GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

risti18.gif (70 bytes)

Hjalmar Björkman

Hjalmar Björkman

Osmo Durchman

Den personhistoriska och genealogiska forskningen, som senast genom flera verksamma forskare varit företrädd i Österbotten, har genom ingenjör Hjalmar Björkmans den 17 februari i Jakobstad timade oväntade frånfälle åter gjort en stor förlust, emedan han, om år ännu unnats honom att leva, säkert kunnat foga många värdefulla resultat av sina idoga forskningar till de talrika han hunnit fullborda. Tidigare har i vår tidskrift bland de österbottniska personhistorikerna minnesrunor rests över Henrik Johannes Boström och Karl Hedman.

Hjalmar Alfred Björkman föddes i Gamlakarleby 6 apr. 1882 och var son till handlanden i denna stad Anders Alfred Björkman och hans hustru Matilda Olivia Sneckendahl, båda härstammande från gamla kända köpmanssläkter. Släkten Björkman, över vilken den avlidne publicerat en utförlig utredning i Genealogiska Samfundets i Finland Årsskrift XIII, förekommer tidigare i Kristinestad, därifrån Hjalmar Björkmans farfar 1815 överflyttade till Gamlakarleby. B., som således hade djupa rötter i det österbottniska köpmannaståndet, fattade redan i unga år stort intresse för utforskande av sin hemstads och övriga sydösterbottniska kuststäders personhistoria och har han publicerat genealogiska utredningar från fyra olika städer: Gamlakarleby, Jakobstad, Nykarleby och Kristinestad.

B. blev student 1901 och utexaminerades som ingenjör från polyteknikum i Zürich 1906. Han anställdes därefter som konstruktör vid Maskin- och Brobyggnads ab. i Helsingfors 1906, fungerade 1910-15 som verkstadsingenjör hos Forssa ab. och anställdes 1916 som fabriksingenjör hos Ab. Ph. U. Strengberg & Co:s i Jakobstad kända tobaksfabrik, vårt lands äldsta. Han tog ivrigt del i denna stads kommunala liv och ombetroddes flera förtroendeuppdrag, var ordförande i många styrelser och nämnder i sin hemstad, åren 1918-1923 även ledamot av styrelsen för Jakobstads historiskt-etnografiska museum.

Vid sin överflyttning till Jakobstad började B. sin vittomfattande litterära verksamhet, som utom personhistoria omfattade flera bidrag till ortens kulturhistoria, framförallt sjöfartens utveckling. Det bör ock framhållas, att han mellan 1909 Och 1913 i Teknikern och Tekniska föreningens förhandlingar behandlat flera fackfrågor.

I tidningen Österbottningen publicerade han 1914 och 1916 (utgivet även separat) »Gamlakarleby stad och dess borgerskap» I-II, i vilket arbete han på ett berömligt sätt behandlat flera av stadens äldsta handelsmannasläkter och varigenom han länkade uppmärksamheten vid sin person. Tillföljd av att författaren ej varit i tillfälle att läsa noggrannt korrektur finnes i arbetet, liksom i en del andra hans uppsatser, som influtit i tidningar, störande korrekturfel. I tidningen Jakobstad ingick 1915 en uppsats »Biografiska silhuetter».

Redan 1918 publicerade B. första delen av sitt även av historiker som förtjänstfullt erkända huvudarbete »Bidrag till Jakobstads historia», varav 2:a och 3:e bandet utkommo 1921 och 1924. Utom för sjöfartens historia är detta verk mycket värdefullt i genealogiskt hänseende, emedan han i de olika delarna periodvis behandlat ett stort antal av de mera framstående kultursläkterna i staden. Arbetet är ett viktigt komplement till Alma Söderhjelms Jakobstads historia. I Genealogiska Samfundets Årsskrift ha influtit flera resultat av författarens idoga forskningar. I bd. III-IV publicerade B. »Anders Roos, Henric Rahm och Daniel Ahla», i bd. X »Bidrag till Nykarleby stads personhistoria», i bd. XI (tillsammans med Heikki Impiwaara) »Kokkolan Carlenius suku», i bd. XIII »Bouppteckningar från äldre tider i Finlands städer: I. Jakobstad», »Gårdsägare i Gamlakarleby på 1700-talet», (tillsammans med Karl Hedman) »Äldre köpmanssläkter i Kristinestad». I olika tidningar publicerade B. flera smärre bidrag till sin hemorts kulturhistoria. I Pedersöre 1920 »Skeppsbyggeriet i Jakobstad under nordamerikanska frihetskrigets tid», 1925 »Lannäslunds historia», 1927 »Örlogsvarvet på Jouksholmen i Kronoby»; i Pedersöres julblad 1922 »Till sjöss, ur en brevväxling från 1840-talet», 1923 »Skeppet, som förgicks i stormen», 1925 »Skepparen, som gick igen», 1927-1929 »Ur en sjöfarares memoarer», 1929 »Sågindustrins utveckling i Jakobstad med omnejd», i Syd-Österbotten 1928 »Rika bergen, ett förmöget köpmanshus i Kristinestad från 1700-talets förra hälft»; i Vasa 1929 »Pietarsaaren merenkulun historiaa», mm.

Som manuskript efterlämnade Hjalmar Björkman »Äldre bouppteckningar i Gamlakarleby», vilket i en snar framtid skall befordras till tryck i Genealogiska Samfundets »Skrifter» och för vars tryckande medel erhållits ur Otto A. Malms donationsfond.

Den rastlöst flitige forskaren tärde under sitt ansträngande arbete på sina krafter. Det är med vemod och tacksamhet hans forskarkamrater och hans talrika vänner sörja hans förtidiga bortgång. Ur sina rika samlingar var B. städse redo att lämna de upplysningar som önskades och han sparade aldrig varken på krafter eller möda för att tillmötesgå en anhållan, som innebar även de mest arbetsdryga forskningar för inhämtande av uppgifter ur de lokala arkiven. Han har även verksamt bidragit till utverkande av medel för kopiering av de äldsta historieböckerna i de österbottniska städerna och landsförsamlingarna, där han hade förstående och inflytelserika förespråkare. Vid Björkmans jordfästning i Jakobstad den 22 febr. nedlades som en ringa gärd av tacksamhet en krans från Genealogiska Samfundet. Hans stoft överfördes följande dag till familjegraven i Gamlakarleby.


Genos 4(1933), s. 45-47

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns börjän ]

Systematisk förteckning | 1933 års register | Årgångsregister