GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Ebba Horn och Åminne.

Harry Donner

Åminne stora godskomplex i Halikko socken är som känt olösligt förknippat med det Hornska namnet. Redan i början av 1400-talet befinner det sig i ättens ägo och vid konung Erik XIV:s kröning blev dess dåvarande ägare, amiralen Claes Christersson Horn, friherre till Åminne.

De tidigare medlemmarna av ätten bodde på godset, men under 1600- och 1700-talen voro ägarna däremot bosatta i Sverige. Genom krig och därmed förknippade svåra tider förföll godset, dess skötsel försummades. Flere försök gjordes att utarrendera det, dock utan framgång. Efter översten friherre Christer Horns död 1746 utlöstes medarvingarna 1748 av systern Catharina Ebba Horn. Hon har vunnit en viss ryktbarhet i det att hon varit mätress åt den ålderstigne konung Fredrik I mot »hederligt och anständigt underhåll». Den gamle konungen hade några år tidigare förlorat sin mätress, den vid 30 års ålder avlidna Hedvig Taube. Kejsar Karl VII hade 1743 upphöjt henne i romerskt riksgrevligt stånd. Hennes efterträderska Ebba Horn vederfors 1746 samma ära. Dock avbröts förbindelsen samtidigt då köpet av Åminne ägde rum. Godsen, som under de tidigare ägarna hade i hög grad fått förfalla, gingo nu en ljusare framtid tillmötes. Genom inköp av den gamla Hornska egendomen Vuorentaka med fyra underlydande frälsehemman och Fulkila säteri fick godset åter sin förra storlek, som det ej haft sedan Christer Claessons tid i medlet av 1500-talet.

År 1770 anställde riksgrevinnan Horn direktör Adolf Busch såsom förvaltare för de stora godsen, men måste samtidigt inteckna dem i riksbanken till deras fulla värde. Busch, känd som en driftig och erfaren man, lyckades uppdriva bruttoavkastningen högst ansenligt. Torparnas förhållande till gården reglerades medels nya arrendeavtal och genom humana villkor undveks i stort sett på Åminne likadana upprorsförsök, som samtidigt utbröto bland bönderna i Elimä. Trots att Åminne under Ebba Horns tid något återhämtat sig från sitt tidigare förfall, såldes det dock efter hennes död 1782 av arvingarna åt grosshandlaren Seton för 36,666 riksdaler specie. Fyra år senare övergick det i den Armfeltska ättens ägo.

Ebba Horns riksgrevliga vapen

Ebba Horns riksgrevliga vapen.

ELGENSTIERNA omtalar, att Ebba Horn i Sverige innehade Ekebyholm, Jakobsberg och Dannäs, men förbigår, såsom även Anrep, att hon dessutom ägde ättens urgamla stamgods Åminne. Om än hon så vitt man vet blott en gång besökt godset, gjorde hon såsom anförts där betydande förbättringar. Huruvida hon tänkt bosätta sig på Åminne är okänt. Dock framgår det ur en av Busch, den 19 mars 1777, författad utförlig beskrivning[1] om tillståndet på godset, att hon hade för avsikt att utvidga karaktärshuset och anlägga en stor engelsk park. År 1762 hade hon gift sig med riksrådet greve Ulrik Barck, som avled 1772. Äktenskapet var barnlöst.

Det här avbildade vapnet ingår såsom exlibris i en arrendekontraktsbok[1] mellan Åminne gods och dess underlydande bönder. Emedan denna vapensköld, som Ebba Horn 1746 erhöll vid upphöjande i riksgrevligt stånd, ej tidigare varit avbildat, men har ett visst heraldiskt intresse, återges det här utan vidare kommentarier.


 

[1] Armfeltska arkivet. F. S. A. Helsingfors.


Genos 5(1934), s. 103-105

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1934 års register | Årgångsregister