GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Selostus | Artikelns slut ]

Mönsterrullor för finska truppförband

Överläkaren Tore Blomqvist, Lahtis

I sin artikel i Genos år 1964, "1808-09 döda krigsmän" ondgör sig kamrer Arne Ekman över att mönsterrullor för tiden för och efter 1808-1809 års krig saknas i Finlands riksarkiv. Efter det hans artikel publicerades har genom mikrofilmning ett stort rikssvenskt arkivmaterial blivit tillgängligt för oss här i Finland; se RA:s publikation "Mikrofilmerna från Sverige i Riksarkivet" (Helsingfors 1971).

Vid genomgång av en av dessa filmer, WA 567, observerade jag att där fanns en "Afmunstringsrulla" för Nylands dragonregemente, uppgjord vid mönstringen i Härnösand den 24 oktober 1809. Ur mönsterrullans slutmening framgår det att "den ringa Qvarlefvan af detta Regemente nu är formad till en Fält Bataillon". Av manskapet återstod blott 104 effektiva dragoner, som man för man blev uppropade och noga översedda. "Alla voro välfrägdade och i allmänhet tjenstbare, men en hvar begärde afsked från Krigs Tjensten och deribland 13 med underhåll, hvar till de, i anseende till ålder och tjensteår äro berättigade. Dock ansåg mönsterförrättningen, i afseende på det serskilte förhållandet med Finske Soldater, för närvarande vidare åtgärd dervid ej äga rum, än att sådant i Rullorne antecknades, .."

Detta fynd föranledde mig att granska också de andra mikrofilmrullorna omfattande åren 1808 och 1809 i RA:s tidigare nämnda förteckning. Det som jag fann var följande.

Österbottens infanteriregemente (filmrulle WA 627): besiktnings- och kassationsmönstring av 4 kompanier mellan 8 och 13 februari 1808, således före krigsutbrottet den 21 februari.

Savolaxbrigadens artillerikompani (WA 574): mönstring i Kalajoki den 7 juni 1808.

Karelska jägarkåren, 4 kompanier (WA 551): mönstring i Kalajoki 7 juni 1808.

Savolax jägarregemente, 6 kompanier (WA 575-576): mönstring i Kalajoki, Raumo och Raukola resp. 7, 9 och 10 juni 1808.

Savolax jägarregementes till 5. Brigaden hörande del (WA 576): mönstring i Toivala den 21 juli 1808.

Savolax infanteriregementes 1. fältbataljon (WA 576): mönstring i Ytterhiski den 16 oktober 1809. Av korpraler och soldater var 246 närvarande, 18 låg sjuka i kvarteret. Till avsked anmälde sig 262 man, varav 242 önskade att få återgå till Finland och 20 att kvarstanna i Sverige.

Karelska dragonkåren, överstelöjtnantens och majorens kompanier (WA 551): mönstring i Härnösand den 23 oktober 1809. Till avsked anmälde sig alla 45 närvarande korpraler och dragoner, av vilka 2 skulle stanna i Sverige, om de fick tjänst, alla övriga önskade sig till Finland. Vidare åtgärd än anteckning därom i rullorna kunde för närvarande icke äga rum.

Det i början nämnda Nylands dragonregemente (WA 567): mönstrat i Härnösand den 24 oktober 1809.

2. finska fältbataljonen (WA 511): mönstring i Umeå den 11 december 1809. Bataljonen var sammansatt av "åtskillige Regementer och Corpser". Vid samma tillfälle översågs och mönstrades även till "Finska artilleriregementet ifrån denna bataljon anvärft manskap", avdelt till ett särskilt kompani under kapten Wahlbergs befäl.

Finska artilleriregementet (WA 1510): mönstring på Sätra Åsen vid Gävle den 15 oktober 1810 enligt förordning av Kungl. Maj:t den 6 september 1810, vilken dag regementet nedsattes och organiserades från sin styrka av 10 kompanier till närvarande 5 kompanier. I samma mikrofilmrulla ingår också ett beväringsförslag för Johan von Wolckers kompani av det "nu mera Uplöste Kongl. f.d. Finska Artilleri Regementet som är tillslagit Svea Kongl. Artillerie Regemente", daterat i Gävle den 27 juli 1811.

Dessa mönsterrullor går nästan alla under namn av avmönstringsrullor. Till sin uppställning är de något växlande. De flesta innehåller i nummerföljd soldaternas namn. För dem som stupat, sårats och tagits till fånga, uppges var detta ägt rum. För de i förbandet kvarvarande anges hemort, landskap eller ibland socken, ålder, tjänsteår, längd, civilstånd och trosbekännelse. För värvade uppges dessutom för huru lång tid de kapitulerat och huru mycket av denna tid de redan har avtjänat.

Rullan för Finska gardesregementet (i film WA 1278) förbigås här, då detta förband inte hade annan anknytning till Finland än namnet. [2]

Förutom dessa mönsterrullor har jag påträffat namnrullor av olika slag för åren 1809 och 1810 i mikrofilmerna FR 446 (Finska trupper i Sverige efter fredsslutet) och WA 511 (Andra finska fältbataljonen). Bland dem kan nämnas:

Namnrullor över 2. finska fältbataljonen för tiden november - december 1809, ur vilka framgår vilka som erhållit avsked, vilka av dem som redan avgått och vilka som fortfarande är i tjänst, samt om övriga annotation om deras "åstundan för framtiden".

En namnrulla över 2. kompaniet i 2. fältbataljonen, daterad i april 1810.

Två namnrullor av den 9 juli 1810 över dem i 2. finska fältbataljonens båda kompanier, som önska återvända till Finland.

En namnrulla över 1. finska fältbataljonen, daterad i Stockholm den 2 september 1810. Den omfattar befäl, underbefäl mm. 13, korpraler och manskap 115 man eller sammanlagt 128 man. Som en jämnförelse kan nämnas att förslaget av den 7 januari 1810 för 1. fältbataljonen omfattade befäl mm. 93, manskap 570 eller sammanlagt 663 man.


Några kommentarer i anslutning till här uppräknade rullor torde vara på sin plats. Exakta uppgifter om förlusterna av manskap under 1808-1809 års krig står icke att få. Uppenbart är dock, att större än de förluster, som armén led genom sårade, stupade och tillfångnatagna, var de, som grasserande sjukdomar förorsakade bland det av undernäring och strapatser försvagade manskapet. Sålunda måste i november 1808 vid reträtten 1390 man "svagsjuka" kvarlämnas i trakten av Uleåborg. Den främst av finländska truppförband sammansatta norra armén överskred i december 1808 Kemi älv, som betraktades som gräns mellan rikets huvudland och den östra riksdelen Finland. Norra armén var därefter förlagd i socknarna väster om Kemi älv och dess styrka var vid årsskiftet 5468 tjänstdugliga män, 2115 sjuka i truppförbanden och 4812 på sjukhus. Av dessa torde över 2000 man ha dött före utgången av mars. [4] [6]

Då den finska fördelningen av norra armén genom konventionen i Kalix den 25 mars 1809 kapitulerade och efter vapennedläggning i Kemi upplöstes, hemförlovades största delen av soldaterna från Finland. Den 10 maj 1809 hade redan 4531 man passerat Kemi älv på väg till sina hemorter. [4]

På grund av de stora manskapsförlusterna hade konungen redan i januari 1809 anbefallt, att regementena skulle omorganiseras till fältbataljoner. Inom några månader var omorganisationen genomförd och så uppstod nya truppförband såsom Savolax 1. och 2. fältbataljon, Vasa fältbataljon m. fl. [2] [7]

Vid fredsslutet den 21 september 1809 kvarstod således endast spillror av de finländska truppförbanden i Sverige. För att soldaterna från Finland även i fortsättningen skulle få stå under eget befäl bildades nu 1. och 2. finska fältbataljonerna. Det välrenommerade finska artilleriregementet kvarstod såsom sådant för att hösten 1810 omvandlas i 5 kompanier, av vilka följande vår 3 tilldelades Wendes och 2 Göta artilleriregemente. [3] [4] [7]

I Sverige var man ej helt säker på om den ingångna freden skulle bli bestående. Därför ville man gärna behålla de finländska soldaterna i den svenska armén och likaså det stridsvana finska artilleriregementet. Vid mönstringarna fick soldaterna välja mellan att återvända till Finland och att kvarstå i svensk tjänst. Den av soldaterna uppskattade von Döbeln rekommenderade sålunda, att från Finland kommet manskap skulle söka sig till artilleriregementet eller till den svenska indelta armén, då han hört, att soldater som återvänt hem, hade tvångsvärvats och sänts inåt Ryssland. [3] [7]

Ur mönsterrullorna från oktober 1809 framgår tydligt att hemlängtan till Finland efter fredsslutet var stor, men också att de finländska soldaterna var i en särställning, och att de ej genast kunde erhålla avsked, om de också så önskade. Det är svårt att avgöra i vilken mån denna förhalning av hemförlovandet och von Döbelns propaganda ledde till att en del av de finländska soldaterna senare kvarstod i Sverige. Säkra uppgifter om huru många som återvände till Finland finns ej. De hemförlovade sökte sig synbarligen mest i mindre grupper över till hemlandet, blott tvenne större transporter känner man till. I det ena fallet sändes i november 1809 med 6 skärgårdsbåtar sammanlagt 130 underofficerare, korpraler och soldater från 2. fältbataljonen till Vasa och i det andra fallet överfördes på tvenne hemgående nyländska skutor i slutet av juni 1810 befäl, underbefäl och 162 man från 1. fältbataljonen till Ingå socken i västra Nyland. [1] [3] [4] [5] [7]


Noter

[1]   Aminoff, G. A., Relation om f.d. Savolaks Brigadens af Kongl. Finska Arméen deltagande i 1808 & 9 årens fälttåg i Finland och Westerbotten. Göteborg 1839. Citerad av Hornborg.

[2]   Aminoff, C. G., Nyuppsatta truppförband i Finland 1770-1808. Helsingfors 1971. Historiallisia tutkimuksia 82.

[3]   Hedberg, Jonas, Kungliga finska artilleriregementet. Borgå 1964. SSLS 404.

[4]   Hornborg, Eirik, När riket sprängdes. Fälttågen i Finland och Västerbotten 1808-1809. Helsingfors 1955.

[5]   Huuskonen, Aarne, Kuninkaallinen Savon jääkärirykmentti vuosina 1770-1810. Helsingfors 1927. Akademisk avhandling.

[6]   Lindén, Aleksander & Taipale, Ensio, Sotaväen lääkintähuolto Ruotsi-Suomessa vuosina 1500-1809 Suomen kannalta tarkasteltuna. Sotahistoriallinen Aikakauskirja 2/1982.

[7]   Petander, C-B. J., Kungliga Österbottens regemente under slutet av svenska tiden. Vasa 1978. Skrifter utgivna av Svensk-Österbottniska Samfundet 33.


Selostus

Suomalaisten joukko-osastojen katselmusrullia vuosilta 1808-1810. Valtionarkiston Militaria-kokoelma sisältää Ruotsin vallan ajan joukko-osastojen arkistoja, mutta niissä ei ole katselmusrullia sotavuosilta 1808-09. Artikkelissa luetellaan Ruotsin sota-arkistossa säilyneet katselmusrullat Suomen sodan ja sen jälkiselvityskauden ajalta, jotka löytyvät Valtionarkiston Ruotsista hankkimista mikrofilmeistä.

Löytyneistä rullista viisi ovat vuodelta 1808. Loput on laadittu sodan päättymisen jälkeisellä kaudella, jolloin suomalaisten joukko-osastojen Ruotsissa vielä oleva väki ensin koottiin "suomalaisiksi kenttäpataljooniksi", jotka myöhemmin valtaosaksi kotiutettiin Suomeen. Varsin harvat käyttivät hyväkseen halukkaille tarjottua tilaisuutta jäädä Ruotsin armeijan palvelukseen. Rullat eivät anna tarkkaa kuvaa sodan miehistötappioista, joskin rullista löytyy tietoja myös ennen katselmuksia kaatuneista, haavoittuneista ja sotavankeuteen joutuneista.


Genos 56(1985), s. 57-61

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter | Selostus ]

Systematisk förteckning | 1985 års register | Årgångsregister