GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Artikelns slut ]

Släkten Svarthafra *)

Kamrer Rafael Sumelius (+)

Under 1600-talet skapade sig länsmanssläkten Svarthafra i Kangasala en rätt bemärkt ställning i övre Satakunta, men den synes ha dött ut på manslinjen under följande sekel. Redan stamfadern, länsmannen i Kangasala Hans Eskilsson (d.c. 1625) tycks ha haft rätt betydande tillgångar, men av de fastigheter han innehade förefaller ingen att ha varit fädernearv. Andra antydningar om hans härkomst har inte heller framkommit. Det synes troligt, att släktens stamgård, i Kangasala, Hannula rusthåll i Tursola by, kom i Hans Eskilssons händer genom hans gifte. Dåvarande kapellanen och sedermera kyrkoherden i Kangasala Henricus Georgii, vilken 1613-1614 nämnes som gårdens föregående innehavare, [1] förefaller nämligen att ha varit bror till Hans Eskilssons hustru. Ungefär samtidigt som Hans Eskilsson tillträdde Hannula förenades dessutom Tapola och några andra hemman i Tursola med Hannula. Tapola innehades från 1607 av kyrkoherden Georgius Henrici Isoherra, som var far till Henricus Georgii, och som sista ägare till Tapola före sammanslagningen med Hannula nämnes 1613 »Hustru Anna, S. Her Jörans.» [1]

Som innehavare av Hannula närmast före Henricus Georgii nämnes »Henrik» 1606 och »Hans Kåck» 1607-1611. Dessa personer kan vara Henricus Georgii och Hans Eskilsson - i Kangasalan historia II, s. 295, har Hans Kock antagits vara Hans Eskilsson - men utan tilläggsindicier förefaller dessa identifikationer mycket osäkra. Något samband kan inte heller spåras mellan de ovan nämnda personerna och den Erik Mattsson, som före dem hade innehaft Hannula sedan 1585.

Någon motivering för valet av släktens särpräglade namn har inte kunnat uppletas.


Tab. 1.

I. Hans Eskilsson, innehade 1614-1616 Anttila i Haviseva by i Kangasala och från 1616 Hannula i Tursola by där. [1] Från 1619 kallas han länsman. Från 1622 innehade han även Härmälä i Birkala. Död före 3.7.1626, då vid Birkala ting meddelades, att hans änka hade sålt Härmälä till Karl Sigfridsson (Yxe). - Gift med Karin Göransdotter, som levde »ålderstigen» ännu 1660, då löjtnanten Johan Olofsson Luth nämnes som hennes systers styvson, [2] men hon var död 1665, då arvskifte efter henne förrättades. [3] Hon var troligen dotter till kyrkoherden i Kangasala Georgius Henrici Isoherra och hans hustru Anna. [4]

II Barn: [3]

Hans Hansson, kvartermästare. D.c. 1654. Tab. 2.


Tab. 2.

II. Hans Hansson Svarthafra (son till Hans Eskilsson, tab. 1), nämnes från 1636 som innehavare av Hannula, med vilket på 1630-talet förenades Karttiala i Tursola by. Var 1639 länsman i Kangasala. Var i juni 1646 »till Tyskland frånvarande» som kvartermästare vid major Karl Bäcks kompani av Åbo läns kavalleriregemente, men vistades i oktober s.å. i Kangasala och nämnes då första gången med namnet Svarthafra. [5] Torde senast från 1649 åter ha varit bosatt på Hannula. Död ca. 1654. Arvskifte efter honom förrättades 26.10.1655 och det bekräftades vid Kangasala ting 30-31.10.1665. - Gift 1) med Kristina Klasdotter, nämnd 1638-1645; 2) senast 1647 med Margareta Abrahamsdotter (Kollanius), levde ännu 1678, [1] dotter till kapellanen i Karkku Abrahamus Matthiae Kollanius och Brita Hansdotter. Vid Karkku ting 8-9.3.1647 behandlades de anspråk Hans Hansson och Jakob Israelsson (Wessel) för sina hustrur ställde på arvsrätt till Kollais gård, som innehades av hustrurnas broder, underlagmannen Abrahamus Kollanius. [6] Vid arvskiftet efter Hans Hansson tillföll Karttiala Margareta Abrahamsdotter och hennes barn.

III. Barn (ordningsföljden är oviss):

1. Klas, fänrik, länsman. D.c. 1696. Tab. 3.

1. Kristina, nämnd som »syster» på Hannula 1657 och 1682-1683.

1. Karin, nämnd som »syster» på Hannula 1659-1660. Möjligen den sergeantshustru Karin, som nämnes där 1663-1664. Antingen Karin eller Kristina är troligen mor till den Karin, vilken 1693 nämnes som systerdotter på Hannula. [1]

2. Gustaf, regementsskrivare. D. 1694. Tab. 5.

2. Elisabet, bodde på Karttiala 1672-1674. Kallas »hustru» vid Kangasala ting 6.-7.3.1682.

2. Johan, löjtnant. D. 1701. Tab. 6.


Tab. 3.

III. Klas Hansson Svarthafra (son till Hans Hansson, tab. 2). Militär, »var borta i tjenst då hans fader afsomnade» [7]) och förde 1679 »som en fenrich soldater öfver till Rewell» [8]). Nämnes från 1656 som innehavare av Hannula och var åtminstone från 1659 länsman i Kangasala. Vid tinget begärde han 13.8.1684 attest om sin skötsel av länsmanstjänsten, »dher han för sin ålderdom icke allestädes hinner vara, så brukar han vid förrättningar en sin sohn». Låg ofta i fejd med socknens allmoge och andra; vid tinget 18-20.2.1689 framställdes flera beskyllningar mot honom, medan han å sin sida klagade över att befolkningen om honom brukade öknamnet »Nuska-Claus» (av J. Ramsay oriktigt återgivit med »snuska Klaus»). I ett spänt förhållande stod han också till häradshövding Johan Spofvenhjelm. Vid Kangasala ting 30.6.-1.7.1691 säges sålunda, att »Länsman (d.v.s. Klas Hansson) är i action, som ock för detta varit, med H:r Häradzhöfdingen och Länsman honom angripit och beliugit, och Häradzhöfdingen bemte Länsman håller för ingen ärlig karl, dy bör uthäradz Domare .... döma» i ett mål där Klas Hansson var part. Var sjuk vid tiden för tinget 24.5.1694. Blev med skötningsbrev av 4.2.1695 tillerkänd skatterättigheten till Matts Johansson Rekolas hemman i Jokiois by. [9] Död före 21.1.1697, då sonen Johan vid tinget framvisade »sin Sahl. Faders gieldbook». - Var 1658 gift med Maria Rundeel, som nämnes på Hannula till 1694, dotter till majoren Anders Persson, adlad Rundeel, till Sorola i Kangasala och Magdalena Jakobsdotter Härkä. [10]

IV. Barn: [11]

Johan, länsman. D. 1735. Tab. 4.


Tab. 4.

IV. Johan Klasson Svarthafra (son till Klas Hansson, tab. 3). Student (Sat.) i Åbo under rektoratet 1677-1678. Nämnes i konsistorii protokoll 17.11.1680 som fader till pigan Lisa Eriksdotters barn. Samtidigt säges »hans studier intet vara mogna, eij heller honom hafva synnerlig inclination till studier». I protokollet 18.1.1681 nämnes, att fadern inlagt en »supplication» för Johan, som emellertid ådömes böter och relegerades på ett halvt år. Biträdde därefter sin fader som länsman i Kangasala. [12] Länsman i Orivesi, där han på egen bekostnad uppförde tingsutrymmen och 1688 erhöll utlåtandet, att han »icke allenast medh flijt sitt embete förrättat, uthan och stält sigh rättrådig, hielpsam och höfligh emot hvar man, ingom medh särdeles besvähr, uthgiffter, eller skiutzningar emot dheras vilia betungat, uthan låtit sigh altijd benöija medh dhe vilkor och medel, som hvar och een emot honom mächtat uplåta.» [13] Avsked från länsmanstjänsten före februari 1698, då han var »rest till Åbo hoos Medicum att sökia conservera sin helsa.» [14] Ärvde Hannula, där han sedermera var bosatt. Han säges vid upprepade tillfällen vara sjuk, och kunde tydligen på grund av sjukdomen inte effektivt sköta sin gård, vars ägor sades vara förfallna, när Johan Klasson 1709 med sin hustrus samtycke sålde den till sin morbror, löjtnanten Karl Gustaf Rundeel. [15] Johan Klasson bodde dock även därefter kvar på Hannula. Död i Kangasala 8.10.1735, »76 år» gammal. - Var 1683 gift med Kristina Lignipaeus, död i Kangasala 10.7.1742, »89 år» gammal, dotter till kyrkoherden i Orivesi Jakob Lignipaeus och Anna Danielsdotter (Floor).

V. Barn: [16]

Maria, nämnd hos föräldrarna på Hannula 1701. - Var 1709 gift med Jacob Mattsson, som nämnes bosatt på Hannula till 1711. [1]

Jakob, elev i Raumo pedagogi, stud. (Sat.) i Åbo 1705, inskriven i nationsmatrikeln 19.3. I konsistorii protokoll 18 och 20.11.1707 säges, att han blivit förledd att lova ta värvning som sergeant, men då han »skall gifva godt hopp om dess studiers förkofring» och beslutet var »hans k. föräldrar ovitterligit» skulle värvningen gå om intet. I protokollet 17.6.1708 meddelas, att besvär anförts i hovrätten över att han frikänts. Han inträdde dock i militärtjänst och var enligt nationsmatrikeln konstapel vid artilleriet när han dog i Helsingfors 1711 i pesten.


Tab. 5.

III. Gustaf Hansson Svarthafra (son till Hans Hansson, tab. 2). Innehade 1668-1675 Järventaka rusthåll i Karkku [17]. Kronobefallningsman i Övre Satakunta nedredels härad 1672-1680. [18] Nämnes 1675-1678 som innehavare av Karttiala. Köpte 1675 av kapellanen Henrik Vichtilaeus hälften av Oravainen i Tursola by, [19] vars andra hälft redan tidigare hade varit förenad med Karttiala. [1] Var 1683 mönsterskrivare vid major Ebbe Ludvig Tolls kompani av Brakels (d.v.s. Tavastehus läns) infanteriregemente, [20] och troligen samtidigt regementsskrivare vid samma regemente, då han från 1682 kallas regementsskrivare. Han synes ha överlåtit Karttiala till brodern Johan och inköpte 1684 Mantere rusthåll i Vesilax från Jakob Mattsson, [21] men nämnes som innehavare av Mantere redan från 1677. Ärvde även efter sin moder Kollainen i Karkku, vilket han 1691 överlät till sina barn som deras möderne. [22] Död 24.2.1694. [22] Efter hans frånfälle visade dödsboet en balans om 1600 dr för oredovisad uppbörd, och kyrkoherden i Messuby Gustaf Lilius, som tillsammans med ryttmästaren Patrik Ogilvie, löjtnanten Engelbrekt Eneskjöld och brodern Johan Svarthafra var kautionist för Gustaf Hansson, yrkade på att boets egendom tills vidare skulle stå in sequestro. [22] - Gift 1) med Elisabet Larsdotter, död före 1690, dotter till länsmannen i Kangasala Lars Jönsson och Kristina Henriksdotter Platzman, som levde 1701 tillsammans med Elisabets syskon Helena Larsdotter och »före detta ländzman» Jöns Larsson. [22] Till förmyndare för barnen i detta gifte förordnades vid Vesilax ting 16-18.3.1697 kyrkoherden Gustaf Lilius och barnens farbror Johan Svarthafra som närmaste anförvanter. Gustaf Hansson gifte sig 2) i slutet av december 1690 med Anna Maria Orrfelt i hennes första gifte, levde 1741, dotter till ryttmästaren Elias Orre, adlad Orrfelt, och Katarina von Falckenberg samt omgift 30.12.1698 med kyrkoherden i Kumo Henrik Paulinus i hans andra gifte, död 1713. Hon erhöll 30.12.1690 Mantere som morgongåva och bodde efter Gustaf Hanssons död där tills hon gifte om sig, då hon »af en god villia» avträdde gården till sin styvdotters man Daniel Tallqvist. [22]

IV. Barn (alla ur första giftet):

Katarina, ärvde Kollais i Karkku efter sin broder. Död 1710, före 14.10. - Var 1697 gift med länsmannen i Karkku Daniel Tallqvist i hans första gifte, död i Karkku 24.10.1737. Genom detta gifte tillföll honom såväl Kollais som Mantere. Vid Karkku ting 20-22.9.1706 dömdes en kvinna till böter för att hon påstått, att hustru Katarina Svarthafra lupit omkring som en »varg eller hund med lång svantz».

Gustaf, döpt i Karkku 1674. Troligen död ung, då han inte nämnes i de omfattande utredningarna 1701 rörande faderns kvarlåtenskap.

Kristina, död ca. 1730. - Var 1701 gift [22] med ombudsmannen på Kulju säteri i Karkku Gabriel Budd (Budde), begr. i Karkku 10.3.1714. [23]

Hans, var 1701 omyndig. [22] Ärvde Kollais i Karkku. Var 1703 fältväbel vid majorens kompani av Björneborgs läns infanteriregementes fördubblingsbataljon. Upprättade före utmarschen 5.2.1702 ett »contract eller testamente», enligt vilket, om han skulle dö, Kollais skulle tillfalla svågern Daniel Tallqvist och systrarna skulle få hans lösa egendom, då Tallqvist redan tidigare hade stått för rusthållet och haft stora utgifter. [24] Död i kriget 1704.

Margareta, var omyndig 1701 och ogift ännu 1706, då ryttaren Gustaf Andersson bötfälldes för smädelse av henne. [25] Var död 1731. - Gift före 14.10.1710 med länsmannen i Lempäälä och Vesilax Johan Steen (av släkten Stenius), död i Kangasala 28.9.1760.


Tab. 6.

III. Johan Hansson Svarthafra (son till Hans Hansson, tab. 2). Trädde i tjänst som gemen vid Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente, korpral där 1675 och kvartermästare 12.10.1679. Kornett 14.4.1690 och löjtnant 23.3.1700. Nämnes från 1682 som ägare av Karttiala. Bodde 1790 på Lautkangar i Sagu. Bevistade kriget mot Ryssland. Död i Rotkino vid Narva 22.12.1700 (eller 1701? [26]). Hans arvingar innehade Karttiala ännu 1729. [1] - Var 1682 gift med Kristina Berg, som levde ännu 1711, [27] dotter till Henrik Berg och Kristina Henriksdotter. Hennes syster Katarina Berg var gift med kyrkoherden i Messuby Gustaf Lilius [28] och en annan svåger till henne var rusthållaren i Messuby Jochim Johansson. [29]

IV. Barn: [30]

Kristina, nämnes från 1701 på Karttiala och levde i Kangasala ännu 1733. [27] - Var 1702 gift med Erik Abrahamsson Coselius, som 1702 var praeceptor för hennes syskon och länsman Johan Bågas två söner. Han blev sedermera regementspastor vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente, 1708 kyrkoherde i Tavastehus och slutligen utnämnd till kyrkoherde i Janakkala utan att han dock hann tillträda tjänsten före sin död 1722. Kristina Svarthafra reste 1707 över Åbo till sin man, som då var i Riga [31].

L(ars?). I Erik Coselius dissertation från år 1700 ingår en svenskspråkig gratulationsvers av hans discipel »L. Swarthaffra». Dennes senare öden är obekanta.

Johan, döpt i Sagu 14.9.1690. Troligen död ung.

Margareta, levde i Kangasala 1734. [27] - Gift i Tavastehus 26.10.1711 med uppbördsskrivaren i Övre Satakunta nedredels härad Erik Spenser.


Namnet Svarthafra har också burits av följande personer, som inte kan anknytas till den ovan behandlade släkten. De två första förefaller inte att kunna tillhöra den.

Simon Markusson Svarthafra, har bevittnat riktigheten av en avskrift, som ingår i Viborgs läns verifikationsbok för 1650. [32] I övrigt okänd.

Jakob Pedersson Svarthafra, var 1.9.1707 fjärde korpral och 10.12.1709 tredje korpral vid livkompaniet av Björneborgs läns infanteriregementes fördubblingsbataljon. [33]

Elias Svarthafra (hör möjligen till huvudsläkten, ehuru inga indicier för en anknytning till den har kunnat återfinnas i samtida källor), [16] f. 1703. [34] Kallas vid vigseln och vid äldsta barnets födelse handlande resp. borgare i Åbo samt i Virmo doplängd 1759 »en handlande vid ryska gräntsen» och slutligen vid sin död »lumphandlande». Död under en resa i Vittisbofjärd 1765, före maj. - Gift i Virmo 16.6.1751 med Margareta Avolin, f. i Virmo 23.2.1727, d. på fattighuset där 1779, begr. 23.7. s.å., dotter till länsmannen i Virmo Abraham Avolin och Ingeborg Höök.

Barn:

Margareta, f. i Lovisa 11.6.1752, begr. i Virmo 26.2.1783. - Gift med linvävaren i Virmo Johan Lundberg i hans första gifte.

Anna Kristina, f. i Virmo 27.3.1759, fick utan äktenskap dottern Kristiana, f. i Virmo 13.4.1786, begr. där 5.6. s.å.

Elias, f. i Virmo 19.5.1764, begr. där 24.5. s.å.


Noter

* Kamrer Rafael Sumelius (f. 1881, d. 1949) efterlämnade en samling genealogiska anteckningar - främst om släkter från övre Satakunta - vilken numera tillhör Genealogiska Samfundet i Finland och är deponerad på Riksarkivet. Där ingår en utredning av släkten Svarthafra, som av formen att döma är en preliminär sammanställning med tanke på publicering. Den kompletteras av talrika tilläggsnotiser. Vid redigerandet av utredningen för publicering i Genos har dessa i stor utsträckning inarbetats i huvudtexten samtidigt som den lätt reviderats på basen av en rutinkontroll av källorna och enligt litteraturuppgifter från tiden efter kamrer Sumelius frånfälle. Redigeringsarbetet har utförts av pol.mag. Georg Luther, som tillfogat ingressen och några kommentarer bland noterna.

[1]   Generalregistret över bosättningen i Finland: Kangasala.

[2]   Kangasala ting 10-11.2.1660. Johan Olofssons fader och Karin Göransdotters svåger var troligen regementsskrivaren vid Viborgs läns kavalleriregemente Olof Luth (se GSÅ VIII, ss. 174-175).

[3]   Kangasala ting 30-31.10.1665. I domboken säges Karin Göransdotter ha efterlämnat tre söner och två döttrar, vilkas namn inte nämnes. I övrigt är bara ett enda barn till henne känt, nämligen sonen Hans Hansson. Då han dog före sin moder förefaller det troligt, att skrivaren missuppfattat uppgiften och att arvingarna var sonsöner och sondöttrar till henne.

[4]   En formulering i manuskriptet antyder, att författaren kan ha haft säkra belägg för uppgiften att Georgius Henrici var far till Karin Göransdotter. Emellertid saknas en källhänvisning.

[5]   Kangasala ting 22.6. och 30-31.10.1646.

[6]   I fråga om Margareta Abrahamsdotters släkt hänvisas till Jokipii, Satakuntalaisen Osakunnan matrikkeli I, ss. 18-20, samt där angivna källor.

[7]   Kangasala ting 6-7.3.1682.

[8]   Kangasala ting 8.9.1682.

[9]   Kangasala ting 4.7.1706.

[10]   Magdalena Jakobsdotters släktnamn Härkä finns enligt uppgift av kommunalrådet Jalmari Meurman utsatt på en krona i Kangasala kyrka.

[11]   I Wilskman, Släktbok II sp. 648, uppges, att Klas Hansson hade dottern Sofia Klasdotter, gift 1) med Henrik Hansson i Huikkola, Heponiemi, Kangasala (denne var dock bosatt på Tavela i Tursola) och 2) med ryttmästaren Kristoffer Danielsson Floor i hans andra gifte. Det förefaller emellertid ur kronologisk synpunkt omöjligt att Sofia, som redan 1651 var gift med Henrik Hansson på Tavela, skulle vara dotter till Klas. Vid Kangasala ting 17.6.1678 säges, att Klas Hansson under ett gräl brukat våld mot Henrik Hanssons hustru utan att någon släktskap mellan dem antydes. Ytterligare kan nämnas, att Sofias syster Valborg var gift med Henrik Hanssons broder Axel och att dessa bröders svärmor Anna nämnes bosatt hos dem på Tavela 1656-1660. Då systrarna Sofia och Valborg sålunda uppenbart inte hör till släkten Svarthafra, har uppgifterna i manuskriptet om dem och en tredje syster utelämnats.

[12]   Kangasala ting 13.8.1684.

[13]   Orivesi ting 16-17.1.1688.

[14]   Orivesi ting 11.2.1698.

[15]   Kangasala ting 14-15.5.1709.

[16]   Bland uppgifterna om Hannula år 1702 i generalregistret över bosättningen meddelas felaktigt, att Johan Klasson hade en dotter Kristina. Som källa anges en domboksnotis, som gäller Johan Hanssons dotter Kristina (tab. 6). I Wilskmans samling på RA ingår en kortfattad översiktstabell över släkten Svarthafra. Där nämnes som enda kända barn till Johan Klasson »Elias Johansson» och »Johan Johansson». Då inga källor anges och dessa personer (om vilka ingenting annat nämnes) inte påträffats på andra håll, har de uteslutits här. Det är dock inte omöjligt, att den Elias Svarthafra, som nämnes i slutet av utredningen, var son till Johan Klasson.

[17]   Selander, Karkun ratsutilat, s. 172.

[18]   Blomstedt, Suomen kihlakunnanvoudit 1630-1713, s. 7.

[19]   Kangasala ting 25-29.10.1675.

[20]   RA, 7012: 16v. Meddelat av avl. minister Eino Wälikangas.

[21]   Vesilax ting 20-21.10.1684.

[22]   Vesilax ting 2-3.4.1701.

[23]   Uppgifter om Gabriel Budde och hans familj ingår i Selander, Karkun ratsutilat, ss. 127-128, 173 och 202. En son, rustmästaren Gabriel Budde, dog i Lempäälä 13.1.1753 vid 45 års ålder.

[24]   Karkku ting 23-25.2.1705.

[25]   Karkku ting 3-6.2.1706.

[26]   Kangasala ting 26-27.3.1702.

[27]   Kangasala kyrkböcker.

[28]   Birkala ting 15-16.10.1702.

[29]   Birkala ting 11-12.6.1707.

[30]   Enligt Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, efterlämnade Johan Hansson »många små omyndiga barn». I generalregistret över bosättningen nämnes 1723 på Karttiala en »Erich Svarthofva». Uppgiften beror synbarligen på en felläsning av »Chris. Svarthofva» i volym 7467, s. 3585.

[31]   Kangasala ting 12-13.3.1707.

[32]   RA, 8598:940. Meddelat av avl. minister Eino Wälikangas.

[33]   RA, Lindhs samling.

[34]   Virmo begravningslängd.


Genos 37(1966), s. 96-103

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter ]

Systematisk förteckning | 1966 års register | Årgångsregister