GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Ätten Tessins härkomst.

Eric von Born

Inledning.

Den mest framstående man, som staden Stralsund under tidernas lopp skänkt den svenska staten, var utan tvivel den vid unga år till Sverige utvandrade byggnadsarkitekten Nicodemus Tessin d. ä., fader till arkitekten Nicodemus Tessin d. y., vilken uppförde kungliga slottet i Stockholm, och farfader till den kände svenske statsmannen och medlemmen av hattpartiet, sändebudet, överhovmarskalken, lantmarskalken greve Carl Gustaf Tessin. Ättlingarna av Stralsunds patriciersläkter ha vanligen utmärkt sig genom administrativ läggning, rättskaffenhet, omutlig arbetskraft och social pliktkänsla samt framåtanda; och dessa egenskaper påträffa vi i koncentrerad form hos den man, som säkerligen var en av Stralsunds främste män och tillika blev fader till Sveriges störste och världsberömde arkitekt.

Men sällan har en genealog, som sökt utröna en betydande mans förfäder, stött på ett större virrvarr av släkttrådar och varandra motsägande uppgifter som här vid granskningen av den Tessinska ättens stamträd. Icke mindre än ett tiotal versioner angående ättens ursprung ha varit i omlopp; och fyra olika stamträd, som alla åberopa äkthet, framträda jämsides med varandra. Den genealogiska vetenskapen utmärkte sig under tidigare sekler tyvärr alltför ofta genom strävanden, som gingo ut på att låta den spekulativa intuitionen i stället för den exakta forskningen tala. Man byggde hart när ohållbara bryggor och fann en ära i att upptäcka fiktiva släktskapsförbindelser och okulerade utan betänksamhet mindre släktgrenar på större ätteträd med liknande namnbeteckningar. Omsider har man likväl kommit därhän, att man mer och mer begynt bannlysa de ohållbara hypoteserna ur genealogiska handböcker och tidskrifter. Ofta har det dock visat sig vara mycket svårt att komma ut ur de släktlabyrinter, dit tidigare skedens mindervärdiga forskning fört oss in. Följande undersökning har till ändamål att visa, mot vilka svårigheter den exakta genealogiska forskningen har att kämpa, innan den med tillhjälp av logiken, som är tankelivets tvingande »spanska stövel», kan ernå ett positivt resultat.

 

Källorna.

Fyra kända släkter finnas eller ha funnits, vilka bära eller burit namnet Tessin, nämligen:

1) Patriciersläkten Tessin i Stralsund.

2) Den svenska adliga ätten Tessin med en grevlig avläggare.

3) Den sydtyska friherrliga ätten von Tessin, som finnes upptagen i den tyska Gotha-kalendern.

4) Den nordtyska juristsläkten von Tessin.

Av dessa fyra släkter bära de tre förstnämnda en hjort såsom sköldemärke, och deras inbördes släktskap skall i denna avhandling bevisas. Den fjärde släkten säges ha burit ett lejon i vapnet, och har dess samband med patriciersläkten icke med absolut säkerhet kunnat påvisas, ehuru detta samband är möjligt.

Såsom primära källor för forskningarna ha anlitats: Patricier-registret i Stralsunds Rådhusarkiv, upprättat av borgmästaren Dinnies under senare hälften av 1700-talet, jämte stadens kyrkböcker och andra förteckningar; handlingar i Svenska Riddarhusets arkiv, tidigare publicerade uppgifter ur Riksarkivet samt bouppteckningar i Stockholms Rådhusarkiv; Familjekrönikan för de tyska friherrarna von Tessin; den år 1732 utgivna levnadsbeskrivningen för direktören för den pommerska hovrätten, Bernhard von Tessin. Sekundära källor ha med avsikt icke anlitats, ehuru Ragnar Josephsons arbete »Tessin», förra delen, Stockholm 1930, blivit granskat.

 

Släktens ursprung.

En tidigare gängse utbredd uppfattning var den, att släkten Tessin skulle vara av schweizisk extraktion och skulle härstamma från kantonen Tessin i Schweiz. Denna uppfattning är fullständigt ohållbar och är att anse som en fantasiprodukt[1]. I Pommern och Mecklenburg finnas icke mindre än 4 orter med namnet Tessin; och om man nödvändigtvis vill härleda släktnamnet från en geografisk vokabulär, borde man hålla sig till de orter med namnet Tessin, som befinna sig nära eller inne i släktens första kända rotmark. En annan version är den, att de svenska byggnadsarkitekterna Tessins förfäder skulle ha varit italienare. Denna hypotes är lika ohållbar. Italienska är språket i kantonen Tessin; och såväl den äldre byggnadsarkitekten Nicodemus Tessin, stamfader för den svenska ätten, som hans yngre broder Nicolaus Tessin, stamfader för de tyska friherrarna von Tessin, ha besökt de italienska länderna och områden med detta språk, men något stöd för åsikten om italienskt ursprung finnes icke. Den svenske byggnadsarkitekten reste år 1651 genom Italien för att studera dess konst; och brodern Nicolaus var en tid anställd i republiken Venezias tjänst, men därmed äro endast tillfälliga italienska relationer påvisade.

En ny version är den, att släktnamnet Tessin skulle härleda sig från den slaviska beteckningen för »idegran», som på polska heter »Tisune». Denna hypotes, som bl.a. upptagits av Josephson i ovannämnda verk, stöder sig på det faktum, att den trakt av Pommern, dit Tessinarnas släktrötter kunna följas, mellan sjätte och elfte seklet kommit i slaviska folkstammars hand och först därefter långsamt germaniserades av tyska stammar. Josephson framhåller, att släkten Tessin sålunda kunde ha uppstigit ur dunklet av den slaviska massan under den tidigare medeltiden för att sedan stiga i höjden i det germaniserade Pommern, och att släktens slaviska ursprung skulle återspeglas i namnet. Vi ha emellertid ingen möjlighet att undersöka, huruvida släktens arvmassa ursprungligen varit vendisk-slavisk eller tysk-germansk, och det synes mera förnuftsenligt, att söka namnet Tessins härledning från någon av orterna Tessin än från det polska Tisune eller idegran. Om sålunda hypotesen om ett slaviskt ursprung måste förkastas, gäller detta i minst lika hög grad för den i den sydtyska familjekrönikan upptagna förklaringen, att släkten Tessin varit av svensk börd, och att den redan år 1396 under Erik av Pommerns tid invandrat till Sverige, där den hetat »von Tetzen». Man sökte tidigare med förkärlek efter en utländsk namnstämpel för släkter, enär det utländska ansågs för finare än det inhemska; och en dylik genealogisk inställning har lett till otaliga misstag, bland vilka såsom ett kuriosum kan nämnas, att avkomlingar av patriciersläkten Engelbrecht i Stralsund och Greifswald tro sig vara avkomlingar av Engelbrekt Engelbrektsson. Hypotesen om en svensk härstamning, som endast stöder sig på muntlig tradition och upptagits i ett med felaktigheter behäftat, handskrivet tyskt stamträd, måste sålunda helt och hållet förkastas.

Vidare har framhållits, att Tessinarna i Pommern alla skulle leda sin härkomst från en urgammal riddarsläkt Tessin därstädes, vilken framträdde på 1200-talet bl.a. genom Nicolaus de Tessin, vilken var borgmästare i staden Wollin och år 1299 var vapendragare för hertig Bogislav X av Pommern (se levnadsbeskrivningen för Bernhard v. Tessin o. jfr. Josephson). Namnprefixet »de» torde emellertid icke obetingat kunna anses såsom bevis på någon riddarvärdighet, enär det också kunde innebära en namngivning av hemorten. Då släkten Tessins förste med säkerhet kände stamfader levde i början av 1500-talet och inga kända bärare av namnet Tessin kunna spåras under de två närmast föregående seklen, måste hypotesen om härstamning från den gamla riddarsläkten, om en sådan överhuvudtaget funnits, lämnas därhän.

Såsom en sjätte hypotes må anföras den i familjekrönikan för de sydtyska friherrarna von Tessin intagna uppgiften om att släkten efter återvandring eller utvandring från Sverige skulle ha innehaft godset Grubenhagen i Vorpommern och där blomstrat under 1500-talet såsom adlig godsägarsläkt. Enligt denna krönika skulle stamfadern ha varit Ernst von Tessin, gift med Margaretha von Normann, och år 1566 boende på Grubenhagen. Inga uppgifter i de pommerska källorna bekräfta likväl detta; och då det i krönikan uttryckligen säges, att godset Grubenhagen under trettioåriga kriget förstördes och släktarkivet förintades, måste dessa på muntliga upplysningar beroende senare nedskrivna anteckningar anses för ytterst osäkra. Kanhända kunde uppgiften om Grubenhagens förstöring år 1640 tydas sålunda, att det förlorades långt tidigare varefter släkten inflyttat till Demmin, där den har sina första med full säkerhet kända rötter. I varje fall kan Ernst von Tessin strykas såsom säker stamfader för den i Sydtyskland blomstrande ätten von Tessin, men hans i krönikan upptagne ättling Nicodemus von Tessin, gift med Maria von Velden, är tvivelsutan identisk med den Nicodemus Tessin, som enligt patricierregistret var bosatt i Stralsund, där han avled år 1632 efter ingånget, barnrikt äktenskap med Maria zum Felde. Den äldre byggnadsarkitektens föräldrar voro enligt nedanstående forskningsresultat ävenledes nämnde Nicodemus Tessin, gift med Maria zum Felde. Namnen »vom Felde», »zum Felde» och »von Velden» äro självfallet identiska. Det enda, som vi alltså med säkerhet kunna kvarhålla ur ovannämnda familjekrönika med avseende på Tessinarnas ursprung, är den sydtyska ättgrenens härstamning från patriciersläkten i Stralsund, varemot hypotesen om det förstörda släktgodset Grubenhagen med dess i hävderna eljest obekanta ägare må hänföras till den spekulativa intuitionens värld. Därmed har även denna hypotes blivit förvisad från den exakta genealogiska forskningens fält.

Åsikter, som utpeka orterna Tessin i Pommern och Mecklenburg såsom släktens ursprungskällor, synas ha något mera fog för sig än övriga hypoteser. Av dessa orter ligger Alt-Tessin i Hinterpommern fyra och en halv mil norr om Stettin. Vidare ligger en ort Tessin sex mil sydväst om Stralsund nära Demmin. Mera västerut ligga Gross- och Klein-Tessin söder om Wismar resp. söder om Güstrow. Då släktens förste med säkerhet kände stamfader var rådsherre i Demmin, synes en härstamning från den närbelägna orten Tessin vara mera sannolik än en härledning från de avlägsnare orterna med samma beteckning. För oss kvarstår sålunda endast det meddelande, som patricierregistren i Stralsund innehålla, och som uppgiver, att släktens upprinnelseort är staden Demmin sydväst om det gamla Stralsund, varest Valentin Tessin var rådsherre omkr. år 1540 och sannolikt en förmögen handelsman. Uppgiften om att hans fader hetat Caspar Tessin, måste tillsvidare lämnas därhän, då varken hemort eller Yrkesbeteckning för denne Caspar, som skulle ha levat på gränsen mellan 1400- och 1500-talet, finnas uppgivna i den svenska statsmannen greve C. G. Tessins efterlämnade papper. (Jfr. JOSEPHSON, »Tessin», kap. 1). Släktens förste med visshet kände stamfader är och förbliver alltså Valentin Tessin, och släktens ursprung står att söka i trakten kring Demmin alla övriga antaganden och traditionella uppgifter till trots.

 

Patriciersläkten Tessin i Stralsund.

Av alla primära källor för dessa forskningar har patricierregistret i Stralsund visat sig vara mest tillförlitligt. De svenska och sydtyska grenarna finnas här visserligen icke upptagna, men deras samband med Stralsund-släkten skall här nedan bevisas. Enligt nämnda register (LXIV, Bd. 27) var släktens stamfader Valentin Tessin rådsherre i Demmin och gift med Apollonia von Braun, vars namn även skrives Büssys. Såsom ende kände son till Valentin Tessin upptages i patricierregistret Nicodemus (I), vilken år 1579 blev rådsherre i Stralsund, dit släkten sålunda inflyttat från Demmin. Han avled d. 13 dec. 1599 och var gift 1:sta gången med Catharina Tölemann, dotter till rådsförvanten Simon Tölemann, och 2:dra gången med Catharina Sasse eller Sass, dotter till rådsförvanten Nic. Sass. Namnet Tessin skrives f.ö. i registret ibland »Tessihn», men denna omständighet är utan all betydelse och kunde möjligen utgöra en antydan om att betoningen skall ligga på namnets andra stavelse.

Nicodemus I hade i första giftet enligt ovannämnda register tvenne döttrar, Elisabeth och Catharina, av vilka den förra blev gift med rådsherren i Greifswald Rafael Erich, för vilken släkt finnes ett utförligt stamträd med en eventuell avläggare i släkten Erich i Finland, medan den senare dottern ingick äktenskap med rådsherren Nic. Matthews i Stralsund. I a:dra giftet synas barnen ha varit minst sex, nämligen: Ludwig, som blev ålderman för klädesbörsen, ehuru han icke finnes upptagen i dess register över åldermän med eventuella luckor; vidare Barbara, som blev gift med Johann Warnecke och borgmästaren Nic. Elvern; Nicodemus (II), som sannolikt var borgare i Stralsund och uppgives ha avlidit år 1632; Nicolaus, som år 1626 blev ålderman för klädesbörsen, i vars annaler han återfinnes; Peter, köpman i Stralsund, död 1633; samt Alfred. Av de fem sönerna hade fyra, nämligen Ludwig, Nicodemus II, Nicolaus och Peter efterkommande.

Ludwigs gren. Ludwig Tessin var gift med Catharina Prütze eller Prütz och efterlämnade endast två döttrar, nämligen Catharina, f. 1618, död 1677, gift 1639 med köpmannen i Stralsund Christian Bünsow; samt Ilsabe eller Elisabeth, död 1698, gift med borgmästaren i Stralsund, lantrådet Hermann Engelbrecht, död 1685, vilken blev morfader till von Bornska ättens stamfader Hermann Heinrich von Born.

Nicodemus II:s gren. Nicodemus Tessin II var sannolikt borgare i Stralsund, enär i dess borgarböcker en borgare med samma namn inskrevs år 1617. Han avled enligt patricierregistret år 1632 och var gift med Maria zum Felde, dotter till magistratsledamoten Jürgen von Felde. Såsom söner upptagas trenne, nämligen Nicolaus, f. 1623, Jürgen, f. 1625 och åter Nicolaus, f. 1626. Av dem återfinnas de två första i St. Nicolai-kyrkans dopregister (pag. 9 A), enär Nicolaus döptes d. 3 sept. 1623 och Jürgen d. 29 mars 1625. De första åtta sidorna i dopregistret fattas, varför äldre barn icke där kunnat återfinnas. Den svenske byggnadsarkitekten Nicodemus Tessin, f. 1615 i Stralsund enligt uppgift i Svenska Riddarhusarkivet, är likväl en äldre son till Nicodemus II och Maria enligt efterföljande utredning; och den i dopregistret och patricierregistret upptagne sonen Nicolaus, f. 1623, är stamfader för de sydtyska friherrarna med namnet von Tessin.

Nicolaus' gren. Nicolaus Tessin var borgare och ålderman för klädesbörsen i Stralsund och gift med Caspar Bünsows dotter Anna. Enligt patricierregistret funnos trenne söner, nämligen Bernhard, f. 1610, död 1683, direktör för hovrätten; Caspar, f. 1614; Lourad, f. 1629. Av dem bär Bernhard tillnamnet »von Tessin» och anses ha blivit adlad, men i en levnadsbeskrivning över honom upptagas helt andra förfäder. Den nordtyska juristsläkten von Tessin kan dock sammanhänga med patriciersläkten, enär Dinnies' register i allmänhet visat sig vara tillförlitliga. Möjligen har dock den nordtyska släkten av misstag inympats (se ett följande kapitel). Dinnies' register sammanställdes senare än levnadsbeskrivningen, men han kände kanske icke denna eller negligerade dess innehåll.

Peters gren. Peter Tessins barn voro enligt patricierregistret: Heinrich, f. i sept. 1624, och Catharina, f. 1626.

Släkten Tessin, vars vapen hängde i Stralsunds rådhus, blev påtagligen ruinerad under trettioåriga kriget men fick nya avläggare i Sverige och Sydtyskland. Efter år 1721 synes namnet Tessin ha försvunnit i denna trakt.

 

Den svenska adliga ätten Tessin.

Handlingar (se ANREP) i det svenska riddarhusarkivet innehålla uppgifter om, att ätten Tessins stamfader skulle ha varit Valentin Tessin, gift 2:dra gången med Catharina Sass, och fader till Nicodemus Tessin, den äldre byggnadsarkitekten, som inflyttade till Sverige och där blev nobiliserad. Dessa uppgifter äro så till vida felaktiga, att Valentin Tessin var byggnadsarkitektens farfarsfar, medan Catharina Sass var hans farmor, vilket bekräftas av Stralsunds patricierregister (se ovan). Detta märkte redan den genealogiskt intresserade svenske statsmannen greve C. G. Tessin, som anskaffat genealogiska uppgifter från Danzig och med kritik granskade dem. I sina memoarer (pag. 283 o.a.) nämner han både Valentin och Ludvig Tessin, som voro medlemmar av patriciersläkten i Stralsund; och han hänvisar, som Josephson riktigt anmärker i sitt ovannämnda verk, till en tenntallrik på godset Åkerö, på vilken funnits släkterna Tessins och von Weldens vapen med initialerna N. T. och M. v. W., vilka hänvisa till den svenske byggnadsarkitektens föräldrar i Stralsund. Långt innan Josephson upptäckte detta, hade undertecknad (jfr. Genealogiska Samfundets i Finland Årsskrift för 1927, pag. 343) publicerat en kortfattad utredning av de Svenska Tessinarnas härstamning från patriciersläkten i Stralsund och detta med stöd av en silversked, som Gustaf Elgenstierna påträffat i en bouppteckning efter den äldre byggnadsarkitekten, och vilken sked bar namnen: »Nicodemus Tessin» och »Maria zum Felde», vilka alltså måste vara föräldrar till nämnde till Sverige från Stralsund utvandrade byggnadsarkitekt, enär föräldrarnas lösöre väl gått till bröstarvingar.

Denne utvandrare, som blev stamfader för den svenska grenen, var enligt riddarhusarkivets uppgifter född i Stralsund d. 7 dec. 1615. Detta år torde stämma med verkligheten, ty föräldrarna gifte sig efter beräkning omkr. år 1614, och Nicodemus hette äldste sonen i syskonskaran enligt det sydtyska stamträdet, som först vid denna tid synes stöda sig på exakta uppgifter. Då patriciersläkten under trettioåriga kriget ruinerades och fadern till den unge Nicodemus år 1632 avled, måste sönerna söka sig utkomst på främmande mark. I Stralsunds gymnasiums elevförteckningar finnas från år 1631 uppgifter om tvenne elever, den ene i andra och den andre i femte klassen, och båda bärande namnet Nicodemus Tessin. Den ene eleven var måhända identisk med den till Sverige utvandrade arkitekten, vilken kanske redan kort därefter arbetade på befästandet av Stralsund. Det svenska väldets starkaste stödjepunkt i norra Tyskland var omgiven av en ringmur med tolv portar och hade långt ut i havet gående skeppsbryggor samt utmärkte sig för övrigt genom nordtysk tegelgotik. Vid 21 års ålder erhöll nu telningen av den ruinerade patriciersläkten fast anställning såsom ingenjör och »copio-condecteur» i svensk tjänst och avancerade under drottning Kristinas tid och särskilt genom gynnande från Axel Oxenstiernas sida. Han vinnlade sig om byggandet av bl.a. Fiholms och Tidö slott i Sverige, blev 1661 stadsarkitekt i Stockholm, 1666 rådman, 1671 slottsarkitekt och adlades år 1674. I hans äktenskap med rådmansdottern Maria Svahn föddes endast en son, Nicodemus Tessin d. y., som uppförde kungliga slottet i Stockholm, medan fadern byggde på Drottningholm, Wrangelska palatset på Riddarholmen, Skokloster, Borgholms slott, Kalmars kyrka, Wrangelska bygget vid HeilgeistStrasse i Stralsund. Nicodemus Tessin d. y:s son var den berömde statsmannen greve C. G. Tessin, med vilken ätten utgick i Sverige. Denna ätts härstamning från patriciersläkten i Stralsund har sålunda blivit bevisad genom silverskeden i arkitektens gömmor, vilken bar hans i Stralsund uppväxta föräldrars namn och tillika utvisar, att den äldre arkitekten var broder till den sydtyska ättegrenens stamfader, vilken i denna grens familjekrönika står namngiven bredvid den berömde arkitekten Nicodemus Tessin d. ä., adlad i sitt nya svenska fädernesland.

 

Den sydtyska friherrliga ätten von Tessin.

I den tyska Gotha-kalendern uppgives denna ätt, som för ett hjorthuvud i rött fält i sitt vapen, vara av pommersk extraktion; och i en familjekrönika, som tillsänts mig av medlemmar ätten i Württemberg, och förvaras i arkiven på Hochdorf i Württemberg och Sandersdorf i Bayern, är dess från Pommern till södra Tyskland utvandrade stamfader Nicolaus von Tessin, son till Nicodemus von Tessin och Maria von Velden. Nämnde Nicolaus von Tessins bröder uppgivas i krönikan ha varit: Nicodemus (äldre broder), Georg, Philipp och Ernst. Av utredningen i ovanstående kapitel har redan fastslagits, att den här nämnde äldre brodern Nicodemus var identisk med den till Sverige invandrade äldre arkitekten. Vad åter de tre yngre bröderna angår, så kunde Georg vara identisk med den Jürgen, som i patricierregistret i Stralsund och i St. Nicolai-kyrkans dopregister därstädes var en två år yngre broder till Nicodemus' och Marias år 1623 födde son Nicolaus. Enligt ovannämnda dopregister döptes denne Nicolaus den 3 sept. 1623, medan i familjekrönikan Nicolaus von Tessin uppgives ha varit född dagen förut eller d. 2 sept. 1623. Uppgifterna löpa här samman; och med säkerhet kan därför utsägas, att Nicodemus och Maria varit föräldrar icke blott till den svenske byggnadsarkitekten utan även till de sydtyska friherrarnas emigrerade stamfader. Denne säges i krönikan ha varit född på det tidigare omtalade Grubenhagen, vilken gård, om den alls existerat, väl legat i omedelbar närhet av Stralsund, så att dop av stadens präst dagen efter födelsen kunnat förrättas[2].

Från Nicolaus von Tessin följer ett stamträd utan luckor för de sydtyska friherrarna von Tessin, som äro bosatta huvudsakligen i Württemberg men tidigare delvis också i Österrike och Tjeckoslovakien. Deras tidigare kända stora fideikomissegendomar heta Hochdorf och Kilchberg (se vidare Gotha-kalendern).

 

Den nordtyska juristsläkten von Tessin.

I Stralsunds rådhusarkiv finnes bevarad (A 4º 264 Nr. 80) en år 1732 utkommen levnadsbeskrivning för direktören för hovrättsdomstolen i Vorpommern Bernhard von Tessin, vars son Balthasar von Tessin blev vicepresident. Egendomligt nog gå uppgifterna om deras förfäder, sådana de återgivas i biografien, stick i stäv mot patricierregistrets innehåll. Enligt detta hade Bernhard von Tessin, son till åldermannen Nicolaus, tvenne barn, nämligen dottern Ursula Dorothea, f. 1650, och sonen Lord Balthasar (Josephson tillskriver honom en lord-titel!), vilken år 1684 blev assessor vid hovrätten och år 1694 assessor vid tribunalet och år 1711 vicepresident samt avled år 1726. Något annat innehåller detta register icke om de två tyska juristerna med namnet von Tessin, som alltså skulle ha varit kusin och syssling till de svenska byggnadsarkitekterna.

I levnadsbeskrivningen säges emellertid Bernhard von Tessins farfarsfar ha hetat Curd von Tessin, hans farfar Michael von Tessin till Primen och hans fader Gyrd, eller Curd von (eller de) Tessin, »Obristwachtmeister» och borgmästare i Usedom. Juristerna sägas ha fört ett gyllene lejon i rött fält i sitt vapen, alltså icke rådsherrarnas hjorthuvud. Nämnde Gyrd von Tessin säges i nämnda biografi ha haft sonen Michael och tvenne döttrar i första giftet med Margarete Dinniessel samt i 2:dra giftet med Margareta Nürenberg de tre sönerna Lurd, Bernhard och Hans Ewald. Faktiskt blevo år 1621 bröderna Bernhard och Johann Ewald von Tessin immatrikulerade vid universitetet i Greifswald, men i DINNIES' patricierregister nämnes icke hela denna syskonskara. Det synes mig, som om DINNIES skulle ha företräde framom levnadsbeskrivningen. Vapnet med lejonet, krigarens symbol, kan ha förts av en annan släkt, från vilken man senare velat härleda de tyska juristerna. Levnadsbeskrivningen omnämner vidare ett stamgods Primen, som under trettioåriga kriget försåldes av Gyrd von Tessin till kusinen Matthias Tessin. Dessa uppgifter förefalla för övrigt osäkra och göra det omöjligt att här fastslå en säker filiation.

I Dinnies' register äro f.ö. uppgifterna om Nicolaus Tessins ättlingar Bernhard och Balthasar skrivna med annan handstil och påtagligen senare införda, vilken omständighet gör en obefogad okulering av en främmande släkt på stamträdet rätt antaglig.

 

Slutord.

Av ovanstående utredningar framgår, att Tessinarna härstamma från rådsherrar i Stralsund och Demmin, och att deras släktrötter kunna spåras till 1500-talets första hälft. Av tio olika versioner om ättens härkomst ha minst ett halvt dussin av mig kunnat kullkastas och bannlysas från den exakta forskningens område. Såsom säkraste källmaterial ha patricierregistret i Stralsund och stadens kyrkböcker bestått kritikens eldprov. Visserligen voro i nämnda register den svenska och den sydtyska grenen bortlämnade, men deras sammanhang med rådsherrarnas gamla stamträd har kunnat bevisas, dels genom den svenske byggnadsarkitektens efterlämnade lösöre med föräldrarnas namn och vapen, dels genom sammmanfallandet av födelsetid och förnamn samt av uppgifter om föräldrar för de sydtyska friherrarnas anherre och byggnadsarkitektens yngre broder, som från sin hemstad medtog förfädernas gamla vapen. Någon tvekan består ännu med avseende å den nordtyska släktens samband, vilket patricierregistret synes bestyrka, medan biografierna bestrida det. Den svenske konsthistorikern Ragnar Josephson i Lund har tagit detta samband för givet, då han talar om tvenne släktgrenar, som jämsides stiga mot höjderna, men han är icke här fackman och har i huvudsak löpt fram i andras fotspår vid behandlingen av Tessinarnas förfäder och byggde ofta på namnlikhetens osäkra pålar, då han nådde fram till osäker terräng.

Genom ovanstående undersökningar har det tidigare i Svenska Adelns Ättartavlor upptagna stamträdet för ätten Tessin kunnat korrigeras och ha tillika förfäder och fränder till en av Stralsunds störste söner och Nordens främste arkitekt blivit funna. Må dessa utredningar lända den genealogiska forskningen på ömse håll till gagn!


 

[1] Jfr. t.ex. den felaktiga versionen om släkten Mechelins härkomst från staden Mecheln i Belgien.

[2] Sedan detta skrivits, anlände en skrivelse från kammarherren friherre Max von Tessin i Württemberg, där denne meddelar, att enligt hans av mina forskningar oberoende uppfattning Grübenhagen legat nära Stralsund. Omkr. år 1650 ägde Tessinarna godsen Lautzke, Platkewitz, Gadewitz och Pantelitz, men Grubenhagen saknas i egendomsregistren.


Genos 5(1934), s. 1-12

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1934 års register | Årgångsregister