GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Selostus | Artikelns slut ]

   

Ätten Horns ättlingar inom furstehus.

Kompletterande ascentorier särskilt genom baltiska ätter.

Osmo Durchman

I uppsatsen »Ätten Horns ättlingar inom furstehus» i »Genos» 1934 gåvos härstamningslinjer huvudsakligast genom finska och svenska ätter. Av utrymmesskäl kunde då icke visas i vilken hög grad finska anor kunna framvisas genom baltiska ätter, framförallt sådana i Estland och Livland; i de kurländska förekomma finska förbindelser givetvis sparsammare. Under Sveriges stormaktstid, då ett stort antal finska och svenska män anställdes i viktiga poster i de baltiska och tyska provinserna eller de genom krig i långa tider kommo att vistas i dessa delar av riket, trädde talrika släktmedlemmar i äktenskapsförbindelser med de i dessa erövrade landsdelar bofasta familjerna, av vilka även många kommo över till Sverige och Finland. Här följa på uppmaning av flera intresserade, synnerligast i utlandet, ännu några karakteristiska härstamningslinjer, vilka kunna föras upp till ätten Horn, representerande till stor del giften med furstliga damer och vilka visa i vilken hög grad de baltiska ätterna äro sinsemellan besläktade. I avdelningen »Tillägg och rättelser» lämnas några kompletterande ascentorier och uppgifter även till uppsatsen »Finska anor inom furstehus», av vilka de flesta likaså hänföra sig till baltiska förbinser med furstliga familjer[1]. Särskilda uppgifter ha på anhållan beredvilligt meddelats av herr H. HRADETZKY i Reval.

 

von Schönaich-Carolath etc.

13. Henrik Horn (af Kanckas; ELGENSTIERNA, tab. 9), riksråd, lagman i södra Finland, f. 2.9.1578, d. Stockholm 20.5.1618. - G. Nyköpings Slott 28.1.1602 m. Anna Jönsdotter (Snakenborg), levde ännu 1646, dotter till ståthållaren på Stegeborg Jöns Ulfsson Snakenborg (Bååt) och Christina Joensdotter (Gyllenhorn).

Dotter:

Helena Horn af Kanckas, till Ekhult i Björsäters socken och Wenden, d. före 14.7.1656. - G. 1:o m. Joachim Friedrich Zoege von Manteuffel, till Errestfer och Weissenfeld, överstelöjtnant, f. 1610, stupade vid Breitenfeld (Leipzig) 23.10.1642, son till Jürgen Zoege (von Manteuffel), till Weissenfeld, och Christina von Sacken; g. 2:o M. Magnus (von) Nieroth, i hans 1:a gifte, till. Waetz, Terrastfer och Weissenfeld, ryttmästare vid karelska kavalleriregementet, lantråd i Estland, begr. i Revals domkyrka 18.1.1671 (Se ss. 129, 141).

Dotter ur 1:a giftet:

Anna Margaretha Zoege von Manteuffel, begr. i Revals domkyrka 10.2.1693. - G. 3:o m. Reinhold von Wrangell, friherre (28.10.1680) Wrangel af Adinal, till Urbs, kapten, d. Reval 6.3.1686, son till kaptenen Herman von Wrangell, till Addinal, och Beata Wachtmeister, begr. i Reval 28.1.1685, sondotter till fältöversten Hans Wachtmeister, d. strax efter 3.5.1580, och Beata Eriksdotter (Stålarm), i dennas 1:a gifte, d. 1600, begr. i Reval 21.10.1600; 1:o m. Georg Anton von Reich[2]; 2:o 1658 m. Reinhold Liwe, friherre (24.9.1653) Liwe (von Liewen), friherre till Eksjö, herre till Kurrisal och Weissenfeld, guvernör på Ösel, generalmajor av infanteriet, f. 19.11.1621, d. Weissenfeld 19.9.1665, i hans 2:a gifte.

Dotter:

Eva Juliane friherrinna Wrangel af Adinal, till Udenküll, f. 1684, d. Reval 18.9.1739. - G. 1:o m. Friedrich Frommhold von Knorring, till Kurrisal, ryttmästare vid estniska adelsfanan, mannrichter, f. 9.4.1673, d. Reval 19.5.1722, son till regementskvartermästaren Frommhold von Knorring, till Jöggis och Kurrisal, och Anna Margaretha von Ramm, i dennas 1:a gifte; 2:o m. Gustav Reinhold Lode från Livland, till Erwita och Kelp, överstelöjtnant, lantråd i Livland, f. 1669, d. 1753.

Son:

Frommhold von Knorring, till Weissenfeld, Kurrisal, Echmes, Korps, Kurk och Wilkilby, major och mannrichter, f. 14.9.1721, d. Weissenfeld 1.2.1780. - G. 1:o 23.8.1750 m. Helene Eleonore Taube von der Issen, döpt 11.7.1722, d. Reval 30.9.1759, dotter till Reinhold Friedrich Taube von der Issen, till Heringshof och Schadenhof, och Anna Helene von Liphardt (ointr. adel 16.3.1688) av huset Wölla; 2:o Reval 5.5.1762 m. Margarethe Elisabeth von Wistinghausen, i dennas 2:a gifte, döpt 30.1.1730, d. 17.3.1801.

Son:

Gustav Reinhold von Knorring, till Weissenfeld och Echmes, överste, f. Weissenfeld 3.8.1752, d. Weissenfeld 7.8.1815. - G. 1:o -.11.1783 m. Katharina baronessa von Fersen, f. Reval 22.2.1766, d. Weissenfeld 10.1784; 2:o Reval 6.2.1786 m. Johanna Margarethe Charlotte von Baranoff, f. Reval 27.6.1769, d. Weissenfeld 30.5.1836, dotter till löjtnanten Peter von Baranoff, till Pickfer, Arroküll, Waetz och Rabbifer, och Johanna Juliane von Hastfer av huset Uxnorm, sondotter till Karl Gustav von Baranoff, till Waetz, Penningby, Arroküll osv., lantråd, verkligt statsråd, f. 18.8.1713, d. 5.4.1796, och (g. Reval 19.7.1733) Margaretha Elisabeth von Derfelden, f. 1715, d. 22.11.1801, (dotter till lantrådet Christoph von Derfelden, till Klosterhof, och hans 2:a hustru Anna Elisabeth von Bistram av huset Riesenberg), samt sonsonsdotter till (Detloff) Johann von Baranoff, f. 1666, d. 1719, och hans 2:a hustru Barbara Helena von Wrangell, f. 1681, d. 1744, vars mor var Barbro Christina Galle i Finland (se ätten Horns ättlingar inom furstehus, ss. 153-154, och nedan s. 148).

Son:

Gustav Wilhelm Adolf von Knorring, till Weissenfeld, Laukota och Arroküll, kreisrichter, f. Weissenfeld 26.2.1797, d. Hapsal 10.5.1866. - G. 1832 m. Katharina von Rüdinger, f. 16.12.1808, d. Arroküll 1.2.1867, dotter till generalmajoren Alexander von Rüdinger och hans 1:a hustru Anna Bechmetjev.

Son:

Gustav von Knorring, till Weissenfeld, f. Weissenfeld 31.5.1842, d. Reval 21.10.1875. - G. Reval -.5.1865 m. Elisabeth Agnes Wiese, f. 26.4.1843, d. Udenküll 3.4.1926, dotter till ingenjören Karl Wiese och Dorothea Kuhn.

Dotter:

Katharina Margarete Sophie Anna von Knorring, f. Weissenfeld 25.7.1867. - G. Hannover 1.7.1887 m. Emil Rudolf Osman prins von Schönaich-Carolath-Schilden (22.6.1899), fideikommissarie till Haseldorf, f. Breslau 8.4.1852, d. Haseldorf 30.4.1908, son till Karl Heinrich Friedrich Georg Alexander prins von Schönaich-Carolath och Emilie Maria Elisabeth von Oppen-Schilden (av dansk adlig ätt, utdöd 21.7.1896)[3].

Barn:

Margarete prinsessa von Schönaich-Carolath, f. Davos-Dorf 5.6.1888. - G. Haseldorf 24.7.1914 m. Karl Georg prins till Bentheim och Steinfurt, SA-Führer i staben för 39. brigaden, kungl. preussisk major, f. Bentheim 10.12.1884 (yngre bror till 5. furst Viktor Adolf, f. 1883, se Ätten Horns ättlingar, s. 141), son till kungl. preuss. generallöjtnanten à la suite Alexis Karl Ernst Ludwig Ferdinand Eugen Bernhard 4. furste till Bentheim-Bentheim och Bentheim-Steinfurt, sedan 6.10.1895 till Bentheim och Steinfurt och Pauline Emma Auguste Hermine prinsessa till Waldeck och Pyrmont.

Barn: prinsar till Bentheim och Steinfurt.

Georg Julius Rudolf prins von Schönaich-Carolath-Schilden, fideikommissarie till Haseldorf, kungl. preussisk oberlöjtnant, f. Davos-Dorf 24.5.1891 - G. Preetz 20.5.1919 m. Agnes Adeline Gustava Bertha grevinna av Platen Hallermund, f. Kaden 15.8.1890, dotter till klosterprosten i Preetz Georg Hans Julius greve av Platen Hallermund och Rosalie Agnes Asta grevinna von Moltke (av den danska sedan 31.3.1750 grevliga ätten).

Barn: prins och prinsessa von Schönaich-Carolath.

Elisabeth prinsessa von Schönaich-Carolath, f. Gries 1.5.1893. - G. Haseldorf 4.10.1913 m. Alexander Adolf Karl Wilhelm Eckebrecht Joachim greve von Kielmansegg, kungl. preuss. ryttmästare, f. Cassel 10.1.1889, son till kungl. preuss. överstelöjtnanten William Karl Georg August Otto greve von Kielmansegg och hans 1:a hustru Charlotte von Bauer.

Barn: grevar och grevinnor von Kielmansegg.

Gustav Rudolf Hans-Heinrich Ferdinand prins von Schönaich-Carolath, kungl. preuss. oberlöjtnant, f. Homburg v. d. Höhe 9.11.1894. - G. Berlin 12.5.1920 m. Edelgard Laura Elisabeth grevinna von Waldersee, f. Berlin 16.7.1891, dotter till kungl. preussiske generallöjtnanten Friedrich Wilhelm Franz Georg greve von Waldersee och Elisabeth Bertha Marie Karoline Adolfine Auguste friherrinna von Maltzahn av grevliga huset von Plessen. Se s. 141.

Son: prins von Schönaich-Carolath.

Gabriele Auguste Sophie Marie Friederike prinsessa von Schönaich- Carolath, f. Haseldorf 23.9.1897. - G. Haseldorf 10.9.1920 m. sin brors svåger Gustav Julius Christian greve av Platen Hallermund, löjtnant vid reserven, f,. Kaden 22.6.1894[4].

Barn: grevar av Platen Hallermund.

Renata Eleonore prinsessa von Schönaich-Carolath, f. Haseldorf 19.1.1899. - G. Wernigerode 20.5.1920 m. Botho Otto Wolfgang arvprins till Stolberg-Wernigerode, kungl. preuss. oberlöjtnant, f. Wernigerode 10.12.1893, son till kungl. preuss. majoren à la suite Christian-Ernst Hermann 2. furste till Stolberg och Marie Mathilde Adelheid Klothilde Wilhelmine Konradine Elisabeth Julie Emilie grevinna till Castell-Rüdenhausen (faster till 3. furst Rupert och syster till grevarna Hugo och Hermann till C.-R., se Ätten Horns ättlingar, ss. 142-143).

Barn: prins och prinsessor till Stolberg-Wernigerode.

 

Solms-Wildenfels.

14. Helena Horn af Kanckas, d. före 14.7.1656 (se s. 126). - G. 2:o m., Magnus (von) Nieroth, i hans 1:a gifte, till Waetz, Terrastfer och Weissenfeld, ryttmästare vid karelska kavalleriregementet, lantråd i Estland, begr. i Revals domkyrka 18.1.1671, son till landshövdingen i Kexholms län Magnus (von) Nieroth och Barbara von Uexküll; 2:o m. Anna Elisabeth friherrinna Taube af Karlö, i hennes 2:a gifte, f. 1633, d. 1680.

Dotter:

Christiana Elisabet (von) Nieroth. - G. Reval 15.6.1679 m. Friedrich (von) Löwe(n), till Lode och Seyer, lantråd i Estland, viceguvernör där, f. Lode 5.7.1654, d. Reval 9.7.1744, son till lantrådet i Estland, överstelöjtnanten vid karelska kavalleriregementet Georg Johan (von) Löwe(n) och Barbara Dorothea von Fersen.

Dotter:

Barbara Helena (von) Löwe(n), döpt Reval 20.9.1681. Reval 23.2.1699 m. Rutger Otto von Derfelden, till Lautel, lantråd i Estland, kapten, döpt Reval 30.4.1672, d. före 1734, son till löjtnanten Heinrich Otto von Derfelden, till Lautel, och Gertrud Sophie von Tiesenhausen.

Son:

Adam Otto von Derfelden, till Lautel, Kosch och Konofer. G. Reval 16.11.1740 m. Sophia Louise baronessa von Rosen, dotter till lantrådet, översten Hans baron von Rosen, till Sonorm, Sellie och Huljel, och Augusta Sophia friherrinna von der Pahlen, i dennas 2:a gifte (om hennes härstamning från ätten Horn, se ss. 132, 142).

Dotter:

Sophia Helene von Derfelden, f. 16.9.1741, d. Reval 31.3.1817. - G. 22.3.1765 m. Friedrich Gustav baron von Rosen, till Kieckel, överstelöjtnant, statsråd, f. -.4.1740, d. 20.12.1817, son till generallöjtnanten Gustav Friedrich baron von Rosen, till Kieckel, och Maria Tarnowski. G. F. v. Rosen var sonsons son till ryttmästaren Fabian von Rosen, till Schönangern och Raiskum, i hans gifte med Elisabeth friherrinna (von) Khevenhüller, dotter till Paul friherre Khevenhüller och Regina Katharina friherrinna zu [till] Windisch-Graetz (ELGENSTIERNA IV, s. 123).

Son:

Otto Johann Stephen baron von Rosen, till Wattel och Kiska, lantråd, viceguvernör i Kasan, statsråd, f. Kieckel 22.6.1778, d. Kasan 1828. - G. Werder 2.1.1799 m. Christina Anna von Helwig, f. 13.12.1780, d. Alt-Werpel 3.5.1845, dotter till lantrådet Karl Thure von Helwig, till Nehhat, och Anna Luise von Dellingshausen.

Dotter:

Karoline Sophie Luise baronessa von Rosen, f. Nehhat 5.10.1799, d. slottet Werder 16.9.1878. - G. Reval 10.10.1818 m. Jakob Johann Karl baron von Uexküll, till Fickel, kretsadelsmarskalk i Oranienbaum, f. Fickel 30.11.1795, d. Dresden 2.10.1853, son till geheimerådet, senatorn, civilguvernören i Estland 1808 Berend Johann baron von Uexküll, till Fickel, Heimar, Walk, Nurms, Jeddefer och Matzal, och Elisabeth grevinna Sievers, dotter till verkliga geheimerådet Jakob Johann greve Sievers och Elisabeth grevinna von Sievers, i dennas 1:a gifte (se s. 145).

Son:

Jakob (James) Johann Woldemar baron von Uexküll, till Fickel, och Neuenhof, gardesstabsryttmästare, f. Keblas 3.1.1823, d. Königslutter 24.11.1885. - G. Petersburg 14.1.1850 m. Natalie Harder, f. Petersburg 7.6.1833, d. Reval 17.11.1911, dotter till nederländska generalkonsuln Johann (John) Harder och Natalie baronessa Stieglitz.

Son[5]:

Bernhard Jakob Ludwig baron von Uexküll (se Ätten Horns ättlingar, s. 142), till Fickel, Pirk och Keblas, f. Riga 25.11.1850, d. Berlin 20.8.1922. - G. 22.5.1875 m. Marie Luise Wilhelmine Konstanze Karoline Rudnicka, f. Riga 26.1.1849, dotter till geheimerådet Karl Rudnicki och hans 1:a hustru Marie Louise Wilhelmine Natalie Karoline Konstanze von Manderstierna. Genom ätterna von Manderstierna (ELGENSTIERNA V, s. 155) och Rosenstråle ättling till släkterna Stålarm, Fleming osv.

Dotter:

Karin Sophie Wilhelmine baronessa von Uexküll f. Reval 15./28.5.1882. - G. Reval 18.11./1.12.1904 m. Friedrich Ernst greve till Solms-Wildenfels, kungl. preuss. ryttmästare, f. Freiburg i. Br. 4.8.1877, son till kungl. preuss. generallöjtnanten Karl August Adalbert greve till Solms-Wildenfels och hans 2:a gemål Fanny Marie Karoline Laura grevinna von Schimmelmann. Jfr. s. 147.

Barn: grevar och grevinna till Solms-Wildenfels.

 

Quadt till Wykradt och Isny.

15. Henrik Henriksson Horn af Kanckas, friherre (30.4.1651) Horn af Marienborg (ELGENSTIERNA, tab. 3), generalguvernör i Bremen och Verden, riksråd, fältmarskalk, f. 22.5.1618, d. Stade 22.2.1693. - G. 3:o Stockholm 18.8.1661 m. Emerentia Ribbing f. Stockholm 17.6.1644, d. Stade 20.7.1670, dotter till landshövdingen i Jönköpings län Bengt Ribbing och hans 1:a hustru Ebba Sparre (af Rossvik).

Dotter:

Anna Ebba friherrinna Horn af Marienborg, d. -.1.1744. - G. 18.6.1690 m. Carl friherre Sparre, kammarherre, f. Stockholm 16.1.1648, d. Moholm 1716, begr. 21.10 s.å., son till riksrådet, överståthållaren i Stockholm, presidenten i wismarska tribunalet Axel Carlsson Sparre af Rossvik, friherre (6.3.1647) Sparre och hans 1:a hustru Margareta grevinna Oxenstierna af Korsholm och Wasa; g. 1:o Stockholm 8.1.1673 m. Beata Elisabet Falkenberg af Trystorp, f. 10.2.1649, d. Moholm 11.6.1689.

Son:

Fredrik Henrik friherre Sparre, landshövding i Västernorrland, sedan i Österbotten, generallöjtnant, f, Moholm 12.3.1691, d. Gävle 30.6.1764. - G. 1:o Stockholm 14.9.1718 m. Virginia Christina Lilliehöök af Fårdala, f. -.1.1686, d. Stockholm 3.12.1726, dotter till översten för Kronobergs regemente Gabriel Lilliehöök af Fårdala och Brita Christina Bonde; 2:o 18.8.1728 m. Ulrika Maria grevinna Tessin, f. Stockholm 12.5.1694, d. Gävle 30.4.1765.

Dotter:

Charlotta Fredrika friherrinna Sparre, överhovmästarinna hos drottningen, döpt 7.6.1719, d. Stockholm 20.12.1795. - G. Stockholm 18.2.1748 m. Carl Reinhold greve von Fersen, en av rikets herrar, överhovjägmästare, f. 7.4.1716, d. Stockholm 7.5.1786, son till presidenten i Svea hovrätt, generallöjtnanten av kavalleriet Hans greve von Fersen och Eleonora Margareta grevinna Wachtmeister af Mälsåker (om hennes härstamning från Gustaf Evertsson friherre Horn af Marienborg och Beata Eriksdotter Stålarm, se Finska anor inom furstehus, ss. 70-71).

Dotter:

Charlotta Fredrika grevinna von Fersen, f. 8.6.1756, d. Frötuna 21.11.1810. - G. 1:o Stockholm 1771 m. Adolf Ludvig friherre Hamilton af Hageby, kammarherre, f. 9.3.1746, d. Halmstad 12.8.1777; 2:o Vittskövle 19.7.1779 m. Emanuel friherre De Geer af Leufsta, riksråd, f. Stockholm 28.9.1748, d. Uppsala 19.4.1803, son till hovmarskalken Charles De Geer, friherre (29.8.1773) De Geer af Leufsta och Catharina Charlotta friherrinna Ribbing af Zernava.

Son:

Emanuel friherre De Geer af Leufsta, kammarherre, f. Frötuna 26.7.1786, d. Stockholm 11.5.1829. - G. Hallkved 23.4.1813 m. Carolina Elisabet Didron, f. Marielund 12.5.1791, d. Stockholm 13.5.1864, dotter till majoren Carl Johan Didron och Maria Elisabet Wegelin.

Dotter:

Ebba Lovisa friherrinna De Geer af Leufsta, f. Frötuna 16.9.1815, d. Stockholm 22.4.1879. - G. Frötuna 1.11.1838 m. Axel Emil greve Wirsén major, f. Stockholm 24.6.1809, d. Stockholm 18.3.1878, son till presidenten i statskontoret, statsrådet, en av de aderton i svenska akademien Gustaf Fredrik Wirsén, nobil. (19.3.1812), friherre (7.1.1815) och greve (11.5.1826) Wirsén[6], f. Sveaborg 21.10.1779,d. Stockholm 9.12.1827, och Ulrika Wilhelmina Boucht.

Dotter:

Ebba Ulrika Elisabet Wirsén, f. 24.9.1840, d. Santa Colomba invid Pisa 5.11.1910. - G. 2.7.1864 m. Renato Giovanni Carlo de Martino, italiensk envoyé.

Dotter:

Amedea de Martino, f. Firenze 24.9.1874, d. Oberstdorf i. Allgäu 26.8.1933. - G. Sorrento 25.11.1895 m. Albert Wilhelm Otto greve av Quadt till Wykradt och Isny, kejs. tysk envoyé och verkl. geheimeråd, f. Hannover 17.7.1864, d. slottet Moos vid Lindau i. B. 24.11.1930, son till Friedrich Wilhelm greve av Quadt till Wykradt och Isny och hans 2:a gemål Marie Anna Antonie Pauline grevinna av Rechberg och Rothenlöwen till Hohenrechberg.

Dotter:

Anna Margarete Renée Maria grevinna av Quadt till Wykradt och Isny, f. Santa Colomba 19.9.1896. - G. Stuttgart 2.2.1932 m. Friedrich Fetzer, jur. doktor.

 

von Keyserling - von Bismarck-Schönhausen.

16. Helena Horn af Kanckas, d. före 14.7.1656 (se s. 126). - G. 1:o m. Joachim Friedrich Zoege von Manteuffel, till Errestfer och Weissenfeld, överstelöjtnant, d. 23.10.1642.

Dotter:

Helena Zoege von Manteuffel, f. 14.9.1640, d. Linden 10.3.1690, - G. 1:o 20.7.1655 m. Otto riksfriherre von Ungern, svensk friherre (27.10.1653) von Ungern-Sternberg, till Linden, Weissenfeld, Errestfer osv., överstelöjtnant till häst vid estländska adelsfanan, f. Linden 30.10.1627, d. Weissenfeld 7.3.1666, son till ryttmästaren i svensk tjänst, manngerichtsassessorn Otto riksfriherre von Ungern och hans 2:a hustru Gertrud Elisabeth von Uexküll; g. 2:o Reval 22.1.1680 m. översten Gustav von Wrangell, i hans 1:a gifte, till Kirdal, f. 19.6.1645, d. i pesten 1710.

Son:

Reinhold (Renaud) friherre von Ungern-Sternberg, till Linden, Errestfer och Korast, överste av kavalleriet, överjägmästare i Estland, Livland och Kurland, president för lantrådskollegiet i Reval, f. 1656, d. Reval 26.11.1713. - G. 1:o m. Gertrud Magdalena (von) Nieroth, d. Reval -.9.1710; 2:o Reval 16.9.1711 m. Auguste Sophie friherrinna von der Pahlen, i hennes 1:a gifte, döpt Reval 9.9.1689, d. Huljel 21.7.1747, dotter till kaptenlöjtnanten vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente, sedermera majoren och lantrådet i Estland Gustav [Johann] Christian friherre (18.10.1679) von der Pahlen, till Palms, Wahakant osv., och hans 3:e hustru Gertrude Elisabeth von Tiesenhausen, vars härstamning från Helena Horn af Kanckas genom hennes 2:a man Magnus (von) Nieroth, se s. 141; g. 2:o 8.12.1715 m. lantrådet Hans baron von Rosen, till Sonorm, f. 1685, d. 1767.

Son:

Reinhold Gustaf friherre von Ungern-Sternberg, till Linden, Errestfer, Korast och Kusthof, lantråd i Estland, f. posthumus 22.2.1714, d. Errestfer 30.5.1787. - G. Kaster 24.1.1736 m. Christina Sophia baronessa von Rosen, f. 10.4.1719, d. Errestfer 16.3.1797, dotter till lantrådet Johan Gustav baron von Rosen, till Kaster och Kieckel, och Anna Christina von Patkul av huset Rosenhof.

Son:

Otto Reinhold Ludvig friherre von Ungern-Sternberg, till Neu-Kusthof, Neuenhof, Hohenholm, Grossenhof, Pardas och Putkas, polsk kammarherre, kapten i holländsk tjänst, f. Kusthof 5.8.1744, d. Tobolsk (landsförvisad) 3.8.1811. - G. Palms 12.1.1772 m. Magdalene Charlotte friherrinna von der Pahlen, f. Palms 1.5.1749, d. Reval 9.1.1824, dotter till assessorn Arend Diedrich friherre von der Pahlen[7], till Palms och Kattentack, och Magdalena Elisabeth von Derfelden[8], samt sondotter till generaladjutanten Arend Diedrich friherre von der Pahlen, till Palms, f. 1675, d. 1710, och (g. 1700) Margaretha Charlotta (Eleonora) friherrinna Wachtmeister af Björkö, f. 1683, d. 1712, sonsons sondotter till fältöversten Hans Wachtmeister och Brita Eriksdotter (Stålarm), se s. 126.

Son:

Peter Ludwig Konstantin friherre von Ungern-Sternberg, till Grossenhof, Wenden, Jesse, Echmes osv., kaptenlöjtnant vid ryska flottan, f. Kusthof 14.8.1779, d. Hark 23.9.1836. - G. 1:o Petersburg 12.8.1803 m. Wilhelmine Charlotte von Strandmann, f. Leal 29.11.1785, d. Grossenhof 2.7.1813; 2:o Perst 23.12.1814 m. Charlotte Helene Elisabeth von Below, f. Kersel 1.7.1796, d. Audern 9.2.1850, dotter till livländska lantmarskalken Andreas von Below, till Perst, och Anna von Helffreich av huset Meyris.

Dotter:

Bertha Johanna Karoline friherrinna von Ungern-Sternberg, f. Wenden 11.2.1826, d. villa Doberan vid Pernau 3.6.1903. - G. Dago-Grossenhof 4.4.1846 m. Friedrich Adolf Woldemar baron [17.10.1855] Pilar von Pilchau, till Audern, Woldenhof och Arrohof, f. Audern 25.4.1814, d. Audern 14.10.1870, son till ingenjörmajoren och ordnungsrichtern Jakob Johann Pilar von Pilchau, till Audern och Lelle, och Juliane Elisabeth Suckni, i dennas 2:a gifte.

Dotter:

Johanna Sophie Konstanze baronessa Pilar von Pilchau, f. Audern 4.11.1856, d. Genève 30.5.1925. - G. 2:o Genève 1899 m. Wilhelm Masing; 1:o Riga 30.10.1878 m. Leo greve von Keyserling, till Kerkau, Könnö och Rayküll, f. Rayküll 16.3.1849, d. 21.3.1895, son till kejs. ryska kammarherren, verkl. geheimerådet och överhovmästaren Alexander Friedrich Michael Lebrecht Nikolaus Arthur greve von Keyserling och Zenaida grevinna Kankrin, vilken var dotter till ryske finansministern Georg Ludwig Daniel greve (22.9.1829) Kankrin, till Rayküll, Kerkau, Könno osv., f. 1774, d. 1845, och Katharina Muravjev, f. 1795, d. 1849, i sin tur dotter till verkl. statsrådet Zachary Muravjev och Elisabeth friherrinna Posse af Säby, i dennas 2:a gifte, f. 1761, d. 1815, dotter till lantrådet i Livland Carl Magnus friherre Posse af Säby, f. 1728, d. 1773, och Erika Johanna von Smitten, f. 1729, d. 1780 (ELGENSTIERNA VI, s. 32, tab. 25).

Son:

Hermann Alexander greve von Keyserling, fil. doktor, filosof, Leiter der Schule der Weisheit i Darmstadt, f. Könnö 20.7.1880. - G. Friedrichsruh 11.3.1919 m. Maria Goedela grevinna von Bismarck- Schönhausen, f. Schönhausen 4.3.1896, dotter till Nicolaus Heinrich Ferdinand Herbert 2. furste von Bismarck och Marguerite Malvine grevinna Hoyos (se Finska anor inom furstehus, s. 66).

 

Wittenberg - Schönburg[9].

17. Jakob Olofsson (Horn af Kanckas; ELGENSTIERNA, tab. 2), till Toijala i Halikko, nämnd 1439-1448. - G. m. Kristina Ingesdotter, dotter till Inge på Gammelby vid Tjusterby i Pärnå.

Dotter:

Cecilia Jakobsdotter (Horn af Kanckas), till Kallola i Borgå socken, levde änka 1510. - G. m. Tuve Månsson (natt och dag-vapnet), fogde på Borgå kungsgård, d. 1480, från Damnark.

Dotter:

Margareta Tuvesdotter, till Kallola, var d. före 10.3.1532. - G. 1:o m. Jakob Bengtsson (Dufva i Finland), till Näse i Borgå socken, levde 1530, son till Bengt Olofsson (Dufva i Finland), till Munkby i Borgå socken, och Catharina Danske; 2:o m. frälsemannen Engelbert Larsson, till Isnäs i Pärnå.

Dotter:

Ebba Jakobsdotter (Dufva i Finland), till Näse och 1/3 i Kallola, levde ännu 1556, arvskifte 20.4.1563. - G. 1:o m. slottsfogden på Tavastehus Olof Grelsson (»Olof på Näse»), till Skinnarbacka och Sparbacka, nämnd 1508-1510, uppgives ha varit av oäkta börd; 2:o m. skrivaren, slottsloven i Viborg 1525 Henrik Eriksson Risbit (adl. 1530), ägde 1/3 i Kulla i Pyttis (Strömfors), d. före 1545.

Son (dotter Anna Olofsdotter, se under 18):

Grels Olofsson, till Skinnarbacka (Johannisberg) och Sparbacka (till 2.6.1556) i Borgå socken, ägde efter modern 3 hemman i Nieto by (Askola), 1/3 i Kallola efter halvbrodern Klas Henriksson Risbit, levde ännu 1573 (1581). - G. m. N. N.

Son:

Johan Grelsson, till Skinnarbacka, levde 1586. - G. m. Gertrud N. N., levde änka 1607.

Dotter:

Magdalena Johansdotter[10], till Skinnarbacka. - G. m. Hans Wirtenberg von Debern, bl.a. till Sparbacka 1618, ståthållare över Nyslott och dess län, assessor i Åbo hovrätt, d. ca. 1630 (före 1.8.1631), son till Johan Wirtenberg, till Wadis-Ratzenhof eller Wadenhof.

Son:

Arvid Wirtenberg von Debern, natural. (1634), friherre (26.3.1651) och greve (3.1.1652) Wittenberg, riksråd, fältmarskalk, ståthål+lare över Pommern, f. Johannisberg (Skinnarbacka) 1606, d. Zamosc 7.9.1657. - G. 1:o Minden 3.3.1642 m. Eva Margareta von Langen, f. 2.3.1626, d. Ohlau, Schlesien, 8.12.1646, dotter till Nikolaus von Langen, till Münckhof, och Marianne von Zobeltitz; 2:o Sorau 10.4.1648 m. Maximiliana Elisabeth Herrin av Schönburg, f. Glauchau 17.4.1633, d. Königssahl 6.8.1648 [11], dotter till Johann Kaspar herre av Schönburg till Glauchau och Waldenburg och hans 1:a gemål Elisabeth Herrin av Schönburg-Lichtenstein. - 2:a giftet barnlöst. Jfr. översiktstavlan s. 151.

 

Slang - Waldeck.

18[12]. Anna Olofsdotter (Skinnarbacka-släkten, se under 17), levde änka 1562, men var d. före -.4.1563. - G. m. Bertil Håkansson (Slang), till Balkis i Vemo, fogde i Borgå län, d. före 1555, son till [fogden i Borgå län] Håkan Tidemansson och Valborg Fleming, i dennas 2:a gifte.

Son:

Erik Bertilsson (Slang), ståthållare på Kexholms slott, amiral på Åbo skeppsgård, d. på Kexholm 14.3.1592. - G. m. Karin Eriksdotter, d. 1622, dotter till Erik N. N. (stjärna och på hjelmen ett kors) och Margareta Persdotter.

Son:

Claes Eriksson Slang, överste vid krigsmakten under Nöteborgs belägring 1612, underståthållare på Narva, d. 1625 1. 1626. - G. ca. 1604 m. Elin Johansdotter Boose, levde änka 1647, d. sannolikt 1648, dotter till befallningsmannen på Reval och på Viborg Johan Boose och Ingeborg Henriksdotter (Karuna-släkten), vardera härstammande från bl.a. ätten Fleming, den förre även från äldre ätten Kurck.

Son:

Erik Slang, generalmajor av kavalleriet, stupade vid Leipzig 23.10.1642 (»den svenske Leonidas»), varefter 17.12.1642 fältmarskalken (greve) Lennart Torstensson fick befallning att förordna någon att taga Erik Slangs saker i förvaring, »hälst Arvid Wittenberg, emedan de hava varit av så långan tid kamrater och bekanta». - Trolovad, men vigseln hann icke äga rum, med Agnes grevinna till Waldeck-Wildungen (g. 5.2.1651 m. Johann Philipp

III greve till Leiningen-Dachsburg, till Emichsburg, f. 19.2.1622, d., på sin födelsedag, 19.2.1666, senare omgift m. Elisabeth Carolina grevinna till Solms-Laubach), f. 1.3.1618, d. 29.11.1651 [13], erhöll efter rättegång med Erik Slangs moder, (varvid hans syskon protesterade med skäl att »på frieriet icke heller var något avsked gjort utan saken dependerade hos bemälda frökens förvanter») genom Svea hovrätts dom 10.7.1647 hälften av hans lösa kvarlåtenskap, dotter till Christian greve till Waldeck-Wildungen[14], f. 25.12.1585, d. 31.12.1637, och (»Heiratsbrief» 18.11.1604) Elisabeth grevinna till Nassau-Siegen[15], f. 8.11.1584, d. 26.7.1661.

 

Morganatiska och illegitima grenar av furstehus[16]

VI.
Barjatinskij - Jurjevskij
.

Krister Klasson (Horn af Kanckas; ELGENSTIERNA, tab. 6), fogde på Åbo slott, häradshövding i Piikkis härad, d. 1520. - G. ca. 1518 m. Ingeborg Siggesdotter (Sparre af Rossvik), i hennes 2:a gifte.

Dotter:

Brita Kristersdotter (Horn af Kanckas), d. ca. 1580. - G. ca. 1538 m. Nils Boije (af Gennäs), lagman i Södra Finland, tillförordnad ståthållare över hela Finland, fältöverste, d. -.10.1568, son till synemannen i Borgå socken Anders Karlsson och Brita Rötkersdotter (Djekn).

Son:

Mårten Boije (af Gennäs), lagman över Karelska lagsagan, ryttmästare, d. Isnäs 25.11.1596. - G. Gennarby 24.11.1577 Margareta Hansdotter (Björnram), levde 1600, dotter till amiralen Hans Larsson (Björnram) och hans 1:a hustru Anna Persdotter (Ållongren i Finland).

Son:

Hans Boije (af Gennäs), ståthållare på Nöteborg, kommendant på Novgorods slott och dess län, överste för fotfolk, f. Gennarby 27.2.1581, d. Stockholm 25.8.1617. - G. 1604 m. Anna Hordeel, d. Gennarby »sist uti året» 1646, dotter till ståthållaren på Åbo Lars Henriksson (Hordeel) och Karin Hansdotter, i dennas 2:a gifte (konung Johan III:s bekanta mätress).

Dotter:

Margareta Boije af Gennäs, f. Vääksy (Växjö) 6.8.1604, d. 22.9.1668, begr. Stockholm, Riddarholmskyrkan 15.12. s.å. - G. 1:o Åbo 29.5.1625 m. Henrik Horn af Kanckas, överstelöjtnant vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente, stupade i Preussen 6.8.1629; 2:o Åbo 5.6.1639 m. Arvid Forbes, natural. (1638) Forbes, friherre (4.6.1652) Forbus, riksråd, general, f. Ånäs 15.1.1598, d. Stettin 29.5.1665, son till tullnären i Borgå Ernald Forbes och Karin Mattsdotter (Björnram), i dennas 1:a gifte.

Dotter:

Sofia Juliana friherrinna Forbus, f. 1.7.1649, d. 24.7.1701, begr. Riddarholmskyrkan. - G. Stockholm 15.12.1664 m. Axel Julius greve De la Gardie, riksråd, fältmarskalkslöjtnant och befälhavare för finska och livländska militien, generalguvernör över Estland, döpt Stockholm 12.2.1637, d. Stockholm 17.5.1710, son till presidenten i krigsrätten, högste befälhavaren över trupperna i Preussen mm. Jakob greve (10.5.1615) De la Gardie och Ebba grevinna Brahe.

Son:

Adam Carl greve De la Gardie, landshövding i Kalmar och på Öland, generallöjtnant, döpt Stockholm 22.11.1665, d. 1.1.1721, begr. Riddarholmskyrkan. - G. Revals slott 22.7.1702 m. Anna Juliana Horn af Kanckas, f. 1667, d. Friberg 5.2.1753, dotter till översten för Österbottens regemente Gustaf Horn af Kanckas (ELGENSTIERNA, tab. 15) och Anna Helena von Gertten.

Dotter:

Ebba Margareta grevinna De la Gardie, f. Reval 24.11.1704, d. Grossenhof, Dagö, 10.9.1775. - G. Stockholm 8.11.1722 m. Fredrik Magnus greve Stenbock, major, lantråd i Estland, f. Frankfurt a. M. -.8.1696, d. Kolk 13.12.1745, son till kungliga rådet och fältmarskalken Magnus greve Stenbock och Eva Magdalena grevinna Oxenstierna af Korsholm och Wasa.

Son:

Jakob Pontus greve Stenbock, lantråd i Estland, brigadjär, f. 10.9.1744, d. Reval 23.9.1824. - G. 1:o Petersburg 1.7.1764 m. Sara Eleonore grevinna von Fermor, dotter till överkommendanten i Viborg 1739-1741, fältmarskalken, generalguvernören över Smolensk, senatorn William riksgreve (12.6.1758) von Fermor, till Nitau, och Dorothee Elisabeth Bruce; 2:o 1778 m. Catharina Diakov, f. 9.11.1759, d. Reval 18.2.1823.

Son:

Magnus Johann greve Stenbock-Fermor (23.6.1825), överste, f. Petersburg 24.6.1768, d. 1.4.1834, begr. Nitau. - G. Hapsal 9.8.1804 m. Auguste Friederike von Gernet, f. 11.3.1790, d. 5.9.1850, dotter till majoren och tulldirektören i Reval Christoffer von Gernet och Beate Eleonore friherrinna (von) Rehbinder.

Son:

Alexander Magnus greve Stenbock-Fermor, ryttmästare vid grodnoska husarregementet, f. Hapsal 14.9.1809, d. Petersburg 19.5.1852. - G. 11.10.1833 m. Nadesjda Jakovlev, f. 5.1.1815, d. Petersburg 1897, dotter till gardeskornetten Alexej Jakovlev och Maria Vasiljevna N. N.

Dotter:

Nadesjda grevinna Stenbock-Fermor f. Hapsal 31.7.1845, mördad av bolsjevikerna i Jalta 1920. - G. 1.6.1869 m. Vladimir Anatolevitj furst Barjatinskij, general av infanteriet, generaladjutant, f. Berlin 17.9.1843, son till generallöjtnanten Anatol Ivanovitj furst Barjatinskij[17] och Olympiada Vladimirovna Kablukov.

Son:

Alexandr Vladimirovitj furst Barjatinskij, kejs. rysk ryttmästare, f. 22.5.1870, d. Firenze 6.3.1910. - G. Biarritz 18.10.1901 m. Jekatarina Alexandrovna prinsessa Jurjevskij, f. Petersburg 9.9.1878 (omg. Jalta 6.10.1916 m. Sergij Vasiljevitj furst Obolenskij, skilda 1922), dotter till Alexander II storfurste till Finland, kejsare av Ryssland och hans 2:a, morganatiska gemål Jekaterina Michailovna prinsessa Dolgorukij, furstinna (5.12.1880) Jurjevskij.

 

VII.
Bonde - Fitz-Clarence - d'0trante
.

Henrik Klasson Horn (af Kanckas; ELGENSTIERNA, tab. 7), riddare och riksråd, f. 1512 (1513?), d. 21.6.1595. - G. 1:o m. Elin Arvidsdotter (Slålarm), d. Kankas 1577, dotter till ståthållaren på Tavastehus Arvid Eriksson (Stålarm) och Kristina Knutsdotter (Kurck).

Dotter:

Elin Henriksdotter Horn (af Kanckas), d. före 1609. - G. Kankas 1.7.1578 m. Claes Fleming, i hans 1:a gifte, ståthållare på Narva, d. Lehtis 1616, son till fältöversten Herman Fleming och Gertrud Håkansdotter (Hand); g. 2:o m. Dorotea von Rappe, d. Blekanäs 26.4.1652.

Son:

Henrik Fleming, krigsråd, assessor i krigskollegium och mönsterherre i Svea rike och Finland, f. Åkersholm 15.8.1584, d. Stockholm 7.11.1650. - G. 1:o Edeby 13.3.1608 m. Ebba Erlandsdotter Bååt, d. 1630 (1628), dotter till häradshövdingen i Sollentuna härad Erland Johansson Bååt och Margareta Beurræus, i dennas 2:a gifte; 2:o Stockholm 3.4.1633 m. Sigrid (von) Kursell (Kurtzel), i hennes 2:a gifte, d. 21.2.1673.

Son:

Erik Fleming, friherre (12.5.1654) Fleming af Lais, riksråd, landshövding i Stora Kopparbergs län, president i bergskollegium, kommissarie i reduktionskollegium, f. Edeby 19.2.1616, d. Riksten 19.4.1679. - G. 1:o Lindö 16.7.1643 m. Maria Eleonora Soop, f. Lindö 26.11.1621, d. 12.1.1651, begr. i Kärrbo kyrka 13.9.1652, dotter till kammarherren Bengt Soop och Brita Sparre (af Rossvik); 2:o 24.5.1653 m. Christina Cruus af Edeby, d. Riksten 1701, begr. Grödinge 26.7.1701.

Dotter:

Ebba friherrinna Fleming af Lais, f. 24.3.1649, d. 25.4.1705, begr. i Sorunda kyrka 16.7.1705. - G. Fituna 15.1.1668 m. vicepresidenten i bergskollegium Filip Bonde, f. Borrö 5.11.1633, d. Stockholm 5.4.1680, son till assessorn i Göta hovrätt, drottning Kristinas hovråd Jöns Bonde och Ingeborg Lilliesparre af Fylleskog.

Son:

Carl Henrik Bonde, överste, f. 14.3.1679, d. Fituna 15.12.1722. - G. 9.7.1711 m. Ulrika Maria friherrinna Siöblad, d. 8.3.1758, dotter till amiralen Erik friherre Siöblad och Charlotta Regina friherrinna Palbitzki.

Son:

Jöns Alexander Bonde, kapten vid dalregementet, f. Jula 5.9.1721, d. Fituna 30.5.1799. - G. 20.7.1756 m. Ulrika Eleonora friherrinna Rosenhane, f. 2.8.1719, d. Fituna 14.12.1762, dotter till generalmajoren Göran Gustaf friherre Rosenhane och hans 1:a hustru Edla Brita friherrinna Banér.

Son:

Carl Göran Bonde, friherre (9.12.1802) Bonde, överste och generaladjutant hos konungen, överstekammarjunkare, chef för drottningens hovstat, en av rikets herrar, f. Fituna 22.7.1757, d. Nynäs 24.10.1840. - G. Fållnäs 22.10.1784 m. Agneta Sofia Hildebrand, f. Håtunaholm 8.1.1764, d. Håtunaholm 7.11.1849, dotter till ryttmästaren David Henrik Hildebrand och hans 2:a hustru Agneta Sofia Schönström.

Son:

Carl friherre Bonde, överstekammarjunkare, fil. o. jur. doktor, f. Håtunaholm 7.10.1786, d. Ericsberg 24.2.1854. - G. Ericsberg 17.5.1812 m. Ingeborg Bonde, f. 23.9.1790, d. Stockholm 27.1.1857, dotter till översten i armén Carl Filip Bonde (sonson till Carl Henrik Bonde, här ovan) och Andréetta Ulrika friherrinna Sparre.

Son:

Knut Filip friherre Bonde, överstekammarjunkare, f. Ericsberg 9.3.1815, d. Stockholm 17.10.1871. - G. 1:o Paris 10.4.1844 m. lady Augusta Margaret Fitz-Clarence, f. Bushy Park invid London 29.7.1822, d. Gimmersta 3.9.1846, dotter till engelske kaptenen, drottningens adjutant, guvernören av Windsor Castle George Fitz-Clarence, I. earl of Munster, viscount Fitz-Clarence, baron Tewkesbury (4.6.1831), f. 29.1.1794, d 20.3.1842, i hans gifte (18.10.1819) m. Mary Wyndham, d. 3.12.1842, naturlig dotter till George 0'Brien, earl of Egremont, baron Cockermouth. George I. earl of Munster var äldste naturlig son till William Henry hertig av Clarence och av St. Andrews, earl av Munster, sedan 26.6.1830 William IV konung av Storbritannien och Irland och av Hannover, f. 1765, d. 1837, i hans förbindelse med Dora Jordan, d. 5.7.1816. - Friherre Knut Filip Bonde g. 2:o Paris 10.1.1849 m. Helen Esther Florence Robinson av baronet huset of Rokeby-Hall, f. Firenze 15.6.1817, d. Stockholm 22.12.1900.

Dotter:

Ingeborg Augusta Sofia friherrinna Bonde, f. Gimmersta 30.8.1846, d. Stockholm 4.3.1872. - G. Stockholm 2.5.1865 m. 1:e hovstallmästaren Gustave Armand greve Fouché, 5. hertig d'Otrante, i hans 1:a gifte, f. Paris 17.6.1840, d. Stjärnholm 5.8.1910, son till överstekammarjunkaren Paul Athanase greve Fouché, 4. hertig d'Otrante och hans 2:a hustru statsfrun hos drottningen Adelaide Sofia Wilhelmina Carolina von Stedingk, i dennas 2:a gifte; g. 2:o 1873 m. Catharina Terese Lovisa Fredrika Elisabet friherrinna von Stedingk, i dennas 2:a gifte, f. 1837, d. 1901. (Son från detta gifte Charles Louis greve Fouché, 6. hertig d'Otrante, f. 1877, vars dotter Margareta Fouché d'Otrante f. 1909, g. 1934 m. Gustav Albrecht 5. furste till Sayn-Wittgenstein-Berleburg, f. 1907. Se Finska anor inom furstehus, ss. 57-61).

Dotter:

Adelaide Augusta Fouché d'Otrante, f. Paris 2.5.1866. - G. Stockholm 14.10.1893 m. hovmarskalken, kommendörkaptenen av 1:a graden Fredrik Mauritz Peyron, f. Karlskrona 2.7.1861, d. Stockholm 8.1.1915, son till viceamiralen Edvard Svante Knut Peyron och hans 2:a hustru hovfröken hos hertiginnan av Östergötland Katinka Karen Aleta Due.

Ättlingar: Peyron.

 

VIII.
von Samson-Himmelstjerna - von Waldersee
[18].

Helena Horn af Kanckas, d. före 14.7.1656 (se s. 126). - G. 2:o m. Magnus (von) Nieroth, i hans 1:a gifte, till Waetz, Terrastfer och Weissenfeld, ryttmästare vid karelska kavalleriregementet, lantråd i Estland, begr. i Revals domkyrka 18.1.1671, son till landshövdingen i Kexholms län Magnus (von) Nieroth och Barbara von Uexküll; g. 2:o m. Anna Elisabeth friherrinna Taube af Karlö, i hennes 2:a gifte, f. 1633, d. 1680.

Dotter:

Barbara Sophia (von) Nieroth, begr. Reval 14.3.1701 G. 1:o m. Berend von Tiesenhausen, till Huljel och Wahakant, ryttmästare, begr. Reval 5.2.1684, son till mannrichtern Fabian von Tiesenhausen, till Kotz, Hermet, Wahakant, Undel och Huljel, vars 1:a hustru var Sophie von Uexküll och 2:a hustru Gertrude von Taube; 2:o Reval 11.9.1694 m. Karl Magnus friherre Rehbinder, i hans 2:a gifte, till Kotztum, överste för Åbo, Nylands och Viborgs tremänningsregemente till häst, stupade vid Poltava 27.6.1709.

Dotter:

Gertruda Elisabeth von Tiesenhausen, döpt Reval 3.2.1670, begr. Reval 25.2.1724. - G. Reval 5.3.1687 m. Gustav [Johann] Christian friherre (18.10.1679, till Astran) von der Pahlen, till Errinal och Huljel, major vid ingermanländska adelsfaneregementet, mannrichter och lantråd i Estland, f. 6.5.1648, d. 18.6.1736, begr. Jörden 18.10.1736, son till överstelöjtnanten Johann von der Pahlen, till Astrau, och Elisabeth Christina Katharina von Rosen; g. 1:o 1674 m. Margaretha Dorothea von Metztacken[19], f. 18.6.1656, d. 1681 (1682); 2:o Reval 12.9.1683 m. Elisabeth Helena von Lode, d. 1686.

Dotter:

Augusta Sophia friherrinna von der Pahlen, döpt Reval 9.9.1689, d. Huljel 21.7.1747. - G. 1:o Reval 16.9.1711 m. Reinhold (Renaud) friherre von Ungern-Sternberg (se s. 132), till Linden, Errestfer och Korast, överste av kavalleriet, överjägmästare i Estland, Livland och Kurland, president för lantrådskollegiet i Reval, f. 1656, d. Reval 26.11.1713; 2:o 18.12.1715 m. Hans baron [14.6.1731] von Rosen, till Sonorm, Sellie och Huljel, överste, lantråd, döpt Reval 3.5.1683,d. 5.10.1767, son till översten, mannrichtern och lantrådet Hans von Rosen och Brita grevinna Stenbock, dotter till riksrådet och generalguvernören över Ingermanland, Karelen och Kexholms län, rikstygmästaren Erik greve Stenbock, f. 1612, stupade 1659, och hans 1:a hustru (g. 1637) Catharina von Schwerin, f. 1619, d. 1655. Greve Erik Stenbocks morföräldrar voro riksrådet och överståthållaren Erik greve Brahe, f. 1552, d. 1614, och (g. 1582) Elisabeth hertiginna till Braunschweig och Lüneburg, f. 1553, d. 1618.

Son:

Hans Christian baron von Rosen, till Sonorm och Söttküll, f. Linden 3.6.1717, d. Söttküll 23.10.1782. - G. 6.10.1739 m. Anna von Budberg, döpt Reval 20.12.1707, d. Sonorm 24.4.1763, dotter till kaptenen vid wieriska lantmilisinfanteriregementet, generalekonomidirektören Gotthard Wilhelm von Budberg, till Sennen, och hans 2:a hustru Elisabeth Juliane friherrinna von Ungern-Sternberg (jfr. dock ELGENSTIERNA VIII, tab. 138).

Son:

Robert baron von Rosen, till Rackamois och Resna major, lantråd, f. Sonorm 5.12.1748, d. Rackamois 5.10.1813. - G. 1:o Reval 16.1.1774 m. Auguste Friederike Renata von Derfelden, f. 5.4.1748; 2:o Sallentack 28.12.1778 m. Charlotte Gertrude Helene friherrinna von Meyendorff (Meijendorff von Yxkull), f. Sallentack 22.6.1760, d. 21.(26.)2.1821, dotter till ryske överstelöjtnanten Berend Wilhelm friherre von Meyendorff, till Sallentack, och Auguste Beata baronessa von Rosen av huset Sonorm, dotter till ovannämnde lantrådet Hans baron von Rosen och Augusta Sophia friherrinna von der Pahlen.

Dotter:

Juliane Charlotte Helene baronessa von Rosen, f. Rackamois 20.2.1790, d. Reval 22.3.1869. - G. Rackamois 20.9.1807 m. Wilhelm Gustav von Samson-Himmelstjerna (ointr. adel 19.9.1640), till Walling, estl. lantråd, president i estländska kreditkassan, kurator för domskolan, f. 15.12.1781, d. Reval 25.1.1858, son till livländska lantmarskalken, sedermera lantrådet Karl Gustav von Samson-Himmelstjerna, till Urbs och Tilsit, och Anna Juliane von Taube.

Son:

Georg Armin von Samson-Himmelstjerna, till Sepkull, vicepresident i livländska hovrätten, f. Reval 16.9.1808, d. Sepkull 3.3.1886. - G. 1:o Pernau 24.8.1835 m. Amalie Dorothea Staël von Holstein, f. Paixt 20.4.1813, d. Zirsten 4.12.1847, dotter till Johann Erik Staël von Holstein, till Paixt, Uhla och Surri, och Anna Dorothea Possiet de Rossiet; 2:o Paixt 4.5.1851 m. den förras syster Margarethe Henriette Staël von Holstein, f. Paixt 16.11.1815, d. Rosenbeck 31.8.1900.

Son:

Wilhelm Arnold von Samson-Himmelstjerna, till Sepkull, hovrättsadvokat, f. Sepkull 16.6.1842, d. Riga 25.6.1928. - G. Hinzenberg 27.1.1873 m. Emilie Amalie Sophie Konstanze baronessa von Wolff, f. Riga 8.8.1850, dotter till Gottlieb Roderich Maximilian baron von Wolff, till Hinzenberg, Wangasch, Planup och Alt-Laitzen, och Ottilie Karoline Wilhelmine baronessa von Wolff, genom dennas mor Auguste Louise Anna friherrinna von Meyendorff även ättling till greve Erik Stenbock.

Son:

Armin Balthasar Maximilian Alfred von Samson-Himmelstjerna, till Tegasch, f. Sepkull 5.9.1876. - G. Waterneverstorff 24.5.1921 m. Anna-Karoline (Anka) Laura Mathilde Fanny Charlotte grevinna von Waldersee, f. Waterneverstorff 17.9.1891, dotter till kungl. preussiske kammarherren och majoren Franz Georg Kurt Eduard greve von Waldersee och hans 1:a hustru Lucy grevinna von Holstein. Greve Franz von W. är sonsons sonson till Leopold furste (reg. sedan 16.12.1751), sedan 29.5.1807 hertig av Anhalt-Dessau, f. 1740, d. 1817, i hans förbindelse med Johanna Eleonore von Neitschütz, f. Hofmeyer, vilkas son hertigl. anhalt-dess. överhovmästaren Franz Johann Georg blev 15.10.1786 preussisk greve von Waldersee, f. Dessau 5.9.1763, d. Dessau 30.5.1823. Han var sedan 20.5.1787 g. m. Luise Karoline Casimire Sophie grevinna von Anhalt, f. Halberstadt 3.9.1767, d. Potsdam 4.4.1842, dotter till Albert greve von Anhalt och sondotter till Wilhelm Gustav prins av Anhalt-Dessau (farbror till hertig Leopold), f. 1699, d. 1737, och (g. 1726) Johanne Sophie Herre, riksgrevinna (19.9.1749) von Anhalt, f. 1706, d. 1795 [20].


Tillägg och rättelser.

Finska anor inom furstehus.

S. 38 o. 58. Gustav Albrecht 5. furste till Sayn-Wittgenstein-Berleburg och Margareta Fouché d'Otrante äro vigda 26.1. (ej 2.2.) 1934.

S. 62. Ingeborg-Marie Alexandrine Mathilde Augusta Theodora grevinna zu Eulenburg (dotter till Friedrich-Wend 2. furste zu Eulenburg und Hertefeld, greve von Sandels och Marie friherrinna Mayr von Melnhof), f. Liebenberg 8.9.1906, gifte sig Liebenberg 3.11.1926 m. Rudolf Robert baron von Engelhardt, till Schönheyden, godsdirektor, f. Schönheyden 6.9.1896, son till kommendören av kavalleriavdelningen von Engelhardt vid baltiska lantvärnet Wilhelm baron von Engelhardt, till Schönheyden och Altenwoga, och Marie Thekla Felicie baronessa von Engelhardt av huset Alt-Born (Se Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil Kurland, Lieferung 3, ss. 230-231).


Ss. 70-71. Luise Renate Henriette Auguste grevinnas och Herrins av Schönburg-Forderglauchau, f. 1783, d. 1859, g. 1:o m. Gustaf greve von Düben och 2:o m. Carl Axel greve Löwenhielm, farbror Wilhelm Albrecht Heinrich greve och herre av Schönburg, f. 1762, d. 1815, vilken sistnämnda år efterträdde sin bror greve Karl Heinrich III (grevinnan Luise Renates far) som chef för huset Schönburg-Forderglauchau, var 1:o gift med Benedikte Elisabeth grevinna Sievers, f. 1773, d. 1799, som även har finska förbindelser, se nedan. Ur greve Wilhelms 2:a gifte (1799) m. Anna Wilhelmine Albertine grevinna von Wartensleben, f. 1775, d. 1826, härstamma nulevande medlemmar av grevliga huset Schönburg och även furst Gustav Albrecht 5. furste till Sayn-Wittgenstein-Berleburg, f. 1907 (se ovan). Se översiktstavlan s. 151.

Jfr. Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil Estland, Band III, Lieferung 6, ss. 391 ff., och Jully Ramsay, Ett släkthistoriskt minne från Pyttis (Genealogiska Samfundets i Finland Årsskrift I, ss. 11-19) samt Matth. Akiander, Om donationerna i Wiborgs län, Helsingfors 1864. Uppgifterna meddelade här med all reservation för de äldsta generationerna, men för att sporra någon intresserad till att utreda ätten Sievers' ursprung.

Joachim Sievers, svensk löjtnant.

Söner:

A) Joachim Johann Sievers, förpaktare av Kiwidepäh och Sastama, sedermera av domänerna Rujen-Grosshof och administrator av Ranzen; arrenderade efter svärfadern Näsby i Pyttis, som han sedan tillhandlade sig, men försålde ca. 1725, varefter S. 1725-1728 var i tjänst hos greve Gustaf Creutz på Abborfors; svensk löjtnant 1702, f. 1674, d. Rujen-Grosshof 10.5.1753. - G. 1:o 1698 m. Gertrude Elisabeth (von) Eckermann, f. 1671, d. 1728 (ej omnämnd i Pyttis mantalslängd sedan 1710), dotter till löjtnanten vid kungl. livdrabanterna Otto (von) Eckermann, (var änkling i Pyttis 1699), till Satzo, och Helene friherrinna von Uexküll-Güldenband (?); 2:o m. Anna Helene Dorothea Björneberg, f. 15.6.1695, d. Cismar (Oldenburg) 2.1.1792. Otto Eckermann övertog ca. 1699 rustningshemmanet Virböle (Viirilä) och arrenderade Näsby (Niemistö) rusthåll och ett hemman i Vahterpää by i Pyttis (numera i Strömfors).

Söner:

a) Joachim Johann von Sievers (immatrikulerad i Estland 12.1.1751, resp. 4.7.1752, i Livland 1752, resp. 1759), till Satzo, senare till Bauenhof, Zarnau, Alt-Ottenhof osv., tillhandlade sig Petäjärvi hovläger i Sakkola 28.8.1768, holsteinskt kansliråd, statsråd, f. Pöddes 28.1.1699, d. Petersburg 8.3.1770. - G. Petersburg 26.7.1730 m. Anna Magdalena (von) Sievers, f. 1710, d. 1762, se under B.

Son:

Jakob Johann (rysk) greve (8./19.4.1798) Sievers, till Heimar, Rasik, Kampen i Estland, Bauenhof, Neuhall, Zarnau i Livland, ärvde Petäjärvi i Sakkola, men försålde det 1774 till ätten Freedericksz, ägde dessutom flera gods i Ryssland, generallöjtnant, guvernör i Novgorod, verkl. geheimeråd, livländskt lantråd, envoyé i Warschau, senator, generaldirektör för vattenkommunikationerna i Ryssland, f. Wesenberg 19.8.1731, d. Bauenhof 11.7.1808. - G. Petersburg 28.12.1767 m. Elisabeth grevinna von Sievers, f. 1746, d. 1818, se under b.

Döttrar:

Benedikte Elisabeth grevinna Sievers, f. Novgorod (Petersburg) 6.1.1773, d. Bauenhof 4.7.1799. - G. Dresden 19.10.1791, skilda Dresden 3.2.1797, m. Wilhelm Albrecht Heinrich greve och herre (chef för huset Forderglauchau 14.4.1815) av Schönburg, greve och herre till Glauchau och Waldenburg, kursachsiskt geheimeråd, kammarherre, envoyé i Kassel, f. Wechselburg 26.1.1762, d. Wechselburg 2.9.1815; g. 2:o Berlin 16.5.1799 m. Anna Wilhelmine Albertine grevinna von Wartensleben, f. Cleve 11.9.1775, d. Paris 21.12.1826.

Elisabeth grevinna Sievers, f. Petersburg 24.3.1776, d. Heimar 24.4.1865. - G. Bauenhof 19.8.1792 m. Berend Johann baron von Uexküll, geheimeråd, senator, f. Reval 1.10.1762, d. Heimar 11.5.1827 (se S. 129).

(b) Karl riksfriherre (i kursachsiska riksvikariatet) 26.5.1745, riksgreve (15.2.1760) von Sievers, till Lagena och Waivara osv., överhovmästare hos Katarina II, general en chef. Försålde Juustilanjoki och Ala-Moisio för 2,225 rubel 17.12.1752 till rådmannen Johan Thesleff. F. Näsby i Pyttis 12.3.1710 [21], d. Petersburg 30.12.1774. - G. Petersburg 14.10.1745 m. Benedikte Elisabeth Kruse, kammarjungfru vid kejserliga hovet, f. i Holstein 19.1.1725, d. Petersburg 19.9.1777, dotter till kejs. hovgarteninspektorn och holsteinska kammarrådet Otto Friedrich Kruse och Maria Frantzen.

Dotter:

Elisabeth grevinna von Sievers, f. Petersburg 11.8.1746, d. 1818. - G. 1:o Petersburg 28.12.1767, skilda, m. Jakob Johann greve Sievers, f. 1731, d. 1808 (se under a); 2:o m. Nikolaj Avraamovitj furst Putjatin, geheimeråd, anställd vid hovintendenturen, d. 1830.

B) Christian Peter (von) Sievers[22], överstelöjtnant i svensk tjänst, fången vid Narva 1704, överflyttade till Pyttis 1726, d. (enligt Handbuch der baltischen Ritterschaften) på Juustilanjoki i Viborgs socken (ej funnen i historieboken) 1726. - G. m. Anna Magdalena von Bruemmer, d. efter 1746, dotter till kaptenen vid ingermanländska (wellingska) dragonregementet Ulrich Johann von Bruemmer, stupade vid Narva 20.8.1704, och Magdalena Elisabeth (Gerdruta) von Richter av huset Siggund, f. Wattram 1653, d. Seyershof 26.4.1737, samt sondotter till löjtnanten i svensk tjänst Heinrich Johann von Bruemmer, levde 1677, d. före 1685, och Engel Katarina von Stauden, levde 1670, d. före 1685 [23].

Dotter:

Anna Magdalena (von) Sievers, f. 1710, d. Bauenhof 5.5.1762. - G. Petersburg 26.7.1730 m. Joachim Johann von Sievers, f. 1699, d. 1770 (se under a).

(En annan dotter var Maria Elisabeth Sievers, f. 1709, d. 1735, g. 1735 m. tullinspektorn i Riga Christian von (riksadel 23.1.1755) Günzel, d. 1784, vars son var generallöjtnanten, guvernören i Viborg Karl Johann von Günzel, gift med Katharina grevinna Sievers, f. 1770, d. 1844, dotter till Jakob Johann greve Sievers och Elisabeth grevinna von Sievers (se under a).


S. 76. 8. Klara grevinna Henckel, friherrinna von Donnersmarck och Feodor (Friedrich) Wilhelm Heinrich Kaspar greve von Francken-Sierstorpff. Även från dessa kontrahenter är från nyaste tid att annotera en ny linje:

Son:

9. Friedrich Wilhelm Heinrich Kaspar greve von Francken-Sierstorpff, f. på Koppitz 11.11.1843, d. på Puschine 21.1.1897, kungl. preussisk överstelöjtnant. - G. på Sterzendorf 11.11.1874 m. Johanna (Jenny) friherrinna von Saurma von und zu der Jeltsch, f. på Sterzendorf 5.7.1852, dotter till landskapsdirektorn för furstendömena Breslau och Brieg Johann Ernst Franz Joseph Mauritius friherre von Saurma von und zu der Jeltsch och Johanna grevinna till Solms-Sonnenwalde[-Rösa].

Dotter:

10. Irmgard Anna grevinna von Francken-Sierstorpff, f. på Puschine 15.1.1882. - G. i Breslau 20.7.1905 m. Markus-Franz Wolfgang Joseph Gustav Viktor greve von Ballestrem, f. i Breslau 26.4.1881, kungl. preussisk ryttmästare vid reserven, son till påvlige geheimekammarherren di spada e cappa, kungl. preussiske verkliga geheimerådet och majoren Franz Karl Wolfgang Ludwig Alexander greve von Ballestrem och Johanna Hedwigis grevinna von Saurma-Jeltsch.

Dotter:

11. Marie Irmgard Johanna Clementine Erna Anna grevinna von Ballestrem, f. i Breslau 28.2.1908. - G. på slottet Puschine 20.7.1933 m. Friedrich Franz Christian Wolf Calixt prins Biron von Curland, f. på slottet Wartenberg 18.4.1910, andre son till kungl. preussiske majoren à la suite Gustav Peter Johannes prins Biron von Curland (chef för detta till 1795 i Kurland regerande hertigliga hus sedan 8.3.1882) och hans 2:a gemål Françoise de Jaucourt av markishuset de Jaucourt.

Son:

12. Franz Calixtus Gustav Friedrich Erdmann prins Biron von Curland, f. på Ober-Langendorf 5.7.1934.


S. 78. Emil Friedrich Franz Maximilian greves och herres av Schlitz benämnd av Görtz, f. 1851, d. 1914, mor var Anna prinsessa till Sayn-Wittgenstein-Berleburg, f. 1827, d. 1902, dotter till August prins till Sayn-Wittgenstein-Berleburg och Franziska Allesina genannt von Schweizer (s. 39). - Det kan nämnas, att en av stamfäderna till det sedan 1804 »standesherrliga» huset Schlitz benämnd av Görtz kurbraunschweigiske geheimerådet och premierministern Friedrich Wilhelm greve (10.6.1726) von Schlitz genannt von Görtz, f. 4.6.1647, d. 26.9.1728, hade i sitt gifte (1680) m. Anna Dorothea von Haxthausen dottern Anna Meta v. S. g. v. G., g. 2:o m. den kände politikern generallöjtnanten Conrad Ranck, friherre (20.9.1715) Ranck, d. Hamburg 1739 (ELGENSTIERNA VI, s. 158). Hennes anförvant var Karl XII:s beryktade minister Georg Heinrich friherre von Schlitz genannt von Görtz, f. 1668, halshuggen 1719.

S. 80. Nikolaj Nikolajevitj hertig von Leuchtenbergs och Maria Nikolajevna grevinna Grabbes dotter Maria Nikolajevna hertiginna von Leuchtenberg, f. Petersburg 3.6.1907, gifte sig i Paris 19.5.1929 m. Nikolaj greve von Mengden, baron von Altenwoga, f. 14.4.1899, son till gardesryttmästaren Dimitri greve von Mengden, baron von Altenwoga och Sofia Nikolajevna Arapov (se ELGENSTIERNA, friherrliga ätten von Mengden nr. 198, tab. 36).

Enligt Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil Estland, Band III, Lieferung 5, s. 308, blevo Christoph Valentin Grabbe (löjtnant vid sibiriska infanteriregementet samt son till Wilhelm Grabbe) och Justina Regina Heiser (Häuser), dotter till majoren Kaspar Heiser, vigda i Dorpat 6.10.1784. Sonen Paul Grabbe blev rysk greve 28.10.1866.

S. 81. En småkusin till Ludwig Friedrich greve och herre till Pappenheim, f. 1898, grevinnan Sibylla (Sybil) Julia Georgine Valerie Marie till Pappenheim, f. Budapest 29.11.1903 (dotter till Siegfried Alexander Viktor Ernst Haupt greve till Pappenheim och Elisabeth grevinna Károlyi von Nagy-Károly) gifte sig Iszka Szent-Györy 21.9.1924 m. kungl. bayerske löjtnanten Heinrich Nikolaus Karl Georg baron von Manteuffel genannt Szoege av huset Katzdangen[24], f. Kapsehden 12.2.1893, han själv en kusin till greve Ludwig Friedrich till Pappenheim. Han är näml. son till kretsmarskalken, jur. doktorn Georg Ludwig Heinrich baron von Manteuffel genannt Szoege, herre till Kapsehden, f. Rawen 28.6.1862, mördad av lettiska soldater vid Libau 16.11.1919, och g. i Viborg 4.5.1888) Sophie grevinna Rüdiger, f. Lublin 22.9.1866, dotter till Friedrich greve Rüdiger och Sophie von Krusenstiern (av huset Ass). Se vidare Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil Kurland, Lieferung 5, ss. 384-385.

S. 83. Alexander greve von Welsburg d. 1927 (ei 1930).

S. 85, 48. Schilling von Canstatt.

 

Ätten Horns ättlingar inom furstehus.

S. 139. 9. Friherre Christer Maximilian Gustaf D'Albedyhll g. m. Pauline Reichserbtruchsessin och grevinna av Waldburg-Capustigall genom ätterna Bielke och Mörner af Morlanda. Detta utgår, emedan friherre D'Albedyhll härstammar från kungl. rådets och fältmarskalken greve Carl Gustaf Mörners af Morlanda 1:a gifte m. friherrinnan Catharina Margareta Bonde och ej från 2:a giftet m. grevinnan Christina Anna Bielke, vars mor var grevinnan Eva Horn af Björneborg. - I stället införes: 9. Greve Reinhold von Rehbinder g. 1919-1920 m. Dorothee grevinna von Bismarck-Schönhausen[25]: från Helena Horn af Kanckas, d. före 14.7.1656, (tab. 9) g. 1:o m. Joachim Friedrich Zoege von Manteuffel, d. 1642, genom ätten von Ungern-Sternberg (se s. 133).

S. 141. Prins Heinrich Harry Reuss' av Plauen, f. 1890, broder Heinrich Enzio greve av Plauen, f. Kiel 13.7.1893, gifte sig 2:o i Bettna 5.1.1935 m. Maj Henriette Nisser, f. 2.2.1911, dotter till ägaren av Broby säteri i Bettna Carl William Nisser, f. 12.1.1879, och (g. 2.5.1903) Anna Cornelia Wising, f. 26.4.1882.

I detta sammanhang kan nämnas, att ELGENSTIERNA i friherrliga ätten Schenck anför Rudolf Schencks, till Tautenburg, gemål Agnes som Reuss von Planen i stället för Reuss av Plauen. Hon var sannolikt dotter till Heinrich VIII Reuss av Plauen, till Burgk, och Wilburg grevinna till Schwarzburg-Leutenberg.

Ss. 142-143. Från Burghard Christoph rysk greve (25.2./8.3.1728) Münnich, riksgreve (4.2.1741) von Münnich, rysk generalfältmarskalk, härstamma grenar av husen Solms och Tecklenburg och Solms-Wildenfels, vilkas medlemmar på olika sätt kunna visa baltiska anor därinom flera släkter introducerade eller ointroducerade i Sverige. Den nuvarande chefen (sedan 25.10.1910) för huset Solms-Wildenfels Friedrich Magnus greve till S.-W., f. 1886 (g. 1925 m. Marie Antoinette prinsessa till Schwarzburg, f. 1898) och hans systrar (bl.a. Sophie grevinna till S.-W., f. 1877, g. 1:o 1915, skild 1922, m. Oskar greve av Platen Hallermund, f. 1865; 2:o 1924 m. Otto greve till Solms-Wildenfels, f. 1866; Magna Marie grevinna till S.-W., f. 1883, g. 1914 m. Albrecht greve till Stolberg-Wernigerode, chef (sedan 10.6.1910) för apanagerade grenen till Kreppelhof, f. 1886, och Gisela grevinna till S.-W., f. 1891, g. 1912 m. Viktor prins till Wied, tysk envoyé i Stockholm. f. 1877) härstamma på mödernet via huset Bentinck från ätterna von Rhoden, Toll, von Gruenewaldt etc. - Som en rättelse till ELGENSTIERNA V, s. 253, torde kunna framhållas, att greve Ernst Burchard von Mengdens, f. 1738, d. 1797, hustru Elisabeth Konstanze Sophie Friederike grevinna till Solms-Wildenfels, f. 1741, d. 1819, var dotter till greve Heinrich Karl till S.-W. och Albertina Charlotte grevinna von Bylandt-Polsterkamp (Bylandt-Rheydt). Den uppgivna modern Sofia Dorothea grevinna von Münnich är identisk med Luise Dorothea grevinna von Münnich gift med greve Heinrich Karls broder Friedrich Ludwig greve till Solms och Tecklenburg. Jfr. s. 130.

S. 145. Claude-Victor prins de Broglie, f. 1756, d. 1794, var sedan 1779 gift m. Sophie-Rose grevinna von Rosen, av det baltiska husets elsasska gren, markisinna de Bollweiler, grevinna de Grammont, f. 1764, d. 1828, dotter till Eugéne-Octave-Auguste greve von Rosen, markis de Bollweiler, greve de Dettweiler et de Grammont etc., maréchal des camps et des armes du roi och Marie-Antoinette-Louise de Harville de Tresnel, i dennas 1:a gifte (se vidare Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil Estland, Band I, Lieferung 3, s. 221). Hertigliga huset de Broglie har alltså även baltiska anor.

Pauline de la Forest d'Armaillé var dotter till Louis greve d'Armaillé och Célestine-Marie-Amélie de Ségur.

Camille de Rochetaillées föräldrar äro Camille baron de Rochetaillée och Marie de Rochefort.

S. 149. Mathilde Caroline Marie Friederike friherrinna von Haynau, f. 7.12. (ej 2.) 1821.

S. 151. Hedvig Ulrika grevinna Taube, f. 1714, d. 1744, enligt ELGENSTIERNA VIII, s. 168, tab. 1, riksgrevinna (2.2.1743) Taube, men enligt Nordisk Familjebok 3:e uppl., bd. 19, sp. 4, riksgrevinna von Hessenstein. Sannolikt är den senare uppgiften den rätta. Jfr. även ELGENSTIERNA III, s. 581 .

S. 152. Moritz Hermann riksgreve (av fadern kurfursten Friedrich August I av Sachsen som riksvikar 1711, mellan Joseph I:s död och Karl VI:s val) von Sachsen, f. 1696, d. 1750.


S. 153. Barbro Christina Galle i Finland (se ELGENSTIERNA III, tab. 3; jfr. även ovan s. 127), f. Craysshemb i Schwaben, f. 1l.9.1649, d. Reval 18.3.1705. - G. Åbo 8.11.1669 m. Carl von Wrangell, av huset Sauss-Maydel, kapten, lantråd i Estland, f, 17.4.1643, d. Köndes 13.10.1719, begr. Reval, son till kaptenen och assessorn Jürgen von Wrangell, till Sauss, och Elisabeth von Niekirchen (Neukirch).

Son:

Karl Gustav von Wrangell, till Köndes och Kurküll, överstelöjtnant, mannrichter, f. Reval 5.11.1675, d. Köndes 24.4.1757. - G. Ampel 30.7.1723 m. Margarethe Helene von Kursell, f. Pargel 5.8.1699, d Köndes -.11.1766, begr. där 2.12. s.å., dotter till kaptenen vid A. Zoeges livländska infanteribataljon, senare ryttmästaren Christopher Friedrich von Kursell, till Pargel, och Maria Juliane von Wrangell, som var dotter till Diedrich Johann von Wrangell, till Rehefer, och Anna Margaretha von Wolffeldt av huset Kebblas (ELGENSTIERNA VIII, s. 838, tab. 33).

Dotter:

Barbara Juliane von Wrangell, döpt Köndes 27.10.1726, begr. Koil 17.1.1808. - G. Köndes 20.1.1748 m. Hermann Johann von Friederici, till Koil, Kurküll och Kupnal, kapten, d. Reval 14.2.1757, son till överauditören i Mecklenburg, sedermera ryske generallöjtnanten Busso Christian von Friederici och Anna Magdalena von Brevern.

Son:

Karl Christian von Friederici, till Koil och Emmomäggi, kapten och räntmästare, f. 20.6.1752, d. Koil 13.6.1801. - G. m. Anna Katharina friherrinna von Steinheil, f. 14.2.1751, d. 3.6.1811, dotter till Johann Wilhelm friherre von Steinheil, till Pastfer, och Gertrude Katharina Cramer av huset Lilienbach.

Son:

Hermann Karl von Friederici, general av infanteriet, kommendant i Pavlovsk, f. Wesenberg 4.8.1779, d. Petersburg 1.3.1869. - G. Koil 25.11.1814 m. sin systerdotter Wilhelmine friherrinna von Steinheil, f. 1799, dotter till generalmajoren Friedrich friherre von Steinheil, till Pastfer, och Gerdruta Juliane von Friederici.

Son:

Alexander von Friederici, överste, f. Pavlovsk 25.11.1823, d. Pavlovsk 9.4.1896. - G. Petersburg -.11.1871 m. Katarina Ivanenko, i hennes 2:a gifte, dotter till godsägaren i guvernementet Poltava Vasilij Ivanenko, samt änka efter en Trebinski.

Son:

Alexander von Friederici, överste vid H. M. livgardets husarregemente, f. Pavlovsk 21.7.1878, d. 1916. - G. Petersburg 17.1.1907 (skilda) m. Elisabeth (Elsy) prinsessa Ruffo Sasso av furstliga huset di Sant' Antimo[26], f. Snamenskoje 26.12.1886/ 8.1.1887, dotter till Fabrizio prins Ruffo Sasso och Natalia prinsessa Mesjtjerskij, samt omgift Jalta 12.6.1918 m. Andrej Alexandrovitj prins av Ryssland, f. Petersburg 24.1.1897, son till Alexandr Michailovitj storfurste av Ryssland och Xenia Alexandrovna storfurstinna av Ryssland.


S. 159, not 2. Från ätten von Löwenstern genom ätten von Bray finnes även följande linje[27].

Franz Gabriel greve von Bray g. m. Sophie Catharine Marie von Löwenstern.

- Son:

Otto Kamillus Hugo greve von Bray-Steinburg (27.6.1848), f. Berlin 17.5.1807, d. München 9.1.1899, kungl. bayersk statsminister, statsråd och envoyé. - G. Paris 9.8.1838 m. Ippolita Dentice av furstliga huset di Frasso e di San Vito, f. Napoli 21.9.1820, d. Wien 29.12.1882, kungl. bayersk palatsdam. - Dotter:

Klara grevinna von Bray-Steinburg, f. Kokenhusen 13.8.1848. - G. 1:o Irlbach 30.10.1867 m. Ludwig Heinrich Emil greve von und zu Lerchenfeld auf Köfering und Schönberg[28], f. Petersburg 22.8.1837, d. Köfering 24.12.1907, kungl. bayersk kammarherre. - Son[29]:

Otto Ludwig Maximilian Franz Hugo Emmeran greve von und zu Lerchenfeld auf Köfering und Schönberg, f. München 2.10.1869, kungl. bayersk kammarherre och major. - G. München 24.7.1893 m. Walburga grevinna von Arco-Zinneberg, f. Maxlrain 20.9.1873, sonsonsdotter till Ludwig greve von Arco auf Valley, f. 1773, d. 1854, och (g. 1804) Marie Leopoldine ärkehertiginna av Österrike-Este, f. 1776, d. 1848, änka efter Carl Theodor kurfurste av Pfalz och Bayern, f. 1724, d. 1799. - Son:

Joseph Hugo Ferdinand Ludwig Max Emmeran Otto Leopold Franz Hippolyt Johann Stanislaus greve von und zu Lerchenfeld auf Köfering und Schönberg, f. Bamberg 6.5.1895, kungl. bayersk reservlöjtnant. - G. Tetschen 5.7.1922 (skilda München 26.1.1925) m. Sophie Marie Ernestine Josephine Antonie grevinna von Thun und Hohenstein, f. Prag 28.11.1901, dotter[30] till Jaroslaw Franz de Paula Friedrich Desiderius Maria Joseph Romedius 2. furste von Thun und Hohenstein[31] och Marie Pia grevinna Chotek von Chotkowa und Wognin (syster till Sophie hertiginna von Hohenberg, f. grevinna Chotek von Chotkowa und Wognin, ärkehertig Franz Ferdinands av Österrike-Este morganatiska gemål).

S. 162. Jakob Fleming, levde ännu 19 sept. 1545 (ei d. 1544). Se Danmarks Adels Aarbog 1935 LII, II, s. 142.

S. 163. Brangstrup (ej Braugstrup).

S. 164. Som rättelse till ELGENSTIERNA V, ss. 731-732, torde framhållas, att sonen Vladimir, f. 28.12.1896 g. st., till Erich Gerhard von Pistohlkors och hans 1:a hustru Olga Valerinovna Karnovitj, är identisk med dennas son furst Vladimir Palev, mördad i Alapajevsk 17/18.7.1918, i hennes senare (27.9.1902 g. st.) gifte med storfursten Pavel Alexandrovitj av Ryssland.

Översikt av huset Schönburg med dess finsk-svenska förbindelser [1].
ätteledningar)

 

Noter

[1] Som en komplettering och rättelse till ELGENSTIERNAs Ättartavlor kan följande meddelas. I Personhistorisk Tidskrift 1:a årg. 1898-1899, ss. 128-129, ingår en uppsats av G. v. E[SSEN] »Kurfursteättlingar i Sverige». Därav framgår, att stamfadern för den adopterade ättegrenen till adliga ätten Berch nr 1774 Carl August Bergks (tab. 4) hustru Sofia Filippina Wulff von Gudenburgs, f. 1738, föräldrar voro generallöjtnanten och guvernören i Cassel Georg Moritz Wolff von Gudenburg och Sofia Maria von und zu Schachten.

[2] Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil Estland, Bd I, Lieferung 7/8, ss. 584, 620, känner icke till detta gifte.

[3] Härmed har visats, att av nulevande manliga medlemmar av furstliga huset zu Garolath-Beuthen endast prins Sieghard von Schönaich-Carolath, f. 1886, och hans son i gifte (1924) m. Hedwig (Hetti) friherrinna von Richthofen, f. 1890, d. 1933, prins Sieghard, f. 1929, möjligen ej ha finska anor.

[4] Hans fars kusin Alexander Friedrich George greve av Platen Hallermund, överstelöjtnant, f. Weissenhaus 18.5.1875, gifte sig Poggenhof 11.8.1903 m. Elisabeth Margarethe Hedwig Charlotte von Platen, f. Poggenhof 18.3.1881, dotter till kungl. preuss. löjtnanten Louis Eugen von Platen, f. Poggenhof 27.1.1844, d. Poggenhof 12.2.1893, och (g. Lanckensburg 19.2.1878) Helene Elisabeth Karoline Albertine von der Lancken, f. Lanckensburg 14.2.1855, d. Poggenhof vid Trent 8.10.1915, samt sondotter till Joachim Christoph von Platen, f. Venz 27.5.1795, d. Poggenhof 17.1.1869 och (g. Bergen a. R. -.3.1837) Hedwig von Wolffrath, f. Marienburg 16.6.1805, d. Poggenhof 2.5.1850 (jfr. ANREP IV, s. 669, ätten Wulfrath n:r 563), även ättling av ätten von Mecklenburg (se Ätten Horns ättlingar, s. 150).

[5] En dotter var Natalie Elisabeth Karoline baronessa von Uexküll, f. Reval 29.2.1852, d. Haynau am Bodensee 19.2.1935; g. Reval 12.2.1876, skilda 11.7.1908, m. kungl. preussiske kammarherren Karl von Riepenhausen, d. Binz a. Rügen 7.4.1929, omg. Ellguth, Schlesien, 19.12.1908 m. Asta Eugenie furstinna och Herrin zu Putbus, f. Berlin 16.1.1860, d. slottet Putbus 4.11.1934, dotter till Wilhelm Malte 2. furste och herre zu Putbus, greve von Wylich und Lottum och Wanda von Veltheim.

[6] Greve Gustaf Fredrik Wirséns mor Sofia Helena Avén uppgives hos ELGENSTIERNA VIII, s. 824, vara född i Närpes 16.1.1740 och dotter till prosten och kyrherden i Närpes Johan Avenarius och Anna Helena Arenia. En präst med dessa namn har icke i Finland funnits. Däremot verkade från 1719 som kyrkoherde i Närpes Gabriel Arenius, vilken avled 1730, men hade han icke någon dotter med namnet Anna Helena. Utredning av släkten Arenius ingår i JOHANNES KLOCKARS, Första boken om Malax, Wasa 1930, ss. 91-95, men arbetet känner ej någon medlem med dessa förnamn. Avenarius är en känd prästsläkt från Östra Finland och Ingermanland.

[7] Äldste son till friherre Arend Diedrich friherre von der Pahlens en annan dotter Sophie Catharine Dorothea friherrinna von der Pahlen, f. Palms 6.1.1737, d. Reval 8.4.1768, g. Reval 18.1.1756 m. sachsen-weimarske kammarherren och geheimerådet Otto Magnus riksgreve (27.6.1787) von Rehbinder, i hans 2:a gifte, döpt Tristfer 7.12.1727, d. 25.2.1792, var Gustav Diedrich greve von Rehbinder, f. 1756, d. 1826, från vilken härstammar Reinhold Ernst Constantin greve von Rehbinder, f. 1888, g. 1919-1920 m. Dorothee Sibylle Katharina grevinna von Bismarck-Schönhausen, f. 1892 (se s. 147 och Finska anor inom furstehus s. 66, samt Ätten Horns ättlingar, s. 137), och en yngre son hankenrichtern i Harrien Carl Friedrich greve von Rehbinder, f. Friedrichshof 10.11.1764, d. Friedrichshof 8.11.1841, g. 25.4.1786 m. Gertrud Françoise Elisabeth grevinna von Nassau zu Leck, f. 8.1.1768, d. Friedrichshof 17.11.1837 (ELGENSTIERNA VI, s. 207), vilken härstammade från Wilhelm I:s av Oranien, f. 1533, d. 1584, son ur hans 2:a gifte med Anna hertiginna till Sachsen, f. 1544, d. 1577, g. 1561, skilda 1571, prins Moritz av Nassau-Oranien, till Veere och Vlissingen sedan 1609, till Oranien 1618, f. 1567, d. 1625. Om ett annat gifte inom grevarna von Nassau, herrarna zu Leck, se ELGENSTIERNA II, s. 198: De Geer nr. 291, tab. 11.

[8] F. 1710, d. 1793, dotter till kaptenen, lantrådet Christoph von Derfelden, till Klosterhof, f. 1681, d. 1750, och Margaretha Wilhelmine (von) Löwe(n), f. 1685, d. 1710, vars mor var Christiana Elisabeth (von) Nieroth och mormor Helena Horn af Kanckas (se s. 129).

[9] Sammanställd enligt RAMSAY och ELGENSTIERNA samt ANDERS ALLARDT, Borgå sockens historia I, Helsingfors 1925, ss. 290-303.

[10] Kansallinen Elämäkerrasto V, Porvoo 1934, ss. 644-645, uppgives enligt äldre källor Arvid Wittenbergs mor oriktigt vara Magdalena Schönfeld och endast en hustru nämnes, Anna von Schönburg, för vilken utom förnamnet även vigsel (1635) och dödsåret (1650) äro oriktiga.

[11] Ej 2.8.1648 såsom hos ELGENSTIERNA VIII, s. 829.

[12] 19 = Wrangel af Ludenhof - Ruffo Sasso, se s. 149.

[13] Jfr. de ofullständiga uppgifterna hos ELGENSTIERNA VII, s. 332, och Kansallinen Elämäkerrasto V, s. 144.

[14] Son till Josias greve till Waldeck-Eisenberg, f. 18.3.1554, d. 6.8.1588, och (g. 1582) Maria grevinna av Barby, f. 1563, d. 19/29.12.1619 (g. 2:o m. Georg II greve till Erbach, f. 15.7.1548, d. 16.2.1605, i hans 4:e gifte). - En dotter till greve Georg II till Erbach och hans 4:e gemål Maria grevinna av Barby (dotterdotters dotterdotter till konung Hans av Danmark, Norge och Sverige) var Elisabeth Juliana grevinna till Erbach, d. i lägret vid Saalfeld 29.5.1640, g. 2:o Werbenskans 25.7.1636 (1:a giftet se nedan) m. riksrådet och fältmarskalken Johan friherre Banér, f. Djursholm 23.6.1596, d. Halberstadt 10.5.1641, i hans 2:a gifte, och g. 3:o Arolsen 16.9. g. st. 1640 m. Johanna Margarethe markgrevinna av Baden-Hochberg (hennes styvfarmor var även en dotter till greve Georg II till Erbach), f. 5.12.1623, d. Audern 1.1.1661, i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1648 m. riksrådet, guvernören i Estland, överbefälhavaren för de svenska trupperna i Livland Henrik greve von Thurn, f. 1628, stupade utanför Riga 20.8.1656). Alla dessa giften voro barnlösa. - Elisabeth Juliana grevinna till Erbach (se ovan) hade i sitt 1:a gifte m. Georg Ludwig greve till Löwenstein-Scharffeneck, d. Erfurt 4.11.1635, dottern Maria Christiana grevinna till Löwenstein-Scharffeneck, f. 1625, d. Stockholms slott 7.10.1672, g. Stockholm 1.5.1644 m. riksrådet och riksmarskalken, häradshövdingen i Lappvesi, sedermera i Nedre Satakunta härad Gabriel greve Oxenstierna af Korsholm och Wasa, f. Revals slott 6.3.1619, d. 12.6.1673, begr. i Storkyrkan i Stockholm 24.5.1674 (ättlingar i Finland bl.a. inom släkterna von Troil, Aminoff).

[15] Dotter till Johann II greve till Nassau-Siegen (brorson till Wilhelm I av Oranien), f. 7.6.1561, d. 27.9.1623, i hans 1:a gifte (24.11., resp. 9.12.1581) m. Magdalena grevinna till Waldeck-Wildungen, f. 1558, d. -.8.1599 (g. 1:o 2.2.1576 m. Philipp Ludwig I greve av Hanau-Münzenberg, f. 21.11.1553, d. 4.2.1580); g. 2:o 27.8.1603 m. Margtretha prinsessa till Slesvig-Holstein-Sonderburg, f. 24.2.1583, d. 10.4.1638, sondotter till konung Christian III av Danmark. - En dotter i detta 2:a gifte, således halvsyster till Elisabeth grevinna till Nassau-Siegen, f. 1584, d. 1661, här ovan, var Amalie Magdalene grevinna till Nassau-Siegen, f. 2.9.1613, d. 14./24.1669, g. 1:o 20.3.1636 m. fältmarskalken, riksrådet o. generalguvernören över Livland Herman Wrangel, f. 1584, d. 10.12.1643, i hans 3:e gifte (barnen i detta äktenskap sedan 21.3.1654 friherrar Wrangel af Lindeberg); 2:o 27.3.1649 m. Christian August pfalzgreve till Sulzbach, f. 16./26.7.1622, d. 23.4.1708 (sista manliga ättling ur detta gifte var Carl Theodor kurfurste av Pfalz och Bayern, f. 11.12.1724, d. 16.2.1799, se s. 150). - I detta sammanhang kan nämnas, att den ryske sjöhjälten Karl Henrik Nikolaus Otto prins (genom franskt parlamentsbeslut 3.6.1756) de Nassau-Siegen, f. 1745, d. 1808, ej tillhörde en arvsberättigad linje av detta 1743 utslocknade furstliga hus utan var en illegitim ättling till prins Emanuel Ignaz till Nassau-Siegen, f. 1688, d. 1735, g. 1711, skilda 1716, m. Charlotte de Mailly av markishuset de Nesle, f. 1688, d. 1769.

[16] V = Grevliga ätten von Welsburg genom ätten von Schlippenbach. Jfr. »Finska anor inom furstehus», s. 83, och Ätten Horns ättlingar inom furstehus, s. 147.

[17] Son till envoyén i München, statsrådet Ivan Ivanovitj furst Barjatinskij, f. 1767, d. 1826, och hans 2:a hustru Marie (Feodorovna) Wilhelmine Louise grevinna von Keller, f. 1792, d. 1858 (dotter till Christoph greve von Keller och Amalie grevinna till Sayn-Wittgenstein-Berleburg) samt sonson till Ivan Sergejevitj furst Barjatinskij, f. 1738, d. 1811, och (g. 1767) Catharina prinsessa till Slesvig-Holstein-Beck, f. 1750, d. 1811 (se Finska anor inom furstehus, s. 59).

[18] Publiceras för att visa de invecklade släktskapsförhållandena inom den baltiska adeln.

[19] Detta namn (i likhet med flera andra baltiska såsom Kursell - Kurtzel) skrives i vår historiska litteratur på det mest olika sätt: Mestacken, Metstake, Metsaken, Medtstache, Metzentacken osv. Av den sistnämnda formen torde måhända kunna slutas, att namnet härletts av Metsäntaka!?.

[20] Jfr. ERNST WAETZMANN, Zu den Ahnentafeln der Fürstin Anneliese und ihrer Nichte und Schwiegertochter der Gräfin von Anhalt, geborenen Herre. (Familiengeschichtliche Blätter - Deutscher Herold 33. Jahrgang 1935, sp. 147-152).

[21] Systrar födda i Pyttis: Gertrud Helena, f. 25.1.1703, Maria Elisabeth, f. 1707.

[22] En Christian Sievers, underlöjtnant vid amiralitetet, löjtnant vid wieriska lantmilisens dragonskvadron 6.10.1701, fången vid Narva 10.8.1704, hemkom -.1.1725, kapten 4.3.1725, majors avsked 8.7.1729. - G. m. Catharina Elisabeth Freitag (LEWENHAUPT, Karl XII:s officerare II, s. 624).

[23] Dessas son Heinrich Matthias von Bruemmer, »der nach Angabe seines Neffen 1739 mit 3 Söhnen in Schweden war», är stamfar för de i Finland fortlevande ointroducerade grenarna av ätten Brummer (Östra Finland; de åländska äro av annan stam).

[24] Hans syster Theodora Elisabeth baronessa von Manteuffel genannt Szoege, f. 1891, gifte sig 1911 m. fil. dr., hedersdomaren Michael Hermann greve Reutern, baron Nolcken (finska frih. ätten nr. 14 von Nolcken), f. 1884, stupade vid intagandet av Riga 1919.

[25] Hennes mor grevinnan Sibylle von Bismarck-Schönhausen, f. von Arnim kallas oriktigt i ELGENSTIERNA VI, s. 207, grevinna von Arnim. Hennes fullständiga förnamn äro Malwine Sibylle.

[26] Hennes syster Marussia prinsessa Ruffo Sasso, f. Tegernsee 30.7.1879, gifte sig Petersburg 30.10.1902 m, kaptenen av 2:a rangen Peter friherre Wrangel af Ludenhof, f. Petersburg 29.6.1874. Dennes farfars mor var Hedwig Barbara Elisabeth von Wrangell av huset Lagena, f. 1758, d. 1838, sonsons sondotter till Bernhard Johann von Wrangell, till Boe i Borgå sn, d. 1690 (g. 1657 m. Gertrud friherrinna Wrede af Elimä, begr. 1716), vars föräldrar voro översten Reinhold von Wrangell, till Boe, begr. 1654, och hans 1:a hustru Karin Wildeman, d. 1630 1. 1631, vars mormors mor var Brita Kristersdotter (Horn af Kanckas), Christer Claesson Horns, d. 1520, (ELGENSTIERNA, tab. 6) dotter.

[27] Från en annan gren av ätten von Löwenstern härstammar även fil. doktorn Richard Nikolaus greve von Coudenhove-Kalergi, f. i Tokyo 16.11.1894, känd som Pan-Europa rörelsens upphovsman och ledare, son till greve Heinrich von Coudenhove-Kalergi (22.8.1903), f. Wien 12.10.1859, d. Ronsperg 14.5.1906, och (g. Tokyo 16.12.1892, resp. 23.7.1894) Mitsu Aoyama, döpt 1.7.1895 till Maria Thekla, f. Tokyo 7.7.1874. Greve Richard Nikolaus von Coudenhove-Kalergis farfars far greve Franz von Coudenhove, f. 1783, d. 1851, var sedan 1807 gift m. Katharina Jakobine Auguste von Löwenstern, f. i Dorpat 24. Jan. 1785, d. i Wien 24.11.1860, dotter till sachsen-weimarske geheimerådet Paul Ludwig Johann von Löwenstern, till Brinckenhof, Sontack och Löwenhof, f. Anzen 29.9.1752, d. Löwenhof 18.10.1802, och (g. 17.7.1781) Christiane Friederike von Gersdorff, f. Königsberg i. Pr. 6.11.1761, d. Löwenhof (Kuikatz) 9.5.1847 (ELGENSTIERNA III, s. 46, tab. 4), i sin tur sondotter till löjtnanten i svensk tjänst Karl Johann von Gersdorff, till Schottanäs, f. 1689, och hans 3:e hustru (g. 1717) Juliane (Christine) von Derfelden, d. 19.3.1729, dotter till kaptenen och lantrådet Rutger Otto von Derfelden och Barbara Helena (von) Löwe(n), vars mormor var Helena Horn af Kanckas (se s. 129).

[28] Hans farfar kungl. bayerske envoyén hos konung Jérôme av Westfalen i Kassel greve Maximilian von und zu Lerchenfeld auf Köfering und Schönberg, f. 1772, d. 1809, hade (under varderas gifte) med furstinnan Therese av Thurn och Taxis, f. hertiginna till Mecklenburg[-Strelitz], dottern Amalie, f. Regensburg 1808, döpt med namnet Stargard, adl. av storhertigen av Hessen 1.8.1823 med namnet von Sternfeld, kallad som grevinnan Maria Anna von und zu Lerchenfelds, f. friherrinna von Groschlag, f. 1775, d. 1854, fosterdotter Lerchenfeld, d. i Tegernsee 21.6.1888, och gift 2:o m. generalguvernören över Finland Nikolai greve Adlerberg. Från Amalie von Lerchenfelds bror i samma förbindelse Georg Adolf, f. 6.5.1806, d. 12.4.1865, härstammar den numera på svärdssidan utdöda österrikiska grevliga (13.9.1812) ätten von Stockau. (Jfr. Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil Livland, Lieferung 6, s. 472, och Teil Estland, Bd. III, Lieferung 5, s. 324, samt Genealogiska Samfundets i Finland Årsskrift IX, s. 189).

[29] En annan son var greve Hugo von und zu Lerchenfeld, f. 1871, den kände politikern, bayersk ministerpresident, utrikes- och justitieminister.

[30] En annan dotter grevinnan Wilhelmine von Thun und Hohenstein, f. 1892, är sedan 1918 gift med Ernst-Gideon friherre von Loudon, f. 1886, av den baltiskösterrikiska ätten (Laudon).

[31] Hans bror Franz I. furste (19.7.1911) von Thun und Hohenstein, f. 1847, d. 1916, hade i sitt 2:a gifte (1901) m. Ernestine grevinna von Thun und Hohenstein, i hennes 2:a gifte, endast en dotter grevinnan Anna von Thun und Hohenstein, f. 1903, g. 1921 m. Wolfgang friherre von Thienen-Adlerflycht, f. 1896, jfr. ELGENSTIERNA I, s. 43, artikeln Adlerflycht, och Danmarks Adels Aarbog 1935 LII, II, ss. 107-108 (dansk friherre von Thienen-Adlerflycht 19.9.1840).

 

Selostus.

Tässä vihossa päättyy »Genoksessa» kolmena eri kirjoituksena julkaistu tutkimus ulkomaisten ruhtinassukujen ja niiden eri jäsenten polveutumisesta suomalaisista. Se seikka, että tutkimus on muodostunut näin laajaksi johtuu siitä, että kirjoitus etenkin ulkomailla on herättänyt laajaa mielenkiintoa ja tekijää kehoitettu jatkamaan aloitettaan ja tyhjentävämmin esittämään tutkimuksensa tuloksia. Tilan puutteen vuoksi ei kuitenkaan ole voitu julkaista kaikkia eri polveutumishaaroja, ennenkaikkia on täytynyt luopua esittämästä ylen lukuisia venäläisiä niihin luettuna kaukaasialaiset y. m. ruhtinassuvut. Myöskään ei tila ole sallinut laatia täydellisiä esivanhempientauluja ja siten esittää enemmän suomalaisia esi-isiä, mutta jokainen saattaa kiinnekohtien perusteella näitä tauluja helposti itse valmistaa. Merkillinen ilmiö on, että monista VIIPURIN vanhoista suvuista (Juusten, Mums, Piper, Platzman, Schmidt, Sutthoff, Tesche, enimmät ulkomaista alkuperää) voi johtaa useitten ruhtinaallisten henkilöiden yhteisen polveutumisen. Muita suomalaisia porvarisukuja, joista ruhtinaallisia henkilöitä johtuu, ovat esim. Turun Simolat, Naantalin Hirvot, Raumannus-suku, kuten nimi osoittaa Raumalta. Tämä viimeksimainittu suku on nykyisin yhä laajenevan ruhtinassukuisen piirin yhteinen lähtökohta.

Vanhat aatelissukumme ovat tietenkin esivanhempien joukossa valtavana tekijänä. Laajoja yhteisiä polveutumisia saattaa johtaa esim. vielä Suomessa elossaolevasta Boije-suvusta, Ruotsissa edelleen jatkuvista Horn-, Fleming- ja Kurck-suvuista (viimeksimainittu sammumassa) ja sukupuuttoon kuolleesta Stålarm-suvusta. Kun monista muista täytyisi mennä verraten kauaksi taaksepäin ajassa, voidaan Horn-suvusta, epäilemättä maamme loistavimmasta, vielä myöhäiselläkin ajalla esittää ruhtinaallisten henkilöiden esivanhempia, useassa tapauksessa montakin eri tietä. Tämä suku onkin otettu tutkimuksen erikoiseksi kohteeksi ja siitä, esitetään 19 sukujohtoa, joihin liittyy 8 ruhtinassukujen morganaattisiin tai aviottomiin haaroihin. Jos Horneista laatisi luettelon jälkeläistöstä esim. 1500-luvun keskivälistä saakka, käsittäisi se hyvin suuren osan Suomen sivistyneistöä ja runsaasti talonpoikaisväestöäkin, mutta myös hyvin laajoja kansalaispiirejä ympäri Euroopan yhteiskunnan huipuilta alimpiin ryhmiin saakka.

Hallitsijasukujen jäsenistä on nykyisin vain Jugoslavian prinssihallitsijalla Pavlella (s. 1893) poikineen prinssit Aleksandar (s. 1924) ja Nikolaj (s. 1928) läheisesti suomalaista verta suonissaan. Prinssi Pavlen äidinisän äiti oli Aurora Karamzin, s. Stjernvall. Mm. Horneista, kuten edelliset, polveutuvat sisarukset prinssit Heinrich Enzio (s. 1922) ja Heinrich Pelas (s. 1924) sekä Edina prinsessa Plauenin Reuss (s. 1923). Sensijaan voivat esivanhempinaan mainita monet hallitsijat ja hallitsijasukujen jäsenet, m. m. Jugoslavian lapsikuningas Petar II (s. 1923), Fleming-suvun kantaisän, mutta tämän suvun tanskalaisen haaran kautta. - Itävallan arkkiherttuan Karl Albrechtin (s. 1888) lapset aviostaan Alice Ankarcronan kanssa, jotka eivät ole entisen keisarillis-kuninkaallisen perheen yhdenvertaisia jäseniä, polveutuvat paitsi jo mainituista viipurilaisista suvuista myös, lähinnä, Turun Bremereistä ja Horneista. Kuten yleisesti tunnettua, polveutuu ent. Ruotsin ja Norjan prinssin Oskarin (s. 1859), nyk. prinssi Bernadotten puoliso Ebba Munck läheisesti Suomesta (myös Horn-suvusta). Heidän lapsensa ovat kreivejä af Wisborg. Hornien jälkeläisiä ovat vielä Oldenburgin herttuan Elimarin (s. 1844, k. 1895) pojan kreivi Alexander von Welsburgin (s. 1878, k. 1927) lapset aviostaan kreivitär Salburg Luise von Hahnin kanssa.

Hallitsijasukujen kanssa yhdenvertaiseksi tunnustettujen, vv. 1806-1815 mediatiseerattujen sukujen päämiehistä (paitsi muita jäseniä) polveutuvat tämän tutkimuksen mukaan suomalaisista Friedrich Karl 7. ruhtinas Babenhausenin Fugger (s. 1914), Ysenburgin ja Büdingen-Wächtersbachin 3. ruhtinas Otto Friedrich (s. 1904), Solms-Sonnenwalden kreivi Wilhelm (s. 1886) ja StolbergWernigeroden Jannowitzin haaran päämies kreivi Christian Friedrich (s. 1901), edelleen Sayn-Wittgenstein-Berleburgin perintöprinssi (s. 1934), Solms-Hohensolms-Lichin perintöprinssi Hermann Otto (s. 1902), Stolberg-Wernigeroden perintöprinssin (ainoa) poika prinssi Christian Heinrich (s. 1922), sekä lisäksi haaroja seuraavista suvuista: Bentheim ja Steinfurt, Castell-Rüdenhausen, Neipperg, Platen Hallermund, Quadt-Wykradt ja Isny, Salm-Horstmar, Solms-Laubach, Solms-Laubach, Salms-Wildenfels.

Ulkomaiden muiden ruhtinaallisten sukujen päämiehistä johtuvat suomalaisista (osittain myös suku kokonaan, osittain vain joku sen haara): Maurice 5. ruhtinas ja 6. herttua de Broglie (s. 1875), Carl-Erdmann 7. ruhtinas zu Carolath-Beuthen (s. 1930), Alfons 7. ruhtinas von Clary und Aldringen (s. 1887), Guidotto 2. ruhtinas von Donnersmarck (s. 1888), Friedrich-Wend 2. ruhtinas zu Eulenburg und Hertefeld (s. 1881), Jacques 7. herttua de Fitz-James (s. 1852), Hermann 2. herttua zu Trachenberg, 6. ruhtinas von Hatzfeldt (s. 1874), Wilhelm-Edzard 3. ruhtinas zu Innhausen und Knyphausen (s. 1908). Edelleen polveutuvat suomalaisista 3. ruhtinas von Bismarckin vanhin poika kreivi Ferdinand (s. 1930), 3. ruhtinas zu Dohna-Schlobittenin vanhin poika linnakreivi ja kreivi Richard (s. 1929), 6. herttua d'Otrante'n vanhin poika kreivi Gustave (s. 1912), eri haaroja suvuista Biron von Curland, zu Dohna-Schlobitten, von Lieven, de Montebello, Radziwill, von Schönaich-Carolath (zu Carolath-Beuthen). Erikoisesti on huomattava, että kaikki keisari Wilhelm II:n tämän vuosisadan kahtena ensimmäisenä vuotena Preussissa ruhtinassäätyyn koroittamat suvut osoittavat suomalaista polveutumista.

Tarkastelemalla sukujohtoja havaitsee, että varsinkin Ruotsin mahtavuuden aikana suurien ja pitkäaikaisten sotien varrella ja valloitetuilla alueilla korkeissa hallinnollisissa viroissa toimiessaan monet jo itse tai heidän lapsensa silloin solmivat ylhäisiä avioliittoja usein muodostaen erikoisen sukusikermän, johon syventyminen vaatisi oman mielenkiintoisen tutkimuksensa. Monien jälkeläiset jäivät vieraisiin maihin ja näistä johtuvat myöhäisemmät suhteet ruhtinaallisiin sukuihin. Myös diplomaatin ura on lisännyt sukulaisuussuhteita näihin. Vielä kauaksi 1800-luvulle ruhtinaalliset suvut omien sukulakiensa turvin säilyivät varsin suljettuna ryhmänä, johon vierasta ainesta ainoastaan poikkeustapauksessa pääsi. Vasta verraten myöhään on tässä suhteessa tapahtunut muutos.

Täydellisyyden vuoksi on tutkimuksessa otettu huomioon myös ne avioliitot, jotka on solmittu naispuolisen ruhtinassuvun jäsenen kanssa, mutta joiden jälkeläiset tietenkin ovat pysyneet isänsä säädyssä. Kun suomalaiset suvut lähinnä ovat joutuneet kosketuksiin Ruotsin, Viron ja Latvian (= Liivin- ja Kuurinmaan) vastaavien kanssa, on tutkimuksessa otettu huomioon eräitä avioita, jotka eivät suoraan koske Suomea, mutta varsinkin yleisesti tunnetut ruotsalaiset tapaukset on jätetty pois. Täten eivät ruhtinasaviot Tanskassa ja Norjassa siis ole joutuneet kuin nimeksi käsiteltäviksi.

Monet esitetyt sukujohdot ovat verraten kauaksi ajassa ulottuvia ja niillä tietenkin on, vain teoreettinen merkitys. Mutta niidenkin perusteella voi tehdä monenlaisia erilaisia mielenkiintoisia havaintoja. Ne osoittavat miten aatelissuvut, varsinkin ylhäisemmät, muodostivat myös Suomessa ja Ruotsissa, mutta ennenkaikkea Baltianmaissa varsin suljetun piirin, ja miten monin eri tavoin ne olivat sukulaisuussuhteissa keskenään, minkä vuoksi käsitellyille ruhtinassuvuille voisi laatia mitä erilaisimpia yhteisiä polveutumistauluja. Edelleen ne esittävät sitä voimakasta säätykiertoa, mikä nyttemmin kaikkialla on havaittavissa, joka johtuu suurista poliittisista mullistuksista, uuden ajan demokraattisesta käsityskannasta, kulkuneuvojen alalla tapahtuneesta suuremmoisesta kehityksestä johtuneesta ihmisten liikkuvaisuudesta.

Tällainen tutkimus on ollut mahdollinen viime aikoina suoritetun voimakkaan ja määrätietoisen genealogisen tutkimuksen arvokkaitten tulosten varassa, joista mainittakoon GUSTAF ELGENSTIERNAn Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Handbuch der baltischen Ritterschaften, käsittäen erikseen Viron, Liivin-, Kuurin- ja Saarenmaan aatelin, sekä äsken aloitettu Stammtafeln nicht immatrikulierter baltischer Adelsgeschlechter, Danmarks Adels Aarbogin eri vuosikerroissa julkaistut sukutaulut, saksalaisia teoksia mainitsematta, joiden kaikkien erinomaista merkitystä on tahdottu tehostaa. Jo vain näiden perusteella voisi tutkimuksen kohteeksi ottaa monta muuta ulkomaalaista kansalaisryhmää, kuten tiede- ja valtiomiehet tai kirjailijat (niistä on tutkimuksessa eräitä esimerkkiä), vaikka tässä on rajoituttu vain ruhtinassukuihin. Ulkomailla, etenkin Saksassa, viime vuosina virinnyt suurisuuntainen esivanhempientaulututkimus on erikoisesti kehoittanut tämän kirjoitussarjan julkaisemiseen, jotta Suomen, mutta myös muiden Pohjoismaiden genealogian tutkimuksen tulokset tulisivat tunnetuiksi ja oikeuksiinsa ja kansainvälisen tutkimuksen hyväksi. Kun ulkomaisten lähteitten käytön suhteen meillä ja myös suuressa määrin Ruotsissa mitä erikoisesti tulee tietojen täsmällisyyteen ja tyhjentävyyteen, on paljon toivomisen varaa, ja suku- ja paikannimien mainintaan nähden on runsaasti huomauttamisen aihetta jotapaitsi aatelistittelien esittäminen on perin puutteellista, jopa aivan virheellistä, on tässä tutkimuksessa kiinnitetty huomiota moniin korjattaviin kohtiin ja lukuisia epätarkkuuksia tahdottu oikaista.

 
Genos 6(1935), s. 125-156

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Selostus ]

Systematisk förteckning | 1935 års register | Årgångsregister