GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

»Ätten» Reeths senare led

Generalkonsul ÅKE BACKSTRÖM, Hamburg

Bland de talrika skotska adelssläkter, vilka under vasakonungarnas tid sökte sig till Sverige, befann sig ätten Reid, av vilken medlemmar kom till Finland i slutet av 1500- och början av 1600-talet. Av dem nämns där tidigast William Reid, som 1580 med fjorton ryttare gästade Pikis länsmansgård.[1] Kaptenen vid Björneborgs läns infanteriregemente Hans Johansson Reid adlades 1653 med namnet Reeth och inskrevs 1654 på Sveriges riddarhus under nr 598 bland adelsmän. Han avled redan 1656 ogift under fälttåget i Polen och slöt sålunda själv sin adliga ätt.[2]

Hundratio år senare - 1766 - inkom kornetten Alexander Magnus Reeth till riddarhuset med en stamtavla, som riktigt nog utvisade, att han härstammade från ryttmästaren Alexander Reid (död 1669). I den uppgavs emellertid också, att denne var son till den adlade Hans Reid trots att, som ELGENSTIERNA säger, »en närmare granskning av de sammanträngda årtalen för dessa i verkligheten jämnåriga personer borde hava visat omöjligheten av ett släktförhållande mellan dem av fader - son.»[2] Ansökan ledde till att Alexander Reid med efterkommande infördes i riddarhusgenealogin som ättlingar till Hans Reid/Reeth. RAMSAY framlade 1915 övertygande bevis för att denna härstamning var oriktig och att Alexander var son till rumormästaren David Reid (död på 1620-talet), som sannolikt tillhörde samma (vidsträcktare) släkt som Hans.[2]

Då släktledningen i riddarhusstamtavlan var oriktig hade ELGENSTIERNA minimalt intresse för Alexander Reids efterkommande. Han urskuldade sig rent av i ingressen för att uppgifter om den alls återgavs med att »redaktionen ej heller beträffande denna släkt ansett sig berättigad att frångå den för övrigt i detta arbete tillämpade principen att i allt väsentligt följa riddarhusstamtavlorna.»[2] Den utredning ELGENSTIERNA ger är emellertid synnerligen ofullständig, ehuru han har utnyttjat en släktmonografi av RANCKEN.[3] Den behandlar i främsta rummet den släktgren, som sedan senare hälften av 1700-talet var bosatt i Korsholm. RANCKENs stora förtjänst är att han lyckades påvisa att dess stamfar, soldaten Johan Gabriel Reeth (tab. 9 nedan) var brorson till Alexander Magnus.

ELGENSTIERNA säger i ingressen vidare: »Då riddarhuset i Finland instiftades 1818, försummade ätten, som då nedsjunkit i allmogestånd, att begära immatrikulering därstädes.» Varken RAMSAY eller han tycks ha känt till den introduktionsansökan, inspirerad av RANCKEN, som 1886 gjordes av hemmansägaren Herman Erik Reeth (tab. 15 nedan).[4] Ansökan avslogs samma år, men medlemmar av släkten har på 1900-talet kallat sig af Reeth.

RAMSAYs uppgifter om den 1766 inskrivna ättegrenens äldre led har inte av mig underkastats en närmare granskning och upprepas inte här. Det förefaller troligt, att en sådan granskning inte i väsentlig grad skulle ändra eller komplettera den bild av ätten hon och ELGENSTIERNA ger. Som tillägg till tabell 1 hos ELGENSTIERNA kan dock nämnas, att Alexander Reids dotter Kristina, som levde änka 1696 i Sysmä, var gift 1:o åtminstone från 1672 med häradsskrivaren Arvid Henriksson, död c. 1676, och 2:o från c. 1680 med lagläsaren, slutligen borgmästaren i Tavastehus Jöran Persson Willand, som levde 1690.[5]

Syftet för utredningen nedan är endast att komplettera ELGENSTIERNAs mycket ofullständiga uppgifter om Alexander Magnus Reeths syskon och deras efterkommande. I utredningen av dem kvarstår ännu vissa uppenbara luckor, i synnerhet i den åboländska släktgren, som tycks utgå från hans äldsta bror (tab. 3-5 nedan). I riddarhusstamtavlan sägs, att rustmästaren Gustav Reeth (tab. 3 nedan) »påstår sig vara» son till Karl Gustav (tab. 2), »men har ej ännu kunnat det bevisa.»[6] Ehuru bindande bevis inte heller har framkommit under de två sekler som förflutit sedan anteckningen gjordes, kan Gustaf Reeths - eller rättare Reides - påstående förmodas vara riktigt, eftersom han i en mönsterrulla 1759 sägs vara 30 år gammal och född i Veckelax.[7]

Med reservation för den osäkerhet flera försvunna släktmedlemmar vållar, kan »ätten» Reeth anses ha utgått i Finland på manslinjen 1927, men den fortlever på kvinnolinjen. I Förenta staterna är den företrädd på såväl mans- som kvinnolinjen, men den förefaller dömd att utslockna också där, då den enda manliga ättemedlemmen redan har fyllt 70 år och är ogift.

 

Tab. 1.

Karl Gustav Reid (son till Johan Reid, se ELGENSTIERNA, Ättartavlor VI, s. 188), f. 166(7?). Furir vid Tavastehus läns infanteriregemente 1687, förare 19.12.1688, sergeant 20.3.1791, avsked 5.4.1700. Ärvde Luhango säterirusthåll efter sin barnlöse farbrors, löjtnanten David Reids död 1692. Familjen tycks ha betraktats som adlig och därför utelämnats ur mantalslängderna till 1712, då i mantalslängden är antecknat: »vid denna skrivning uppvistes hovrättens i Åbo resolution av dato d. 16 november 1695, varmedelst Redden intet erkännes för adel, varföre bliver han Redden med sin käraste uppförder.»[8] Karl Gustav Reid kallas 1712 sergeant och nämns efter stora ofreden utan titel. Riddarhusstamtavlans uppgift, att han blev »capitain vid upbördsmanskapet (sic!) i Finland» är synbarligen oriktig och en av sonen Alexander Magnus införd försköning. Karl Gustav Reid hade redan 1727 överfört Luhango på sin son Herman, men han avled först 1742. - G. före 1694 med Helena Kristina Falck, som levde 1712. Hon var enligt riddarhusstamtavlan »dotter av häradsfogden Falck, ofrälse», d.v.s. synbarligen kusin till sin man samt dotter till kronofogden i Hollola härad Mattias Eriksson Falck och Maria Reid, ehuru samtida belägg för denna filiation saknas.[9]

Barn (ordningsföljden är osäker och återges enligt riddarhusstamtavlan):

Karl Gustav, f. c. 1694. Korpral. Död 1743. Tab. 2.

Helena (Kristina?), f. på 1690-talet (enligt dödslängden 1704), död 1.2.1791 i Ilomants. - Var enligt riddarhusstamtavlan »gift med köpmannen i Fredrikshamn Tallroth, som for ut till Holland och dog därstädes.» Uppgifter om dem har inte stått att finna i handlingar från Fredrikshamn, men att mannens namn är riktigt bekräftas av att hon hade dottern Helena Kristina Tallroth, g. 20.3.1764 i Sysmä med Johan Mandell, som sedermera blev länsman i Ilomants.

Gustav, f. på 1690-talet, »for ut i sista ryska kriget utan att sedan låta höra av sig.» Uppgifter om honom har inte stått att finna i andra källor än riddarhusstamtavlan. Det förefaller inte uteslutet, att uppgiften där är missförstådd och gäller antingen Karl Gustav (tab. 2) eller hans son Gustav (tab. 3).

Anna Kristina, f. 1701, kallas (troligen inexakt) 72-årig och sergeantsänka vid sin död 5.1.1784 i Luhango. - Var enligt riddarhusstamtavlan »gift med constapeln Svanström, köpmannen Svanströms son från Åbo». Inte heller han har kunnat återfinnas i samtida handlingar och ELGENSTIERNAs uppgift att hennes make hette Henrik beror kanske på sammanblandning med hennes sonson, sergeanten Henrik Svanström (se tab. 2). Hans far och Anna Kristinas son var gårdsinspektorn på Hakais i Luhango Jonas Svanström, död där 2.12.1805 vid 76 års ålder.

Herman, f. 1705. Nämns 1727-1743 i mantalslängderna som innehavare av Luhango säterirusthåll samt kallas i dem 1744-1749 »bror» eller »bolagsman».[8] Begr. 24.3.1765 i Sysmä. - Ogift.

Johan, f. 1710 (1707?, 1713?). Rusthållare. Död 1753. Tab. 6.

Magdalena, f. 1711. Levde på Luhango, död 8.5.1783 där. - Ogift.

Alexander Magnus, f. 1713. Trädde i militärtjänst 1737, korpral vid Övre Hollola kompani av Nylands och Tavastehus läns dragonregemente 23.6.1742. Avsked med kornetts namn, heder och värdighet 14.2.1764. Han återfick genom krigskollegii utslag 19.6.1759 Luhango säterirusthåll i vilket häradshövdingen Johan Erland Törn olagligen hade fått immission. Genomdrev 1766 att Luhango blev egen kapellförsamling. Utverkade samma år inskrivning av sin släkt på Sveriges riddarhus som en gren av den utgångna adliga ätten Reeth nr 598. Mördad 6.2.1773 i Luhango.[10] - Ogift.

 

Tab. 2.

Karl Gustav Reide (son till Karl Gustav, tab. 1), f. c. 1694 i Tavastehus län (troligen på Luhango i Sysmä). Var 1718 korpral vid Nylands kompani av Karelska lantdragonerna, placerades 24.10.1721 efter upplösningen av denna trupp i Kymmenegårds läns infanteribataljon, på roten 96 vid Veckelax kompani där 2.12. s.å. och som sekundkorpral på roten 19 där 13.4.1741. Död 25.1.1743 i Veckelax. - G. 1725/1729 med Maria Karlsdotter, som levde 1746.

Barn (åtmistone):

Gustav, f. c. 1729. Rustmästare. Död 1768. Tab. 3.

Maria Helena, f. 8.3.1738 i Veckelax, död 10.9.1810 i Sysmä. - G. 5.11.1762 i Veckelax med smeden och sedermera formannen i Fredrikshamn (bosatt i »förstaden» i Veckelax) Tomas Jakobsson Likander, död 18.9.1789 i Veckelax vid 60 års ålder. Deras dotter Maria Elisabet Likander, f. 1772, död 13.2.1839, var i sitt första gifte hustru till sin syssling, sergeanten vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente Henrik Svanström, död 4.2.1800 i Luhango.

Margareta, f. 25.1.1741 i Veckelax.

 

Tab. 3.

Gustav Reide (son till Karl Gustav, tab. 2), f. c. 1729 i Veckelax,[7] trädde i tjänst som soldat på rote nr 111 vid överstelöjtnantens kompani av Åbo läns infanteriregemente 9.7.1746, var korpral 1757, rustmästare 9.2.1761.[7] Bodde på ovan nämnda rotes hemman i Korpis i Vemo, död 7.8.1768 där. - G. med Kristina Abrahamsdotter Grundman, f. c. 1729, flyttade som änka 1793 från Virmo till Mouhijärvi, begr. 21.3.1797 där.

Barn:

Gabriel Gustav, f. 30.11.1751. Trumslagare. Tab. 4.

Maria Kristina, f. 5.4.1756 i Vemo, dog troligen som barn, då hon inte nämns tillsammans med den övriga familjen i kommunionböckerna. Karl, f. 11.12.1757 i Vemo, begr. 8.1.1758 där.

Jakob, f. 22.7.1760 i Vemo, begr. 3.8. s.å. där.

Abraham, död 7 dagar gammal, begr. 4.10.1761 i Vemo.

Karl Fredrik, f. 11.1.1763. Vicekorpral. Död 1789(?). Tab. 5. Israel, f. 12.3.1765 i Vemo, begr. 2.2.1766 där.

Magdalena, f. 30.1.1768 i Vemo, begr. 24.1.1793 i Vemo. - G. 28.8.1791 i Virmo med skräddaren där Henrik Forsberg i hans andra gifte, f. 1737, begr. 15.3.1794 i Virmo.

 

Tab. 4.

Gabriel Gustav Reide (son till Gustav, tab. 3), f. 30.11.1751 (enligt Mietois kommunionbok). Antogs 11.9.1763 till andra trumslagare vid överstelöjtnantens kompani av Åbo läns infanteriregemente, bodde i Mietois på Munnais torp i Kaivattula by. Kvarstod i tjänst 1785, men inte längre 1788.[11] Familjens senare öden är okända. - G. 7.10.1773 i Mietois med Anna Jöransdotter, f. 20.4.1753 där, dotter till Jöran Mickelsson på Hietamäki torp i Mietois och Anna Jakobsdotter.

Barn:

Abraham, f. (tvilling) 29.7.1774 i Mietois, begr. 7.10. s.å. där.

Sara, f. (tvilling) 29.7.1774 i Mietois, begr. 23.3.1776 där.

Karl, f. 24.8.1777 i Mietois, begr. 26.8.1779 där.

Isak, f. 28.7.1780 i Mietois.

Karl, f. 27.10.1784 i Mietois.

 

Tab. 5.

Karl Fredrik Reide (son till Gustav, tab. 3), f. 11.1.1763 i Vemo, bodde i början av 1770-talet hos brodern Gabriel Gustav i Mietois. Antogs 31.8.1775 till soldat (volontär?) på rote nr 50 (Haga i Vehmalainen, nu Karjala, Å.1.) vid överstelöjtnantens kompani av Åbo läns infanteriregemente, var 1785 vicekorpral och kommenderad till Sveaborg, bevistade mönstringen av kompaniet 6.10.1789 och gavs då vitsordet »nyckter och beskedelig, ej lidit straff».[11] Död kort därpå, troligen före 4.12. s.å., då en ny soldat antogs för roten. - G. 2.11.1782 i Vehmalainen med Malin Simonsdotter, f. 13.5.1763 i Virmo, död 13.11.1844 i Vehmalainen, dotter till bonden på Airikkala i Kalela by, Virmo, Simon Mattsson och Anna Nilsdotter. Malin fick som änka u.ä. sonen Johan Adamsson, f. i Vehmalainen 11.6.1795.

Barn:

Kristoffer, f. 3.2.1785 i Vehmalainen, begr. 8.2. s.å. där.

Isak, f. 24.5.1786 i Vehmalainen, öden efter c. 1800 okända.

Karl, f. 30.8.1789 (enligt Vehmalainens kommunionböcker), öden efter c. 1800 okända.

 

Tab. 6.

Johan Reid (son till Karl Gustav, tab. 1), f. 1710 (1707?, 1713?). Antogs 1.9.1729 till dragon för Luhango, d.v.s. som nr 105 vid övre Hollola kompani av Nylands och Tavastehus läns dragonregemente.[12] Nämns i mantalslängderna 1744-1749 som innehavare av Luhango säterirusthåll.[8] Död 1753, troligen på Luhango. - G. 1) före 1733 med Maria Jöransdotter, som i riddarhusstamtavlan kallas »bondeänka», syster till borgaren i Villmanstrand Henrik Jöransson, som 1733 processade mot sin svåger Alexander Reeth på grund av ett slagsmål;[13] 2) c. 1744 med Elisabet Castelius, f. 6.3.1711 i Valkeala, död 30.3.1782 i Luhango, dotter till kyrkoherden i Jämsä Gabriel Castelius och Maria Nicander i dennas första gifte. Om Elisabet sägs i riddarhusstamtavlan »en prästedotter som förut haft oäkta barn. Hon blev för sitt uppförande av föräldrarna arvlös förklarad.»

Barn:[14]

Arvid, sägs i riddarhusstamtavlan »bo på ryska gränsen,» i övrigt okänd. Han bör ha varit äldst av barnen och härstamma ur första giftet om inte namnet är missvisande och uppgiften avser Karl Gustav, om vilken uppgifter saknas i stamtavlan.

1. Otto, f. 14.1.1742 i Sysmä, dog troligen som barn, då han inte nämns senare.

2. Karl Gustav, f. 31.3.1745. Sergeant. Död 1796. Tab. 7.

2. Johan Gabriel, f. 4.1.1747. Soldat. Död 1790. Tab. 9.

2. Alexander, f. 1.12.1749 i Sysmä. Bodde på Luhango, fallandesjuk. Död 12.12.1778 där. - Ogift.[15]

 

Tab. 7.

Karl Gustav Reeth (son till Johan, tab. 6), f. 31.3.1745 i Sysmä sn. Korpral (1772), sedan sergeant på extra stat vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente. Bodde åtminstone från 1781 på Luhango rusthåll, som han ärvde efter sin farbror Alexander Magnus (d. 1773). Död 7.7.1796 där. - G. 24.12.1780 där med Maria Elisabet Salf, f. 12.8.1754 i Tuulos, död 17.4.1812 i Luhango, dotter till rustmästaren vid Åbo läns infanteriregemente Gabriel Salf och Katarina Enberg.

Barn (födda i Luhango):[16]

Herman, f. (a.n.) 15.1.1776. Korpral, torpare. Död 1836. Tab. 8.

David Johan, f. (a.n.) 23.8.1778. Trumslagare vid Stiernschantz' kompani av dåvarande Stackelbergska regementet på Sveaborg 1796. Död (före 5.6.) 1802 där. - Ogift.

Katarina Elisabet, f. (a.n.) 13.11.1780. Hushållerska. Död 29.11.1841 i Sysmä. - Ogift.[17]

Anna Kristina, f. 9.7.1783, död 6.10. s.å. i Luhango.

Karl Fredrik, f. 12.10.1784. Flyttade till Hollola som lantmätarlärling 1804. Korpral vid Asikkala kompani av Adlercreutzka regementet (1806). Rustmästare på extra stat med korprals lön 30.6.1806. Rustmästare vid Hauho kompani 2.7. s.å., ånyo vid Asikkala kompani 31.5.1807. Furir 18.7. s.å.-3.5.1808.[18] Sergeants avsked. Trädde i tjänst som fanjunkare vid Hauho kompani av 2. Finländska infanteriregementet på 1820-talet. Bodde 1831 i Asikkala och åtnjöt pension, »enl. uppgift sinnessvag.» Vidare öden okända. - Ogift.[19]

Eva Lovisa, f. 19.8.1787. Hushållerska. Död 9.1.1837 i St. Petersburg (Katarina). - Ogift.[20]

Kristina Margareta, f. tvilling 14.4.1790. Hushållerska. Död 1.2.1852 i Korpilax. - Ogift.[21]

Sofia Albertina, f. tvilling 14.4.1790, död 10.11.1793 i Luhango.

Hans Henrik, f. 3.8.1792, död 10.11.1793 i Luhango.

Helena, f. 1.8.1795. Hushållerska. Död 11.4.1827 i Jyväskylä. - Ogift.

 

Tab. 8.

Herman Reeth (son till Karl Gustav, tab. 7), f. (a.n.) 15.1.1776 i Luhango. Bosatt i Hollola 1802-13. Torpare i Luhango från 30.8. s.å. Korpral vid 2. Finska jägarregementet (1816). Av Åbo hovrätt förklarad ärelös genom dom 30.8.1816.[22] Död 1.1.1836 i Luhango. - G. 28.7.1812 i Hollola med Elisabet Siöö, f. 1.9.1778 i Luhango, död 26.4.1836 där, dotter till rotesoldaten, torparen Simon Siöö och Eva Eriksdotter.

Barn:

Magdalena Kristina, f. (a.n.) 10.5.1800 i Luhango, död 12.7. s.å. där.

Eva Elisabet, f. (a.n.) 11.5.1801 i Luhango. Hushållerska. Död 14.12.1837 i Luhango. - Ogift.[23]

Karl Gustav, f. (a.n.) 3.4.1804 i Hollola. Inhysing, dräng. Död 21.12.1834 i Luhango. - Ogift.

Maria Vilhelmina, f. (a.n.) 12.7.1806 i Hollola, död 3.2. 1812 där.

Henrika Amalia, f. (a.n.) i mars 1809 i Hollola, död 9.9. s.å. där.

Anders Johan, f. (a.n.) 9.10.1810 i Hollola, död 19.11. s.å. där.

Anders Johan, f. 30.9.1813 i Luhango. Lösdrivare. Död 2.10.1836 på Sveaborg. - Ogift.

Fredrika (Margareta), f. 21.7.1818 i Jyväskylä. Hushållerska. D. 30.9.1841 i Luhango. - Ogift.[24]

Herman, f. 18.4.1823 i Luhango. Dränggosse. Flyttade till Itis med betyg 13.11.1839, men icke återfunnen där. Vidare öden okända.

 

Tab. 9.

Johan Gabriel Reeth (son till Johan, tab. 6), f. 4.1.1747 i Sysmä. Flyttade som betjänt till Vasa före 1770. Soldat vid vargeringen av Österbottens infanteriregemente, vid nr 4 av livkompaniet 7.6. 1773, vid nr 1 där 2.3.1774, men åter överförd till vargeringen 7.6.1778. Avsked 1779. Hemmansägare i Korsholm s.å. Bodde 1781-84 i Luhango, men återvände till Korsholm. Död 30.7.1790 där. - G. 24.6.1770 i Korsholm med Maria Lall, f. 4.7.1741 där, död 14.11.1835 där, dotter till bonden Jakob Jöransson Lall och Brita Johansdotter.

Barn:

Johannes, f. 29.3.1771. Sockenskräddare, hemmansägare. Död 1808. Tab. 10.

 

Tab. 10.

Johannes Reeth (son till Johan Gabriel, tab. 9), f. 29.3.1771 i Korsholm. Sockenskräddare, sedan hemmansägare där. Deltog i folkresningen mot ryssarna vid tiden för plundringen av Vasa 1808. Död 29.12. s. å. i Korsholm. - G. 12.1.1800 där med Anna Maria Sabel eller Dalström i hennes första gifte, f. 26.1.1780 där, d. 26.5.1821 där, dotter till bonden, nämndemannen Abraham Abrahamsson Sabel (Dalström) och Maria Mickelsdotter.

Barn (födda i Korsholm):

Johan Erik, f. 15.7.1800. Hemmansägare, sexman. Död 1865. Tab. 11.

Abraham Anders, f. 17.9.1802, död 16.3.1804 i Korsholm.

Maria Kristina, f. 19.1.1805, död 27.3.1809 i Korsholm.

Abraham, f. 28.12.1806, död 22.10.1811 i Korsholm.

 

Tab. 11.

Johan Erik Reeth (son till Johannes, tab. 10), f. 15.7.1800 i Korsholm. Skräddare, pjäxskomakare, sedan hemmansägare där, sexman. Död 15.10.1865 i Korsholm. - G. 8.4.1822 där med Maria Katarina Berg, f. 24.6.1801 där, död 6.2.1855 där, dotter till bonden Johan Karlsson Berg och Maria Simonsdotter.

Barn (födda i Korsholm):

Johan, f. 26.1.1823. Hemmansägare. Död 1868. Tab. 12.

Herman, f. 1.7.1824, död 15.9. s.å. i Korsholm.

Herman Erik, f. 15.10.1825. Hemmansägare. Död 1893. Tab. 15.

Karl Arvid, f. 2.11.1827, död 11.1.1828 i Korsholm.

Karl, f. 4.3.1829, död 27.5.1830 i Korsholm.

Karl Viktor, f. 4.7.1830, död 8.10. s.å. i Korsholm.

Karl Magnus, f. 24.10.1831. Hemmansägare. Död 1886. Tab. 18.

Mikael, f. 28.8.1834, död 14.1.1835 i Korsholm.

Johan Erik, f. 16.9.1837, död 23.9. s.å. i Korsholm.

Richard, f. 29.12.1838. Handlande, guldgrävare. Död 1891. Tab. 19.

 

Tab. 12.

Johan Reeth (son till Johan Erik, tab. 11), f. 26.1.1823 i Korsholm. Hemmansägare där, sexman. Död 9.8.1868 i Korsholm. - G. 1) 23.1.1846 där med Anna Maria Holti, f. 6.6.1826 där, död 9.12.1856 där, dotter till hemmansägaren Anders Andersson Holti och Karolina Simonsdotter Fant; 2) 15.7.1860 med Eva Lisa Johanna Pasto, f. 2.8.1834 i Korsholm, död 2.6.1893 i Jeppo, dotter till hemmansägaren Johan Fredrik Pasto och Eva Andersdotter Norrgård.

Barn (födda i Korsholm):

1. Anders Johan, f. 17.9.1846, död 18.11. s.å. i Korsholm.

1. Karolina, f. 13.5.1848, död 30.9.1908 i Korsholm. - G. 17.5.1869 där med hemmansägaren Mikael Reinhold Eriksson Martola i hans andra gifte, f. 22.11.1826 där, död 26.12.1889 där.

1. Johannes, f. 29.8.1850. Hemmansägare. Död 1907. Tab. 13.

1. Anna, f. 16.12.1851, död 24.6.1853 i Korsholm.

1. Bernhard, f. 18.4.1853, död 18.2.1855 i Korsholm.

1. Maria, f. 15.12.1855, död 27.11.1890 i Korsholm. - G. 22.7.1877 där med hemmansägaren Isak Eriksson Back, f. 1.2.1855 där, d. 10.5.1915 där.

2. Edla, f. 3.3.1861, död 15.2.1892 i Korsholm. - Ogift.

2. Edmund, f. 27.11.1862, död 8.3.1863 i Korsholm.

2. Olivia, f. 21.12.1863, död 10.5.1866 i Korsholm.

2. Hilma, f. 21.2.1865, död 11.4.1884 i Korsholm. - Ogift.

2. Uno Ansgarius, f. 4.2.1867. Möbelsnickare, husägare. Död 1917. Tab. 14.

2. Ida Matilda, f. 28.8.1868, död 4.6.1942 i Jeppo. - G. 16.9.1888 i Korsholm med småbrukaren Johan Adolf Adolfsson Backlund, f. 12.2.1865 i Jeppo, död 2.1.1949 där.

 

Tab. 13.

Johannes Reeth (son till Johan, tab. 12), f. 29.8.1850 i Korsholm. Hemmansägare där. Död 22.3.1907 i Korsholm. - G. 15.12.1872 där med Ulrika Maria Braxenholm eller Finne, f. 22.12.1849 där, död 30.6.1937 där, dotter till inhysingen Herman Johansson Braxenholm (Finne) och Anna Lisa Isaksdotter Ahlskog.

Barn (födda i Korsholm):

Maria Adelina, f. 20.1.1873, död 20.7.1874 i Korsholm.

Johan Emil, f. 10.5.1874, död 6.3.1876 i Korsholm.

Adelina Kristina, f. 24.7.1876, död 7.11.1959 i Korsholm. - Ogift.

Emilia Maria, f. 3.6.1878. Emigrerade till U.S.A. 1897. Död 23.2.1913 i Gardner, Mass. - G. 27.6.1908 där med skräddaren (Johan) John Edvin Sundholm i hans första gifte, f. 25.3.1878 i Vasa, död 15.12.1945 i Gardner.

Irene Sofia, f. 7.12.1880, död 19.1.1907 i Vasa. - G. 4.10.1902 i Korsholm med skomakaren Johan Johansson Berg, f. 24.11.1872 där, försvann 1950, dödförklarad av Vasa rådstugurätt från 1.1.1963.

Edit Borghild, f. 18.8.1883, död 2.1.1885 i Korsholm.

(Johan) John Emil, f. 9.5.1888. Emigrerade till U.S.A. 1904. Gruvarbetare. Död 27.6.1952 i Seattle, Wash. - G. 2.6.1917 i Spokane, Wash. med Karin Lovisa (Louise) Nylund i hennes andra gifte, f. 24.7.1883 i Munsala, död 20.9.1931 i Renton, Wash., dotter till hemmansägaren Matts Mattsson Nylund eller Karf och Karin (Kajsa) Johansdotter Nygård.

 

Tab. 14.

Uno Ansgarius Reeth (son till Johan, tab. 12), f. 4.2.1867 i Korsholm. Emigrerade till Sverige och vidare till U.S.A., möbelsnickare och husägare där. Död 13.1.1917 i Gardner, Mass. - G. 27.2.1897 där med Amanda Sten, f. 14.8.1872 i Korsholm, emigrerade till U.S.A. 1889, död 27.8.1943 i Worcester, Mass., dotter till hemmansägaren Herman Mattsson Sten och Fredrika Vilhelmina Andersdotter Skur.

Barn (födda i Gardner):

Helga Viola, f. 30.10.1897. - G. 17.2.1917 i Troy, N.H. med mjölkdistributören James Bernhard Crane, f. 11.3.1896 i Leominster, Mass. De bor i Leominster.

Vera Victoria, f. 24.1.1900, död 8.4.1935 i Fitchburg. Mass. - G. 9.11.1917 i Leominster med konduktören Charles Anderson i hans första gifte, f. 26.8.1891 i Roxbury, Mass., död 2.8.1962 i Brookline, Mass., frånskilda 6.5.1931 i Worcester.

Uno Alexander, f. 12.9.1902. Underofficer i amerikanska flottan, sedan småbrukare. - Ogift. Bosatt i Clatskanie, Ore.

Eva Aurora, f. 28.3.1905. - G. före (27.8.) 1943 med Warren Phinney, Portland, Me.

Aina Amanda, f. 8.12.1907, död 1.9.1959 i Leominster. - G. 26.12.1936 där med försäkringsagenten Martin Francis Lanigan i hans första gifte, f. 25.3.1905 där. Bosatt i Leominster.

 

Tab. 15.

Herman Erik Reeth (son till Johan Erik, tab. 11), f. 15.10.1825 i Korsholm. Hemmansägare där. Ansökte 24.9.1886 om introduktion på Finlands riddarhus, men ansökan avslogs 29.11. s.å. Död 16.2.1893 i Korsholm. - G. 15.4.1857 där med Anna Beata Vaxlax, f. 12.2.1834 där, död 25.6.1908 där, dotter till hemmansägaren Isak Henriksson Vaxlax och Margareta Elisabet Munk.

Barn (födda i Korsholm):

Emil Arvid, f. 31.7.1862. Hemmansägare. Död 1918. Tab. 16.

Herman Verner, f. 28.5.1864. Emigrerade till U.S.A., pälsjägare, guldgrävare och gruvarbetare där. Död 26.1.1948 i Akiak, Alas. - Ogift.[27]

Teodor, f. 15.9.1867. Borgmästare. Död 1927. Tab. 17.

Richard, f. 14.7.1872. Besökt Vasa svenska lyceum 1885-90. Emigrerade till U.S.A. 1898, maskinist och gårdsägare där. Död 8.8.1941 i Auburn, Mass. - G. 4.9.1898 i Vasa med Emilia Sofia Gädda, f. 18.2.1873 i Korsholm, död 5.3.1958 i Auburn, dotter till hemmansägaren Johan Johan-Gabrielsson Gedda och Maria Henriksdotter Holm.

 

Tab. 16.

Emil Arvid Reeth (son till Herman Erik, tab. 15), f. 31.7.1862 i Korsholm. Hemmansägare där. Död 3.11.1918 i Korsholm. - G. 31.12.1887 där med Hilma Amanda Hannus, f. 23.1.1863 i Lappfjärd, död 27.2.1932 i Närpes, dotter till skeppsbyggmästaren Matts Mattsson Hannus och Sofia Samuelsdotter.

Barn (födda i Korsholm):

Hilma Irene, f. 10.4.1889, död 11.7.1893 i Korsholm.

Gerda Kristina, f. 29.4.1892, död 28.7.1959 i Tammerfors. - G. 14.1.1912 i Korsholm med prokuristen Karl Johan Juselius, f. 9.4.1892 i Munsala. Bosatt i Tammerfors.

Anna Verna, f. 29.9.1894. Emigrerade till Kanada 1927. Död 29.3.1960 i Portland, Ore. - G. 14.7.1934 i Burnaby, B.C. med sågarbetaren (Juho Oskar Konster) John Oscar Jackson i hans första gifte, f. 4.9.1902 i Jurva. Bor i Portland.

Irene Alina, f. 26.10.1897. Bor i Korsholm. - G. 12.4.1925 där med jordbrukaren Hugo Verner Sabel, f. 1.6.1893 där, död 9.2.1968 där.

Elin Amanda, f. 13.9.1899. Folkskollärarinna vid Helsingfors Svenska folkskolor, avgått med pension. - Ogift. Bor i Korsholm.

Ellen Regina, f. 22.9.1901, död 19.2.1943 i Vasa. - G. 6.8.1930 i Korsholm med slöjdläraren Emil Andersson Jofs i hans första gifte, f. 13.4.1892 i Solf, bor i Vasa.

Ingrid Sofia, f. 18.7.1907. Bosatt i Helsingfors. - G. 4.6.1932 i Korsholm med affärsmannen Poul Hartmuth Poulsen, f. 1.11.1908 i Vasa, död 29.7.1963 i Helsingfors.

 

Tab. 17.

Teodor Reeth (son till Herman Erik, tab. 15), f. 15.9.1867 i Korsholm. Student (österb.) i Helsingfors från Vasa Svenska lyceum 2.6.1889. Kameralexamen 19.12.1891. Extrakopist i senatens ekonomiedepartement 15.1.1892. Allmän rättsexamen 8.12.1894. Auskultant i Vasa hovrätt 13.12. s.å. Vice häradshövding 20.12.1897. Borgmästare i Kaskö 16.2.1900. På egen begäran avsked 11.1.1902. Inskriven i Åbo hovrätt 24.9. s.å. Juridisk ledamot och sekreterare i uppbådsnämnden för landskapet Åland 1.3.1919 -1.7.1923. Ordningsman i Mariehamn 27.5.-19.7.1920 och 3.9. s.å.- 21.10.1921. Tf. yngre kanslist vid polisinrättningen i Helsingfors 1.10.1923.[25] Död 3.1.1927 där. - G. 25.2.1899 i Tammerfors med Fanny Emilia Wesander, f. 20.5.1865 i Åbo, död 6.10.1940 i Helsingfors, dotter till bokhandlaren Karl Emil Ferdinand Wesander och Helena Juliana Bäck i Finland.

Barn:

Hans Hilding Herman, f. 22.1.1900 i Vasa. Deltog i frihetskriget 1918 vid Nylands dragoner. Frmed 1, Mmed 18. Student (nyl.) i Helsingfors från Åbo Svenska lyceum 28.5.1920. Studerade juridik. Död (i sviterna av en krigsskada) 30.12.1922 i Grankulla. - Ogift.[26]

 

Tab. 18.

Karl Magnus Reeth (son till Johan Erik, tab. 11), f. 24.10.1831 i Korsholm. Besökt skola i Vasa. Hemmansägare i Korsholm. Död 11.2.1886 där. - G. 1) 2.11.1853 där med Ulrika Norrgård, f. 21.2.1830 där, död 29.2.1872 där, dotter till hemmansägaren, nämndemannen Matts Johansson Norrgård och Anna Lisa Galt; 2) 10.10.1873 där med Josefina Åkerman, f. 26.2.1847 i Korsholm, död 7.12.1934 i Vasa, dotter till glasmästaren Gustav Erik Åkerman och Lovisa Mikaelsdotter Hjort.

Barn (födda i Korsholm):

1. Anna Maria, f. 10.2.1854, död 22.1.1921 i Korsholm. - G. 28.1.1873 där med maskinisten Axel Karl-Johansson Teir, f. 28.12.1852 i Lappfjärd, död 3.11.1915 i Korsholm.

2. Rosa Josefina, f. 7.5.1874, död 28.9.1957 i Vasa. - G. 27.10.1895 i Korsholm med gårdsägaren Julius Enegrén, f. 25.6.1873 där, död 15.6.1955 i Vasa.

2. Karl Rudolf, f. 17.12.1865, död 4.4.1893 i Korsholm. - Ogift.

 

Tab. 19.

Richard Reeth (son till Johan Erik, tab. 11), f. 29.12.1838 i Korsholm. Besökt skola i Vasa. Handlande där. Emigrant i U.S.A. 1860-77, ånyo 1890, guldgrävare där. Död 15.7.1891 i Kalifornien. - G. 19.8.1880 i Vasa med Charlotta Vilhelmina (Mimmi) Nyfors i hennes första gifte, f. 3.10.1885 där, död 19.10.1933 där, dotter till skomakaren Gustav Vilhelm Nyfors och Karolina Rönnberg.

Barn (födda i Vasa):

Elin, f. 24.8.1881, död 8.12. s.å. i Vasa.

Richard Joel, f. 13.7.1883, död 9.3. 1891 i Vasa.

Anselm, f. tvilling 20.4.1885, död 11.3.1891 i Vasa.

Gerda Adelina, f. tvilling 20.4.1885, död 11.3.1891 i Vasa.

Verna Vilhelmina, f. 20.3.1889, död 21.3.1891 i Vasa.

 

[1] RAMSAY, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, Helsingfors 1909-1916, ss. 331-333.

[2] ELGENSTIERNA, Svenska adelns ättartavlor VI, Stockholm 1931, ss. 187-190.

[3] RANCKEN, Ätten Reeth n:o 598, en liten bit adelshistorie och bidrag till en genealogi å svenska riddarhuset, Wasa 1884. Utredningen trycktes först i olika nummer av Wasa Tidning 1882 och 1883.

[4] RA: Senatens ekonomiedepartement, akt 1086/175 S.D. 1886. Riddarhusdirektionens protokoll 1881-1888, ss. 138-139.

[5] RA: Borgå och Hollola härads dombok 1674: 745v; 1675: 719; Generalregistret över bosättningen i Finland: Lampis, Hietais 1678-1681.

[6] Svenska riddarhusets arkiv: Originalgenealogier, Litt. R.

[7] RA: Militaria II : 2 och 12 (Åbo läns infanteriregemente, rullor 1759, 1768).

[8] RA: Generalregistret över bosättningen i Finland: Sysmä.

[9] FALCK, Släkterna Falck i Hollola, Genos 1972, s. 106, not.

[10] E[MIL] N[ERVANDER], Menneiltä ajoilta. Eräs suomalainen aatelis-suku katoaa erämaahan. Helsingin kaiku 1909, ss. 365 ff.

[11] RA: Militaria I I : 3-5 (Åbo läns infanteriregemente, rullor 1775-1790).

[12] SKrA: Nylands och Tavastehus läns dragonregemente, generalmönsterrulla 1735 (mikrofilm WA 1234 i RA).

[13] RA: y 3 (1733), s. 84.

[14] Enligt de handlingar som knöt sig till introduktionsansökan 1886 (not 4 ovan) hade Johan Reid dessutom döttrarna Anna Margareta, gift med »bondesonen Johan Larsson», och Helena Kristina, gift med »en guldsmed från Astrachan». Dessa sentida uppgifter som inte vinner stöd i samtida källor, förefaller föga troliga.

[15] Alexander Reeth (tab. 6) hade med Maria Adamsdotter u.ä. döttrarna Maria Elisabet, f. 2.1.1775 i Luhango, död 11.6.1778 där, och Anna Kristina, f. 30.6.1777 i Luhango, död 17.6.1778 där.

[16] Karl Gustav Reeth (tab. 7) hade med »Anna från Kuhmois» u.ä. dottern Valborg, f. 10.5. 772 i Padasjoki.

[17] Katarina Elisabet Reeth (tab. 7) hade u.ä. dottern Maria Vilhelmina, f. 26.3.1802 i Luhango.

[18] AMINOFF, Nyuppsatta truppförband i Finland 1770-1808, Helsingfors 1971, ss. 246 och 252.

[19] Karl Fredrik Reeth (tab. 7) hade u.ä. med soldatänkan Elisabet Pettersdotter sonen Fredrik, f. 26.9.1817 i Asikkala, död 9.11.1819 där, och med Helena Adolfsdotter sonen Karl Fredrik, f. 22.8.1818 i Asikkala, död 17.6.1819 där.

[20] Eva Lovisa Reeth (tab. 7) hade u.ä. barnen Karl Gustav, f. 5.11.1822 i Luhango, död 24.11. s.å. där, och Eva Lovisa, f. 1824, död 27.2.1834 i Luhango.

[21] Kristina Margareta Reeth (tab. 7) hade u.ä. sönerna Gustav Robert, f. 10.12.1814 i Luhango, död 17.12. s.å. där, och Johan Edvard, f. 17.3.1816 där.

[22] Avskrift i riddarhusdirektionens arkiv.

[23] Eva Elisabet Reeth (tab. 8) hade u.ä. barnen Benedikta Vilhelmina, f. 12.8.1831 i Luhango, och Karl, f. 6.3.1836 i Luhango, död 7.3. s.å. där.

[24] Fredrika (Margareta) Reeth (tab. 8) hade u.ä. dottern Maria Helena, f. 20.7.1841 i Luhango.

[25] HOLMBERG, Finlands jurister, Helsingfors 1926, s. 131 f.

[26] BOSTRÖM, Sankarien muisto, GSS V, Helsinki 1927, s. 646.

[27] Herman Verner Reeths (tab. 15) självbiografiska anteckningar har publicerats i ANDERS MYHRMAN, Emigrantbiografier IV, Åbo Akademis biblioteks stencilserie 11, ss. 34-61.

 

Selostus

Reeth-suvun myöhäispolvet. Luhangan säteriratsutilan omistaja ja Luhangan kappeliseurakunnan perustamisen isä, kornetti Alexander Magnus Reid sai 1766 sukunsa merkityksi Ruotsin ritarihuoneeseen 1653 aateloidun Reid-suvun haaraksi. Hän kuoli naimatonna 1673, mutta virheellisin perustein aateliseksi merkitty suku jatkui kahdesta hänen vanhemmasta veljestään. Vehkalahtelaisesta korpraalista Karl Gustav Reidestä (n. 1694-1743) polveutuu Varsinais-Suomeen asettunut sotilashaara (artikkelin taulut 3-5), jonka miespuoliset jäsenet häviävät tuntemattomiin kohtaloihin 1700-luvun loppuvuosina. Toinen veli oli Luhangan isäntä Johan Reid (n. 1710-1753). Hänen pojistaan kersantti Karl Gustav Reeth (1745-1796) tuli Luhangan isännäksi. Hänen sukuhaaransa (taulut 7-8) kaksi viimeistä miesjäsentä häviää kirkonkirjoista 1830-luvulla. Johanin toinen poika, sotamies Johan Gabriel Reeth (1747-1790) muutti Mustasaareen. Hänen sukuhaaransa (taulut 9-19) on levinnyt Yhdysvaltoihin; se ei enää elä Suomessa mieskantaisena. Hänen pojanpojanpoikansa talollinen Herman Erik Reeth (1825-1893, taulu 15) anoi 1886 sukunsa merkitsemistä Suomen ritarihuoneeseen, mutta anomus hylättiin.

 
Genos 45(1974), s. 96-110

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1974 års register | Årgångsregister