GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut | Sukututkijain palvelu ... ]

Betjäningen av släktforskare i kyrkoherdeämbetena

Genealogiska Samfundet i Finland

Befolkningsregistercentralen klarlägger principerna i ett meddelande

Senaste vinter sände befolkningsregistercentralen till alla befolkningsregistermyndigheter (kyrkoherdeämbeten och mantalsskrivningsmyndigheter) ett meddelande om betjäningen av släktforskare. Det hade utformats i samarbete mellan Genealogiska Samfundet i Finland, kyrkostyrelsen och ortodoxa kyrkostyrelsen. Meddelandet ökar avsevärt klarheten i fråga om förfarandena vid beställning av uppgifter för släktforskning.

Efter några kommentarer om meddelandets innehåll publiceras det nedan i sin helhet.

Viktigt för genealogerna är att meddelandet klart utsäger, att släktforskning är ett av de acceptabla ändamål, för vilka uppgifter bör lämnas ur befolkningsregistret. Myndigheterna får alltså inte vägra att utföra beställda forskningar. Däremot har de naturligtvis rätt att begära klara och exakt avgränsade frågor. Utredningar för släktforskning bör därför alltid beställas skriftligt. Myndigheterna behöver inte ta emot telefonbeställningar. (Detta utesluter inte diskussioner i telefon om större uppdrag innan de sänds skriftligt. Att ringa är ofta både hövligt och nyttigt; då kan detaljer klarläggas och uppgifter fås om t.ex. leveranstiden.)

Ökad klarhet innebär också anvisningen, att myndigheterna i släktutredningen skall införa bara uppgifter som har efterfrågats, men ge dem så fullständiga som möjligt.

Mycket nyttig är betoningen av kravet på tillförlitlighet i de uppgifter myndigheterna ger. Ansvaret för tillförlitligheten överförs med uppgifterna till beställaren. Samlaren av släktuppgifter bör därför alltid hålla i minnet, att någon senare kan använda just hans utredning i vetenskaplig forskning. Kravet på noggrannhet gäller alltså också släktforskaren.

I slutet av punkt 2 anmodas registerföraren uppge by, gård och gårdsnummer »åtminstone i fråga om den äldsta» kommunion- och barnboken. Ett tilläggsråd till genealogerna: nämn uttryckligen dessa uppgifter i er beställning om ni behöver dem för senare tid!

Anvisningen om snabbheten i svaret innehåller en praktisk synpunkt som genealogerna har skäl att komma ihåg och utnyttja. För att kunna betjäna de många forskarna jämbördigt, ges korta utredningsuppdrag i viss mån företräde. (Mellan dem måste naturligtvis också mera omfattande utredningar färdigställas, men den princip som rekommenderas leder till att bunten av obesvarade brev är mindre än om breven besvaras i strikt ankomstföljd.) Genealogerna har fördel av att beakta detta och beställa korta utredningar.

Befolkningsregistercentralens meddelande hade som bilaga en modellblankett för beställning av utredningar för släktforskning. Den publiceras inte här eftersom den var preliminär. Det har visat sig svårt att utforma en god blankett som motsvarar moderna krav, men vi arbetar på den och kan troligen framlägga den i nästa nummer av Genos. Blanketten kommer att finnas tillgänglig i alla kyrkoherdeämbeten och i centralregistren på de orter, där församlingarna har bildat sådana.

Då enhetliga beställningsblanketter avsevärt underlättar arbetet i kyrkoherdeämbetena, är det önskvärt att släktforskarna börjar använda dem. Under den närmaste tiden, d.v.s. tills den nya blanketten föreligger, hoppas vi genealogerna utformar sina beställningar till befolkningsregistren skriftligt med beaktande av synpunkterna i befolkningsregistercentralens meddelande.


Befolkningsregistercentralens meddelande (Nr 116/09/85) är daterat den 5.2.1985 och har följande lydelse:


Meddelande till kyrkoherdeämbetena om betjäning av släktforskare

I samråd med kyrkostyrelsen och ortodoxa kyrkostyrelsen har Genealogiska Samfundet i Finland uppgjort följande rekommendationsartade meddelande till kyrkoherdeämbetena. Strävan är att genom Genealogiska Samfundet göra meddelandet bekant också bland de enskilda släktforskarna. Till meddelandet fogas en blankett för beställning av utredningar för släktforskning. Avsikten är att distribuera blanketten till släktforskarna för användning.

Uppgifter lämnas ur befolkningsböckerna på basen av 11 och 12 § lagen om befolkningsböcker. Som utgångspunkt för betjänandet av släktforskare kan tjäna Högsta Domstolens utslag (HD 1968 II 105), enligt vilket släktforskning befanns vara ett sådant godtagbart syfte, för vilket uppgift på anhållan bör lämnas.

Vid uppgörande av släktutredning är det lämpligt att beakta följande synpunkter:

1) Rätt avgränsning av svaret. I en släktutredning införs bara uppgifter som har beställts. Strävan bör vara att göra utredningen så fullständig som möjligt i fråga om de efterfrågade personerna. Vid sidan av födelsehemkommunen är det skäl att nämna också den faktiska födelseorten om den är känd. I samband med tiden för vigsel borde också vigselorten meddelas om uppgiften står att få. På motsvarande sätt anges dödsorten i samband med tiden för dödsfallet. Andra uppgifter som kanske framgår ur kommunionböckerna borde också beaktas - utom de, som bör hemlighållas. Kortvarig flyttning eller tagande av arbete t.ex. på ett järnvägsbygge ger nyttig tilläggsinformation om befolkningens rörlighet. Vid uppgörandet av en släktutredning bör alltid kontrolleras att missförstånd inte uppstår, d.v.s. en oklar uppgift får inte tolkas, utan den bör införas i utredningen i precis samma form som den har i kyrkoböckerna. För att svaret skall kunna avgränsas rätt bör beställningar av släktutredningar helst inte tas emot per telefon. Beställningen borde vara skriftlig och ur den bör klart framgå, vilka uppgifter som behövs samt syftet, för vilket uppgifterna används.

2) Svarets tillförlitlighet. Det bör beaktas, att även där en fråga ursprungligen har ställts bara för privat forskning, så kan det material, som sammanbragts för den, senare bli använt också i krävande vetenskaplig forskning.

Tidsuppgifterna kan vara orätta i kommunionböcker från 1600-1800 talen. Om uppenbart ologiska uppgifter observeras i dem, t.ex. om barn uppges ha fötts i familjen med mycket kort intervall, borde uppgifterna kontrolleras i längderna över döpta, vigda och begravna.

Speciellt borde uppmärksamhet fästas vid att uppgifterna om ett barns mor anges rätt. Under gångna tider dog mödrar ofta i barnsäng och det är inte säkert att en hustru som nämns i en kommunionbok är mor till alla barn i familjen. I synnerhet i västra Finland, där släktnamnen inte alltid bevisar släktskap mellan far och barn, är det skäl att vara lika noggrann i uppgifterna om fadern. En änkas andre man kan nämligen ha samma förnamn och patronymikon som barnets biologiska far ehuru de är olika personer. I dessa fall är det skäl att i svaret särskilt ange, att uppgift saknas om när det äktenskap ingicks, som framgår ur kommunionboken.

Om forskningarna kan fortsättas i handlingar som har deponerats i allmänna arkiv - riksarkivet eller ett landsarkiv - är det för kyrkoherdeämbetet skäl att som boningsort för de efterfrågade personerna nämna byn, gårdens namn och nummer, torpet el. dyl., åtminstone i fråga om den äldsta kommunion- och barnboken, som förvaras i församlingen. Angivande av enbart sidnummer ger ofta inte en tillräcklig utgångspunkt för fortsatta utredningar.

3) Svarets snabbhet. I princip borde förfrågningarna besvaras i samma ordning som de har kommit. Å andra sidan kan det vara ändamålsenligt, att besvara korta och lätta utredningsuppdrag först. Om förfrågan inte kan besvaras inom rimlig tid borde meddelande härom delges beställaren. Om utredningen förefaller att bli omfattande och dyr är det skäl att meddela beställaren en uppskattning av kostnaderna.

4) Debitering. För uppgörande av släktutredningar i släktforskningssyfte debiteras en avgift enligt timarvoden, som fastställs av kyrkostyrelsen eller ortodoxa kyrkostyrelsen. Givna direktiv bör följas i debiteringen.


Genos 56(1985), s. 53-56

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Sukututkijain palvelu ... ]

Systematisk förteckning | 1985 års register | Årgångsregister