GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Kirja-arvosteluja - Recensioner

Georg Luther

Olav Panelius, Gårdar och gårdsägare i Borgå på 1600- och 1700-talen. SLSS 510: Folklivsstudier XV. Helsingfors 1983. 242 sidor + 5 kartbilagor.

Kyrkböcker, mantalslängder, domböcker och bouppteckningar ger goda möjligheter att reda ut borgarsläkterna i våra städer sedan 1600-talet. För flera städer har sammelverk utgetts över borgerskapet i äldre tider. Många av dem behandlar stadens mest betydande borgarsläkter: Carpelans "Åbo i genealogiskt hänseende", som kom ut 1890, har flera efterföljare. I matrikelform redovisade Hedman 1928 hantverkarna i Vasa och Granit-Ilmoniemi 1931 handelsmännen i Björneborg. För Kajana framlade Manninen 1981 en släktvis uppställd förteckning över alla kända invånare under stadens första hundra år.

Olav Panelius har funnit en ny intressant form för redovisningen i den bok han senaste år gav ut om Borgå borgerskap på 1600- och 1700-talen. Han skildrar fastigheterna och deras ägare, gård efter gård, genom ett hundratal år och ofta längre. Denna disposition har blivit möjlig genom att tomtkartor över staden och längder över tomternas ägare finns bevarade från 1696, 1726-29, c. 1760 (förteckning utan karta) och 1792. Dessa uppgifter ger ett värdefullt tilläggsmaterial för skildringen av befolkningen, eftersom ägarföljderna kan avslöja släktförbindelser som inte framgår ur andra källor.

Panelius skildring gäller i första hand gårdarna och deras ägare. För den som söker släktutredningar medför detta en del arbete; uppgifter om olika medlemmar av en släkt och t.o.m. om samma person får ofta plockas samman från vitt skilda ställen i boken och de ger inte ens tillsammans fullständiga biografier och stamtavlor. Men eftersom boken har ett gott personregister så är uppgiften inte över måttan besvärlig. Och Panelius bjuder läsaren glädjen att själv få "skapa" sin utredning genom att sammanställa uppgifter från olika håll. Härvid får han med ringa möda en stomme av uppgifter som skulle kräva långt arbete vid letande t.ex. i domböckerna. Stommen kan sedan byggas på genom det lättare arbetet att t.ex. i kyrkböcker och mantalslängder leta fram saknade detaljer.

Panelius bok är oumbärlig inte bara för dem som vill studera Borgås bebyggelsehistoria, utan också för dem som önskar uppgifter om stadens invånare på 1600- och 1700-talen samt om deras släktförbindelser. Dess värde minskas inte av att mera uppgifter än Panelius gett ibland kan utvinnas genom intensivstudier av en enskild Borgåsläkt. Ett exempel på detta är Henrik Borgströms klarläggning av sin fädernesläkts ursprung i senaste nummer av Genos.


Genos 55(1984), s. 31-32

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1984 års register | Årgångsregister