GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Finlandsgrenen av släkten Wåhlberg och dess härstamning

Lektor BENGT UTTERSTRÖM, Västerås

Som så många andra släkter i Finland härstammar släkten Wåhlberg från Sverige. Den har aldrig varit talrikt representerad i Finland, och dess medlemmar har inte heller gjort sig särskilt uppmärksammade. Numera bäres släktnamnet veterligen av en enda finländsk medborgare, apotekaren Greta Wåhlberg i Pertunmaa, men på mödernet leder åtskilliga nu levande personer sin härkomst från släkten. Denna visar den vanliga utvecklingen från allmoge via präster till civila tjänstemän. De senare generationerna synes ha haft en ganska diffus kännedom om sitt rikssvenska ursprung; påfallande är dock att någon eller några släktmedlemmar i varje generation efter överflyttningen till Finland flyttat till Sverige.

Som släktens stamfar uppges i ELGENSTIERNAs Ättartavlor[1] Anders Wåhlberg, f. 1663 i Ginka by i Östervåla församling i Västmanlands län (i den del som hör till ärkestiftet), död 10.12.1723 som prost i Estuna i närheten av Norrtälje. Enligt Elgenstierna hade fadern och förfäderna i flere led varit skattebönder i Ginka. Några närmare uppgifter lämnar han dock ej. Av Gävle gymnasiums matrikel[2] framgår att Anders Wåhlberg inskrevs vid läroanstalten 19.9.1682 efter att förut ha studerat vid skolan (=trivialskolan?) i Uppsala. Hans patronymikon vid inskrivningen i Gävle var Laurentii (Larsson), och efter farsnamnet står inom parentes namnet Wåhlberg. När han inskrevs vid Uppsala universitet 10.4.1684,[3] kallas han bara Wåhlberg. Detta är kanske de första gångerna han uppträder under sitt släktnamn.

Östervåla församlings bok över födda, vigda och döda börjar först 1684, varför Anders Wåhlbergs far måste sökas på annat håll. Ginka var en by med tre hemman, av vilka ett par under 1600-talets förlopp delades. Av de bönder som finns upptagna i mantalslängderna 1659-1678 har endast en förnamnet Lars, nämligen Lars Eriksson. Först 1679 uppträder en annan Lars, Lars Persson, men denne synes komma för sent för att kunna vara Anders Wåhlbergs far. Med största sannolikhet är därför Lars Eriksson den sökta fadern. Hans faderskap stödes f.ö. av andra fakta, varom mera längre fram. Lars Eriksson ägde enligt jordeboken för Västmanlands län 1667 (s. 270) ett hemman (5 1/6 öresland) i Ginka och erlade då den största skatten i byn. Enligt kyrkoräkenskaperna lämnade han vid flere tillfällen under åren 1657-1660 penninggåvor till kyrkan. Han dog 10.12.1693 efter att ha »lefvat christeligen och stilla i 73 åhr». Eftersom Anders Wåhlberg 1693 var kaplan i församlingen, kan åldersuppgiften betraktas som ganska tillförlitlig.

Tack vare lyckliga omständigheter kan Anders Wåhlbergs härstamning i flere led klarläggas - såvida skälen för Lars Erikssons faderskap accepteras. Fastigheten 1/3 mtl Ginka nr 2: 3 i Östervåla är nämligen en släktgård med ett arkiv,[4] vars äldsta handling är från slutet av 1500-talet. Ett fastebrev på pergament, daterat 10.3.1652, lämnar uppgiften att Lars Eriksson köpt och med 30 daler silvermynt betalt ett hemman mitt i Ginka by och att han nu bodde på det nyinköpta hemmanet. Säljare var hans fyra »syskonebarn», dvs. kusiner. Av brevet framgår också att Lars Eriksson hade arvejord i Ginka och att han dessutom innehade den morgongåva, som länsmannen Olof Larsson givit sin hustru, Karin Nilsdotter, »som ähr Lars Erichssons swärmoder». Enligt Östervåla sockens kyrkoräkenskaper förärade hustru Karin 1649 20 daler till kyrkan »i testamente efter sin saligh man Oluff Larsson, fordom länsman i Wåhla». Tyvärr lämnar brevet ingen uppgift om vad Lars Erikssons hustru hette. Om nära frändskap mellan Anders Wåhlberg och en Olofs dotter vittnar det faktum att bondeänkan Margeta Olofsdotter i Disbo, begr. 6.10.1704, 70 år gammal, var gudmor för Anders äldsta dotter Margareta, kristnad 30.12.1694, och jämte Anders och dennes hustru var fadder för ett av Lars Larssons i Ginka barn, döpt 3.1.1697. Hustru Malin Olsdotter i Ettinge och pigan Ingrid Olofsdotter i Ginka var 26.4.1691 faddrar för ett av Erik Larssons i Ginka barn. Erik, som senare blev nämndeman, var säkert bror till Anders; han var 1.9.1701 fadder för Anders dotter Catharina, och Anders hade 1692 varit fadder för ett av Eriks barn.

Naturligtvis är det möjligt att Lars Erikssons hustru var dotter till Karin Nilsdotter i ett tidigare - ej belagt - äktenskap. Men oberoende härav var Lars Eriksson mycket nära släkt med Olof Larsson. I domboken för Våla härad 13.10.1649 (Västmanlands läns renoverade domböcker 1649-1650, s. 524 ff., vol. 8, mikrofilm MF 994) redogörs nämligen för dispositionen av viss egendom, varom hustru Karin kommit överens med sin avlidne mans, länsmannen Olof Larssons, släktingar, och därvid nämns bröderna Bengt och Per Larsson samt en fjärde broders son, Lars Eriksson, »som är hustru Karins måg». Den fjärde brodern, Erik, var tydligen död. I pergamentsbrevet från 1652 kallas Lars »Lars Erichsson ifrå Giästebo». Gästebo är en by, som under 1600-talets förra del bara hade två bönder. I längden för Älvsborgs lösen 1615 kallas den ene Olof, den andre Erik, men i boskapslängderna för Västmanlands län 1620 och 1626 är deras fars namn utskrivna; Eriks patronymikon var Larsson. Denne Erik Larsson är Lars Erikssons far. 1620 ägde han bl.a. två hästar, fem kor, en kviga, tretton får, nio getter och tre svin. 1631 är Erik Larsson försvunnen ur längderna och ersatt av Olof Larsson, dvs. brodern länsmannen. Erik har tydligen dött senast 1631, och brodern har sedan tagit hand om hans barn och deras egendom.

Ett annat pergamentsbrev i gårdsarkivet i Ginka, daterat 8.7.1600, innehåller några roliga och intressanta uppgifter. Några bönder i trakten hade gjort gällande att de efter sina föräldrar hade gammal bördsrätt till det hemman, som Lasse Anderssons änka, »gudfruchtig Danneqvinna hustru Brita i ginka med hennes son Oluff Laarsonn» ägde, och att deras föräldrar ej var till fyllest utlösta. Brita svarade att hon suttit där med sin salig man och att ingen hade krävt dem för någon del, »ellies hade the waritt folck att Betaala». När parterna så skulle redogöra för graden av sin släktskap, befanns det att ingen riktigt visste, huru de var släkt utom att från »fyra bröder och ene syster ... wore så många greenar aff dem utspridde att ingen wiste taal därpå». Slutet blev att Brita satte tio lod silver i rätten att delas av dem som hade något att kräva, mot att hon och hennes arvingar tillförsäkrades okvald besittning till hemmanet. Att endast sonen Olof nämns i brevet kan bero på att de övriga sönerna var minderåriga.

Ginka gårdsarkivs äldsta pergamentsbrev är daterat 7.5.1593. Det är ett fastebrev för den i föregående brev nämnda hustru Britas man, Lasse Andersson. Brevet tillförsäkrar honom äganderätten till den jord, som hans fader, Anders Olofsson, hade köpt av Jöns Nilsson. Enligt kyrkoräkenskaperna var Lasse Andersson 1594-1596 sexman och 1597 och 1598 kyrkvärd, men 1599 står i hans ställe Per i Ginka, varför Lasse troligen dött i slutet av 1598 eller början av 1599. Hans far, Anders Olofsson, är förmodligen identisk med Anders Olsson, omnämnd i längden för Älvsborgs lösen 1571.

Enligt ovanstående redogörelse blir släktföljden:

1. Anders Olofsson, var troligen död 1593.

2. Lasse Andersson, var död 1600. Sexman, kyrkvärd. G. m. Brita.

3. Erik Larsson, var död 1631.

4. Lars Eriksson, f. 1620, död 10.12.1693. Hustruns namn är okänt, men hon var dotter till Karin Nilsdotter och - troligen - till länsmannen Olof Larsson, farbror till Lars Eriksson. Olof Larsson var död 1649.

5. Anders Larsson Wåhlberg, f. 1663, död 10.12.1723.

Fadderuppgifterna, främst för Anders Wåhlbergs barn, tyder på att Anders hade flere syskon, bröderna Erik, Olof, Lars och Johan och systrarna Brita, Karin och Margeta. Med undantag av Johan, som var sockenskräddare, var de alla bönder eller bondhustrur. Skräddaryrket synes ha haft en viss anknytning till släkten. I mantalslängderna för 1660- och 1670-talen står omedelbart före Lars Eriksson sockenskräddaren Per Eriksson, och fadder för Anders Wåhlbergs äldsta dotter Margareta 30.12. 1694 var bl.a. skräddargesällen Peder Wåhlberg. Denne är måhända identisk med sockenskräddaren Per Eriksson och var -om så är fallet bror till Lars Eriksson. Möjligt är att han är den förste som kallat sig Wåhlberg.

Anders Wåhlberg var gift två gånger. Den 21.6.1692 ingick han äktenskap med Catharina Bure, f. 9.2.1673, död i Östervåla 22.12.1709. Hon tillhörde en sedan flere generationer i Nora socken i Västmanlands län bosatt gren av den gamla, ansedda Buresläkten och var dotter till kyrkoherden i Nora Bernhard Rolandsson Bure och Margareta Noraeus. I det andra äktenskapet - med Barbro Catharina Fischer - föddes bl.a. sonen Gustaf, sedermera inspektor på Österby bruk, vars son Georg Didrik blev statskommissarie och 1818 adlades med namnet af Wåhlberg. Ätten fortlever.

Av barnen i Anders Wåhlbergs första äktenskap blev Bernhard, g.m. Helena Juliana Norin, kyrkoherde och prost i Österfärnebo, Lars, g.m. Margareta Tranbom, komminister i Våla och Anders mantalskommissarie, ogift. En fjärde son, Per, dog som liten. Den femte sonen, Eric, föddes i Östervåla 17.12.1706 och blev prost i Hagby och Ramsta sydväst om Uppsala.[5] Han var gift med Margareta Helena Lyth, som tillhörde en prästsläkt på Gotland, dit stamfadern enligt familjetraditionen[6] invandrat från Lüttich i Belgien i början av 1600-talet, alltså medan Gotland ännu var danskt. På farmödernet härstammade Margareta Helena från danska präster. Hennes far var kyrkoherden i Eksta Pehr Pehrsson Lyth, och modern hette Helena Hammarin.[7] Det kan nämnas att hennes mormor var syster till superintendenten i Visby Israel Kolmodin, som bl.a. skrivit den bekanta psalmen Den blomstertid nu kommer. Eric Wåhlberg dog som en välbärgad man i Hagby 17.7.1769, och hustrun avled på sin gård Tuna i Dalby socken i Uppland 24.4.1776.[8] Barn till dem var: Catharina Helena, 1742-1777, g.m. tullinspektoren, sedermera överdirektören Carl Ludvig Fineman, 1745-1800, Eric, om vilken mera nedan, Anders Bernhard, fil. mag., f. 1745, död ogift 1770, och Pehr Eric, 1751-1820, slutligen överkommissarie i Kammarrevisionen.[9] Han var gift med Catharina Elisabet Wetterman, 1759?-1800, dotter till slottsinspektoren Erik Wetterman och Anna Catharina Ewert, och efterlämnade endast en son, Carl Ludvig, kammarskrivare i riksbanken, men denne dog redan 1821, 25 år gammal.

Från prosten Erics äldste son Eric, född i Hagby 24.3.1744, härstammar Finlandsgrenen av släkten. Han inskrevs jämte sin yngre bror, Anders Bernhard, 1756 vid Uppsala universitet[10] men tog aldrig någon examen. I stället blev han bokhållare vid Meldersteins bruk i Råneå socken i Norrbottens län, dit han flyttade, troligen 1763.[11] Melderstein kan tyckas vara väl avlägset för en uppsalastudent, men flyttningen kan få en naturlig förklaring. Det är möjligt att Eric Wåhlberg ej ville bli präst eller överhuvud taget ville - eller kunde - studera. I faderns församlingar fanns en enda större egendom, Årby, som ägdes av professorn och brukspatronen Jonas Meldercreutz. Denne ägde gårdar på flere håll i riket, även i Finland, men vistades ofta på Arby, och där föddes ett par av hans barn.[12] Naturligtvis kände han familjen Wåblberg - han var f.ö. universitetets rektor, då de båda gossarna inskrevs där - och härigenom förklaras Eric Wåhlbergs anställning vid Meldersteins bruk, som också ägdes av Meldercreutz. I Råneå församlings husförhörslängd 1745-1766 står Eric Wåhlberg upptagen omedelbart efter Meldercreutz och dennes hustru, och tydligen har han i början av sin vistelse i Råneå bott hos dem.

Eric Wåhlberg kom att stanna i Råneå i minst femton år. Den 16.11.1766 gifte han sig där med Elsa Bäck, f. 1735, död i Råneå 2.6.1774. Hennes moder hette Elsa Andersdotter och styvfar till henne var hammarsmedsmästaren Johan Groth. Den 3.11.1778 ingick Eric Wåhlberg anyo äktenskap, denna gång med Magdalena Rehn. Magdalena bodde då sedan. några år hos sin faster Sara Rhen, som var gift med kyrkoherden i Råneå Samuel Rosenius, men hon var född 25.3.1754 i Öjebyn utanför Piteå. Hennes släkt kan där följas tillbaka ända till 1400-talet, och inom den uppträder en rad birkarlar, präster och länsmän.[13] Hennes far hette Johan Eliaeson (Rehn) och var nämndeman i lagmansrätten, moderns namn var Brita Eriksdotter Ståhl. Även moderns släkt hade i många generationer bott i Piteå eller Öjebyn.

Efter bröllopet flyttade Eric Wåhlberg med sin familj till Uleåborg,[14] där han blev kronokassör och också verkade som tullskrivare. Han skaffade sig en liten gård i staden, nr 113 i fjärde stadsdelen, men synes alltid ha haft ekonomiska svårigheter.[15] När han dog, var han utfattig.[16]

För generationerna fr.o.m. överflyttningen till Finland redogörs i tabellarisk form.

 

Tabell 1.

Eric Wåhlberg, f. i Hagby 24.3.1744, död i Uleåborg 14.1.1800. Kronokassör och tullskrivare. - Gift 1) i Råneå 16.11.1766 m. Elsa Bäck, f. 1735, död i Råneå 2.6.1774; dotter till N. N. och Elsa Andersdotter i hennes första gifte; 2) i Råneå 3.11.1778 m. Magdalena Rehn, f. i Piteå landsförsamling 25.3.1754, död i Uleåborg 16.2.1818, dotter till nämndemannen i Piteå Johan Eliaeson (Rehn) och Brita Eriksdotter Ståhl.

Barn:[17]

1. Eric, 17.11.1768. Tullskrivare. D. 1834. Tab. 2.

1. Margareta Helena, f. i Råneå 13.6. 1771, död i Uleåborg 11.5.1840. Ogift.

2. Sara Magdalena, f. 1779, död i Stockholm 6.6.1823. Hon flyttade 1798 till Stockholm och gifte sig där med guldsmedsgesällen Samuel Carlsson, född i Småland, död i Stockholm 5.6.1843, 59 år gammal.[18] Äktenskapet var barnlöst. Efter Sara Magdalenas död gifte Carlsson om sig med Christina Albertina Roos.

2. Brita Sofia, f. i Uleåborg 15.5.1783, död där 2.5.1824. Ogift.

2. Petter Bernhard, f. 5.2.1786. Häradsskrivare. D. 1821. Tab. 3.

2. Anna Catharina, f. i Uleåborg 17.8.1788, död där 16.5.1852. Hon vistades i Kemi 1813-1821. Ogift.

2. Gustaf, f. i Uleåborg 6.7.1791, död där 26.7.1834. Elev i Uleåborgs trivialskola 1801-1807. »Skrivare i ldensalmi». Han tog ut flyttningsbetyg till Kuopio 25.9.1806 och blev sedan kronolänsman.[19] Närmare kännedom om honom saknas.

2. Johan Didrik, f. i Uleåborg 28.12.1794, död där 2.10.1795.

 

Tabell 2.

Eric Wåhlberg (son till Eric, tab. 1) f. i Råneå 17.11.1768, död i Uleåborg 29.4.1834. Tullskrivare. - Gift 29.12.1799 m. Margareta Antilius, f. i Uleåborg 2.5.1765, död där 27.5.1832, dotter till Pehr Pehrsson An tilius och Christina.[20]

Barn (födda och döda i Uleåborg):

Petter Eric, f. 23.1.1801, död 29.12.1830. Elev i Uleåborgs trivialskola 1810-1815. Handlandeborgare i Uleåborg 1829. Ogift.

Gustaf Didrik, f. 9.5.1803, död 8.1.1880. Elev i Uleåborgs trivialskola 1816-1820. Hattmakare. - Gift 24.10.1834 m. Ulrika Parvén, f. i Brahestad 14.11.1796, död i Uleåborg 28.2.1874, dotter till kommissarien i Brahestad Abraham Matsson Parvén och Elisabet Christina Calamnius.[21] Ulrika flyttade till Uleåborg 1813 och är i kommunionböckerna 1811-1824 och 1825-1834 upptagen bland tjänstefolk. Äktenskapet var barnlöst.

 

Tabell 3.

Petter Bernhard Wåhlberg (son till Eric, tab. 1), f. i Uleåborg 5.2.1786, död i Nedertorneå[22] 13.1.1821. Han tog ut flyttningsbetyg till Ijo 27.9.1806, blev sedan uppbördsskrivare och utnämndes 18.6.1810 till häradsskrivare i Torneå härad. Han bodde först i Påta by, där han i jan. 1811 inköpte Blomsters hemman nr 10 på 1/3 mtl, sedan i Kiviranta. - Gift m. Eva Catharina Asp, f. 26.11.1783 i Svanstein i Övertorneå församling, död i Muhos 17.5.1867, dotter till bokhållaren vid Svansteins bruk, sedermera kronolänsmannen i Övertorneå Carl Anders Asp och Helena Mörtberg. Hon flyttade efter mannens död till Torneå, där hon nämnes första gången 1829,[23] och därifrån 1851 till sonen Gustaf Wilhelm i Muhos.

Barn (födda i Nedertorneå):

Sophie, f. 22.4.1812, död i Haparanda 16.5.1868. - Gift 27.11.1836 m. handlanden Carl Emanuel Lange, f. i Piteå 8.3.1812, död i Haparanda 6.2.1867. Han var bror till kyrkoherden i Orimattila Johan Zachris Lange.

Barn:[24]

Carl Bernhard, f. 1837, fiskare i Harstad i Norge. Gift, hade barn.

Sofia Elisabet, f. 1838, d. 1916. - G. 1858 m. handlanden och jordbrukaren Johan Oskar Utterström, f. 1834, d. 1900, på Niemis gård i Hietaniemi församling i Sverige.[25]

Hedvig Catharina, f. 1840. -G. 1866 m. skogsuppsyningsmannen Jakob Johannes Simu, f. 1836, d. 1886, i Koivukylä i Hietaniemi socken.

Selma Maria, f. 1842, d. 1921. -G. 1863 m. en avlägsen släkting, hemmans ägaren Carl Johan Grape, f. 1841, d. 1899, i Ruskola i Övertorneå församling.[26]

Hilda Amalia, f. 1845, d. 1932. Ogift.

Bernhard, f. 17.1.1814, flyttade 1827 till Stockholm. Han skall som sjöman ha drunknat i en norsk fjord.

Karl Erik, f. 24.12.1815, död som liten.

Gustaf Wilhelm, f. 28.5.1817. Länelantmätare. D. 1874. Tab. 4.

Mathilda, f. 7.11.1818, död som liten.

Selma Bernhardina, f. 8.11.1819, död i Piteå 12.11.1901. - Gift m. Erik Magnus Bergdahl, f. 1821, landsfiskal i norra distriktet i Norrbottens län 1862-1885.

Barn:

Erik Bernhard Albin, f. 1846, d. 1878. Han var kadett vid Karlberg 1861-1866,[27] vistades sedan i England, där han gifte sig först med en till namnet okänd dam och 1871 med Rebecka Wrybrow, f. 1852. Erik Bergdahl blev sedan kronolänsman i Lappmarken. Efter hans död flyttade änkan med sina barn 1883 till England.[28]

Emil Arvid, f. 1848, d. 1917. Borgmästare I Piteå. - G. 1885 m. Gerda Olivia Wiklund, f. 1862, d. 1941.

 

Tabell 4.

Gustaf Wilhelm Wåhlberg (son till Petter Bernhard, tab. 3), f. i Nedertorneå 28.5.1817, död i Muhos 7.4.1874 (begr. i Uleåborg). Han blev lantmäterielev 13.7.1830, student 9.10.1833, avlade lantmäteriexamen och inskrevs som auskultant vid lantmäteristaten 14.12.1837, blev vicelantmätare i Uleåborgs län 26.5.1848, justerare av mått, mål och vikter i Uleå station av Uleåborgs län 20.10.1853, e.o. kommissionslantmätare i Viborgs län 25.8.1857 och i Uleåborgs län 16.2.1858, ord. kommissions lantmätare i Uleåborgs län 24.11.1863, tjänstförrättande granskare av lantmäteriarbeten 15.9.1869, t.f. länelantmätare i Uleåborgs län 31.5.1872, ordinarie 20.9.1872.[29] Han ägde och bebodde Häikiö gård i Muhos. - Gift i Sotkamo 11.3.1852 med Eva Fredrika Ståhlberg, f. i Utajärvi 30.11.1830, död i Brahestad 23.1.1908, dotter till prosten i Sotkamo Carl Benjamin Ståhlberg och Hedvig Gustava Cajan. Hon drabbades 1888 av en hjärnblödning och var sedan fängslad vid sin stol men var fortfarande alltid en samlande gestalt för sina barn, hos vilka hon ingöt sin plikttrohet och sitt kulturintresse.

Barn (alla utom de båda yngsta födda i Muhos):

Selma, f. 28.7.1853, död i Brahestad 2.2.1925. Kassör vid drätselkammaren i Uleåborg 1893-1915. Ogift.

Vera Maria, f. 20.7.1855, död i Helsingfors 12.1.1943. - Gift 13.8.1878 m. landssekreteraren i Kuopio, sedermera häradshövdingen i Rautalampi, lagmannen Frans Oskar Möller, f. i Gamlakarleby 9.3.1851, död under ett besök där 9.5.1924.

Barn:

Oskar, f. 1880, d. 1971, president i Högsta domstolen. - G. 1912 m. Elsa Johanna Göös, f. 1880, d 1954.

Eva Maria, f. 1882 - G. 1) 1904 m. ingenjören Alarik Nerdrum, f. 1882, d. 1964 (skilsmässa); 2) 1921 m. den danske affärsmannen Palle Brasen, f. 1889, d. 1934. Hon är bosatt i Stockholm.

Toini, f. 1884, d. 1963. - G. m. sin systers svåger, ingenjören Johan Hjalte Nerdrum, f. 1880, d. 1945. Utflyttade till USA.

Carl Gustaf, f. 1888, d. 1969, justitiekansler. - G. 1935 m. Airi Martha Saxén, f. 1903.

Eva Gustava, f. 4.4.1857, död i Helsingfors 8.11.1938. - Gift 2.8.1880 m. en frände, fil.mag. Otto Vilhelm Victor Hohenthal, f. i Lappo 14.5.1844, död i Uleåborg 3.12.1910, kollega vid Finska fruntimmersskolan i Uleåborg.

Barn:

Otto Mauritz, f. 1881, d. 1918, jur.utr.kand. - G. 1909 m. Hjördis Dordi Johanna Sovelius, f. 1889 d. 1966.

Eva Irene Johanna, f. 1886, d. 1968, folkskollärarinna. Ogift.

Olga, f. 4.12.1859, död i Uleåborg 14.10.1882. Dim. från folkskoleseminariet i Ekenäs 1881, lärarinna vid Svenska folkskolan i Uleåborg. Ogift.

Fredrika Sofia, f. 4.3.1861, död i Nykyrka 28.11.1921. Utbildad till sjukgymnast vid Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm, verksam som massös i S:t Petersburg till revolutionen. Ogift.

Ella Natalia, f. 20.9.1863, död i Muhos 24.10.1863.

Karl Gustaf Bernhard, f. 28.3.1865. Apotekare. D. 1927. Tab. 5.

Ellen Emilia, f. 10.6.1867, död i Helsingfors 17.5.1950. Studerade vid Asps institut i Helsingfors och senare vid Arwedsons gymnastiska institut i Stockholm. Lärarinna i gymnastik, hälsolära och geografi vid seminariet i Brahestad från 1896 till sin pensionering. Ogift.

Hedvig Irene, f. i Uleåborg 31.5.1869, död i Helsingfors 25.3.1917. - Dim. från Suomalainen jatko-opisto i Helsingfors 1891. Lärarinna i historia och geografi vid Uleåborgs finska flickskola 1891-1893. - G. i Uleåborg 17.12.1893 med sin dubbelsyssling, jur.dr Kaarlo Juho Ståhlberg, sedermera Finlands förste president, f. i Suomussalmi 28.1.1865, död i Helsingfors 22.9.1952. Han gifte om sig 1920 med Ester Elfving i hennes andra gifte.

Barn:

Kaarlo, f. 1894, professor vid Tekniska högskolan i Helsingfors. - G. 1925 m. Kerstin Maria Hjelt, f. 1897.

Aino, f. 1895. - G. 1923 m. bergsingenjören Hans Josef Kjerrman, f. 1895, d. 1952, i Fagersta, Sverige.

Elli, f. 1898, med.lic. - G. 1928 m. medicinalrådet, med.lic. Erik Rafael Schauman, f. 1894.

Aune, f. 1901, d. 1967, inspektör för barnträdgårdarna i Finland. Ogift.

Juho, f. 1907, förste stadsfogde i Helsingfors. - G. 1933 m. Mary Aurora Ravander, f. 1909.

Kyllikki, f. 1908, överlärare. - G. 1) m. jur.kand. Aarne Kovero (skilsmässa); 2) 1946 m. professorn vid Turun yliopisto Oiva Juhani Tuominen, f. 1909.

Gerda Valfrida, f. i Uleåborg 12.10.1871, död i Stockholm 8.4.1943. - G. 28.8.1898 m. sin kusins son, grosshandlaren i Vasa Oskar Vilhelm Utterström, f. i Hietaniemi 16.7.1869, död i Stockholm 24.5.1930.

Barn (bosatta i Sverige )

Aina Ingeborg, f. 1900, sekreterare i Sv. pappersmasseförbundet. Ogift.

Arne Oskar, f. 1902, affärsman. - G. 1931 m. Märta Mathilda Wasz, f. 1903.

Håkan Oskar, f. 1903, advokat. - G. 1943 m. Greta Nauckhoff, f. 1915.

Bengt Oskar, f. 1906, lektor. - G. 1946 m. Inga Matilda Almström, f. 1911.

Jerker Oskar, f. 1908, lagman. - G. 1940 m. Margareta Berglöf, f. 1914.

Gustaf Oskar, f. 1911, professor vid Umeå universitet. - G. 1956 m. Gudrun Maria Nordgren, f. 1928, ättling till Samuel Rosenius och Sara Rhen (se ovan).

Gerda Sofia Fredrika, f. 1913, första distriktssköterska. Ogift.

 

Tabell 5.

Karl Gustaf Bernhard Wåhlberg (son till Gustaf Wilhelm, tab. 4), f. i Muhos 28.3.1865, död i Helsingfors 19.8.1927. Blev 1882 elev hos apotekare Piispanen i Kuopio. Farm. stud. 19.2.1887. Konditionerade hos apotekarna Piispanen i Kuopio, Wilhelms i Helsingfors och Huhtinen i Uleåborg. Provisor 30.5.1892. Konditionerade hos apotekarna Sjöström i Muhos 14.6.-15.9.1892, Ahnger i Helsingfors 19.9.1892-1.5.1894, och Friedlander i St Petersburg 5.6.1894-29.4.1897. Köpte apoteket i Udelnaja 7.5.1897, men sålde det igen 22.6.1900. Konditionerade sedan hos apotekarna Sarlin i Nådendal 1.6.-1.9.1901, Günzburg i St Petersburg 7.9.1901-1.3.1904 och 1.11.1904-1.1.1906 samt Konheim i St Petersburg 5.3.-1.11.1904 och 1.2.1906-1.6.1909. Apotekare i Storkyro 12.10.1909 och vid nya apoteket i Kotka 9.10.1914. - G. 1897 m. Antoinette Marie Baroth, f. i St Petersburg 8.4.1872, död i Helsingfors 29.5.1949, dotter till mäklaren i St Petersburg Alexander Baroth och Anna von Freund.

Barn:

Anna, f. i Petersburg, död som liten.

Margareta Fredrika Elisabet, f. i Storkyro 20.8.1912. Student vid Kotkas svenska samskola maj 1930, farmaceutexamen i december 1932, provisorsexamen maj 1948, apotekare i Pertunmaa 10.9.1965. Ogift.

Ellen Anna Maria, f. i Storkyro 19.10.1913. - G. 1) 1931 m. Rolf Björn Parviainen, f. i Helsingfors 21.3.1909 (skilsmässa); 2) 23.9.1939 m. affärsmannen Nikolai Kozarowitzky, f. i S:t Petersburg (?) 2.9.1912, död i Helsingfors 6.5.1956; 3) 2.1.1958 m. sin kusins son, vicehäradshövdingen Otto Jarl Hohenthal, f. i Helsingfors 3.7.1910.

Barn (i andra äktenskapet):

Olga Irina Maria, f. 1940. - G. 1963 m. diplomekonomen frih. George Edvard Richard Ramsay, f. 1935.

Irina Pia, f. 1941. - G. 1965 m. diplomingenjören Lars Jacob Fellman, f. 1943.

Michael, f. 1948, studerande vid Handelsinstitutet i Helsingfors.

 

[1] Del IX, s. 98. Se också J. E. FANT-A. T. LÅSTBOM, Uppsala ärkestifts herdaminne I, s. 359. Anders Wåhlbergs födelsedatum kan fastställas till omkr. 10 nov. 1663. Vid hans begravning 11.2.1724 hölls nämligen ett tal på vers av Bernhard Brunnelius, sedermera kyrkoherde i Ljusdal, i vars ingress det säges, att A. W. dog »effter 60 åhr och 1 månad med beröm förd wandel». (Kungl. bibl. i Sthlm, Verser rör. enskilda per soner: Anders Wåhlberg.) Brunnelius var säkert välunderrättad. Hans far var född i Våla, ett par år äldre än A. W., blev kyrkoherde i Vittinge i Uppland och var gift m. en syster till A. W:s första hustru, Catharina Bure. Brunnelius' bror Carl efterträdde A. W:s son Lars som komminister i Våla och konserverade dennes änka, Margareta Tranbom.

[2] Gävle gymnasiums matrikel 1669-1849, utg. av ARNE LENNER och ERIK WIKÉN, Gävle 1969, s. 25.

[3] A. B. CARLSSON, Uppsala universitets matrikel I, Ups. 1900-1911, s. 289.

[4] Ginkaarkivet förvaras f.n. rent tillfälligt i Västerås stadsarkiv.

[5] FANT-LÅSTBOM II, s. 18.

[6] FR. BOLLING, Släkten Lyth, Ups. 1947, s. 9 ff; E. NYBERG, Gotländsk släktbok, Ekenäs 1938, s. 456 f.

[7] O. V. LEMKE, Visby stifts herdaminne, s. 307 f.; FANT-LÅSTBOM II, s. 342.

[8] Dödsdata enl. bouppt. Hagunda härads bouppt. F I: 2 och F I: 3 i LA i Uppsala. Bouppt. efter Eric Wåhlberg visar en nettobehållning av mer än 35000 d. kmt utom begravningskostnaderna 1770 d.

[9] J. KLEBERG, Kammarrevisionen-Kammarrätten 1695-1940, Sthlm 1940, s. 200, uppger att P. E. Wåhlberg vid sitt avsked 1804 var kommissarie. Både i bouppteckningen efter sonen Carl Eric (1806-II-74) och i den efter P. E. själv (1820-III-251), i Sthlms SA, kallas han överkommissarie.

[10] CARLSSON, a.a. III, s. 47.

[11] Han nämns första gången i Råneå sockens husförhörslängd 1.1.1764.

[12] ELGENSTIERNA, Ättartavlor V, s. 233.

[13] ALMA RHEN, Norrlandssläkten Rhen, Sthlm 1962. Den behandlar dock icke närmare Magdalenas släktgren. Hennes mest kände förfader är prosten Andreas Nicolai (död 1600), som spelade en viss roll vid lösningen av frågan om svenska kronans rätt över lapparna i de norska och finsk-ryska gränstrakterna. Se L.BYGDEN, Härnösands stifts herdaminne III, s. 64 ff. Om Magdalenas släktgren se Släkt och hävd nr 3 1968, s. 145.

[14] Första nattvardsgången i Uleåborg var 3.10.1779.

[15] Enl. inventarium för undantag för Johan Eliaeson och Brita Eriksdotter 14.1.1793 hade Eric Wåhlberg en liten skuld till svärfadern (F II: 2 a). Den synes ha varit ogulden, då bouppt. efter svärfadern förrättades 3.9.1798. Båda handlingarna i LA i Härnösand.

[16] Bouppt. (A 1 e: 15, s. 721 ff.) i LA i Uleåborg.

[17] En son med Magdalena Rehn, Johan, föddes 31.3.1778 i Piteå landsförs. - alltså före bröllopet. Han dog 20.4. s.å.

[18] Att Carlsson var guldsmedsgesäll framgår otvetydigt både av bouppt. efter Sara Magdalena (1823-II-330) och av den efter Carlsson själv (1843-IV-191/2), båda i Sthlms SA. Uppgiften i bouppt. efter modern, Magdalena Wåhlberg, 9.7.1819, i LA i Uleåborg, att han var inspektor, är alltså felaktig.

[19] Enl. uppgifter i de nämnda bouppt. efter Magdalena Wåhlberg och Sara Magdalena Wåhlberg. Modern använde mannens namn men ej dottern. Uppfattade Sara Magdalena sitt äktenskap som en mesallians?

[20] Pehr Antilius var g. m. 1) Christina, död 1.2.1781; 2) Magdalena Tasanen, som ej var mor till Margareta. (Kompl. till KURT ANTELLs artikel om släkten Antilius-Antell i WILSKMAN, Släktbok II, s. 38. Antell känner ej till Margaretas äktenskap.)

[21] KOJONEN, Sursillin suku, nr 7911.

[22] Petter Bernhards dödsdatum har ej återfunnits i dödböckerna för Torneå, Nedertorneå, Kemi eller Uleåborg. Uppgifterna om hans utnämning och död har enl. civilstatens handlingar lämnats av fru Ingeborg Dyhr-Sylvin.

[23] Enl. uppgift från pastorsämbetet i Torneå.

[24] Av döttrarnas barn har medtagits endast de som uppnått vuxen ålder.

[25] Från deras äldsta dotter, Maria, 1859-1948, g. m. prosten i Uleåborg Oskar Immanuel Heikel, 1858-1941, härstammar bl.a. medlemmar av släkterna Heikinheimo, Reinilä, Katavisto och Ruskomaa.

[26] Bland hennes faddrar märks handl. och kofferdikaptenen Nils Utterström, far till Johan Oskar.

[27] C. HULTHANDER, Biografiska anteckningar från Carlberg 1792-1892. Norrköping 1892, s. 204.

[28] Enl. meddelande från pastorsämbetet i Hietaniemi.

[29] Meritförteckning i Finlands RA; Suomen maanmittarit 1628-1928, Helsinki 1929, s. 84. Ett problem är hur G. W. Wåhlberg fick möjlighet att studera. Han var endast tre år, då fadern dog, och denne lämnade knappast något efter sig. Möjligt är att morbrodern, fänriken och sockenskrivaren i Övertorneå Anders Asp utnyttjade sina släktförbindelser för att hjälpa systersonen. Asp var gift först med en dotter och sedan med en systerdotter till kronofogden i Torneå lappmark, Isak Grape, som tidigare varit lantmätare. En annan dotter till Grape var gift med Hans Vilhelm Hackzell, som också började som lantmätare men 1821 blev häradsskrivare i Torneå fögden och slutligen kronofogde. Någon av dem kan ha hjälpt G. W. Wåhlberg in på lantmätarbanan. (Se V. EKSTRAND, Svenska lantmätare 1628-1900, Umeå och Upps. 1896-03, s. 63; BYGDÉN, Herdaminne IV, s 370; Sukukirja I, s. 542; E. GRAPE, Den gamla släkten Grape, Ups. 1947, s. 36.

 

Övriga källor: födelse- och dopböcker, vigsel-, död- och begravningsböcker samt husförhörslängder för Haparanda, Piteå landsförs., Piteå stad, Råneå, Övertorneå och Östervåla i Sverige; Brahestad, Nedertorneå, Torneå och Uleåborg i Finland; Östervålas kyrkoräkenskaper; mantalslängder 1635-1685, boskapslängder 1620-1631, jordeböcker 1641-1677 och längder för Alvsborgs lösen 1571 och 1615, den sista gruppen i KA i Stockholm, mikrofilmer MF 958-961, MF 950 och 951, MF 981-983 och 944 och 947.

Brev från Fredrika Wåhlberg och hennes släktkrets (hos prof. Gustaf Utterström, Umeå), uppgifter från bl.a. fru Ingeborg Dyhr Sylvin, Sandkulla, landsarkivarie A. Outakoski, Uleåborg, fröken Karin Hohenthal, Helsingfors, apotekare Greta Wåhlberg,Pertunmaa, och tandläkare Bengt Nerdrum, Stockholm.


Genos 42(1971), s. 75-86

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1971 års register | Årgångsregister