GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Hertzbergs ursprung.

Åke A. Hertzberg

Redan i början av 1900-talet hade min fader, sjökaptenen Alfred Hertzberg, med ledning av uppgifter genom korrespondens insamlade från olika kyrkoarkiv kunnat uppgöra en släkttavla begynnande med skepparen i Borgå Jonas Hertzberg, född 1712. Då jag sedermera begynte samla material till en historik över släkten, påträffade jag i södra Nyland uppbördsskrivaren Gustaf Hertzberg i Tusby samt sågmästaren Henrik Hertzberg i Sibbo såsom samtida till nämnda Jonas Hertzberg.

Avsaknaden av tillräckliga skriftliga urkunder erbjöd stora svårigheter vid utredandet av den inbördes släktskapen mellan dessa de första personerna i Finland med namnet Hertzberg. Jag har dock numera lyckats samla så många uppgifter om dem, att frågan om deras härstamning därmed är löst. Såsom vi nedan i tab. 3 komma att se, voro de söner till boställsbonden Simon Johansson på Simos militiehemman i Härtsby av Sibbo socken. De hade alltså tagit sitt tillnamn efter hembyn. I stället för de tre bröder, som enligt en inom släkten fortlevande tradition invandrat från Tyskland, hava vi sålunda tre från Sibbo bördiga bröder, vilka antagit släktnamnet[1].

De nu levande medlemmarna av släkten äro ättlingar till förutnämnde Jonas Hertzberg. Gustaf Hertzberg hade blott en dotter, Henrik Hertzberg åtta barn, men hans släktgren utslocknade med hans sonson.

Boställsbonden Simon Johansson var son till fältväbeln Johan Simonsson i Härtsby[2], som tidigare varit innehavare av Laulas (»Henrik Jakobssons» hemman) i Kyrkoby Böle av Sibbo socken. Vid 1671 års sommarting anhöll Johan Simonsson att få upptaga detta hemman »om 6 al[na]r jord, som hans fader för någon tijdh, och sidst hans Swåger någorlunda brukat hafr». Med ledning av mantalslängderna, som för Sibbo socken för denna period äro bevarade med undantag av åren 1657-1661, 1667 samt 1671-1674, kan man genom att samtidigt ur tiondelängderna bestämma hemmanet följa Johan Simonssons föregångare på ifrågavarande hemman. Därvid framgår, att hans fader var kapellanen i Sibbo Simon Simonis.

Då jag med denna uppsats avsett att till behandling upptaga endast frågan om släktens ursprung, har jag i stamtavlan, som här nedan följer, medtagit endast de älsta generationerna av släkten, vilka ännu ej antagit släktnamnet. Då historieböckerna i kyrkoarkivet i Sibbo vidtaga först 1729 har stamtavlan icke kunnat bliva mera detaljerad i avseende å födelse- och dödsår.

 

Tab. 1.

I. Simon Simonis. Predikant dec. 1628-maj 1629 vid Lydik Grönfelts kompani i Anreps skvadron av Åke Totts regemente, samtidigt apr.-maj vid Abraham Illes kompani i samma skvadron.

Simon Simonis Elinius' namnteckning
Simon Simonis Elinius' namnteckning 1634.

I sept. 1629 är han predikant vid Matts Erikssons kompani i Eckholtz' skvadron av samma regemente, som då mönstrades i Preussen[3]. 1634 nämner han sig coadjutor pastoris, då han jämte kapellanen undertecknar hjonelagslängden för Tenala socken[4]. Redan då skriver han sig liksom sedermera i Sibbo[5] Simon Simonis Elinius. 1636 upptager Herr Simon det ödeshemman i Kyrkoby Böle av Sibbo på 6 alnar jord, som i jordeboken är uppfört under Henrik Jakobssons namn[6]. 1637 är han komminister (kapellan) i Sibbo [7]. År 1649 vittnar herr Simon inför rätten om hustru Elins i Mårtensby testamente, vilken han besökt på dödsbädden och givit det »Högwördige Sacramentet»[8]. Johan Lässare i Härtsby, som 1646 avled utan arvingar, ihågkom i sitt testamente herr Simon, som ofta besökt och »medh gudz ordh tröstatt honom», med ett silverbälte, 3 silverstop och 4 silveskedar[9]. 1662 nämnes »Sahl. Hr. Simons» vittnesskrift av den 4 mars 1648, men var han sannolikt död redan före 1656 [7]. - Gift med Clara Bengtsdotter, som nämnes ännu 1656[10].

II. Barn:

Johanna Simonsdotter, f. senast 1635, enär hon redan 1651 är gift med Abraham Thomasson. Denne antogs 1653 till sergeant vid kapten Johan Gyldenärs kompani av Västra Nylands infanterireg.[11]. Nämnas i Sibbo kyrkoby ännu 1664 [10].

Karin Simonsdotter, f. omkr. 1637. 1653 upptages hon som ogift. Redan enligt följande års mantalslängd är hon gift med kapellanen Johannes Johannis Nybelius, som till 1656 är bosatt på svärfaderns hemman[10], därefter på ett särskilt till kapellansbol upplåtet hemman[7]. 23 mars 1674 nämnes Nybelius nyligen avliden[7]. Karin Simonsdotter levde som änka ännu 1676[10].

Anna Simonsdotter, f. omkr. 1639. Gift före 1662 med bonden Erik Hendersson, i hans första gifte. Han innehade svärfaderns hemman till 1670, men nämnes där, efter det Johan Simonsson övertagit hemmanet, ännu till 1676. 1677-1682 är han med sin första hustru bosatt på Påvals hemman i Härtsby. Enligt följande bevarade mantalslängd för 1691 är han gift med Gertrud. Levde ännu 1706.

Johan Simonsson, f. omkr. 1646, fältväbel, rusthållare. Tab. 2.

 

Tab. 2.

II. Johan Simonsson (son till Simon Simonis, tab. 1), f. omkr. 1646 [12]. Kom i febr. 1662 i tjänst vid kapten Johan Patkulls kompani av Östra Nylands, sedermera Nylands infanterireg. Mönsterskrivare juli 1662-1664. Åren 1664-1666 är han furir, 1669-1674 förare, 1675-1678 sergeant vid samma kompani. 1679 förrättar han fältväbelstjänsten vid kapten Gerhard Pröbstings kompani. 1680-1682 fältväbel vid Lars Bertelssons kompani av samma reg. Avsked före 23 aug. 1682. Är med regementet i garnison i Narva 1662-1669, därunder på Jama (= Jamburg) i Ingermanland i maj 1662 och i Riga i apr. 1664. Efter några år i Finland sändes han åter 10 sept. 1677 till Narva[13], varifrån han dock ännu s.å. återvänder[14]. 1680-1682 är han åter i garnison i Narva[13].

Upptog Henrik Jakobssons hemman i Kyrkoby Böle (jfr ovan sid. 73). Stannade på detta blott till 1675, vilket år han vid vintertinget anhåller att under dragonrusttjänstvillkor få upptaga det ödeshemman i Härtsby, som i jordeboken är uppfört under Anders Mattssons namn, och som då uppskattades till 9 alnar jord och 1/3 mantal samt räntade 14 dlr 12 öre 21 pnr silvermynt. Nämnes ännu 1700 dragonrusthållare[15] på detta hemman, vilket sedan det på 1680-talet varit såväl soldat- som frihemman, under slutet av århundradet blev rustmästarboställe för Helsinge kompani av Nylands infanterireg.[16]. Föreslagen 1697 till skallfogde i Sibbo, emedan »samtelige Sochnemännerne» åstunda honom »för des skickelighets skull»[17]. Synes dock ej hava tillträtt skallfogdetjänsten, däremot nämnes han såsom brofogde i Sibbo under åren 1698-1701 [18] samt såsom sexman 1701-1708 [19]. Se ytterligare om honom P. Nyberg, Sibbo sockens historia I, s. 94. Levde ännu 1708 [19]. - Gift 1:o före 1675 med Anna, som levde ännu 1694; 1703 är han änkling; 2:o före 1706 med Karin, som levde ännu 1712 [20].

III. Barn:

I. Simon Johansson, f. omkr. 1666, boställsbonde, död 1 juli 1746. Tab. 3.

I. Henrik, f. omkr. 1677. Nämnes blott i mantalslängderna för åren 1693 och 1694. Möjligen levde han ännu 1704, då fadern, Johan Simonsson, säges vara »sielf tredie på hemmanet»[21].

 

Tab . 3.

III. Simon Johansson (son till Johan Simonsson, tab. 2), f. omkr. 1666. På 1690-talet bosatt hos sin fader i Härtsby. När Anders Mattssons hemman fr.o.m. 1705 benämnes Simos[22], sker det uppenbarligen efter Simon Johansson, som då är boställsbonde därstädes. Redan 1719 svarar mågen Gabriel Jöransson för hemmanet[23], men Simon bor kvar där till sin död[24]. Död på Simos i Härtsby 1 juli 1746, 80 år gl. - Gift före 1691 med Lisa (Lisbetta[25] Mårtensdotter, död i Borgå 6 okt. 1749, 90 år.

IV. Barn (de belägg, jag nedan anför, bevisa att de äro barn till Simon Johansson. I övrigt har jag här ej medtagit biografiska uppgifter om dem):

Gustaf Hertzbergs namnteckning
Gustaf Hertzbergs namnteckning 1712.

Gustaf Hertzberg, f. 27 juli 1694, uppbördsskrivare, död i Tusby 29 juli 1729, 35 år 2 dgr gl. Inskrevs 1706 vid Helsingfors trivialskola under namnet »Gustavus Simonis Elingius Sibboensis»[26]. Minnet av det namn farfarsfadern burit hade sålunda fastän i något förvanskad form (möjligen dock skrivfel?) fortlevat hos ättlingarna [27]. Redan 1712 skriver han sig likväl Härtzbergh[28] (bildat av Härtzby). Vid Sibbo vinterting 1733 sägas han och Beata Hertzberg varit syskon.

Maria Simonsdotter, f. omkr. 1696, död i Sibbo 1 jan. 1743, 47 år gl. Gift före 1719 med Gabriel Jöransson, f. omkr. 1682, död i Sibbo 31 jan. 1745, 63 år gl.[29].

Beata Hertzberg. Nämnes i mantalslängden för 1724 På Simons. Gift före 1728 [30] med f.d. korpralen[31], skräddaren Hans Fahlberg. 1728-1731 äro de bosatta hos Gustaf Hertzberg på Postlars hemman i Överkervo by av Tusby socken[30], 1733 i Helsinge kyrkoby[32].

Henrik Hertzberg, f. 1705 [33] (1710?), såg- och byggmästare, död i Tusby 5 aug. 1774, 64 år gl. Uppförd i jordeboken på Simos 1724-1728 under namnet Hindrich Simonsson. Benämnes därefter blott Henrik Hertzberg. Vid Sibbo höstting 1746 nämner han Gabriel Jöransson sin avlidna svåger.

Jonas Hertzberg, f. 1712, skeppare, stadslots och borgare i Borgå, död i mars 1787 [34]. Fastän det ingenstädes direkt utsäges, att han är son till Simon Johansson, tala likväl flere omständigheter med bestämdhet härför. 1:o) I Sibbo kommunionbok för 1745-57 är antecknat om Lisa Mårtensdotter, vilken vid sin död i Borgå benämnes Hertzberg: »i Borgå Stad hoos sin Son 1747». Jonas är då den enda i Borgå bosatta person med namnet Hertzberg. 2:o) Den nära släktskapen mellan Maria, Henrik och Jonas framgår ytterligare av fadderskapen vid deras barns dop[36]. 3:o) Ännu finnes en omständighet, som i detta sammanhang förtjänar beaktande. Borgå dombok för 1 apr. 1752 nämner »Jonas Hertzbergs hustru Chirstin Mårtensdotter». Denna kuriösa uppgift (Jonas Hertzbergs första hustru var Catharina Johansdotter Illberg och hans andra Hebla Henriksdotter Nyman) finner sin naturliga förklaring, ifall vi antaga att Lisa Mårtensdotter var mor till Jonas, då Chirstin kan antagas ha varit en moster, som av skrivaren förväxlats med hans hustru.

Jonas Hertzbergs namnteckning
Jonas Hertzbergs namnteckning 1743. [35]

Vi kunna sålunda följa släkten under 1600-talet genom tre generationer i Sibbo socken. Huruvida Simon Simonis var bördig från Sibbo, vilket icke förefaller osannolikt, har jag däremot ej kunnat utreda. Framtida forskningar skola måhända giva klarhet även häruti. Namnet Elinius ger oss ingen ledning. Något hemmans- eller byanamn, varav det kunde tänkas vara bildat, har jag ej påträffat.

Dock förefinnas vissa omständigheter, som förtjäna beaktande vid bedömandet av frågan om Simon Simonis' härkomst.

Emedan prästtjänsterna i Finland på denna tid främst förbehöllos inhemska män [37], kan man med stor sannolikhet antaga, att han icke var rikssvensk utan född i Finland. Ur de i Svenska krigsarkivet förvarade rullorna för Åke Totts regemente framgår, att ryttarna i Lydik Grönfelts kompani, vid vilket Simon Simonis begynte sin bana som fältpräst, främst voro från södra Nyland. Såsom deras hemorter angives nämligen Borgå, Helsingfors och Åbo städer samt Pernå, Borgå, Sibbo och Pyttis socknar. Själv hade kompanichefen gods i Borgå socken[38]. Mycket talar för att predikanten vid kompaniet redan för språkets skull var från samma trakt som den övervägande delen av manskapet. Härtill kommer att myndigheterna under 1600-talet sökte så vitt möjligt se till, att finska socknar fingo finska och svenska socknar svenska präster (Tenala och Sibbo voro vardera så gott som enbart svenskspråkiga[39]) samt att stiftets »egna barn» vanligen erhöllo företräde framom främmande vid befordran till prästerliga befattningar[37].

Starka skäl tala sålunda för svenska Nyland såsom stamfaderns för släkten Hertzberg, Simon Simonis', hembygd[40].

 

Noter

[1] Namnet Hertzberg, Hertsberg o.s.v. har dessutom antagits av tvenne österbottniska allmogesläkter samt av flere från Hertsilä by i Vichtis socken utgående soldat- och allmogesläkter.

[2] F. S. A. mantalslängder 1691, 1693 o. 1694.

[3] Sv. Kr. A. mönstringsrullor. Kallas i dem både »Herr Simon» och »Dominus Simon Simonis». Jfr även P. Nyberg, Sibbo sockens historia I, s. 361.

[4] F. S. A. 4528:345; K. G. Leinberg, Åbo stifts herdaminne 1554-1640.

[5] F. S. A. 7876:220; 7876:235.

[6] F. S. A. 7888:297; P. Nyberg, Sibbo sockens historia I, s. 277.

[7] P. Nyberg, a. a., s. 277.

[8] F. S. A. Sibbo sommarting 1649.

[9] F. S. A. Sibbo höstting 1646; P. Nyberg, a. a., s. 305.

[10] F. S. A. mantalslängder.

[11] H. Aejmelaeus, Namnlistor över vid finska regementen år 1653 tjänande över- och underbefäl, civila tjänstemän och spel. Geneal. samf. årsskr. VIII; Jfr även mantalslängden 1655.

[12] Jfr J. Finne, Manttaaliluettelot ja niiden käyttäminen sukututkimuksessa. Geneal. samf. årsskr. VIII, enligt vilken 61-åriga personer utelämnades ur mant. längd, Johan Simonsson saknas i mant. längd. för 1708.

[13] Sv. Kr. A. mönstr. rullor. I en rulla 1662 uppgives hans hemort Sibbo socken.

[14] F. S. A. Borgå-Mäntsälä vinterting 1678, s. 9 f.

[15] F. S. A. Sibbo höstting 1700, s. 261.

[16] F. S. A. jordeböcker.

[17] F. S. A. Sibbo höstting 1697, s. 251.

[18] F. S. A. Sibbo höstting 1698, s. 218; Sibbo sommarting 1701 s. 165.

[19] F. S. A. Sibbo höstting 1701, s. 258; Sibbo sommarting 1708, s. 55.

[20] F. S. A. mantalslängder.

[21] F. S. A. Sibbo höstting 1704, s. 151 f.

[22] F. S. A. jordeböcker.

[23] F. S. A. mantalslängder.

[24] F. S. A. Sibbo vinterting 1735, s. 25. Dock en kortare tid bosatt hos sin son Henrik Hertzberg på Borgmans-Skeppars i Borgby av Sibbo socken (dopvittne 18 nov. 1729).

[25] Sibbo kkoark., dopvittne 23 juli 1731.

[26] R. Rosén, Helsingfors trivialskolas matrikel (otryckt).

[27] Namnet Elingius förekommer ej i Sibbo.

[28] F. S. A. 8096:461, 462.

[29] Av deras barn antogo 1 son och 2 döttrar namnet Hertzberg.

[30] F. S. A. mantalslängder.

[31] F. S. A. Sibbo-Tusby vinterting 1740, s. 1294.

[32] F. S. A. Sibbo vinterting 1733.

[33] Helsinge kkoark.

[34] Borgå rådh.ark. D. 1787 3 nov. (Jonas Hertzberg återfinnes ej i längden över döda.

[35] F. S. A. 8253:200.

[36] Sålunda är Jonas fadder för Henriks son Henrik, Henrik för Jonas' son Jonas, Maria och hennes man för Henriks dotter Maria, Henrik och hans hustru för Marias son Henrik (som antog namnet Hertzberg), samt Henrik för en och Jonas för en annan dotterdotter till Maria. Och likväl känna vi icke, då historieböckerna begynna först senare, faddrarna för Marias och för Jonas' älsta barn.

[37] H. Wallén, Språkgränsen och minoriteterna i Finlands svenskbygder omkr. 1600-1865, s. 224-225.

[38] Jully Ramsay, Frälsesläkter i Finland, s. 159.

[39] H. Wallén, a. a., s. 13, 24 o. 91.

[40] 1663 var Henricus Bartolli Elinius av Nylands nation inskriven vid Åbo Akademi (Lagus, Åbo Akademis studentmatrikel). Akiander (Herdaminne för fordna Viborgs och nuvarande Borgå stift) nämner stadskapellanen i Borgå Henrik Elenius 1676. Ifall vi här för namnlikhetens skull vilja spåra släktskap med Simon Simonis Elenius, ha vi ytterligare ett belägg för mitt antagande om Simon Simonis' härkomst.

  
Genos 4(1933), s. 72-79

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1933 års register | Årgångsregister