GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Källor | Selostus | Artikelns slut ]

Borgåsläkten Borgströms ursprung

Med.lic. Henrik Borgström (+)*

* Uppsatsen bygger på opublicerade texter av författaren kring ämnet för denna artikel. Den version som återges här har sammanställts av pol.mag. Georg Luther utan primärforskningar. Med.lic. Borgström hade för avsikt att framlägga dessa forskningsresultat i en bok om sin fädernesläkt. På grund av sjukdom kunde denna plan dock inte förverkligas.

Borgåsläkten Borgström härstammar enligt Sukukirja [1] från borgaren i Borgå Georg Borgström. Där uppges att han dog "hundraårig" 1727 och hade en bror Mårten Borgström, som var tulltjänsteman i Pellinge och dog 1724 omkring 80 år gammal. Samma uppgifter ingår i en handskriven släktbeskrivning från 1870-talet i familjens ägo. Den är författad av Alexander Boehm och han anger som källa "af kollegan i Borgå Lyceum, magister J. M. Salenius, till Fornminnesföreningen skänkta stamtafla öfver Borgströmska och Solitanderska släkterna". I sin "Historik öfver staden Borgå" (Helsingfors 1847, s. 30) nämner J. E. Öhman "Borgströmska släktens stamtafla förvarad i Borgå gymnasii arkiv". Denna stamtavla har inte i våra dagar kunnat återfinnas, men det förefaller uppenbart att dess uppgifter går igen i Sukukirja. Det är inte känt vem som sammanställde de uppgifter som fanns i gymnasiets arkiv.

"Gamble Jöran Borgström" nämns med detta släktnamn i en uppbördslängd för 1725 och i en "Relation om Borgå stads beskaffenhet" uppges 1728 om en tomt i mellankvarteret: "Borg:n Jöran Borgström 1709 opsat 1 gl Stuga efter Evacuation ... ägaren blind och ålldrig". [2] Stamfadern Georg alias Jöran har alltså börjat använda namnet Borgström först på sin ålderdom.

Första gången namnet Borgström dyker upp i handlingarna är 3.5.1693, då en Henrik Borgström var fullmäktig i Borgå rådstugurätt, och 23.10. s.å., då "Stadz Fischalen wälbetrodde Henrich Borgström till Stadzens opsyningsmans Embete effter aflagd Edh antogz". I mantalslängden för 1694 förekommer han som Hindrich Bårgströöm med hustrun Anna. [3] Stadsfiskalen är tydligen identisk med besökaren Henric Borgström, som näms i rådstugurättens dombok 26.2.1700 och tillsammans med sin hustru Anna i mantalslängderna för Pellinge 1703, 1706, 1708, 1710 och 1711. [4] När Sukukirja nämner en Mårten Borgström som tulltjänsteman i Pellinge så är förnamnet uppenbart orätt angivet - kanske på grund av förväxling med Henrik Borgströms förman, tullnären i Pellinge Mårten Österman.

Före stora ofreden nämns i Borgå ytterligare borgaren Hans Andersson Bårgström i domboken 6.4.1698. Tillsammans med sin hustru Karin förekommer han också i stadens mantalslängder för 1706 och 1708, men inte längre 1710. [5]

Sammanhanget mellan de äldsta Borgströmarna i Borgå belyses av ett mål inför rådstugurätten år 1722. Den 19 september hade hustru Anna Ersdotter stämt in "dess sahl. mans för detta besiökarens utj Pellinge Hind. Borgströms broorson handelsman Henrich Borgström angående een arfzdehl utj den gårdh, som nestnembde Borgström tillika med dess fader nu innehafver". Anna visade "förmedelst Borgmäst:e och Råds domb af 26 februarij 1681 at dess svährmohr Brita Bertillsdotter utj samma gård een halfdehl tillkommit och 1/4 dehl af den andra halfva dehlen des sal. man". Rådstugurätten uppmanade till förlikning och tre dagar senare, den 22 september, upplyser domboken att "Anna Ersdotter inlefvererade den christliga förlijkning af den 19 hujus som hon med svaranden Hindrich Borgströms fader, eller dess svåger Jöran Andesson(!) Borgström i så måtto slutit, at hon den halfva gårdzdehl som henne eller des barn med rätta borde tillkomma utj den tompt Jöran Andesson Borgström med dess son Hindrich nu åboo emot 40 dr kmt lösen till mehr bemt des svåger undan sig och sina barn afstådt och ansagde des svåger med des barn tillägnat".

Domboken bekräftar alltså att rådmannen Henrik Borgströms far Jöran Andersson Borgström var bror till tullbesökaren Henrik Borgström. Deras far hette tydligen Anders och deras mor (eller styvmor) Brita Bertilsdotter. Det är knappast för djärvt att antaga att Hans Andersson Borgström, som nämns 1698-1708, var bror till Jöran och Henrik. Hänvisningen i domboken till ett tidigare mål år 1681 ger tyvärr inte hjälp med vidare klarläggning av bröderna Borgströms ursprung. Domboken för detta år finns nämligen inte i behåll. Försök att hitta uppgifter om Jöran, Hans och Henrik Borgström i Borgå innan de antog detta släktnamn riktar emellertid intresset på personer med släktnamnet Dordis (ibland Dårdis eller Dorde).

Jöran Andersson Dorde, gift med Anna, nämns i mantalslängden 1691 och Dorde Jören redan i motsvaraden längd 1682. Jöran Andersson Dårdis nämns ytterligare i tomtförteckningen 1696, i restlängden för 1705 [6] och i rådstugurättens dombok 11.4.1706. Jöran Borgström nämns första gången 1722 i det mål som skildrades ovan.

Henrik Andersson Dårdis nämns i rådstugurättens dombok 8.4.1693. Henrik Borgström nämns från och med 3.5. s.å., se ovan.

Hans Andersson Dårdis nämns i domboken 2.7.1703. Hans Andersson Borgström omtalas som ovan nämnts 1698-1708. I den relation om stadens försvar magistraten i Borgå gav 1708, omtalas "rotmästaren Hans Dordis" bland de sårade. [7] Enligt samma års mantalslängd var de sex rotemästarna i Borgå Jacob Kijlman, Henrich Conradsson, Simon Munck, Johan Sparback, Johan Stäger och Hans Andersson Borgström. Hans Dordis är uppenbart identisk med den sistnämnde.

Jöran Andersson Dordis kan också identifieras med Jöran Borgström på basen av stadskartor och tomtägarförteckningar för olika tider. Den tomt som enligt Giökers karta och tomtförteckning 1726 hade Jöran Borgström som ägare ägdes nämligen enligt Brotherus karta och förteckning år 1696 av Jöran Andersson Dordis. [8] Processen år 1722 visar att Jöran Borgström bodde i den gård som tidigare hade tillhört hans far. Genom att följa uppgifterna om dess invånare bakåt i mantalslängderna kommer man till att bröderna Borgströms far är borgaren och handelsmannen i Borgå Anders Sigfredsson, nämnd 1646-75, men synbarligen död före 1681.

I samtida källor kallas Anders Sigfredsson varken Dordis eller Borgström och hans ursprung har inte stått att klarlägga. Med namnet Dordis som utgångspunkt har blickarna bl.a. riktats på Dordela, sedermera Hilsdal i Pakas by i Orimattila. Det är kanske Anders Sigfredssons ursprungsort - men andra belägg än namnet Dordis har tills vidare inte stått att finna för vare sig denna eller någon annan gissning.

I tabellform ser släkten Borgströms äldsta led ut på följande sätt.


Tab. 1.

Anders Sigfredsson, troligen f. under 1600-talets första decennium. Borgare och handelsman i Borgå, näms där i mantalslängderna från 1646. [9] Ägde 1658 ett pörte nära åstranden. Förordnades 1660 till synesman samt 1664 att värdera en tomt och 1667 att värdera en lodja. Införde 1662 gods från Pyttis marknad. Stadens vallherdar dömdes 1663 att till Anders erlägga 7 dr 16 öre för att de lämnat två av hans kor i skogen, "härigenom dhe äre af wildiur upätne". Lät 1666 upphandla salt i Stockholm för 50 dr kmt. Tvistade 1664 med sin svåger Hans Krull om sin avlidna hustrus andel i hennes föräldrars tomt, som slutligen inlöstes av svågern. [10] Nämns i mantalslängderna sista gången 1670, levde ännu 1675 [11] men var synbarligen död 1681. - Gift 1:o mellan 1634 [12] och 1664 med Elisabeth Krull, som levde 1656 men var död 1662, dotter till borgaren i Borgå Herman Krull; 2:o före 1662 med Brita Bertilsdotter, som ännu i mantalslängden 1680 näms som st(yv)m(or) till Jöran Andersson. [13] Hon levde 1681.

Barn:

1. Hans, borgare. Tab. 2.

1. Jöran, borgare, död c:a 1729. Tab. 3.

2? Henrik, sjötullbesökare. Tab. 4.

? Arvid. I Jöran Anderssons hushåll nämns i mantalslängden 1680 utom styvmodern Brita också "Arfved s, Anna h". Samma par bodde hos Jöran ännu l682. [14] Uppgiften kan inte gälla Jörans son Arvid (se tab. 2 nedan), som först långt senare nådde vuxen ålder. Arvid kan tänkas vara styvmodern Britas son, men vare sig han eller hans hustru Anna har kunnat identifieras i senare källor. Det är också möjligt att s avser svåger, d.v.s. att Arvids hustru Anna var syster till Jöran.


Tab. 2.

Hans Andersson Dordis, från 1698 även Borgström (son till Anders Sigfredsson, tab. 1), nämns som s(on) i faderns hushåll 1670. Borgare och handelsman i Borgå åtminstone från 1675, då han ägde halvparten i en skuta som seglade på Stockholm samt uppbjöd en kopparkittel som pantsatts hos honom. [15] Köpte 1689 ett åkerstycke av Anders Yhr. Ägde 1696 en "jämn tomt på Krämargatan" om 1260 kvadratalnar. [16] Efter nödåren förmådde han 1697 inte inlösa den silverbägare om 7 1/2 lod han pantsatt till kyrkan för lån, inte heller 1699 ett silverbälte om 26 lod, en silversked om 2 1/2 lod och en kopparkittel, vilka han pantsatt till sin hustrus svåger, rådman Nils Westman (gift med hans svägerska Margareta Grelsdotter). Hade "uthi hungeråhren mist all sin egendom, sedermehra med sin hustro continuerl. varit siukel. så att resten eij kunnat närmare uthgå, eij heller finnes nu mehra hos honom något att bekomma". [17] Hyrde 1698 ut "1 kammare med säng och värme" till fru Beata Gyllenhjerta. Rotmästare i femte roten 1704-08, stämde 1704 smeden Tomas Tomasson för smädesord. När rotmästaren talade med en bonde, som höll hatten i handen, hade smeden sagt till denne: vad har du behov att stå hattlös för någon lortmästare. [18] Sårades vid borgarnas försvar av Borgå i maj 1708. Levde 15.11.1719, då Hans Dordis erlade lilla tullen för 1/4 tunna malt för husbehovsbrygd. [19] Dog synbarligen utan efterkommande före 1722, då brodern Jöran och brodern Henriks efterlevande ägde var sin halvpart i faderns gård. - Gift mellan 1670 och 1675 med Karin Grelsdotter Ingman, levde 1708, dotter till pistolmakaren i Borgå Grels Mattsson Ingman och Elin Simonsdotter.

Barn:

Margareta, nämns i mantalslängden 1703.


Tab. 3.

Jöran Andersson Dordis, från 1722 Borgström (son till Anders Sigfredsson, tab. 1). Nämns i Borgå bland ungdomar som fört oljud på gatorna sent på kvällen den 22.11.1674. Borgare och handelsman, nämns i mantalslängderna från 1676. [20] Innehade föräldrarnas tomt, som 1696 omfattade 675 kvadratalnar, inlöste 1722 brodern Henriks andel i den av hans änka. [21] Intygade 1706 med ed att han betalt en skuld om 4 dr 16 öre till Herman Detterdings sterbhus med 12 dagsverken. [22] I restlängden 1705 sägs om Jöran Dordis: "uthfattig förlammat, söker föödan hoos gådt fålck". [23] Efter branden 1708 uppfördes 1709 på hans tomt en stuga samt efter 1713 en stuga, en bod och en badstuga. Kallas 1728 "blind och ålldrig", [24] död c:a 1729. - Gift före 1691, troligen efter 1682 [25] med Anna Stephansdotter, död i Stockholm under lilla ofreden, begr. där på S:t Johannes kyrkogård i januari 1743.

Barn (ordningsföljden osäker, de använde namnet Borgström):

Anders, bakugnsskrivare i Stockholm, bodde 1731 i kvarteret Mindre Sandbacken i Katarina församling och erlade 42 daler i hyra till husägaren, varvstimmermannen Elias Dahlström. [26] Besökte med sin hustru nattvarden i samma församling ännu 31.12.1736. Död i Stockholm "wid 1739" enligt släkttavlan. - Gift före 1731 med Liskin (Persdotter?) Berg. De var enligt släkttavlan barnlösa.

Henrik, troligen f. på 1680-talet. Handelsman i Borgå, nämns i tullräkenskaperna från 1718, importerade då bl.a. tjära samt ett oxhuvud vin och ett ris papper. Var 1720 en av de tre största saltimportörerna i staden. [27] Kallas handelsålderman 1732, arrenderade med två kompanjoner källarfriheten 1732-42. [28] Delägare i olika fartyg åtminstone från 1737: år 1742 i stångkrejaren "Anders & Christopher" om 67 läster och från 1752 i "fleutskeppet Generalguvernören von Rosen" (andel 1/32). [29] En av stadens äldste 1739, rådman från 1.3.1740 till 1763, [30] preses i accisrätten 1751. Vistades under lilla ofreden i Stockholm från juni 1742 till hösten 1743. Delägare i Varkoski sågverk åtminstone från 1743 och i Borgå tobaksfabrik sedan dess anläggning 1744. [31] Köpte 23.6.1719 av rådman Schröder för 225 dr kmt en tomt om 1800 kvadratalnar "emot Ågatan i hörnet av Krämaregatan", där han 1723 uppförde en byggning med "1 sahl och 2:ne cambrar med en bagarstuga under ett taak". [32] Senare uppfördes flera ekonomiebyggnader på tomten, men alla hans byggnader gick förlorade i branden 1760, då hans skada var 80000 daler, d.v.s. störst inom borgerskapet. År 1764 ägde han "en ånyo uppbyggd tomt med dess bodar och hus", tydligen på den tomt vid Ågatan som han hade köpt 1743 och som senare blev släktens huvudgård i Borgå. [33] Hade 1727 dessutom 4 tunnland 18 1/2 kappland åkrar i staden. [32] Ägde till 1737 Sigfrids frälsehemman i östra Munkby, Borgå socken, samt vid sin död halva Kortis säteri i Askola och ett frälsehemman i Varkoski by i Pukkila. [34] Död i Borgå 24.9.1772. - Gift i april 1722 med Maria Johansdotter Holm, f. 1704, död i Borgå 4.2.1763, dotter till borgaren i Borgå Johan Israelsson (som stupade 1708) och Maria Bertilsdotter i hennes första gifte (f. 1675, död i Borgå 25.2.1763, omgift med handelsmannen Anders Holm). Barn: se Sukukirja, s. 185.

Johan, f. i Nyland (synbarligen Borgå) 1685. Korpral vid Nylands och Tavastehus läns fördubblingskavalleriregemente 1703, kvartermästare 3.6. s.å. Kornett vid samma (sedan 1709 ordinarie) regemente 21.2.1711, löjtnant 24.8.1718. Deltog i striderna vid Nyen, Koporie, Kolkanpää, Hirvikoski och Storkyro samt i fälttåget till Norge 1718 och i 1741 och 1742 års kampanjer i Finland. [35] Bodde efter stora ofreden hos sin svärmor på Saaris i Tammela samt 1735-41 på Kangais där, som han hade skatteköpt 1732. Från 1742 ägde han också Saaris och bodde där. Avsked med kaptens (majors?) rang 29.12.1749. [36] Död på Saaris 23.10.1753. - Gift i Tammela 13.8.1711 med Anna Beata Kuhlman, f. 1648, begr. i Tammela kyrka 29.3.1754, dotter till ryttmästaren Gerhard Fredrik Kuhlman och Elisabeth Pistolhjelm. Barn: se Sukukirja, s. 185. Där saknas dottern Elisabet, f. i Tammela 3.3.1730, begr. där i augusti 1732.

Stefan, f. i Nyland (troligen Borgå) 1691 (1688?). Volontär i Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente, korpral 1718, deltog i fälttåget till Norge s.å. I oktober 1719 antecknas om honom "en god underofficer, förer ett skickeligt lefverne samt af god helsa". Rustmästare 15.10.1721, avsked 11.11.1722. [37] Bodde 1730 hos sin bror Henrik i Borgå, borgare där 1731, förordnades 11.3.1732 till krögare. Levde 19.12.1750, [38] nämns som avliden i taxeringslängden för 1751. - Gift 1731 med Anna Öholm, i hennes andra gifte f. 1687, död i Sibbo 1770, änka efter tullskrivaren Petter Wessman. Den dotter Lena, som nämns i mantalslängderna 1735-40, var Stefans styvdotter. Han hade troligen inte egna barn, då släkttavlan uppger att han var barnlös.

Anna, f. 1693 (enligt släkttavlan), död 25.6.1741. - Gift 12.6.1730 med borgaren och sämskmakaren i Borgå Truls Ek i hans första gifte, f. 11.6.1684, död i juli 1742. Han gifte om sig våren 1742 med Hedvig Gunner, som 1742 flydde till Sverige och efter fredsslutet fortsatte mannens rörelse. Henrik Borgström var förmyndare för sin systerson Henrik Ek och processade 1745 på hans vägnar mot hans styvmor om Truls Eks gård. [39]

Arvid (enligt släkttavlan yngst av syskonen). Drev enligt stadens räkenskaper handel redan 1725, var 1726 skeppare på handelsmannen Anders Holms (Henrik Borgströms styvsvärfars) skuta. [40] Borgare och handelsman i Borgå, erlade burpenning först 20.11.1733. Köpte 1733 av borgaren Åbergs arvingar den frantsaska tomten vid Stora Ågatan för 225 dr kmt, fick fastebrev 18.10.1735. Död 1742, efter 16.2. - Ogift.


Tab. 4.

Henrik Borgström (son till Anders Sigfredsson, tab. 1), kallas Henrik Andersson Dårdis i rådstugurättens dombok 8.4.1693, men Borgström i domboken 3.5. s.å. och därefter. Var stadsfiskal i Borgå då han 30.10. s.å. antogs till "stadzens opsyningzmans Embete". Var åtminstone från 1697 och ännu 1712 besökare vid sjötullen i Pellinge, där han bodde från 1697. Fjärdedag jul 1703 hade tullförvaltaren Mårten Österman och Borgström "sigh i stillhet roat" och "druckit vår allernådigste Konungz och andra höga öfverheetz personers skåhlar" medan drängarna sköt salut, tyvärr med följden att en bösspipa exploderade och en dräng skadades till döds. [41] Blev 1708 tillsammans med övriga pellingebor "förmedelst fienden ryssens brännande och häriande så utharmad att eij förmår" erlägga sin resterande skatt. Han är troligen den "Not. Borgström" som 1714 var uppbördsman för ryska kronan och som 1717 var förrest till Reval. [42] Var avliden 19.9.1722. - Gift före 1694 med Anna Ersdotter vilken som änka 22.9.1722 i Borgå "för sina många barns skull" och med gott vittnesbörd "om sitt hederliga förhållande" fick magistratens tillstånd att förbli här i staden at med spinnande och annat arbete sig hederligen föda och uppehälla". Samma dag sålde hon för 48 dr kmt sin mans halvpart i hans fars tomt till sin svåger Jöran Borgström.

Barn:

Maja Henriksdotter, f. 1701, död på Backas 2.5.1774. - Gift med torparen på Backas i Stensböle, Borgå socken, Jöran Arvidsson, f. i Seitlax där 1690, död på Backas 25.8.1751.

Sara Henriksdotter Borgström, f. 1702 (enligt släkttavlan; begravningslängdens uppgift att hon dog 88-årig är omöjlig, eftersom hon fick en son 1745), död i Borgå 12.4.1770. - Gift med styrmannen i Borgå Mårten Westerberg, f. 1695, död i Borgå 23.5.1751.

Anna, f. 1704, "for till Reval 1744 och torde ha dött där på 1770-talet".

Mårten, f. 1718, "for till Reval, sedan obekant var han stannat".

Katarina, f. 1720, "for till Reval, sedan obekant".

Helena, f. 1722 (enligt släkttavlan, födelseåret är troligen för sent, det samma kan gälla Mårten och Katarina), "for till Reval med sin syster Anna". Nämns i mantalslängden 1732 hos systern Maja på Backas.


Källor

[1]   Axel Bergholm, Sukukirja. Kuopio 1901, s. 184-190.

[2]   RA: 8163: 232. Alf Brenner, Två dokument som belysa Borgå stads återuppståndelse ... SLSS 289 (Hist. o. litt.-hist. studier 17), Helsingfors 1942, s. 123.

[3]   RA: 8072: 776.

[4]   RA: 8091: 2952v; 8107: 263v; 8116: 256; 8123: 1629; 8128: 31v.

[5]   RA: 8107: 225v; 8116: 220; 8124: 5906-5915.

[6]   RA: 8035: 557v; 8063: 616v; 8103: 935. Henrik Borgström, Tomter och tomtägare i Borgå stad 1696. SLSS 357 (Hist. o. litt.-hist. studier 30-31), Helsingfors 1957, s. 97.

[7]   Åbo Tidning 20.6.1804 (n:o 49), s. 2.

[8]   Borgå rådhusarkiv: lantmätaren Adam Giökers karta och tomtförteckning. "Geometrisk Charta wppå Borgå Stadh ... åhr 1696" med tomtförteckning och inledning av Torsten Blom. Nylands Tryckeri Ab 1965, s. 14.

[9]   RA: 7935: 1046v.

[10]   RA: Borgå rådstugurätt 14.6.1658, 6.8.1660, 1.9.1662, 25.11.1663, 11 och 18.6. samt 4.7.1664, 2.3. och 12.8.1667.

[11]   RA: 8002: 421v. SRA: Städernas acta, Borgå: längd över borgerskapet i Borgå 16.7.1675 (RA: mikrofilm FR 222).

[12]   RA: 4528: 262v.

[13]   RA: 7974: 325; 8030: 509.

[14]   RA: 8030: 509; 8035: 557v.

[15]   RA: 8002: 421v; Borgå rådstugurätt 27.2.1675.

[16]   "Geometrisk Charta ..." (se not 8 ovan), s. 18.

[17]   RA: 8072: 774, 8103: 940; Borgå rådstugurätt 29.3.1697, 1.3.1699.

[18]   RA: Borgå rådstugurätt 26.1.1698, 19.10.1704.

[19]   RA: 7066: 987.

[20]   RA: 8017: 577; Borgå rådstugurätt 25.11. och 9.12.1674.

[21]   RA: Borgå rådstugurätt 19 och 22.9.1722. Borgström, a. a., s. 97.

[22]   RA: Borgå rådstugurätt 11.4.1706.

[23]   RA: 8103: 935.

[24]   Brenner, a.a. s. 123.

[25]   RA: 8035: 557v; 8063: 616v.

[26]   Stockholms stadsarkiv: mantalslängd 1731.

[27]   RA: 7063: 23, 54; 7073: 743, 735, 761; Borgå rådstugurätt 12.2.1728.

[28]   RA: 8207: 1928; Borgå rådstugurätt 27.3.1732, 10.5.1742.

[29]   RA: Borgå rådstugurätt 2.6.1742, 1.9.1752. Torsten Hartman, Borgå stads historia II. Borgå 1907, s. 278.

[30]   RA: Borgå rådstugurätt 18.4.1739, 1.3.1740, 12.2.1751. Hartman, a.a. II, s. 428.

[31]   RA: Borgå rådstugurätt 21.11.1743. Hartman, a.a. II, s. 286, 297.

[32]   Giökers tomtförteckning (se not 8 ovan). Brenner, a.a. s. 122.

[33]   RA: Borgå rådstugurätt 5.12.1743. Hartman, a.a. II, s. 352.

[34]   Anders Allardt, Borgå sockens historia II. Helsingfors 1928, s. 250. Birger Åkerman, Bouppteckningar i Borgå stad. GSS X, Helsingfors 1934, s. 30 och 71.

[35]   Adam Lewenhaupt, Karl XII:s officerare. Stockholm 1921, s. 73.

[36]   Kaarlo Wirilander, Suomen armeijan upseeristo ja aliupseeristo 1718-1810. SHS:n käsikirjoja III, Helsinki 1953, s. 178.

[37]   SRA: Militaria, meritlistor, armén 22 (skrivelse av överste R. F. de la Barre 14.10.1719). Wirilander, a.a., s. 192.

[38]   RA: 8195: 544; 8207: 1928 (opaginerad); 8287: 15.

[39]   RA: Borgå rådstugurätt 13.3., 1.6., 4.9. och 18.11.1745.

[40]   RA: 8163: 233; 8175: 2793.

[41]   RA: Borgå rådstugurätt 13.2.1697, 5.11.1712; Borgå sockens e.o. ting 16.1.1704.

[42]   RA: 6975: 25v (opaginerad); 8123: 1629.


Selostus

Porvoolaisen Borgström-suvun alku. Sukukirjassa selvitetyn Borgström-suvun kantaisä, porvoolainen kauppias Jöran Borgström (k. n. 1729) mainitaan ennen isoavihaa Porvoossa Dordis-nimisenä. Artikkelissa täydennetään Sukukirjan tietoja hänestä ja hänen lapsistaan. Kun tuomiokirja ilmoittaa hänen perineen talonsa isältään, tämän isän täytyy olla vuodesta 1646 mainittu porvoolainen kauppias Anders Sigfredsson (k. 1675/81), jonka leski Brita Bertilsdotter (eli 1681) ilmeisesti on Jöranin luona v. 1680 mainittu äitipuoli Brita. Jöran ja hänen vanhempi veljensä, Porvoon puolustustaistelussa 1708 haavoittunut ruotumestari Hans Andersson Dordis eli Borgström, ovat Andersin ensimmäisen vaimon Elisabet Krullin lapsia. Brita Bertilsdotter lienee kolmannen veljen, Pellingin tullisyökärin Henrik Borgströmin (k. 1717/22) äiti. Henrikinkin sukunimenä on aluksi Dordis. Sukukirjassa hänet sanotaan virheellisesti Mårten-nimiseksi.


Genos 54(1983), s. 145-153, 161

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Källör ]

Systematisk förteckning | 1983 års register | Årgångsregister