237 och 248. Enligt WIrilander skulle han ha tagit avsked först 1741 20/5, vilket kan förklara orsaken till att han av bl.a. Lewenhaupt tituleras löjtnant, av andra åter kapten. Peter Bökman var gift med Anna Maria Orre (släkten Orre, Orraeus, Orrfelt) samt hade med henne fem barn: Johan, furir (1766); Peter Lorenz, f. 1726, fänrik; Arvid Henrik (d.ä.), f. 1725 hovkvartermästare, hovrättsextranotarie; Gustav Adolf, f. 1734 kommissionslantmätare samt Otto Reinhold, f. 1736, kapellan. Dessa barn voro sannolikt alla födda i Sysmä. Jfr. Juvelius: Sysmän pitäjän historia II, s. 663 ff. Angående släkten Orre se Wälikangas: Löfving-suku Suomessa (GSÅ X), särsk. s. 24.


Genos 37(1966), s. 9-18

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter ]

Systematisk förteckning | 1966 års register | Årgångsregister