GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Artikelns slut ]

Tiedonantoja - Meddelanden

Thesleff

L. Kurtén

Vid vintertinget i Rimito 1638 [1] gjorde borgmästaren i Åbo, Mårten Sigfridsson, ett försök att återvinna en del av de jordagods som förvärvats av hans föräldrar, kamrer Sigfrid Sigfridsson till Ruohonpää och dennes första hustru Anna Henriksdotter. Svarandeparten, ryttmästare Hans Bagges änka Margareta Mårtensdotter, lyckades emellertid utreda, att de två omstridda gårdarna, Peräis och Leiklax i Rimito, år 1602 hade getts i morgongåva till Sigfrid Sigfridssons andra hustru Elisabet Isaksdotter (Finskiläsläkten), som i sin tur gett dem i morgongåva till sin andra man, dåvarande korpralen Hans Bagge, med vilken hon trädde i äktenskap 1618. Efter Elisabet Isaksdotters död hade Bagge ingått nytt gifte med Margareta Mårtensdotter, i vars ägo hemmanen hade övergått sedan mannen dött 1637. Dem ansåg rätten att hon borde få behålla, i synnerhet som Mårten Sigfridsson själv hade godkänt den arvsuppgörelse som 1615 hade gjorts efter hans far.

Ett annat av jordförvärven, Ketola i Lundo, som inte nämndes i detta sammanhang, hade ärvts på liknande sätt. Redan 1606 rustade kamrer Sigfrid Sigfridsson för ett hemman där [2], senare hölls rustningen av hans änka [3] och från år 1618 av Hans Bagge [4], som slutligen gav gården i morgongåva till sin andra hustru Margareta Mårtensdotter. [5] Som prebendehemman hade Bagge dessutom innehaft Vanhalinna i Lundo. Hans änka fick således överta rätt betydande jordbesittningar med skyldighet att antingen rusta för dem eller betala räntorna till kronan. Utan manlig bröstarvinge kunde hon inte åta sig alla dessa förpliktelser; om det tidigare så välbärgade säteriet Ketola heter det några år efter Bagges död att hemmanen »var av sig komna. [11] *

J. Ramsay har känt till de uppgifter som lämnades vid tinget i Rimito 1638 och åberopat dem i sin utredning av Finskilä- och Baggesläkterna. Utan att ange källa tillägger hon att Margareta Mårtensdotter 1639 gifte om sig med »kamreraren Peter Hellenius» och att hennes enda dotter med Bagge blev gift med Eskil Mattsson i Haroila. Båda dessa uppgifter måste dock korrigeras.

Hela godskomplexet Peräis - Leiklax - Ketola - Vanhalinna nämns vid samma tid i samband med Peter Thessleff på ett sätt som klart visar att han förvärvat dem genom gifte. Det är han, som år 1639 »med sin hustrus samtycke» säljer Ketola till Peter Jesenhausen och därmed avslutar den transaktion som Margareta Mårtensdotter tidigare hade inlett med samma köpare för att kunna avbetala sin salig mans gäld. [6] Han uppträder som ägare också till de två hemmanen i Rimito. Thessleffs troligen första uppdrag i kronans tjänst bestod nämligen i en »rannsakning om adellens bönder huru widt de äro belägne ifrån sätegårdarna», och i vederlag för sitt omak bekom han enligt Per Brahes sedel 3.8.1640 Peräis och Leiklax fritt för detta år. [7] Samma sedel åberopas i andra samtidiga räkenskaper, men med annan formulering: »Efter H. G. Ndes brev 3.8.1640 njuter s. Hans Bagges efterlåtna änka fritt Leiklax och Peräis i Rimito Sn». [8] Och slutligen ger räkenskaperna över extraordinarie räntan den avgörande upplysningen »Petter Tesslef njuter fritt, detta år, de gods som han med sin hustru s. Hans Bagges efterleverska bekommit haver, näml. Vanhalinna i Lundo socken.» [9]

Thessleffs första hustru, som hittills varit känd endast till namnet, har därmed fått en viss bakgrund. Domboken kallar henne vid ett tillfälle »Wälb.», vid ett annat »erlig och dygdesam matron», och åtminstone som beteckning för hennes sociala status är den senare utan tvivel den rätta.

Uppgiften att Bagges dotter Katarina varit gift med länsman Eskil Mattsson på Katila i Haroila, Eura, torde bero på en förväxling av två släkter med detta namn. Eskil var redan 1637 gift med en sondotter till ryttaren Erik Bagge på Katila, [10] och hans hustru kan således inte ha varit Hans Månsson Bagges dotter, som f.ö. säges vara minderårig ännu år 1639, då försäljningen av Ketola noterades vid häradsrätten i Lundo. [11] Misstaget har troligen uppkommit så, att en hos Ruuth i Suomen rälssimiesten sineteistä nämnd men eljest helt okänd bror till Hans Månsson, Peter Bagge, identifierats med ägaren till Katila, ryttaren Per (Eriksson) som uttryckligen kallas farbror till Eskil Mattssons hustru. I själva verket tyder ingenting på att dessa två släkter Bagge överhuvudtaget var befryndade.


Noter

[1]   RA kk 3:56.
[2]   RA Generalregistret, Lundo.
[3]   RA 1782:155.
[4]   RA 1805-25.
[5]   RA Piikkiö KO 1 a 4:465.
[6]   RA cc 5:339.
[7]   RA 7204:124.
[8]   RA 7193:113.
[9]   RA 7193:225.
[10]   RA mm 4:222.
[11]   RA Lundo DB 7.-8.11.1639.
[12]   Adam Lewenhaupt, Karl XII:s officerare.**
[13]   RA 9785 pag 1430.**

* noten oklar i den originala artikeln
** noten bara på listan i den originala artikeln


Genos 40(1969), s. 51-52

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter ]

Systematisk förteckning | 1969 års register | Årgångsregister