GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Verifikationsböckernas lysningsförteckningar.

Alf Brenner

I vårt land, där kyrkoarkiven måhända mera än mången annorstädes blivit utsatta för förstörelse, finner genealogen sig ofta stå inför till synes oövervinneliga svårigheter. Hans värdefullaste källmaterial, församlingarnas historieböcker, har förintats, och då har han att ur mantalslängdernas torftiga material och andra källor, såsom domböcker, militärrullor o. dyl., söka lista sig till lösningen av det problem, som förelagts honom. Mången gång komma tillfälligheterna honom därvid till hjälp. Men så länge han icke är tvungen att hoppas på bistånd av slumpen utan kan arbeta med material, som i regeln är honom tillgängligt, har han vanligen gott hopp om att nå ett resultat av sitt arbete. Kännedomen om alla de källor, som möjligen kunna vara upplysande för släktforskningen, är därför nödvändig, om mödan skall bära frukt.

Kronans verifikationsböcker, vilka ju innehålla förutom mantals- o. a. längder en mängd andra verifikat, äro näranog outtömliga källor för den genealogiska forskningen. Redan de korta förteckningarna över dem, som erlägga skatt för bl.a. olika lyxartiklar, låt oss säga styvkjortlar, kunna vara nog så upplysande. Ur dessa stå med säkerhet kunskap om ståndspersonernas släktskapsförhållanden att vinna. En uppgift om att exempelvis en major N. N. och hans hustru N. N. och dotter N. N. eller svägerska N. N. skattat åt fåfängan att använda fontang, är icke att förakta. Den kan giva uppslaget till lösningen av ett helt problem.

En beskattningsform, tack vare vilken församlingarnas förstörda historieböcker delvis kunna rekonstrueras, är det påbjudna användandet av charta sigillata vid brudlysningar. Redan år 1718 emanerade en förordning därom, men denna upphävdes dock följande år. Emellertid förnyades den 13 år därefter. Då denna förordning (av den 20 december 1732), som ovan antytts, har stor betydelse för släktforskaren, må den här återgivas till den del den gäller lysningar:

»Kongl. Maj:ts Stadgar och Förordning Huru den så kallade Chartæ Sigillatæ Afgiften hädanefter skall betalas och erläggas.

¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾

XVIII. För Lysnings-Zedlar till Ächtenskap, erlägges af Ridderskapet och Adelen samt deras wederlikar /jämwähl de förnämnare af Präste- och Borgarskapet twå Daler Silfwermynt/ men af andre en Daler Silfwermynt /undantagande Allmogen och alla öfrige/ hwilcka betala allenast sexton öre Silfwermynt /kommandes Kyrkio-Herden/ när lysningen begiäres/ denna afgift at upbära».

Dessa charta sigillata-avgifter uppburos sedermera inpå 1750-talet, men synas därefter småningom hava fallit i glömska. När regeringen slutligen den 1 febr. 1757 förordnade om hela charta sigillata inkomstens utarrenderande åt privata personer, förlorar denna skatteform all betydelse ur genealogisk synpunkt.

Under den tid av vidpass 20 år, som denna avgift uppbars direkt av staten, utgick den på grund av särskilda förordningar med olika belopp, men ständigt förekomma i verifikationsböckerna kyrkoherdarnas redovisningar för under kalenderåret uppburna avgifter för brudlysningar. Detta sker - vilket för släktforskaren är det väsentliga - i form av förteckningar över brudpar, varvid lysningsdatum och kontrahenternas stånd och hemort vanligen angivas.

Ett exempel må förtydliga ovanstående, och välja vi härför kyrkoherdens i Helsingfors som reversal till kronans uppbördsman inlämnade

»Förteckning på influtne Chartæ Sigillatæ p:r för Lysnings Sedlar pro Anno 1733 uti Hellsingfors Stad

Nembl:n Silf:r mynt
d:r
Augusti     d. 9. Garfware Gesäll:n Erick Nickman
och Maria Erichs dotter
I:
Septembr: 8. Collega Scholæ Carl Sund och
Maria Wester
I:

D:o

22. Båtzman Abraham Simonsson och
Anna Andersdotter
:16
October 19. Gl. Borgaren Jacob Gorgiander
och Pigan Christina Andersdotter
I:
Novembr: 18. Båtzman Erich Mattsson och
Pigan Anna Mattsdotter

:16

Sm d:r 4: Smt

 Helsingfors d:n 7 Januarii 1734.

Joh: Forsskåhl
Past. et P: Helsingf:»[1]

Som synes få vi här rätt betydelsefulla upplysningar, och då vi erinra oss, att en stor del av församlingarnas i vårt land historieböcker från 1700-talets förra hälft hava förstörts, är det klart att dessa förteckningar över brudlysningar äro ägnade att delvis fylla den lucka, som därigenom uppstått. Det vore önskligt att medel kunde ställas till Genealogiska Samfundets i Finland disposition för kopiering även av dessa längder i den mån längder över vigda fattas i resp. församlingars kyrkoarkiv.

 

[1] F. S. A. 8212, s. 3367.

 
Genos 6(1935), s. 32-34

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1935 års register | Årgångsregister