GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Selostus | Artikelns slut ]

Hvedstorp

Med.lic. Sara von Bonsdorff, Helsingfors

Johannes Damianus van Hvedstorp [3] [6] [12] föddes 1610 i Hvedstorp på Jylland, gick i skola i Roskilde och studerade teologi i Köpenhamn. 1651 var han präst i Herlufsholm på Själland och blev därefter dansk fältpräst. Enligt rulla 18.8.1658 var han regementspräst vid Anders Muncks regemente i Trondhjem. Regementet omfattade norrmän under svenskt befäl; det kan nämnas att Anders Munck själv hade danskt påbrå. Trondhjems amt tillföll 1658 Sverige, men blev 1660 åter danskt. Antagligen betraktad som överlöpare återvände Johannes Damianus inte till Danmark. Muncks regemente förlades till Alnö [6] och därefter till Mitau, där Johannes Damianus fortfarande förekom vid mönstringen 14.7.1659. Vid nästa mönstring, i Reval 27.10.1660, hade han ersatts av en annan regementspräst (Johan Melinus). [13] 1660 befann sig Johannes Damianus i Ångermanland. [3] Den 26.3.1661 erhöll han fullmakt på Arnäs pastorat i Härnösands stift. Han introducerades i september samma år, men gillades inte av Arnäsborna, som hade svårt att förstå hans danska tungomål, och förflyttades i stället till Rödön i Jämtland, där han verkade som kyrkoherde 1663-1683. Han avled sommaren 1687 efter att 1683 ha överlämnat pastoratet åt sin måg Laurentius Jonae Kessler, son till kyrkoherden i Indal Jonas Petri Kexlerus. Också Kessler avled 1687, kort före sin svärfar.

Johannes Damianus var gift med Maria Gottman från Borgå [3] (hennes födelseår är okänt). Var och när den forne danske prästen och flickan från Borgå funnit varandra är obekant. En gissning är att Johannes Damianus efter kampanjen i Östersjöprovinserna återvände till Sverige över Finland. Eller kanske åtföljde han vid något tillfälle sin förre chef Anders Munck, som var herre till Palikais i Somero och dessutom hade tilldelats ett befäl i Viborg. [5] Giftermålet kan tänkas ha ägt rum omkr. 1660. Maria Gottman var synbarligen dotter till amiralitetsproviantmästaren Henrik Anthoni Gottman, gift med Elisabeth Dufva i Finland och syster till godsinspektorn Henrik Gottman i Borgå. [7] Varken landsarkivet i Härnösand eller det i Östersund har kunnat lämna uppgift om när och var hon dog.

Johannes Damianus van Hvedstorp och Maria Gottman hade åtminstone följande sex barn:

1. Elisabeth[3] 5.11.1683 gift med Laurentius Jonae Kessler, se ovan.

2. Benjamin[3] mönsterskrivare.

3. Damianus Gustavus[6] nämnd som elev i Frösö trivialskola 1679-1683.

4. Emanuel[6] [15] f. 1669 i Rödön, nämnd som elev i Frösö trivialskola 1679-1683 och i Hernösands gymnasium 1686-1687. Antog namnet Widegren och avled som tullförvaltare i Västervik 12.3.1749.

5. Maria. Flyttade till Borgå och blev där omkring 1692 gift med Berendt Kullberg. Denne dog före 1705. I mantalslängden 1706 nämndes endast hustrun, "Maria Hwetsdorp". Maria levde ännu 1724, då hon nämndes som ägare till en efter Stora ofreden obebyggd tomt. [9] Paret hade veterligen två döttrar:

a. Maria Elisabeth Kullberg (Kuhlberg), död våren 1777. Hon var gift med guldsmeden Mattias Anders Giese i Borgå, död 17.5.1755. Paret hade en fosterdotter, men inga egna barn. [14]

b. Margareta (Greta) Kullberg (Kuhlberg), levde 1754 (möjligen identisk med änkan Anna Greta Kuhlberg, död i Borgå 25.7.1764, 68 år gammal). Hon var gift med rusthållaren Fredrik (Fredrik Johan) Lang på Backas i Kullo by, Borgå sn. Han dog 16.10.1754, 55 år gammal. [11] Margareta Kullbergs namn finns i mantalslängden för Backas.

6. Johanna Margareta. Om hennes levnadslopp har följande kunnat utredas. Hon var den "Johanna Margareta Hansdotter Hwesstrop", som 24.1.1694 gifte sig 1:o i Borgå med Christian Wijnblad (Wijnbladh Winblad)[8] en son till kyrkoherden i Sibbo Laurentius Pampineus och Agneta Bröijer. Christian Wijnblad var kapellan vid Viborgs domkyrka 1693-1697 och därefter pastor på Siikaniemi (Viborg); han avled 11.8.1705. Änkan Johanna Margareta, som i Akianders Herdaminne bär tillnamnet "Hilestrop (?)", gifte sig 2:o med domkyrkosysslomannen i Viborg Eric C. Holmenius, död 1710. [1]

Johanna Margareta befann sig 1713 i Föglö, med all sannolikhet stadd på flykt till Sverige. Den 12.2.1713 dog i Föglö en fem månader gammal flicka, Helena Brunnera. I kyrkboken antecknades, att flickan "berättas vara af pastorskan Joh. Marg. Hwethtorph tagen att skötas efter moderns dödh. Fadern är Anders Brunnerus. Modren säges varit Ewa Kiexlera som bemälte pastorskas attest utvisar ..." Anders Brunnerus har inte kunnat identifieras. Släktskap mellan Ewa Kiexlera och Johanna Margaretas svåger Laurentius Jonae Kessler (Kexlerus) har inte kunnat visas. Namnet Kexlerus förekom vid samma tidpunkt även i andra sammanhang.

Efter stora ofreden vistades Johanna Margareta tydligen hos sina döttrar. Den sista uppgiften om henne påträffas i Borgå kyrkobok 2.1.1744. Den dagen begrovs "Enckiepast. Wijnbladh, Johanna Marg. von Westorff från Askola Piskola uti Gabr. Fortelii graf". Hon uppgavs ha varit 60 år gammal, men var utan tvivel äldre. Christian och Johanna Margareta Wijnblad hade åtminstone två döttrar:

a. Kristina Wijnblad. Gift med Georg Fortelius (en bror till biskop Gabriel Fortelius [10]), pastor i Mäntsälä 1732, död 12.7.1739. [1] En son till dem, Johan Gabriel, föddes 12.9.1737.

b. Margareta Wijnblad. Gift med Johan Ferrin (dennes senare gifte), kapellan i Askola, död 1741. [1] I domboken för Mäntsälä 1737 omtalas ett mål mellan "madame Wijnblads måg herr Sac. Johan Ferrin och dragonen Järfelt". Enligt samma källa hade Johanna Margareta Wijnblad ett mellanhavande med Carl Johan Möller på Mäntsälä gård.

Under 1720-talet förekom flera bärare av namnet Wijnblad/Winblad. Bland dem kan finnas ytterligare barn till Christian Wijnblad och Johanna Margareta Hvedstorp.

Att Maria och Johanna Margareta van Hvedstorp, som sannolikt var de yngsta i sin syskonskara, efter faderns och hans efterträdares död flyttade från Jämtland till Borgå är förståeligt, i betraktande av att de där kunde räkna på sin välsituerade morbrors, Henrik Gottmans stöd. Om deras mor, Maria Gottman, följde dem eller om måhända också hon redan hade avlidit i Sverige, är ovisst.


Tillägg

I T.G. Aminoffs uppsats "Frälseätten Lang efter Kråköperioden", Gentes Finlandiae V (1981), läses på sid. 52 "Maria Uwetsdorp", bör vara Hvedstorp. För Berendt Kullberg står "avliden 1729", bör vara 1706.


Noter

[1]   Akiander, M.: Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift. Helsingfors 1868.

[2]   Blomkvist, Nils: Landsarkivarie i Härnösand (brev 12.5.1981).

[3]   Bygdén, Leonard: Hernösands stifts herdaminne, 1925, Bd 1, s. 81, bd 2, s. 213.

[4]   Bylund, Thord: Jämtlänningar och härjedalingar vid Härnösands gymnasium under 200 år. Jämten 1966, s. 50. Cit. enl. N. Blomkvist.

[5]   Carpelan, T.: Munck. Ättartavlor III, Helsingfors 1958.

[6]   Hasselberg, Bertil: Supplement till L. Bygdéns Härnösands stifts herdaminne ... Forum Theologicum XXI, s. 188. Örnsköldsvik 1964.

[7]   Luther, G. medd. (Börjesons anteckningar om flottans officerare mm. på 1600-talet i SKrA; Borgå ting 23.10.1665).

[8]   Melander, Toini: Personskrifter hänförande sig till Finland 1562-1713. Nr 1445 och 1483. Helsingfors 1951.

[9]   Panelius, O., medd. (Borgå mantalslängd).

[10]   Strandberg, C.H.: Åbo stifts herdaminne. Åbo 1832.

[11]   Thilman, B.: Släkten Lang från Borgå, ms. 27.4.1970. - Två brorsöner till Fredrik Johan Lang adlades 1772 Langenskjöld.

[12]   Wiberg, S.U.: Almindelig dansk prästhistoria (facsimilutg.), Köpenhamn 1960. Cit. enl. N. Blomkvist.

[13]   Åberg, Alf, krigsarkivarie, Stockholm (brev 26.5.1981).

[14]   Åkerman, B.: Bouppteckningar i Borgå stad 1740-1800. GS skrifter X, Helsingfors 1934.

[15]   Örnberg: Widegren (äldre Westervikslägten). Svenska ättartal X, Stockholm 1894. - Örnberg återger, men förkastar en gammal sägen, enligt vilken släkten trotts härstamma från "en ung Liffländsk adelsman, Jemanow von Wetzdorff, som ruinerad genom Carl XI:s reduktion upptogs af handlanden Widegren i Westervik, gifte sig med dennes dotter o.s.v."


Selostus

Hvedstorp. Tanskassa syntynyt Johannes Damianus van Hvedstorp palveli pappina Norjassa ja siirtyi Ruotsin palvelukseen, kun Tanska v. 1658 luovutti Trondhjemin läänin Ruotsille. Hän tuli Rödön kirkkoherraksi Jämtlantiin ja kuoli 1687. Hänen vaimonsa Maria Gottmanin sanotaan olleen kotoisin Porvoosta. Hän lienee amiraliteetin muonitusmestarin Henrik Antoni Gottmanin tytär ja kreivi Creutzin tilainhoitajan Henrik Gottmanin sisar. Johannes Damianus van Hvedstorpilla oli useita lapsia. Hänen tyttäriään lienevät Porvoon porvarin Berendt Kullbergin vaimo Maria Hvedstorp (eli 1724) sekä Johanna Margareta Hvedstorp (k. 1743), joka solmi 1. avionsa Porvoossa 1694 Viipurin Siikaniemen kirkkoherran Christian Wijnbladin (k. 1705) kanssa. Hänen toinen puolisonsa oli Viipurin tuomiokirkon taloudenhoitaja Erik Holmenius (k. 1710).


Genos 53(1982), s. 22-25

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter | Selostus ]

Systematisk förteckning | 1982 års register | Årgångsregister