GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Jakob Ruuths släktanteckningar

Translator LOVE KURTÉN, Helsingfors

I Barthold Ruuths arkiv, vol. 24 (mikrofilm FR 487) ingår i original och senare avskrift släktanteckningar som gjorts av rådmannen i Viborg Jakob Bertilsson Ruuth, död 1629. De innehåller inte bara en mängd kompletterande data om Jakob Ruuths syskonkrets och föräldrar, utan också några överraskande och hittills förbisedda uppgifter om morfaderns, Enevaldus Sigfridis, härstamning. I sak är bägge exemplaren av samma innehåll fastän de ortografiskt skiljer sig från varanda. Avskriften, vars text framträder tydligare på mikrofilmen, har följande lydelse:

 

"Min Saligh Murekiär Christina Envalds dotter födhes thedh åhredt 1567 här I Wijborgh. Hennes fahr Herr Enevaldh eller Theobaldus Sigfridi, som haffuer först waridt Scholmestare och Sädhan kyrckieherden här I Wijborgh, der han bodhe Schulen och församblingen Gudschligen och berömligen uthi een Rundt Tijdh förestådh hafwer. Han hafwer waridt Bördigh aff Sötschubij i Hellsingh Såcken, den Nambn kunnige Stådthollerens här upå Wijborgh Jacob Henrichssons till Sijnnbij Sijsterson, hwilken bleff bördigh på Synnbij Uthi Sijnnbij Såcken i Råssborgs lähn, der ifrån och hennes fadher Sijster Hustru Gertrudh saligh Her Hindrikes uthi Pijtus uthkommen war. Hennes Moder wahr Anna Larsdotter Teitt af Pernå Såcken uthaff den hederligen slechten som ähr nucksamth kunnicht. Hafwer hon och hafft 5 Sijskon hon den Siete 2 Söner och 4 döttrar, af hwilken de 5 i pestilentien som då war afsomnadhe är och hon allena Igenblefuen huilken sedhan upå sitt femtondhe åhr då man skref 1582 denn Edle och Wälbördige Bertill Person Ruuth thill Echtte hustru är worden geffen, dher dhe nu wedh Pass 38 Åhr kärligen och wäll tillsammans hafwa lefuat och afladh 4 söner och Een dotter tillhopa. Och då Wår Herre kalla min S. Murkär war hon 53 åhr gammal och då schreffs 1620 den 4 August om Mårgon millan Ett och Thu. Gundh förlähne henne Een Christeligh Upståndelse uppå den Ötersta dagen. Uppå siuende Åhredt effter min S. Murkärs Brijlop är min Brodher Johan födh tha man schreff 1589 och thre åhr ther effter ähr min Syster Anna födh då man schreff 1592 Och tre åhr dher effter är jagh född thå man skreff 1595 ottå dagar före Jacobi dagh, upå en fredagh klåckan 6 om Mårgon, och tre åhr der effter ähr min bror Petter Ruuth fött thå man sckreff 1598 och tree Ahr ther effter är min broor Enewaldh Ruuth fött thå man schreeff 1601.

Min Saligh Murekes Lickh Predikan giurdh Ehrwürd. Herren Magister Oloff Elimeus.

Thesse effter schriffne bårå min S. Murkär till hennes Legerstadh: Herman Böcke, Berent Piper, Hans Rooth, Hans Strolman, Paulus Strålman, Tielman Hobers, Bertill Jöransson och Hans Tesch.

NB. Saligh Murs Bellte som min far gaff ott migh vough 41 lådh föruthan ledher och der wahr 11 Stijcken."

 

I avskriften finns ytterligare två tillägg, som saknas i orginalexemplaret: "Min sahl. Faar Faars Liehpredikan hafwer warit ... Obiit Ao 1630 effter Michaeli Måndag Morgon" och "Min sahl Fadhers Liechpredikan hafwer warit... Obiit A:o 1629 den 19 januarius om Mondagz Natten emoot Tisdagen emoot Morgon." Här kan naturligtvis inte Jakob Ruuth vara skribenten, tilläggen måste ha gjorts av något av hans barn.

Nedanstående tabell återger anteckningarnas genealogiska innehåll:

släkttavla

Uppgifterna om årtal och data är nästan genomgående nya. Eftersom Jakob Ruuth bland syskonen nämner varken Göran eller Brita, måste de tydligen strykas ur tab. V av utredningen i Frälsesläkter.

Det finns ingen anledning att betvivla riktigheten i upplysningarna om syskonen och föräldrarna. Däremot kan naturligtvis minnesfel eller missuppfattningar förekomma i uppgifterna om mera avlägsna släktled. Oriktigt förefaller påståendet att Jakob Henriksson "blev bördig på Sjundby" - i själva verket härstammade han ju från den helt anspråkslösa frälsegården Kalmusnäs i Kimito, och då han föddes ägdes Sjundby ännu av hans morbror Henrik Ragvaldsson. Den vedertagna utredningen av Jakob Henrikssons släkt ger intet stöd åt uppgiften att ståthållaren haft en svåger Sigfrid som kunde ha varit far till Enevald Sigfridi. Framställningen i Frälsesläkter är visserligen delvis felaktig: hustru Elin i Sarvvik var inte syster till Jakob Henriksson utan till dennes kusin Lasse Henriksson, Margareta var tydligen gift med Erik Olsson i Pojoby i Bjärnå och Bertel Henrikssons hustru, som måste ha varit född på 1520-talet, kan inte ha varit dotter till Enevald Sigfridi.[1] Det sistnämnda misstaget, som Jully Ramsay i likhet med de två föregående citerat ur Palmskölds samling på svenska Riddarhuset, tyder på att upphovsmannen till denna äldre källa varit medveten om att Enevald på något sätt var befryndad med Sjundbysläkten och därför placerat honom på ett "ledigt" ställe i släkttabellen. Men han är uppenbarligen inte heller, som Jakob Ruuth menar, systerson till Jakob Henriksson.

Däremot har Jakob Henriksons moster Kerstin Ragvaldsdotter varit gift med en Sigfrid i Sötskog (Sjöskog) och i det äktenskapet haft en son Anders Sigfridsson och en till namnet okänd dotter. Denna uppgift hos Palmsköld kompletteras av Brenner, som har utrett att Kerstin var gift två gånger, först med Sigfrid Larsson och därefter med en Jakob, i vilket senare äktenskap hon hade sonen "Hans Jakobsson i Helsinge".[2]

Anders Sigfridsson påträffas redan i den äldsta jordeboken och finns omnämnd i fogderäkenskaperna ännu år 1585. Hans hemman var stort - 22 alnar - och välbärgat: taxerad för hela 270 mark kommer Anders Sigfridsson i Sötskog på tredje plats i 1571 års silverkskatteregister över Helsinge. I en inlaga år 1623 förklarar hans sonson korpralen Matts Thönneson att "hans förfäder av framfarna konungar förvärvat i Söteskog en gård (och i Ripuby en gård) i Helsinge", men breven hade förkommit i ryske fejden.[3] Socialt och ekonomiskt hade släkten en sådan ställning att en bror till Anders Sigfridsson, Enevaldus Sigfridi, kan tänkas ha blivit präst och en syster, Gertrud Sigfridsdotter, gift med en prästman. Och här måste de båda syskonen placeras om man alls tillmäter Jakob Ruuths utsago någon trovärdighet, ty på annat sätt kan de inte förenas med Sjundbysläkten.

En omständighet som onekligen talar för framställningen i släktanteckningarna är att endast den kan förklara varför den med Sjundbysläkten likaså lierade Erik Arvidsson kallade Sigfrid Henriksson Sarfve "min frände"[4] ; Sarfve skulle ju ha varit dotterson till Kerstin Ragvaldsdotter på Sjundby. Och av samma orsak kunde Henrik Olofsson Stubbe, Sarfves systerson, kalla Ture Stålarms döttrar "mina förvanter".[5]

Egentligen behövs bara en lätt retuschering av Jakob Ruuths hågkomster för att göra dem helt logiska: han borde ha kallat Enevald Sigfridi "Jakob Henrikssons syskonbarn", inte systerson. I tabellen ovan skall således N.N. Henriksdotter bytas ut mot Kerstin Ragvaldsdotter. Att Jakob Ruuth gör denna förväxling i en generation fyra led tidigare än hans egen är ursäktligt. Kronologiskt kan resonemanget väl försvaras: Anders Sigfridsson är redan år 1542, tydligen som helt ung man, skriven för gården i Sötskog, och den förmodade brodern Enevald omtalas första gången som prästman/skollärare 1543. Rent geografiskt kan också systern Gertrud Sigfridsdotter inpassas i sammanhanget. Hennes man Henricus Jacobi ägde en gård just i Viborg, där Enevaldus Sigfridi levde och verkade. Och slutligen förklarar denna släktskap varför Enevald sägs vara "af adel".[6]

 

[1] GSA 37, Jarl Gallén, Spårar och Silfverspårar, ss. 215-216.

[2] Alf Brenner, Sjundeå sockens historia II s. 30.

[3] RA 3623:27.

[4] Genos 1974, Sarfve, s. 6.

[5] RA Karelska lagsagans dombok ä 1:30 v.

[6] Jully Ramsay, Frälsesläkter, s. 356.

 

Selostus

Jakob Ruuthin sukumuistiinpanot. Barthold Ruuthin Ruotsissa säilyneestä arkistosta löytyy Viipurin raatimiehen Jakob Bertilinpoika Ruuthin (1595 -1629) muistiinpanoja suvustaan. Ne täydentävät J. W. Ruuthin tietoja Jakobin isän perheestä Ramsayn teoksessa Frälsesläkter ja osoittavat, että siinä mainitut Göran Ruuth ja Brita Bertilintytär eivät kuuluneet tähän perheeseen. Muistiinpanoissa kerrotaan myös Jakobin äidinisän, Viipurin kirkkoherran Enevaldus (eli Theobaldus) Sigfridin (k. 1570) sukuperästä, mutta tiedot siitä eivät voi olla täysin oikeita. Hänen isänsä oli Sigfrid Larsinpoika Helsingin pitäjän Sötskogin (Seutulan) kylässä ja hänen äitinsä Kerstin Ragvaldintytär kuului Sjundbyn sukuun. Enevalduksen veli Anders Sigfridinpoika (eli 1585) peri isänsä tilan Sötskogissa, Näiden veljesten sisar Gertrud Sigfridintytär oli Pyhtään kirkkoherran Henricus Jacobin (k. n. 1591) vaimo.

 
Genos 49(1978), s. 113-116

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1978 års register | Årgångsregister