GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Thitz

och dess förbindelser med ätten Munck

Utrikesrådet ÅKE BACKSTRÖM, Helsingfors

När glasindustrin i Sverige-Finland begynte expandera under förra hälften av 1 700-talet, [1] flyttade ett större antal glasblåsare från Tyskland, närmast Sachsen, men även t.ex. Pommern och Hessen, till de svenska glasbruken, varifrån senare ett mindre antal fortsatte till Finland. Så kom det sig, att då Åvik glasbruk i Somero grundades 1748, en av gesällerna var Johan Gottfrid Thitz, som därförinnan arbetat några år vid Kosta glasbruk i Ekeberga. Inom glasblåsarsläkterna var det tradition att yrket gick i arv från far till son, men trots att Thitz, som i sitt första äktenskap hade sju söner, förblev sitt yrke och sin i Finland valda hembygd trogen, tog endast en av hans fem döttrar en av faderns tyska kolleger till äkta man.

Man antager att släkten Thitz (Tietz, Tits, Titts, Tittz, Titz, Titze, Titzen) härstammar från Sachsen, men t.ex. Johan Gottfrids föräldrar har förblivit okända, en viktig omständighet i nedan refererade resonemang. Delvis av denna orsak, delvis av orsaker hänförande sig till namnlikhet och andra filologiska omständigheter, har en teori funnit förespråkare, som satt likhetstecken mellan släkten Thitz och en annan såväl i Sverige som Finland uppträdande glasblåsarsläkt Zeitz (Seitz, Sitz, Sytz, Zeits, Zitz), även den hemma från Sachsen. [2] En varm anhängare av denna teori var Halvard Scheutz, [3] måhända den främste specialisten på tyska glasblåsarsläkter i Norden. Om teorin vore riktig skulle Johan Gottfrid (troligen) varit yngste son till glasblåsaren Kaspar Zeitz, f. 1686 i Sachsen, d. (b.) 29.4.1764 i Bo (Björknäs glasbruk) där Johan Gottfrid var lärling ("afdragsgösse") till 1742, hans första arbetsplats.

Mot teorin om att släkterna Thitz och Zeitz vore identiska talar främst det faktum, att man icke kunnat påvisa någon namnändring vare sig i Sverige eller Finland. Det är också bevisat, att flera namnbärare Thitz uppträtt i vartdera landet samt i Ryssland och Baltikum .[4]

Släkten Thitz fortlever under detta namn rätt talrik i trakten av Leppävirta där en släktmedlem 1788 bosatte sig. Vad släkten Zeitz vidkommer så lever också den - med namnet förfinskat till Serjo eller Seitsiö - i trakten av Somero (St. Bertils, Kuusjoki) där två av Kaspars sonsöner, Hans Georg Zeitz, f. 26.6.1761 i Nora, drunknade 5.7.1796 i St. Bertils (Ingeris glasbruk) och Johan Peter Zeitz, f. 7.12.1780 i Somero, d. 10.3.1813 där, söner till Johan Georg Zeitz, f. 1720 i Sachsen, d. omkr. 1790 i Somero, arbetade som glasblåsare i slutet av 1700- och början av 1800-talet.

Släkten Thitz, som ännu på 1800-talet och intill tiden för första världskriget stod tämligen högt på den sociala rangskalan, har gjort sig mest känd genom sina manliga medlemmars persistenta ingiften i ätten Munck. Inom förloppet av fyra generationer, börjande med Johan Gottfrid 1749, gifte tre manliga släktmedlemmar in sig i ätten på sa sätt, att dennes sonson Gustav Fredrik Thitz gifte sig med en syssling 1822, hans son Ernst Gustav Julius Thitz med en kusin 1864. Här slutade ingiftena ity att släkten, undantagande Leppävirta-grenen, utdog 1957 med den sistnämndes son, ogifte August Fredrik Julius Caesar Thitz.

Ernst Gustav Julius hade vid något tillfälle anlagt de välklingande förnamnen Caesar Fredrik Vilhelm Atos Portos Aramis Romulus Remus, [5] vilka måhända förhjälpte honom till konteramirals avsked.

Den något invecklade släkthärvan Thitz/Munck är utredd i följande diagram.

släkttavla

N.N. Thitz från Sachsen, som troligen var glasblåsare och hans hustru N.N. hade åtminstone följande

Barn:

Anna Katarina Elisabet f. 1718 i Sachsen, d. 14.6.1795 i Ekeberga. - Gift med glasblåsarmästaren (= hyttmästare) Johan Tomas From, f. .1.1703, d. 17.3.1776 i Ekeberga.

Johan Gottfrid, f. 1726. Glasblåsarmästare. D. 1793. Tab. 1.

 

Tab. 1

Johan Gottfrid Thitz (son till N.N., se ovan), f. (på resa) 1726 i Hamburg. Lärling vid Björknäs glasbruk i Bo från slutet av 1730-talet till 1742. Gesäll vid Kosta i Ekeberga s.å.-1747, vid Åvik i Somero s.å.1753, vid Ström i Umeå lfs. s.å.-1757, vid Sandö i Nora s.å.-1770. Glasblåsarmästare (hyttmästare), ånyo i Åvik s.å.-1788. Ägde 1/4 av Kimala i Somero 1775-88. D. 29.11.1793 i Tammela. - Gift 1) 28.12.1749 i Somero med Hedvig Sofia Munck af Fulkila, [6] f. 1729 där, d. 9.1.1784 där. Fldr. kvartermästaren vid Adelsfanan Mårten Johan Munck af Fulkila n. 130 och Katarina Ritz. 2) (efter 3.5.) 1784 med Johanna Elisabet Lagerlund i hennes 1. gifte, f. 17.12.1755 i Eura, d. 22.12.1833 i Tammela. Fldr. brukspredikanten i Åvik Markus Lagerlund och Elisabet Törn.

Barn: [7]

1. Susanna Maria, f. (a.n.) 19.12.1749 i Somero, d. 7.3.1804 i Tammela. - Gift 28.11.1773 i Somero med socknemurarmästaren, sen. bonden Johan Mårtensson (Åström), f. 23.12.1748 i Somero, d. 16.1. 1809 i Tammela.

1. Karl Fredrik,, f. 1751. Traktör, tobaksfabrikör. D. 1810. Tab. 2.

1. Sofia Dorotea, f. 16.9.1753 i Umeå lfs., d. 26.9.1809 i Sibbo. -Gift 20.12.1783 där med glasblåsarmästaren Matias Anders Johan Schmidt[8] i hans 3. gifte, f. 13.10.1738 i Düring, Sachsen, d. 6.1.1802 i Sibbo.

1. Peter Johan, f. 1755. Bonde. D. 1820. Tab. 3.

1. Johan Gottfrid, f. (29.12.1756) i Gudmundrå, d. 15.4.1757 i Nora.

1. Eva Katarina (Kajsa), f. 17.12.1757 i Gudmundrå, d. 17.7.1837 i Somero. - Ogift.

1. Anna Sofia, f. (dp.) 11.6.1760 i Gudmundrå, d. 20.6.1761 i Nora.

1. Jakob Martin, f. 1762. Övergevaldiger. D. 1833. Tab. 4.

1. Johan Gottfrid II, f. .11. 1763 i Nora. Elev vid Åbo trivialskola 1777-80.[9] Flyttade till Stockholm 1781, men icke påträffad där efter 1784.[10] Vidare öden okända.

1. Anna Sofia II, f. 15.7.1765 i Nora, d. 22.10. s.å. där.

1. Anders Gustav, f. 1767. Konstnär. D. 1828. Tab. 5.

1. Lars Fredrik, f. 17.8.1769 i Nora, d. 30.4.1770 där.

 

Tab. 2.

Karl Fredrik Thitz (son till Johan Gottfrid, tab. 1), f. 2.9.1751 i Somero . Flyttade till Stockholm 1775 där bagargesäll. Traktör 1779 och ägare av Thitzens Fåfänga, en liten paviljong med altan på Skinnarviksbergen, som revs i medlet av 1800-talet. Tobaksfabrikör (1787). D. 7.10.1810 i Stockholm (Adolf Fredrik). - Gift 1) 14.6.1779 i Stockholm (Adolf Fredrik) med Anna Margareta Engström (tid. Engman) i hennes 2. gifte, f. omkr. 1730, d. 14.1.1800 i Stockholm (Adolf Fredrik). Fldr. arrendatorn, timmermannen Matias Jöransson Engman och Anna Beata Ingman. 2) 27.3.1803 i Stockholm (Jakob) med Katarina Helena Hedendahl, f. 1.12.1765 i Stockholm (Katarina), d. 8.8.1842 i Stockholm (Adolf Fredrik). Fldr. slaktaren Olof Vilhelm Hedendahl och Helena Lund.

Barn (ff. i Stockholm, Adolf Fredrik):

2. Karl Zakris, f. 1.5.1804. Efter avslutad skolgång anställd vid bryggerier. Bryggarmästare (1830). Beviljad burskap 15.6.1830. Inrättat destilleringsverkstad och idkat minutförsäljning av brännvin i Stockholm (1851). Inköpt Viggbyholms säteri i Täby, där inrättat brännvinsbränneri, samt Ensta gård i samma sn. varjämte arrenderat Henriksdals hemman och Ensta gästgiveri därstädes. Inköpt jämväl fastigheter i Stockholms härad. Ledamot av bryggarämbetet och efter dess upplösning 1846 av dess pensionskassa. Tillika ledamot av stadsnämnden i Stockholm och en av dess kassaförvaltare 1851. Av Kungl. Maj:t utsedd ledamot i direktionen över Danviks hospital och dårhus. Deltagit aktivt i församlingsarbetet i Täby, Danvik och Sicklaö. RSvVO 28.4.1858. På grund av sjukdom avvecklat minutförsäljningen 1860, destilleringsverkstaden 1861, försålt Viggbyholm och Ensta samt stadsfastigheterna s.å. Avstått från samtliga arrenden, men inköpt ny fastighet i Stockholm 1861 där bosatt sig. Avgått från stadsnämnden samt avsagt sig alla förtroendeuppdrag s.å. Drunknad 18.6.1862 på Hjälmaren. - Ogift.

2. Karolina Vilhelmina, f. 22.5.1806, d. 17.9.1812 i Stockholm (Adolf Fredrik).

 

Tab. 3

Peter Johan Thitz (son till Johan Gottfrid, tab. 1), f. 28.6.1755 i Umeå lfs. Flyttande 3.1.1788 från Somero till Leppävirta där bonde på och ägare av Mustinmäki no. 2. D. 12.5.1820 där. - Gift 24.10. 1787 i Somero med Marta Elisabet Gottberg, f. 1756, flyttade från Åbo till Somero 1785. D. 31.3.1819 i Leppävirta.

Barn:

Fredrik Vilhelm, f. 5.11.1796 i Leppävirta. Bonde, nämndeman, ägde Mustinmäki no. 2, senare benämnt Thitzilä. D. 25.11.1885 där. Från honom härstammar den i Leppävirta levande släktgrenen. [11]

 

Tab. 4

Jakob Martin Thitz (son till Johan Gottfrid, tab. 1), f. (dp.) 28.3.1762 i Gudmundrå. Elev vid Åbo trivialskola 1775-81.[12] Flyttade till Stockholm s.å. där först bodbetjänt (1787) och soldat (1790), sedan gevaldiger (1794) och slutligen övergevaldiger (1804). D. 1.4.1833 i Stockholm (Maria). - Gift 8.1.1792 i Stockholm (Adolf Fredrik) med Maria Katarina Qvindahl (tid. Quildahl), f. 16.5.1763 i Uddevalla, d. 22.10.1816 i Stockholm (Maria). Fldr. fiskhandlanden, sen. sjötullsuppsyningsmannen Johan Quildahl och Maja Lena Wallquist.

Barn (ff. i Stockholm):

Maria Juliana, f. (a.n.) 16.8.1790 (Adolf Fredrik). - Gift 26.10 1817 där med sjöfaranden Herman Gustav Åberg, f. 23.10.1796 i Stockholm (Maria). Parets öden efter 1821 okända.

Hedvig Sofia, f. 19.3.1792 (Adolf Fredrik), d. 2.5.1843 där. – Gift 1) 29.5.1814 i Stockholm (Adolf Fredrik) med viktualiehandlanden Anders Jansson, f. 15.7.1778, d. 11.6.1825 i Stockholm (Maria). 2) 10.7.1831 i Stockholm (Maria) med tullvaktmästaren Nils Erik Gällgren, f. 12.8.1806 i Uppsala, d. 13.4.1843 i Stockholm (Maria).

Jakobina Dorotea, f. 1.5.1796 (Maria), d. 8.8.1845 där. - Gift före 1824 med vaktmästaren Gustav Törnström, f. 1.5.1798, d. 31.12.1845 i Stockholm (Maria).

Johanna Vilhelmina, f. 15.7.1802 (Maria), d. 10.10.1827 där. -Gift 3.11.1821 där med skräddarmästaren Anders Harald Ekeberg, f. 1.1.1789 i Skå, d. 21.8.1826 i Stockholm (Maria).

Johan Arvid, f. 5.10.1803 (Maria). Handelsbetjänt. D. 28.11.1826 där. - Ogift.

Anders Gustav, f. 30.11.1805 (Maria), d. före 1810 där.

 

Tab. 5

Anders Gustav Thitz (son till Johan Gottfrid, tab. 1), f. 16.1.1767 i Nora. Elev vid Åbo trivialskola 1778-82. [13] Sjöfarande s.å., bosatt i Åbo. Konstnär (målare, miniatyrist) [14] i Stockholm 1790-95, Helsingfors s.å.-1800, varefter i Lovisa. D. 4.12.1828 där. - Gift 1) 1791 sannol. på Sveaborg med dövstumma Sofia Kristina Stichaeus, f. 1.2. 1767 i Helsingfors, d. 28.5.1820 i Lovisa. Fldr. viceborgmästaren Alexander Stichaeus och Patientia Kristina Ingman. 2) 30.9.1828 i Stockholm med Anna Sofia Kajander, f. 15.7.1787 i Lovisa, d. 22.10. 1855 där. Fldr. murarmästaren Erik Kajander och Anna Katarina Forstén.

Barn (ff. i Helsingfors):

1. Gustava Sofia, f. 22.10.1792, d. 1.2.1838 i Vasa. - Gift 5.3.1818 i Lovisa med lanträntmästaren i Vasa län Johan Ulrik Flodin, f. 24.6. 1789 i Stockholm, d. 19.3.1834 i Vasa.

1. Gustav Fredrik, f. 1794. Kapten. D. 1864. Tab. 6.

1. Kristian Erik, f. 19.8.1797. Student.[15] D. 5.5.1820 i Lovisa. - Ogift.

1. Anna Charlotta, f. 11.12.1799, d. 22.3.1889 i Helsingfors. - Ogift.

 

Tab. 6

Gustav Fredrik Thitz (son till Anders Gustav, tab. 5), f. 13.9.1794 i Helsingfors. Student (vib.) i Åbo 11.2.1813 [16] Betyg till militärväsendet 24.1.1814. Sergeant vid Tavastehus bataljon av 1. Finska jägarregementet 22.6. s.å.[17] Fältväbel 20.4.1815. Fanjunkare 28.1.1818. Transporterad som underlöjtnant till Åbo bataljon av samma regemente (från 1819 1. Finska infanteriregementet) 21.7. s.å. Kommenderad till Finska undervisningsbataljonen (från 1829 Livgardets finska skarpskyttebataljon) 1818-30, varvid tjänstgjort som adjutant och kompanichef samt rysk translator på extra stat. överförd som löjtnant till 1. Finska skarpskyttebataljonen 24.10.1821. Förordnad att med bibehållande av sin militära grad, lön och befordringsrätt, tillika med translatorstjänsten, jämväl förestå språklärartjänsten i ryska på extra stat vid tidigare nämnda bataljon 1823. För utmärkelse i tjänsten transporterad som stabskapten till 2. Finska skarpskyttebataljonen 16.4.1830. Avsked 24.8. s.å. Ånyo i krigstjänst som kapten och chef för arrestantkompaniet på Sveaborg samt fångbefälhavare vid allmänna fängelset där 24.10. s.å. XV 23.4.1834, (XX 26.12.1839), [18] XXV 28.12. 1843. Avsked med rätt att bära uniform samt 3/4 av lönen i pension 19.12.1849.[19] Ägde Tolkby Petas i Helsinge från 1850. D. 27.8.1864 där. - Gift 1. 10. 18 22 i Somero med sin syssling Karolina Fredrika Albertina Munck af Fulkila,[20] f. 1.8.1796 i Urdiala, d. 30.5.1877 i Helsinge. Fldr. överstelöjtnanten vid flottorna Karl Johan Munck af Fulkila n. 130 och hans 2. hustru Lovisa Albertina de Pont.

Barn:

Natalia Rosalia (Rosa), f. 23.7.1823 i Somero, d. 14.12.1900 i Helsingfors. - Ogift.

Aurora Alexandra Karolina, f. 7.12.1824 i Helsingfors, d. 12.9.1888 i Luvia kapellförs. - Gift 20.9.1840 i Helsingfors med kronofogden i Helsinge härad, fältkamreraren Karl Henrik Bergström i hans 2. gifte, f. 17.1.1804 i Vånå, d. 21.7.1860 i Helsinge.

Ernst Gustav Julius, f. 1826. Konteramiral. D. 1899. Tab. 7.

Sofia Lovisa Albertina (Louise), f. 29.8.1827 i Helsingfors. d. 4.11. 1914 där. - Ogift.

Karl Fredrik Ludvig, f. 4.9.1828 i Helsingfors, d. 30.9.1831 på Sveaborg.

Bengt Vilhelm Albert, f. 11.2.1831 på Sveaborg. Elev vid Finska kadettkåren i Fredrikshamn 9.8.1843. Från kadett 15.6.1849 fänrik vid 2. Orenburgska linjebataljonen med anciennitet från 7.6. s.å. Transporterad till 6. Orenburgska linjebataljonen 3.6.1851, till 6. Skarpskyttebataljonen 20.4.1852. Underlöjtnant 10.6.1854. Stupad 6.11. s.å. i slaget vid Inkerman på Krim under det s.k. orientaliska kriget. - Ogift.

Karl Fredrik Viktor, f. 5.1.1832 på Sveaborg, d. 18.3. s.å. där.

Charlotta Augusta Matilda,[22] f. 13.5.1834 på Sveaborg, d. 10.11. 1904 i Helsingfors. - Ogift.

Emma Hilda Fredrika, f. 17.12.1835 på Sveaborg, d. 13.2.1837 där.

 

Tab. 7

Ernst Gustav Julius Thitz (son till Gustav Fredrik, tab. 6), f. 8.5. 23 1826 i Helsingfors. Elev vid Helsingfors lyceum 1834-38. [23] I krigstjänst och kvartermästare vid 27. (1. Finska) sjöekipaget 8.5.1943. [24] Junkare 29.3.1845. Midshipman vid 8. Sjöekipaget 21.8.1850. Transporterad till 28. (2. Finska) sjöekipaget 11.1.1854. Bivistade det s.k. orientaliska kriget vid försvaret av Sveaborg s.å.-1855. För utmärkelse löjtnant 11.9. s.å. Transporterad till 27. (1. Finska) sjöekipaget 26.5. 1856. Bronsmedalj i St. Andreasordens band till minne av kriget 1853-56 s.å. Överförd till 1. Finska kaderekipaget 11.2.1863. RRySt 3 13.1.1864. Kaptenlöjtnant 8.4.1866. RRyA 3 29.4.1870. Kapten av 2. rangen 12.4.1874. RRySt 2 13.1.1876, Vl 4 mr för 25 års oförvitlig tjänst i officersrang 9.10. s.å. RNSt00 22.6.1877. För utmärkelse i tjänsten kapten av 1. rangen 13.1.1879. RRyA 2 13.1.1880. Avsked med konteramirals rang, rätt att bära uniform samt pension 24.5. s.å. Ångbåtsbefälhavare på rutten St. Petersburg-Peterhof-Kronstadt s.å. Krigskommissarie i Uleåborgs läns 2. uppbådskrets (Brahestad) 16.12. 1886. RRyVl 3 26.5.1896. D. 21.2.1899 i Oulais kapellförs. - Gift 6.1.1864 i Borgå med sin kusin Sofia Lovisa Munch af Fulkila , [25] f. 22.11.1825 i Tammerfors, d. 23.10.1898 i Helsingfors. Fldr. överstelöjtnanten vid Finska strömrensningskåren August Karl Ludvig Munck af Fulkila n. 6 och Sofia Fredrika Thilman.

Barn:

August Fredrik Julius Caesar, f. 14.3.1865 i Heinola. Efter avslutad skolgång studerat vid Polytekniska institutet i Finland 1883-87, varefter genomgått Brahestads borgar- och handelsskola s.å.-1888. En av grundarna av Centralandelslaget Labor och dess biträdande direktör 1897-1903. Anställd vid det engelska trävaruföretaget Masut samt korrespondent för det franska handelshuset Rotschild i Batum, Kaukasien s.å.-1906, varefter bedrivit självständig agenturrörelse i Helsingfors, bl.a. som generalagent för den franska gummifirman Michelin 1935-40. Delägare i bl.a. cement- och cykelfabrik i Helsingfors samt cykelfabrik i Birmingham, England. Ordförande i Cercle Franco-Finlandais i Helsingfors 1923-43. OffFrHL 3.6.1932. D. 17.2.1957 i Helsingfors. - Ogift.

Elna Sofia Karolina, f. 22.5.1867 i Helsingfors, d. 28.1.1869 där.

 

[1] Annala, Suomen lasiteollisuus 1681-1931 I, Helsinki 1931.

[2] Koskimies har utrett de tyska glasblåsarsläkterna i Finland (bl.a. Thitz och Zeitz) i Åvikin lasinpuhaltajasukuja II (Lounais-Hämeen Kotiseutu- ja Museoyhdistyksen vuosikirja XXXVI, Hämeenlinna 1967, s. 22 ff.) och Åvikin lasinpuhaltajasuvuista (Genos 1973, s. 93 ff.). En förtjänstfull förteckning av i princip samtliga glasblåsare ingår i Löfbergs licentiatavhandling, Suomen lasinpuhaltajat ennen vuotta 1860 (stenc., omkr. 1970).

[3] Halvard Scheutz från Bergeforsen i Sverige tillhörde själv en tysk glasblåsarsläkt och hade bakom sig flera år av idogt forskararbete när döden skördade honom 23.2.1975. I brev till förf. har han understött teorin, bl.a. 23.4.1974: "Omvandlingen Zeitz-Titz bör icke förvåna någon, som haft tillfälle följa den fantasiflykt, varmed särskilt tyska namn mer eller mindre ljudenligt skrevos i våra kyrkoböcker. Särskilt i Ekeberga (Kosta) är floran av namnvarianter riklig, vartill mitt eget namn länge bidragit. Froms hustru skrevs redan Titz, och om svågerskapet har på Kosta aldrig rått tvivel. Dessutom stämmer Johann Gottfrieds ålder rätt väl med att han skulle kunna vara "lillebror" till de två systrarna, som medföljt familjen Waltzer/glasblåsaren Enevald Waltzer var gift med Anna Katarina Zeitz, dotter till Kaspar; anm. Å.B./vid flyttningen från Björknäs. Slutligen flyttade 1747 samtidigt såväl familjerna From och Waltzer som unge Johann Gottfried Titz till Somero."

[4] Scheutz har i brev 2.9.1974 som exempel nämnt Sveriges generalkonsul i Riga Karl August Titz (1829-1907), f.o.d. i Stockholm, son till köpmannen i Riga August Vilhelm Titz (namnet stavades i Sverige genomgående utan "h"). – I Åkermans samling (i RA) finns, förutom tvenne till förnamnen okända, Leo Thitz, som 1913 var kapten vid 23. Sibiriska artilleridivisionen (det är möjligt, att det i samtliga här nämnda fall rör sig om L.T!) - Enligt Bergholm (Sukukirja II, s. 979 f.) var den kände läkaren Gustav Orraeus, d. 1811, i sitt 1. äktenskap gift med N.N. Thitz. - Byman har i brev 28.7.1975 uppmärksamgjort förf. på ett antal namnbärare omnämnda i Finlands Allmänna Tidning (FAT), så t.ex. utöver de redan nämnda en N.N. Thitz, överste, 1880 befordrad till generalmajor i gendarmkåren, chef för Kalisjka guvernementets gendarmstyrelse, som s.å. erhöll RRyVl 4 (FAT 17.4.1868, 4.5., 30.6. och 13.12.1880). Samma person står upptagen i Winterska samlingen (i RA), först som stabsryttmästare vid Livgardets husarregemente, sedan med transport som major till gendarmkåren 1864 och befordran till överstelöjtnant 1868. - En annan N.N. Thitz, kollegieassessor, äldste adjoint hos expeditören vid Jaroslavska guvernementets postkontor, dekorerades 1880 med RRyA 3 (FAT 29.7. 1880). - Enligt släkttraditionen skulle Johan Gottfrids femte son med samma namn, som 1784 var bosatt i Stockholm, flyttat vidare till St. Petersburg där han dock icke blivit funnen. Det är icke omöjligt, att någon här nämnd namnbärare kunnat härstamma från honom.

[5] Vid dopet erhöll han veterligen endast tre förnamn. Dumas' De tre musketörerna utkom 1844, då Ernst Gustav Julius - med tilltalsnamnet Julius - var c. 18 år! En plausibel förklaring till namnfrosseriet gives av Koskimies under hänvisning till Aminoff; a.a. (Genos 1973), s. 100.

[6] Carpelan, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna II, Helsingfors 1958, s. 746.

[7] Johan Gottfrid hade en u.ä. son Fredrik, f. 22.10.1748 i Somero, vars mor var Anna Kristina (Anna Stina) Hansdotter. Vidare öden okända.

[8] Glasblåsarsläkten Schmidt är utredd av Koskimies; jfr. anm. 2.

[9] Jalava, Liber scholae aboensis, Helsinki 1933, ss. 383, 387, 394, 400.

[10] Omnämnd i bouppteckningsinstrumentet efter modern, daterat 3.5.1784, såsom bosatt i Stockholm. Det 20.9.1794 upprättade bouppteckningsinstrumentet efter fadern anger, att "Johan skall wara rest till Siös."

[11] Den mest kända medlemmen av släktgrenen var veterinären Karl Alfred Reinhold Thitz, f. 16.4.1872 i Leppävirta, som mördades under frihetskriget 7.2. 1918 där. Boström, Sankarien muisto, Helsinki 1927, s. 783. Förf. planerar att i en del II utreda denna släktgren.

[12] Jalava, a.a., ss. 369, 375, 381, 387, 393, 399, 406.

[13] Jalava, a.a., ss. 389, 394, 399, 405, 411.

[14] Meinander, Porträtt i Finland före 1840-talet, Helsingfors 1931, ss. 259, 387, 432, 456 anm. 259.1. "Verksam i östra Nyland var Anders Gustav Thitz (1771-1828), född i Härnösand och åtminstone 1795-1800 bosatt i Helsingfors samt död 1828 i Lovisa. Av hans silhuetter på klackringar nämnas uttryckligen endast landshövdingen Gustav Riddercreutz' (1724-83) och hans maka Anna Helena Ehrenstolpes (1733-97), åtminstone den förra tydligen en kopia."

[15] Finns icke upptagen i Lagus, Åbo akademis studentmatrikel ånyo upprättad II, Helsingfors 1895.

[16] Lagus, a.a. II, s. 530 f.

[17] RA: Meritförteckningssamlingen (meritförteckningar 31.8.1831, 16.8.1843,1849). Här är hela den militära karriären utredd.

[18] RA: VSV 1839/104. Ansökningen, som ingavs 26.6, lämnades sannolikt obeaktad emedan det bifogade tjänsteintyget var odaterat.

[19] RA: VSV 1849/194. Thitz ansökte ytterligare om majors grad, vilket avslogs, då tjänsten på Sveaborg icke var bunden vid officersrang.

[20] Carpelan, a.a. II, s. 747.

[21] Schulman & Nordenstreng, Finska kadettkårens elever och tjänstemän 1812-1912, Helsingfors 1912, s. 164 f. Slaget vid Inkerman utkämpades 5.11.1854.

[22] Hon var mor till den u.ä. födde, sedermera ryktbare militären, generallöjtnanten Karl August Alexandrovitj Schulman (1861-1918). Backström, De adliga legitimations- och adoptionsärendena 1809-1917 1, Helsingfors 1968, ss. 147, 148 f. anm. 5.

[23] Dalström, Helsingfors lycei matrikel 183 1-1889, Helsingfors 1953, s. 13.

[24] Pikoff, Landsmän i ryska marinen 1808-1918, Helsingfors 1938, s. 161. Här är hela den militära karriären utredd. RA: Winterska samlingen.

[25] Carpelan, a.a. 11, s. 748.

Selostus

 

Thitz-suku ja sen yhteydet Munk-sukuun. Kun Åvikin lasitehdas perustettiin Somerolle v. 1748, sen ensimmäisiä kisällejä oli Ruotsin kautta Saksasta saapunut Johan Gottfrid Thitz (1726-93). Oltuaan välillä Ruotsissa hän palasi Åvikiin lasinpuhaltajamestariksi v. 1770. Ensimmäisessä avioliitossaan Hedvig Sofia Munckin (1729-84) kanssa hänellä oli viisi aikuisiksi kasvanutta poikaa. Yksi häviää tuntemattomiin kohtaloihin ja kaksi asettui Tukholmaan, missä heidän mieskantaiset sukuhaaransa päättyivät seuraavaan polveen. Peter Johan Thitz (1755-1820) oli talollisena Leppävirralla ja hänen sukuhaaransa jatkuu siellä.

Kantaisän nuorin poika Anders Gustav Thitz (1767-1828) oli taidemaalari. Hänen poikansa, kapteeni Gustav Fredrik Thitz (1794-1864) oli naimisissa pikkuserkkunsa Karolina Fredrika Albertina Munckin (1796-1877) kanssa ja heidän poikansa kontra-amiraali Ernst Gustav Julius Thitz (1826-99, hän lisäsi tähän kasteessa saamaansa nimeen etunimisarjan Caesar Fredrik Wilhelm Atos Portos Aramis Romulus Remus) oli vuorostaan naimisissa serkkunsa Sofia Lovisa Munckin (1825-98) kanssa. Nuorin sukuhaara sammui heidän poikaansa, helsinkiläiseen liikemieheen August Fredrik Julius Caesar Thitz (1865-1957).

Todisteita ei ole löytynyt olettamukselle, että Thitz-suku on Zeitzien lasinpuhaltajasuvun haara.


Genos 53(1982), s. 146-156

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1982 års register | Årgångsregister