GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

Kirja-arvosteluja - Recensioner

GL

Båtsmän, ryttare & soldater. Släktforskaren och de militära källorna. Sveriges Släktforskarförbund: Årsbok 1988. Stockholm 1988. 263 sidor.


Sveriges Släktforskarförbund grundades 1986 som riksomfattande centralorganisation för släktforskningen i Sverige. För sina årsböcker har förbundet lagt upp ett ambitiöst program: de skall ha var sitt huvudtema och belysa det fylligt i uppsatser av bestående nytta för genealogerna. Den första årsboken har ägnats släktforskningen i militära källor. Krigsarkivet i Stockholm samt de källor och forskningsmöjligheter det erbjuder skildras på ett mångsidigt sätt. Läsaren får också veta vad landsarkiven i Sverige kan bjuda av uppgifter om soldater. I andra uppsatser ges översikter av litteratur och av pågående soldatforskning på lokal nivå.

Sverige och Finland hade en gemensam krigsmakt till 1809. Uppsatserna i boken ger följaktligen information av direkt intresse också för den, som söker uppgifter om militärer i Finland under svenska tiden. Den indelta armé, som i Finland upplöstes 1809 (och återuppstod för en kort period 1854-68), fortlevde emellertid i Sverige till 1901. Mycket av årsbokens innehåll gäller de indelta soldaternas förhållanden i Sverige efter 1809 och sådana arkivhandlingar från samma tid, som inte har motsvarighet i Finland.

De flesta uppsatserna i årsboken är skrivna av arkivtjänstemän, som med stor sakkunskap skildrar var sitt specialgebit. Många läsare önskar troligen en skildring av indelningsverket i Sveriges och Finlands armé och av dess funktion. Den står inte att finna som samlad uppsats, men en huvudöversikt ingår i Agneta Guillemots skildring av »Indelta soldater i det sena 1800-talets samhälle». Trots tidsangivelsen i rubriken är översikten nyttig också för soldatforskare i Finland. Den kompletteras med uppgifter om länsstyrelsernas roll i Lars Otto Bergs uppsats om »Militärt material i civil miljö». Också andra artiklar ger kompletteringar till bilden av hur man blev soldat, vad det innebar för både soldater och rotebönder och hur man fick avsked. Skildringarna är i stor utsträckning giltiga också för Finland.

Särskilt välkommen för läsare öster om Bottniska viken är Björn Gäfverts redogörelse för »Krigsarkivets innehav av finskt material». Den ger en värdefull översikt av viktigt källmaterial utanför vårt lands gränser. De handlingar som är speciellt viktiga för släktforskarna är dock i stor utsträckning tillgängliga på mikrofilm i Finland riksarkiv. Gäfverts uppsats visar tydligt nackdelen av att uppsatserna har begränsats till presentationer av enskilda arkiv. Han nämner aldrig att riksarkivet och i viss utsträckning landsarkiven i Finland har handlingar av exakt samma slag som svenska krigsarkivet och att den som forskar efter militärer i Finland inte borde nöja sig med att söka bara på ett håll, eftersom rullor som saknas i Sveriges krigsarkiv ofta finns i Finland och tvärtom.

Utan samband med årsbokens huvudtema är några bokrecensioner och en medeltidsgenealogisk uppsats av Jan Liedgren om »Kammarmästaren Ingemar Ragvaldsson och hans arvingar». Kammarmästaren nämns i handlingar från 1342-82 och den släkt som skildras levde i Sverige. Många personer i Finland, som har härstamningslinjer till medeltidsfrälset i Sverige (t.ex. genom ätterna Roos af Hjelmsäter eller Silfversparre), kan emellertid anteckna Ingemar Ragvaldsson som en fjärran anfader.


Genos 59(1988), s. 130

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

Systematisk förteckning | 1988 års register | Årgångsregister