GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Selostus | Artikelns slut ]

Kyrkoherden Bryniel Kiellins efterkommande

Dipl.ing. Olav Rundt, Åbo

Bryniel Magnusson Kiellin, bördig från Värmland, var kyrkoherde i Sunds församling på Åland 1656-1675. Hans son Lars och sonson Samuel innehade också detta ämbete. I de åländska publikationerna St Olof årg. 1968 och 1969 [1] samt Åländsk Odling 1970 [2] förtäljs om prästerna Kiellins verksamhet i församlingen och deras personalia samt något om släktförbindelserna [1]. I det följande ges kompletterande upplysningar, särskilt i genealogiskt hänseende. Att Bryniel Kiellin har talrika ättlingar i Finland torde vara ganska okänt. Ändå visar påtagliga indicier att två av hans döttrar blev gifta med Sursill-ättlingar och har efterkommande i ett flertal släkter.

Bryniel Magnusson Kiellin (Brynolphus Magni Kiellinus) var bondeson från Kjellås i Gillberga socken i Värmland. Han var en av flera ynglingar från detta landskap som utbildade sig vid Åbo akademi under dess första verksamhetstid. Efter att 1639 ha varit elev vid gymnasiet i Åbo inskrevs han 1640 som student vid akademin och hörde alltså till dess första årskurs. [3] Han blev stipendiat 1643 och står då antecknad som »medicine studiosus». [4] Han synes ha slutfört sina studier som teolog 1645 ty det året blev han prästvigd i Mariestad. Han återvände till Åbo och fungerade där som huspredikant hos landshövdingen Lorenz Creutz och som adjunkt vid Åbo domkyrka. [5] År 1656 tillträdde han kyrkoherdetjänsten i Sund och verkade där till sin död 1675.

Som kyrkoherde gjorde sig Brynolphus Kiellinus känd som en energisk prästman. Han uträttade mycket för församlingen, kyrkobyggnaden och prästbostället. [1] I negativ bemärkelse blev han ryktbar genom sitt uppträdande i samband med några häxprocesser. [6]

Bryniel Kiellin hade gift sig 27.12.1648 i Åbo med Margareta Johansdotter, dotter till köpmannen och borgmästaren Johan Knutsson och Anna Persdotter[7] Johan Knutsson var under 1620- och 1630-talet en av Åbo stads förmögnaste och mest inflytelserika borgare. Han idkade en omfattande export- och importhandel och nämns många gånger i rådstugurättens protokoll i samband med fastighetsaffärer i staden. Han var borgmästare från 1633 till sin död 1641. [8] Trots hans välstånd råkade änkan Anna Persdotter i ekonomiska svårigheter. Hon bad i rådstugurätten om nådår efter sin man på grund av »hennes nöd och trångmål och hennes små barn». Hon blev vräkt från stadsgården i Aningaiskvarteret [10] men kunde behålla hemmanet Innamaa i St Marie, för vilket hon efter sin man hade livstids frihet. [11] Efter hennes död (ca 1652) övertog Lorenz Creutz en del av gården, medan Bryniel Kiellin står antecknad på en annan del ännu 1655. Sedan Bryniel 1656 flyttat till Sund innehades också hans del av Creutz. [11] Att ett gott förhållande synes ha rått mellan dessa båda herrar framgår av bröllopsskriften till Kiellins vigsel. [7]

Däremot förefaller det som om Kiellin och hans svåger advokaten Sven Kalliander inte skulle ha kommit särskilt väl överens. Den senare klagar hos konsistoriet på sin svåger, ännu 1660 och 1661 för att han dröjer med redovisningen för arvskiftet efter svärfadern. [12]

Något om svärfadern Johan Knutsson kan fås fram ur serien Bidrag till Åbo stads historia, som kom ut för ca 100 år sedan. Det framgår att han var styvson till borgmästaren och underståthållaren Erik Andersson Cnape (Knapila). Modern som hette Gertrud hade tidigare varit gift med en köpman Knut Pedersson som kring sekelskiftet 1600 nämns som rådman och borgmästare i Åbo. Denne hade dött - senast 1607 ty 1608 skötte Gertrud med sin nya mans tillnamn Cnapila, sin förra mans affärer med Åbo domkyrka och gjorde dessutom egna transaktioner. [13]

Kyrkoherdeparet Brynolphus Kiellinus och Margareta Johansdotter hade många barn. Enligt en tavla i Sunds kyrka som föreställer familjen fanns det 12 barn, 5 pojkar och 7 flickor. Två av flickorna dog som små. Artikeln i Åländsk Odling nämner endast ett av barnen, sonen Lars Brynielsson Kiellin, kyrkoherde i Sund efter fadern 1675-1694. [2] En annan son var Bryniel Brynielsson Kiellin, student i Åbo 1666, [3] därefter försvunnen. En dotter Anna, gift Orraeus, har tidigare hittats. [14] Ytterligare tre kvinnor, som förekommer i den genealogiska litteraturen, kan med stöd av starka indicier utpekas som systrar.

En Apollonia Brynielsdotter var gift med Gustaf Gabrielsson Gammal, kyrkoherde i Vörå 1684. En utredning av släkten Gammal ingår i Atle Wilskmans Släktbok I. Om Apollonias härkomst sägs där ingenting. Ingen annan forskare tycks heller ha intresserat sig för henne trots hennes iögonenfallande ovanliga namn. Och ändå ger en not i slutet av Wilskmans utredning en uppenbar ledtråd. Där står inledningsvis: »Till denna släkt hörde antagligen Gabriel Gammal, f. 1674. Student (österb.) i Åbo 20 aug. 1696. Adjunctus ministerii i Sund.» Ortsnamnet Sund i detta sammanhang stöder identifieringen av Apollonia och Gabriel som mor och son samt Bryniel Kiellin som Apollonias far. Namnet Bryniel var på den tiden synnerligen ovanligt i Finland. Kyrkoherden i Sund är den enda person med det namnet jag påträffat, som tidsmässigt passar till far åt Apollonia. Gabriel Gammal är också ur alla synpunkter lämplig som son till Gustaf Gabrielsson Gammal. Han var österbottning och född vid en sådan tidpunkt att han kan vara ett av Apollonias äldsta barn. Apollonias svärfar hade hetat Gabriel. Den yngre Gabriel hade varit studiekamrat i Åbo med Apollonias brorson Samuel Larsson Kiellin [3] och kunde på detta sätt få kontakt med sina släktingar i Sund. Att han som ung präst kom till denna sin mors hemtrakt och inte till sin fars kan delvis ha berott på att prästtjänsterna i Vörå var besatta med relativt unga personer.

Om man ser på de efterkommandes dopnamn kan man konstatera att av Gabriel Gammals tre kända barn hette ett Johan och ett annat Margareta. Apollonias mor hette Margareta Johansdotter. Bland Apollonias barn finner man Katarina, Anna och Petter, vilka namn förekommer i den Kiellinska släkten men de är ju på grund av sin vanlighet inte särskilt signifikativa. Beträffande namnet Apollonia kan sägas att det var sällsynt i Finland men något vanligare i Sverige.

Ytterligare ett trovärdigt vittnesbörd om ovanbeskrivna förbindelse mellan släkterna Kiellin och Gammal får vi av följande fakta. Apollonias mans kusin Barbro Gammal hade varit gift med lagläsaren och rådmannen i Gamlakarleby Gustaf Rothenius. Denne blev änkling 1667 och gifte då om sig med Catharina Brynielsdotter. Deras dotter Elisabeth blev andra gången gift med Gabriel Thauvonius, kyrkoherde i Närpes. [16] Informator hos denna familj blev 1701 präststuderanden Carl Larsson Kiellin[20] vilken på grund av indicier kan utpekas som kusin till Elisabeth. Det kan ännu nämnas att Catharina Brynielsdotters man Gustaf Rothenius och Apollonia Brynielsdotters man Gustaf Gammal hade varit studiekamrater i Åbo och inblandade i samma bråk enligt konsistoriets protokoll. [4]

Elsa Kiellin från Sund, gift med kyrkoherden i Kumlinge Isaacus Mansnerus, har i Strandbergs Herdaminne [17] patronymikonet Samuelis, vilket antagligen är ett misstag. Det faktum att paret Mansnerus son döptes till Bryniel ger en fingervisning om att Elsas riktiga patronymikon troligen var Brynielsdotter.

Med stöd av ovanstående kan man uppställa följande tabell över släkten från Bryniel Kiellins svärfars föräldrar till hans barnbarn.


Tab. 1.

Knut Pedersson, köpman i Åbo, rådman 1599-1602, borgmästare 1603-1606, [8] riksdagsman 1594 och 1605, d. ca 1607. Gift med Gertrud, begr. i Åbo domkyrka 2.5.1630. [13] Hon gifte om sig ca 1608 med Erik Andersson Cnape, borgmästare i Åbo 1621-1628, sedan underståthållare och burggreve. [8] Begr. 7.4.1634. Han var gift 2:o med Anna Munck.

Söner:

Johan Knutsson, köpman och borgmästare i Åbo, d. 1641. Tab. 2.

Anders Knutsson, borgare i Åbo. [18]


Tab. 2.

Johan Knutsson, köpman i Åbo, borgmästare 1633-1641, riksdagsman 1627. Ägde gårdar i staden samt Innamaa och Häppilä hemman i St Marie. [11] Dog 1641 och begravdes i egen grav vid koret i Åbo domkyrka. Gift med Anna Pedersdotter, d. ca 1652. Ägde Innamaa i St Marie efter sin mans död med livstids frihet.

Barn:

Margareta Johansdotter, gift med Bryniel Kiellin. Tab. 3.

Anna Johansdotter, gift med Johan Olofsson, borgare i Åbo, rådman 1657-1672, riksdagsman 1668, begr. 8.9.1672. [18]

N.N. Johansdotter, begr. 2.10.1657, gift med Sven Kalliander, advokat och prokurator i Åbo, [19] begr. 8.8.1674.

Knut Johansson[18]


Tab. 3.

Margareta Johansdotter, gift 27.12.1648 med Bryniel Magnusson Kiellin (Brynolphus Magni Kiellinus), f. 1612, bondson från Kjellås i Gillberga socken i Värmland, student vid Åbo akademi 1640, stipendiat 1643, prästvigd 1645 i Mariestad, huspredikant hos assessorn vid bergskollegiet, sedan landshövdingen Lorenz Creutz, adjunkt vid Åbo domkyrka, kyrkoherde i Sund 1656-1675. Ägde del i Innamaa hemman i St Marie 1654-1656. Död 21.9.1675.

Barn:

Lars Brynielsson Kiellin, kyrkoherde, d. 24.2.1694. Tab. 4.

Bryniel Brynielsson Kiellin, student i Åbo 1666, [3] vidare öden okända.

Catharina Brynielsdotter Kiellin, d. 1691, g. 1:o med Gustaf Gabrielsson Rothenius, 2:o med Olof Sundel. Tab. 5.

Apollonia Brynielsdotter Kiellin, levde 1722, gift med Gustaf Gabrielsson Gammal, kyrkoherde i Vörå. Tab. 6.

Elsa Brynielsdotter Kiellin, f. 1656, d. 1700, gift med Isaacus Mansnerus, kyrkoherde i Kumlinge. Tab. 7.

Anna Brynielsdotter Kiellin, f. ca 1660, d. 1704, gift med Anders Orraeus, kyrkoherde i Orimattila. Tab. 8.

Enligt ett epitafium i Sunds kyrka fanns ytterligare tre söner och en dotter som uppnådde mogen ålder samt två flickor vilka dog som små.


Tab. 4.

Lars Brynielsson Kiellin (Laurentius Brynolphi Kiellinus), student i Åbo 1660, kyrkoherde i Sund 1675-1694, Riksdagsman 1689. Död 24.2.1694. Gift 1:o med Catharina Alander, begr. 24.9.1691 i Sund, dotter till kyrkoherden i Finström Carolus Petri Hasselgren (Alander) och Katarina Alanus, 2:o med Rebecka Sandel, dotter till komministern i Stockholms storkyrka Lars Bengtsson Sandel och Karin Månsdotter Leufstadius. [2]

Barn i 1. g.:

Samuel Larsson Kiellin, f. 10.7.1680, student i Åbo 1695. Magister 1703, huspredikant hos grevinnan Hedvig Eleanora Stenbock på Tykö bruk 1708. Präst vid Barnhusförsamlingen i Stockholm 1710, kyrkoherde där 1711-1721, kyrkoherde i Sund 1721-1737, d. 29.7.1737. Ogift. [20]

Carl Larsson Kiellin, f. 1683 i Sund, student i Åbo 1695. Informator hos prosten Forssenius i Lojo 1698-1700 och hos prosten Thauvonius i Närpes 1701. Från 1705 adjunkt, informator och huspredikant i Stockholm till 1712, sedan komminister vid Maria Magdalena församling i Stockholm. Död 15.5.1728 i Stockholm. Gift 1:o med Elisabeth Saebin, d. 1717, dotter till kyrkoherden i Tillberga Petrus Halvardi Saebinus och Elisabeth Schult, 2:o med Sara Ulrika Lampa, d. 1722, dotter till notarien Jakob Lampa, och Magdalena von Dijk, 3:o med Margareta Lind, d. 1776. Uppgifter om efterkommande finns i Åländsk Odling [2] och Stockholms stads herdaminne. [20]

Rebecka Larsdotter Kiellin, begr. 16.10.1694 i Sund.


Tab. 5.

Catharina Brynielsdotter Kiellin, begr. 8.11.1691 i Gamlakarleby. Gift 1:o med Gustaf Gabrielsson Rothenius, lagläsare i grevskapen Karleborg och Vöråborg 1656, borgare och rådman i Gamlakarleby, d. 18.11.1677. Han hade tidigare varit gift med Barbro Gammal, som var kusin till Catharinas svåger Gustaf Gammal, se tab. 6. Catharina var gift 2:o med Olof Sundel, stadskassör i Vasa 1676, stadsskrivare 1679, kronofogde i Södra Österbotten 1683. [16]

Barn:

Catharina Gustafsdotter Rothenius, döpt i Gamlakarleby 2.5.1669, gift 1:o med Daniel Grandelius, kapellan i Gamlakarleby, d. 1693, 2:o med Erasmus Björkman (hans 2 gifte), rådman i Gamlakarleby. [16] Daniel Grandelius finns i Sursillin suku som nr 7521. Som hans svärmor anges Barbro Gammal. Hon begravdes emellertid i Gamlakarleby 1.12.1667. Catharina Brynielsdotter var alltså svärmor till Daniel Grandelius och från henne härstammar hans efterkommande.

Elisabeth Gustafsdotter Rothenius, döpt i Gamlakarleby 10.8.1670. Gift 1:o med Johan Brennerus, (hans 2:o), kapellan i Närpes, d. 1697, 2:o med Gabriel Thauvonius (hans 2:o), kyrkoherde i Närpes, d. 1719. [16] Barnen och släktförbindelserna står att finna i Sursillin suku och Bergholms Sukukirja. I den senare anges Barbro Gammal felaktigt som mor till Elisabeth i stället för Catharina Brynielsdotter Kiellin.

Henrik Gustafsson Rothenius, döpt i Gamlakarleby 6.9.1673. [16]


Tab. 6.

Apollonia Brynielsdotter Kiellin, levde 1722, gift med Gustaf Gabrielsson Gammal, f. 1631, student i Åbo 1648, kapellan i Vörå 1669-1684, kyrkoherde där 1684, d. 1686. [16]

Barn:

Gabriel Gustafsson Gammal, f. 1674, student i Åbo 1696, prästvigd 1700, adjunkt i Sund, nämnd i mantalslängden som coadjutor i Vårdö 1703-1709. [21] Flydde från Åland 1719. Komminister i Össeby, Uppsala stift 1728, d. 5.9.1749. Gift med Carin. Barn: Johan, artillerist, Margareta, gift med fogden Åkerberg i Össeby, Maria Katarina, ogift. [22] Denna familj saknas i Sursillin suku.

Catharina Gustafsdotter Gammal, f. 4.12.1675, d. 14.2.1739. Gift med Henrik Bång, f. 1678, kapellan i Sievi, d. 1751. Se Sursillin suku.

Anna Gustafsdotter Gammal, f. ca 1679, d. 1745, gift 1:o med Claes Juniander, (hans 2 gifte), kapellan i Nykarleby, d. 1710, 2:o med Michael Jesenhaus, (hans 1 gifte), f. 1681, kyrkoherde i Nykarleby, d. 1761. Se Sursillin suku.

Petter Gustafsson Gammal, f. 1678, student i Åbo 1698, inspektor i Mouhijärvi 1723, landsfiskal i Åbo län, d. 24.12.1731. Gift med Sofia Gottleben, d. 1767. Se Sursillin suku.


Tab. 7.

Elsa Brynielsdotter Kiellin, f. 1656, d. 1700. Gift med Isaacus Mansnerus, f. 1653, kapellan i Finström och Geta, kyrkoherde i Kumlinge 1697, d. 1698.

Son:

Bryniel Mansnerus, f. 1685, kyrkoherde i Kumlinge 1719. Gift med Anna Catharina Stening, d. 1770. [17]


Tab. 8.

Anna Brynielsdotter Kiellin, f. ca 1660, begr. i Orimattila 3.4.1704. Gift med Anders Axelsson Orraeus, f. i Orimattila 15.7.1658, kapellan i Orimattila 1676, kyrkoherde där 1695, d. 22.10.1706, omgift med Helena Berner i hennes 1. gifte.

Barn: [23]

Anders Orraeus, kyrkoherde i Borgå, Lammi och Padasjoki samt åter i Lammi, prost, d. 23.4.1744. Gift med Katarina Tönnerus.

Bryniel, död i Orimattila 10.10.1697.

Anna, n. 1710.


En änkepastorska Catharina Kiällina, som dog i Sund 25.6.1737 vid 75 års ålder på 4 veckor när, har inte kunnat placeras. [25]

En släkt Kiellin som har förekommit i Uleåborgs- och Brahestadstrakten, se t.ex. Genealogica nr 2-3, 1918, s. 51-53, har helt andra rötter än den här beskrivna. Den härstammar och har fått sitt namn från byn Kello vid Uleåborg. [24]


Noter

[1]   Paul Pettersson, Liber Templi Sundenius och 1600-talet i Sunds församlings historia, St Olof, årg. 1968, samt Samuel Kiellins »kyrkoräkningar», St Olof, årg. 1969.

[2]   C-G. Windell, Fyra präster Kiellin, Åländsk Odling, årg. 1970.

[3]   Wilh. Lagus, Åbo Akademins studentmatrikel ånyo upprättad.

[4]   Consistorii Academici Aboensis äldre protokoller, utg. av Finska Historiska samfundet.

[5]   J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642-1828, Helsingfors universitetsbiblioteks skrifter nr 30.

[6]   Gerd Jonsson, Trolldomsprocesserna på Åland, Åländsk odling årg. 1970.

[7]   Toini Melander, Personskrifter hänförande sig till Finland 1562-1713.

[8]   Carl von Bonsdorff, Åbo stads historia under sjuttonde seklet i serien Bidrag till Åbo stads historia.

[9]   Utdrag ur Åbo stads dombok 1623-1638 i ovannämnda serie.

[10]   Åbo rådstugurätt 1642-1646.

[11]   Generalregistret för bosättningen i Finland: St Marie.

[12]   Consistorii Ecclesiastici Aboensis protokoller i Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar.

[13]   R. Hausen, Utdrag ur Åbo domkyrkas räkenskaper 1553-1634, s. 66, 68.

[14]   E. Wälikangas, Löfving-suku Suomessa, GSÅ X, s. 23.

[15]   Atle Wilskman, Släktbok. SLSS CVII:1.

[16]   Eero Kojonen, Sursillin suku.

[17]   C.H. Strandberg, Åbo stifts herdaminne.

[18]   Tor Carpelan, Åbo i genealogiskt hänseende - - -.

[19]   Raimo Ranta, Åbo stads historia 1600-1721. s. 703-704.

[20]   Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne.

[21]   Mantalslängd för Sunds socken, mikrofilm ES 2974.

[22]   Uppsala ärkestifts herdaminne.

[23]   Benäget meddelande av övering. Henrik Falck.

[24]   Genealogica 1918, s. 52, 53.

[25]   Sunds församlings dödsbok.


Selostus

Olav Rundt: Kirkkoherra Bryniel Kiellinin jälkeläiset.

Sundin kirkkoherra Bryniel Kiellinillä (1612-1675) ja hänen vaimollaan, Turun pormestarin tytär ja pojantytär Margareetta Juhontyttärellä oli tiedon mukaan 12 lasta. Jälkeläiset selvitetään kolmanteen polveen saakka ja siihen kuuluvat naislinjoilla jäseniä seuraavista suvuista: Rothenius, Grandelius, Brennerus, Thauvonius, Gammal, Juniander, Jesenhaus, Mansnerus ja Orraeus.


Genos 58(1987), s. 209-216, 219

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter | Selostus ]

Systematisk förteckning | 1987 års register | Årgångsregister