GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Selostus | Artikelns slut ]

Meyer i Liljendal

Överingenjör Henrik Falck, Esbo

I Liljendal i östra Nyland lever i byn Mickelspiltom sedan 300 år en släkt med det för omgivningen något främmande namnet Meyer. Namnformen har något varierat och hade på 1700-talet mestadels formen Meijer. Under hela sin förekomsttid på orten har släkten varit en jordbrukande eller åtminstone jordägande släkt; på 1700- och delvis ännu in på 1800-talet sköttes jordbruket ofta av anställda förvaltare eller landbönder.

Släkten Meyer har veterligen inte tidigare blivit utredd och publicerad. Anders Allardt har i sitt verk »Liljendal sockens historia» [1] berört släktens innehav av hemman m.fl. frågor, och i detta sammanhang nämns också flere av de äldre generationernas medlemmar. Beträffande de inom släkten ganska ofta förekommande köpen, delningarna och försäljningarna av olika hemman, huvudsakligen i Mickelspiltom hänvisas till Allardts verk.

Att släkten Meyer inte var en vanlig allmogesläkt, isynnerhet fram till ca 1810, framgår klart av såväl släktmedlemmarnas yrken som deras äktenskapsförbindelser. Flere giften med personer av kända och framstående familjer förekom inom släkten; likaså framgår indirekta släktskap med flere framträdande släkter. Å andra sidan vore det oriktigt att kalla Meyer en herrskapssläkt, fastän många av släktmedlemmarna under 1700-talet nådde upp till den sociala nivå som ofta karakteriserats som »ståndspersoner».

Släktens första kända stamfar var vid sin död 1709 officer, d.v.s. kornett vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente. Hans dotter blev gift med en officer, hans son blev sergeant och gift med en adelsdam. I följande generation finns likaså en sergeant, som var gift med en Korpfelt; denna släkt ansåg sig vara adlig, men var inte introducerad. I fjärde generationen, som i tidshänseende för fram till slutet av 1700-talet, finns i släkten Meyer en regementsskrivare och en auditör, en dotter var gift med en löjtnant Aminoff och en annan dotter med en Korp(en)felt. I femte generationen i början av 1800-talet förekom två häradsbokhållare. Släktens status som »militärsläkt» tycks då definitivt vara förbi.

Släktens numerära storlek syns alltid ha varit begränsad, och omfattade på manslinjen vanligen blott en enda familj. Det är ju klart, att släkten under sådana förhållanden inte blev särdeles utbredde; den höll sig huvudsakligast bosatt inom en och samma socken, Liljendal. I synnerhet på manslinjen syns medlemmarnas officiella bostadsort nästan undantagslöst ha varit Mickelspiltom by. Först under 1900-talet har släktmedlemmar på manslinjen i någon mån börjat flytta bort från Liljendal, men överflyttningarna har inte skett till fjärran orter. Förutom en tillfällig emigrantvistelse i Amerika syns ingen (manlig) släktmedlem ha flyttat längre bort från hemorten än till Helsingfors. Släktens kvinnliga medlemmar syns däremot ha rört på sig betydligt mera; detta framgår tydligt ur tabelluppställningen nedan.

Släktens framtid ser för närvarande ut att vara tryggad, ty av släktens i livet varande tio manspersoner är inte mindre än sju stycken under 30 år gamla.

Redan i början av släktens kända förekomsttid i Liljendal möter oss flere synnerligen intressanta problem. Till en början konstaterar man att släktens ursprungliga namn inte var Meyer utan Pelsmejer. Detta klart tyska namn var rätt sällsynt, och har av undertecknad i andra sammanhang påträffats blott två gånger. En handlande i Nyköping i Sverige på 1620-talet hette Pelsmejer [2]; det verkar osannolikt att släkten i Liljendal kunde ha härstammat från denna person. Enligt Viborgs rådstugurätts protokoll från 1657 förekom sagda år på Viborgs-skeppet »Wapn von Wijborg» skepparen Rötger Pelzmeijer, som sägs vara kommen från Lübeck [3]. Denna person kunde kanske tänkas vara far till släktens äldsta kända stamfar Kort (Kordt, Cordt, Kurt) Pelsmejer. Men å andra sidan kan väl konstateras, att ett namn av typen Pelsmejer (som på plattyska veterligen betyder »Pelsmacher», pälsmakare), förmodligen var relativt vanligt i tyska områden, måhända även i de baltiska länderna, och Kort Pelsmejer kan väl ha härstammat från nästan vilken plats som helst inom dessa länder.

Kort Pelsmejer fanns som ryttarkorpral knuten till Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente åtminstone redan 1681. Man stöter mycket ofta på Pelsmejers namn på 1680- och 1690-talen, inte blott i arméns lönelistor och diverse rullor, utan också i olika tingsprotokoll från de östnyländska sockarna och i södra Tavastland. Året 1688 blev i släktens historia ett märkesår; då inköpte Kort Pelsmejer av organisten Bengt Haraldsson (Fiscovius; bosatt i Borgå) Trumpetas ryttarhemman i Pernå (Liljendal) Mickelspiltom [4]. Efter 1688 blev Mickelspiltom sålunda för framtiden bostadsorten för Kort Pelsmejer och hans släkt. Hemmansnamnet Trumpetas utbyttes snart till det ur Pelsmejer förnamn härledda namnet Kortas.

I sin egenskap av underofficer, senare befordrad till kornett, deltog Pelsmejer givetvis i Karl XII:s krig, och dog under fälttåget i Ryssland 1709, dock inte i slaget vid Poltava. [5]

En annan likaså intressant problemhärva dyker upp i samband med Kort Pelsmejers hustru Kristina Falck. Paret syns vara gift åtminstone redan 1691, och hustrun Kristina nämns i många sammanhang, såväl under Pelsmejers livstid som efter hans död. Emellertid framgår inte ur en enda av de t.v. påträffade källorna någon uppgift om Kristina Falcks härstamning. Ur två källor kan man emellertid få fram uppgifter, som måhända kan bidra till lösningen av problemet ifråga. Vid Sibbo ting 1723 och 1725 nämns att ynglingen Gustaf Pelsmejer till handlanden Dammert i Helsingfors nyss försålt sitt hemman Klåvus i Botby; hemmanet hade Pelsmejer, som var enda son till kornett Kort Pelsmejer och Kristina Falck, år 1722 fått genom överenskommelse med sin morbroder ryttmästaren Karl Anton Bröijer [8]. Karl Anton Bröijer förekommer sedermera också i Mickelspiltom i samband med den Pelsmejerska familjen (från ca 1724 Meyer) i olika omgångar. Om benämningen »morbror» här kan tolkas alldeles exakt, och någon annan möjlighet verkar knappast tänkbar, så är ju Kristina Falck äldre »syster» (och då naturligtvis s.k. halvsyster, styvsyster) till Karl Anton Bröijer och hans bröder. Den enda logiska förklaringen för detta sakförhållande är att bröderna Bröijers mor Katarina Enberg blivit gift med sedermera kaptenen Gustaf Bröijer i sitt andra gifte, och att hon tidigare varit gift med en N.N. Falck, från vilket gifte dottern Kristina Falck härstammar. Vem denna person Falck kunde ha varit, har t.v. förblivit oklart.

En annan uppgift, som möjligen kunde ge någon hänvisning om Kristina Falcks härstamning, framgår ur Liljendal (Pernå) tingsprotokoll år 1733. [7] Kristina Falck, som då sägs vara »sjuklig och bräcklig», hade redan 1729 överrest till Stockholm för att besöka »sin kusin, salige grosshandlaren Hjerpes änka.» Några forskarvänner i Sverige har försökt identifiera denna grosshandlare Hjerpe och hans änka, men t.v. utan resultat.

Vid en genomgång av de Meyerska släktsmedlemmarnas livsöden och verksamhetsfält, särskilt under perioden 1760-1850, blir man onekligen något överraskad av att inte påträffa släktmedlemmar i tryckta student- och skolmatriklar. Man kunde ju tycka, att anställningar som regementsskrivare, auditör, häradsbokhållare m.fl. skulle förutsätta en viss utbildning, åtminstone vid det rätt närbelägna Borgå gymnasium, men någon dylik har inte förekommit, och förmodligen har skolgången, i den mån den överhuvudtaget förekommit, skett vid skolan i Lovisa.


Tabell 1

I. Kort (Kurt) Pelsmejer. Korpral vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente redan 1681; kvartermästare vid Borgå kompani där 4.6.1701; sekundkornett 30.8.1704 [5]. Deltog i fälttåget under stora nordiska kriget och bevistade flere slag.

Innehade från början av 1690-talet ett lönehemman i Mörskom Backböle, och hade redan 29.9.1688 av organisten Bengt Haraldsson Fiscovius i Borgå inköpt Trumpetas (senare Kortas), ryttarhemman i Mickelspiltom för 600 daler kopparmynt. [4]

Kort Pelsmejer nämns många gånger i tingsprotokoll från olika socknar i Östra Nyland och Södra Tavastland under 1690-talet och i början av 1700-talet, mestadels beträffande hemman, tjänste- och avlöningsfrågor, s.k. räntor, panter o. likn.

D. i februari 1709 under fälttåget i Ryssland. [6]

Gift senast 1691, möjligen redan 1688, med Kristina Falck, levde 1738 och då nämnd som bosatt »hos sina barn» och »helt medellös» i Liljendal (Pernå) Mickelspiltom. [7] [9] [10] Kristina svarade åtminstone från 1704 huvudsakligast ensam för mannens rusthåll, lönehemman och övriga liknande frågor. Hon omnämns 1706 i mantalslängder och verifikationsboken med det oriktiga namnet Catharina Falck resp. »Hustro Carin». [11] Likaså nämns hon oriktigt 1711 som »hustru Katarina» med dottern Maria. [12] Levde 1738, då återkommen till Mickelspiltom efter en flerårig resa till Stockholm, där hon sades ha besökt sin kusin (se diskussion i inledningen). Beträffande Kristina Falcks härstamning hänvisas likaså till uppgifter och diskussion ovan.

II: Barn:

Maria Elisabet, f. 1694, död i Mickelspiltom 15.2.1765. - Gift 1711 med kvartermästaren, sedermera kornetten vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente Johan Kristoffer Wettergren, d. 1761. Hustrun bodde 1718 i Mörskom, där parets (veterligen) första barn föddes nämnda år. Efter Stora ofreden var paret bosatt i Mickelspiltom, där Wettergrens familj och sedemera ättlingar länge innehade hälften av Trumpetas gamla ryttarhemman, ofta kallat »Kortas I». Denna del av hemmanet hade Wettergren redan 1711 fått av svärmodern Kristina Falck; saken medförde sedermera i olika omgångar klagomål och gräl mellan Wettergren och hans svåger Gustaf Pelsmejer-Meijer. [13] [14] [15] Efterkommande till paret Wettergren på kvinnolinjer ägde Kortas I ännu i slutet av 1700-talet. De hade emellertid då definitivt smultit in i allmogeklassen.

Gustaf, f. 1700, sergeant, d. 1785. Tabell 2.


Tabell 2

II. Gustaf Pelsmejer, från 1723-24 Meijer, (son till Kort Pelsmejer, tab. 1), f. 1700. Om Gustaf sades 1725, att han 1713 hade varit en »gosse om sine tijo år», varvid han varit med modern i Kankböle. [16] Verkade i praktiken som husbonde på hemmanet i Mickelspiltom under hela stora ofreden. Klagade 1722 hos landshövdingen över att modern (1711) »överlåtet hemmanet» åt mågen Wettergren. [13] Gick i armétjänst; antagen 14.2.1722 som korpral vid livkompaniet i Nylands och Tavastehus läns dragonregemente; furir där redan 1725. Sergeant senast 1737, avsked före 1753 [17].

Om Gustaf Pelsmejer innehav av Klåvus hemman i Sibbo Botby 1722-1723, och försäljningen av hemmanet nämndes i ingressen. [8] Efter diverse möten och diskussioner, tidvis tvister, om arvet efter Kort Pelsmejer, inköpte Gustaf 1726 hemmanet Heickas i Mickelspiltom, vilket sedermera förblev i hans och hans efterkommandes ägo intill våra dagar. Dock tvistade svågrarna Gustaf Meijer och Wettergren ännu 1736 om det Pelsmejerska arvet. Förutom det inköpta hemmanet Heickas innehade Gustaf Meijer ena halvan av Trumpetas ryttarhemman (Kortas II).

D. på Heickas i Mickelspiltom 1785.

Gift (senast 1727) med Hedvig Elisabet Buschou, f. 1702, d. i Mickelspiltom 21.11.1749, dotter till löjtnanten vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente Brix Mårten (von) Buschou (död i Viborg 1704) av adlig ointroducerad ätt och hans hustru Dorotea Elisabet Freijtag.

III. Barn:

Gustaf Johan, f. 1729, sergeant, d. 1802. Tabell 3.

Lovisa, vistades 1750 i Ebbo i Borgå socken; flyttade (enl. kommunionboken) 1751 till Porlom gård i Lappträsk, varifrån 1753 ånyo hem till Mickelspiltom. Öden efter 1753 okända.

Kristina Katarina, f. 1735, död i Liljendal 31.3.1812. Fanns på Liljendal gård 1755-56, sedan i Lovisa, där hon 2.2.1761 födde uä. sonen Jakob, vars far uppgavs vara linvävargesällen Jakob Löfberg.

Gift i Liljendal 24.3.1763 med sergeanten, sedan skolmästaren i Mickelspiltom Gustaf Östberg, f. 1741, d. i Liljendal 16.10.1814.

Hedvig Maria, f. i Liljendal 16.7.1736. Död späd.

Kristian Brix, f. i Liljendal 4.4.1738. Kristian Brix nämns kontinuerligt i Liljendal (Pernå) kommunionböcker som bosatt på hemgården, utan någon titel eller angivet yrke. D. ogift i Liljendal 1785.

Johanna Fredrika, f. i Liljendal 14.3.1740, levde som änka i Lovisa ännu 1788. Flyttade 1788 med betyg till Liljendal, men ej återfunnen där. - Gift i Lovisa 15.10.1767 med klockaren Jakob Hultman, f. 1735, död i Lovisa 4.11.1777.

Anna Lisa, f. i Liljendal 24.9.1746, död i Mörskom 8.3.1803. Flyttade till Muttom i Mörskom 1782. - Gift där 24.6.1787 med bonden, änklingen Erik Samuelsson i hans 2. gifte, f. 1741, d. i Mörskom 13.3.1811.


Tabell 3

III. Gustaf Johan Meijer (son till Gustaf Meijer, tab. 2), f. sannolikt i Mickelspiltom 1729. Trädde i armétjänst; var förare i livkompaniet av Nylands infanteriregemente, och innehade förarens tjänstehemman Pesurs i Pernå Fasarby 1752-57; tituleras i olika sammanhang redan 1753 sergeant. Syns ha tagit avsked 22.8.1757. [18]

Gustaf Johan Meijer var ägare till den ena delen av gamla fädernehemmanet (Kortas II), och dessutom till det av fadern inköpta hemmanet Heickas; I kommunionböckerna uppträder han uteslutande under Heickas. [19] *

Var ledamot i sockenstämman på 1780- och 90-talet. [1]

D. i Liljendal 13.9.1802.

Gift i Asikkala 23.10.1753 med Eva Ulrika Korpfelt, f. 4.8.1737, d. i Liljendal 21.5.1800, dotter till godsägaren i Asikkala Joakim Korp(en)felt och Sara Mether. [20]

IV. Barn:

Sara Kristina, f. 1755, d. i Liljendal 24.7.1757.

Gustaf Johan, f. i Asikkala, Lill-Einäs 2.1.1757, d. i Liljendal 1.4.1759.

Joakim Henrik, f. i Asikkala, Lill-Einäs 11.10.1758; d. späd.

Lovisa Ulrika, f. i Liljendal 9.9.1759, d. i Veckelax Bredskall 19.5.1818. - Gift i Liljendal 8.2.1781 med sin släkting, kadetten, senare godsägaren i Asikkala, slutligen skogvakten i Veckelax Sigfrid Joakim Korpenfelt, f. i Asikkala Lill-Einäs 20.12.1757, d. i Veckelax 28.12.1836. [21]

Fredrik, f. 1762, regementsskrivare, d. 1807. Tabell 4.

Johanna, f. 1765, död ogift på Heickas 24.11.1786.

Eva Maria, död späd i Liljendal 13.12.1766.

Karl Gustaf, f. 1767. Viceauditör (redan 1803) vid Kymmenegårds domsaga. Flyttade till Mörskom, och bosatt där ca 1803-20; tituleras »auditör» 1820. Återflyttade till Mickelspiltom ca 1820, och bodde på Heickas, som han ärft efter fadern. Testamenterade den 25.4.1825 Heickas åt sin brorson Lorens Gustaf Meijer.

D. ogift på Heickas i Mickelspiltom 30.10.1826.

Eva Kristina, 1770, d. i Lovisa 15.3.1830. - Gift i Liljendal 27.12.1792 med löjtnanten Erik Magnus Aminoff, f. i StMichels socken 3.2.1751, d. i Fredrikshamn 17.11.1838. [22]


Tabell 4

IV. Fredrik Meijer, senare Meyer (son till Gustaf Johan Meijer, tab. 3), f. i Liljendal 18.7.1762. Mönsterskrivare vid Borgå kompani av Nylands infanteriregemente 1785-87 [23], hade redan före 1785 någon tid varit s.k. konstituerad mönsterskrivare. Regementsskrivare vid samma regemente 1787-1807.

Ägde och bebodde Kortas (II) rusthåll i Mickelspiltom. Under hans tid överflyttades karaktärshuset på Kortas II till ny plats, varefter gården började benämnas Marieberg, enligt släkttraditionen uppkallat efter hustrun. Fredrik Meyer var en central person i socknen under seklets senare decennier, tidvis ledamot i sockenstämman, och stod för initiativ på olika områden [1].

D. i Mickelspiltom 29.3.1807.

Gift ca 1783 med Maria Elisabet Tesche, f. i Lovisa 11.7.1758, död i Liljendal 31.7.1836, dotter till handelsmannen i Lovisa Lorens Tesche, har i många kyrkoböcker i såväl Lovisa som Liljendal försetts med det oriktiga förnamnet Margareta pro Maria.

V. Barn:

Lorens Gustaf, f. 1785, mönsterskrivare, häradsbokhållare, d. 1841. Tabell 5.

Karl Fredrik, f. i Liljendal 2.6.1792. Verkade som helt ung en kort tid som mönsterskrivare i Nylands infanteriregemente och tituleras fortfarande som sådan i kommunionböcker 1812-41. Blev 1841 häradsbokhållare efter brodern Lorens Gustafs död. Ägde Marieberg gård efter föräldrarna. D. ogift i Liljendal 20.8.1850.


Tabell 5

V. Lorens Gustaf Meyer (son till Fredrik Meijer, tab. 4), f. i Liljendal 20.10.1785. Gick 1807 i armétjänst, och var mönsterskrivare vid Borgå kompani av Nylands infanteriregemente till den indelta arméns upplösning (officiellt 26.7.1811). [23] Häradsbokhållare i Kymmene härad åtminstone redan 1819, till sin död 1841.

Fick 1825 av sin farbror Karl Gustaf hemmanet Heickas som gåva. På Heickas bodde (enligt kommunionboken) hans hushållerska Johanna Johansdotter, med vilken han hade fem barn. Själv är Lorens Gustaf Meyer i kommunionboken noterad på Marieberg, som egentligen ägdes av hans ogifta broder Carl Fredrik. Till Marieberg flyttade Johanna med sina barn efter Lorens död 1841.

D. i Liljendal 3.5.1841.

Enligt släkttraditionen blev Lorens Gustaf Meyer på sin dödsbädd vigd med sin hushållerska Johanna Johansdotter, inflyttad från Lappträsk 1828; f. enligt kommunionböcker 1793, död i Liljendal 24.3.1877. Hon kallas i olika sammanhang änka efter hans död 1841. Dock noteras Lorens Gustaf »ogift» i begravningslängden, och i arvshandlingar efter hans död benämns Johanna inte änka utan hushållerska. Det är alltså osannolikt att någon vigsel faktiskt ägt rum: i vigsellängden nämns inte en sådan vigsel. I praktiken var saken utan betydelse, då Meyer i varje fall erkände barnen som sina barn. [17]

VI. Barn:

Maria Gustava, f. i Mickelspiltom 20.9.1829, d. späd.

Kristina, f. i Mickelspiltom 2.12.1830, d. i StMichel 10.3.1917. - Gift i Liljendal 1.7.1849 med materialskrivaren vid Saima kanal Gustaf Vilhelm Himanen, »kommen från Lappvesi» till Liljendal 26.5.1853 f. i S:t Michel 6.12.1824; d. där 4.12.1895.

Knut Gustaf, f. 1837, possessionat, d. 1895. Tab. 6.

Israel, f. 1839, rusthållare, d. 1921. Tab. 7.

Katarina Lovisa, f. i Mickelspiltom 26.6.1841, d. i Lappträsk 31.12.1916. - Gift i Liljendal 28.12.1880 med folkskolläraren i Lappträsk Nils Silfvast, f. i Lappträsk Norrby 28.11.1848, d. där 20.3.1919. Katarina Meyer har planterat de bekanta lönnarna i parken invid Lappträsk gamla kyrkogård.


Tabell 6

VI. Knut Gustaf Meyer (son till Lorens Gustaf Meyer, tab. 5), f. i Liljendal 24.5.1837. Erhöll skolundervisning som barn hos kantorn Forss, inskriven som elev vid Lovisa elementarskola 24.8.1847. [1] Anges i Liljendal kommunionbok »överflyttad till Lovisa 1.9.1854». Återkommen till Liljendal vid följande årsskifte, och anges ånyo i kommunionsboken »Inb. till lantbruksinspektor i Mustiala 21.6.1855».

Återkom senare till Mickelspiltom, och bodde på Marieberg, som han ägde gemensamt med brodern Israel. Kallas »possessionat» från ca 1867.

D. på Marieberg i Mickelspiltom 28.1.1895.

Gift i Hirvensalmi 26.6.1862 med Maria Gustava Ahvenainen, född i Mäntyharju 27.1.1842, död i StMichel 30.4.1920, dotter till mjölnaren Petter Ahvenainen och Ottiliana Adamsdotter. Hon flyttade som änka 13 år efter mannens död till StMichel den 22.6.1908.

VII. Barn:

Hilda Maria, f. i Liljendal 18.2.1865, död i Helsingfors 31.3.1940, begraven i Borgå. Genomgick Svenska privata fruntimmersskolan i Borgå. - Gift 21.8.1884 i Liljendal med possessionaten från Kråkö i Borgå socken, Adolf Fredrik Eklund, f. i Borgå 23.6.1860, död i Karkkila 6.10.1922. Paret ägde och bebrukade en tid Eknäs gård i Borgå s:n, men sålde gården före 1908, och flyttade till Mickelspiltom. De bebodde och brukade en del av Marieberg gård, men sålde också denna (Andergård) ur släkten, och flyttade med betyg av 29.6.1909 till Sjundeå. Flyttandet fortsatte till Pyhäjärvi (Nyl.län) 14.7.1919, där paret i flere år i Karkkila förestod en matservering. Efter mannens död 1922 fortsatte änkan någon tid sitt företag i Karkkila, men flyttade på 1930-talet till Helsingfors där hon tillbragte resten av sitt liv. [24]


Tabell 7

VI. Israel Meyer (son till Lorens Gustaf Meyer, tab. 5), f. i Liljendal 24.8.1839. Israel bodde i sin ungdom på Marieherg, men fick, efter en lång och segsliten arvsuppgörelse, slutligen Heickas hemman i sin ägo. Han tituleras »rusthållare» från 1870.

Anställd som inspektor på Kloskas skattehemman i Mickelspiltom 1865-68, och på Gartz hemman i samma by 1868-69. Dessutom brukade han sitt eget hemman, som delägare intill 1869, och från 1870 som ensam ägare. Israel Meyer blev snart en känd och central person i socknen, medlem av många utskott, delegationer m.m. Han var medlem i kyrkofullmäktige i många år. På äldre dagar byggde han åt sig en villa med en omgivande tomt om 4 hektar. Denna i trakten berömda »pensionsärsbostad» kallades Lövstad.

D. i Mickelspiltom 23.2.1921.

Gift i Liljendal 20.6.1870 med Sofia Charlotta Carlsdotter Gartz, född i Liljendal 24.12.1852, död där 9.2.1883, dotter till jordbrukaren Carl Johan Gartz och Anna Lisa Johansdotter. [25]

VII. Barn:

Ida Olivia, f. i Mickelspiltom 9.9.1870, d. i Liljendal 14.12.1957. - Gift i Liljendal 21.6.1894 med rusthållaren från Backas i Liljendal Eskilom Julius Wilhelmsson Backman, f. 30.11.1866, d. i Liljendal 14.1.1941.

Artur Verner, f. 1873, jordbrukare, d. 1940. Tabell 8.

Alina Sofia, f. i Mickelspiltom 19.1.1875, d. i Pernå 15.2.1968. - Gift i Liljendal 25.7.1904 med folkskolläraren Otto Reinhold Mårtensson »från Vårdö», f. i Liljendal 16.12.1872, död i Liljendal 10.4.1944.

Axel Ivar, f. i Mickelspiltom 9.5.1877, död där 13.5. s.å.

Ture Alvar Leonard, f. i Mickelspiltom 28.4.1878, d. där 23.11.1886.

Hugo Valfrid, f. 13.2.1881, d. 23.5.1882.


Tabell 8

VII. Artur Verner Meyer (son till Israel Meyer, tab. 7), f. i Liljendal 10.2.1873. Jordbrukare på Heickas (Fredriksgård) i Mickelspiltom. Ägde dock aldrig själv hemmanet, utan var officiellt förvaltare för hemmanet för sina harn, som fått gården enligt farfadern Israel Meyers testamente. Efter 1912 levde Artur Meyer som frånskild på Lövstad i Liljendal.

D. i Liljendal 7.1.1940.

Gift i Liljendal 18.10.1894 med sin kusin Elin Maria Gartz, f. i Liljendal 16.5.1872, d. där på Fredriksgård som 100-åring 28.9.1972, dotter till rusthållaren Lars Gartz och Gustava Mannstén.

Äktenskapet upplöstes 24.10.1912. [25]

VIII. Barn:

Elsa Maria, f. i Liljendal 15.2.1895, d. i Lovisa 23.5.1983. - Gift i Liljendal 20.12.1921 med jordbrukaren Karl Johan Åstrand, f. i Liljendal 7.9.1896, d. där 10.5.1969. Elsa Maria levde med sin man på familjens gård i Drombom, men flyttade 5.1.1971 (efter hans död) till Lovisa, och levde sina senare år på Ulrikahemmet där.

Agda Elisabet, f. i Liljendal 16.6.1896. Genomgick mellanskolan i Lovisa. Bosatt i Lovisa. - Gift i Liljendal 10.11.1917 med konsulenten Artur Fridolf Ekholm från Pockar i Lappträsk, f. 28.4.1887, d. i Esbo 29.5.1956. Paret ägde och bebrukade 1918-26 Torpkulla hemman i Liljendal och Nykulla och Ånäs lägenheter i Lappträsk Norrby.

Gustaf Hilding, f. 1898, fabrikör, direktör, d. 1959. Tab. 9.

Lorenz Verner, f. 1900, arbetsledare, d. 1975. Tab. 11.

Artur Viking, f. 1902, jordbrukare, d. 1968. Tab. 13.

Ebba Helena, f. 31.12.1909, student från Lovisa Gymnasium 1928. Genomgått Högvalla seminarium, dim. hushållslärare därifrån 1931. Lärare vid folkskolorna i Lovisa 1931-32; anställd vid Maria sjukhus i Helsingfors 1932-35; stipendiat i Stockholm 1933. - Gift i Helsingfors 2.3.1935 med med.lic. Otto Leo Armas Åkerblom, f. i Lovisa 2.3.1904, levde sedermera i Pihtipudas, d. 29.11.1986. Frånskilda 1976. Ebba Helena Meyer lever i Lovisa.


Tabell 9

VIII. Gustaf Hilding Meyer (son till Artur Verner Meyer, tab. 8), f. i Liljendal 11.6.1898. Ämnade först bli jordbrukare på hemgården, och genomgick därför Vrethalla lantmannaskola i Kimito. Lämnade dock planerna, och var en tid anställd vid Sydfinska Kraft Ab. Flyttade till Helsingfors 1928, var där anställd bl.a. vid Maskin och Bro Ab, Strömberg Ab och A Ahlström Ab innan han startade en egen firma »G. Hilding Meyer Ky» (elektriska apparater), företagets direktör och huvudägare. Framstående yrkesman, gjorde flere uppfinningar och innehade ett antal patent.

D. i Helsingfors (S.sv.förs.) 10.11.1959.

Gift 1:o i Helsingfors 16.5.1930 med Irene Karolina Constanze Leván, f. i Helsingfors 2.3.1900, d. där 28.2.1937, dotter till arbetaren Abraham Leván och Ida Karolina Kuhanen.

Gift 2:o i Helsingfors Marta Vilhelmina Backman, f. i Sibbo 12.1.1912, lever i Helsingfors, dotter till skepparen Karl August Backman och Amanda Josefina Nyfors.

IX. Barn:

(1) Mayse Carita, f. i Helsingfors 8.2.1932. Kontorist på Liljendal Andelsmejeri. - Gift i Liljendal 8.8.1954 med handelsmannen Johan Ragnar Saarinen, f. i. Liljendal 1.10.1929. Bosatta i Liljendal.

(2) Märta Christina, f. i Helsingfors 9.9.1943. Student från Svenska Aftonläroverket 1965. Studerat vid Helsingfors universitet, pol.mag. 1977. Verkar som lärare vid Svenska soc. och komm. högskolan i Helsingfors. - Gift i Helsingfors 5.9.1965 med med. och kir. doktor Tom Stefan Törnroth, f. i Grankulla 25.6.1940.

(2) Carl Gustaf Israel, f. 1945, ingenjör, direktör. Tabell 10.

(2) Carola Wilhelmina, f. i Helsingfors 20.2.1946. Student från Svenska flicklycéet 1966. Studerade i Schweiz och avlade dipl. translatorexamen i Genève 1974. Anställd och bosatt i Genève. - Gift i Genève 1985 med banktjänstemannen Olivier Drotz.


Tabell 10

IX. Carl Gustaf Israel Meyer (son till Gustaf Hilding Meyer, tab. 9), f. i Helsingfors 1.1.1945. Student från Svenska lyceum 1965. Ingenjör från Tekniska läroverket i Helsingfors 1970. Delägare i familjebolaget G. Hilding Meyer Kb från 1970, och anställd i firman. Från 1975 ensam ägare till firman och direktör där, firmans namn samtidigt ändrat till C. G. Meyer Kb. Bosatt i Helsingfors intill 1980, men efter överflyttning av firmaverksamheten till Askola bosatt i Askola Monby sedan 1980.

Gift i Helsingfors 2.4.1970 med medikalgymnasten Karin Agneta Mallander, född i Helsingfors 1.3.1946, dotter till prokuristen Per Olof Mallander och Mary Eleonora Lindblad.

X. Barn:

Kim Peter, f. 15.10.1970. Skolelev.

Niklas, f. 9.9.1973. Skolelev.

Marcus Israel, f. 19.10.1980. Skolelev.


Tabell 11

VIII. Lorenz Verner Meyer (son till Artur Verner Meyer, tab. 8), f. i Liljendal 19.7.1900. Sålde sin andel i Heickas hemman åt brodern Artur Viking Meyer, och reste till sjöss i början av 1930-talet, vistades bl.a. i Amerika några år. Återkom till Finland 1937, och bosatte sig ånyo i Liljendal. Verkade där bl.a. som skogsarbetsledare, jordbruksarbetare och parcellodlare.

D. i Liljendal 15.6.1975.

Gift i Liljendal 29.4.1944 med Ilmi Kiljunen, f. i Puumala 26.1.1922, dotter till jordbrukaren Aleksanteri Kiljunen och Adolfiina Montonen, bosatt i Liljendal.

IX. Barn:

Birgit Maria, f. i Lovisa 23.4.1945, posttjänstman i Liljendal. - Gift i Liljendal 18.8.1963 med jordbrukaren i Liljendal Drombom, Sture Johan Adolf Andersson, f. i. Pernå 28.2.1944.

Raija Kaarina, f. i Liljendal 10.7.1946. Försäljare, bosatt i Mårtensdal i Vanda. - Gift i Lahtis 15.2.1968 med glasmästaren Hannu Antero Kolkka, f. Lappo 28.5.1942. Skilda 1985.

Lars Artur Reino, f. 1947, kontorschef. Tabell 12.


Tabell 12

IX. Lars Artur Reino Meyer (son till Lorenz Verner Meyer, tab 11), f. i Liljendal 24.12.1947. Genomgått Borgå handelsskola och Borgå handelsinstitut 1964-68. Merkonom 1968.

Skattegranskare i Lovisa skattedistrikt 1970-73. Intern revisor vid Heinola Fanerfabrik Zachariassen & Co 1973-75. Kontorschef på Finska Hiab Ab 1976-82; 1982-85 kontorchef på Centralandelslaget Hankkija i Borgå, 1985-88 kreditchef där, kreditchef på kontoret för Hankkija Lantbruk i Borgå 1988.

[korrigering]

X. Barn:

Nina Daniela, f. i Helsingfors 23.1.1975. Skolelev.

Tony Arthur Christian, f. i Borgå 20.4.1983.


Tabell 13

VIII. Artur Viking Meyer (son till Artur Verner Meyer, tab. 8), f. i Liljendal 20.4.1902. Jordbrukare på hemgården Heickas (Fredriksgård) i Mickelspiltom. Särintresserad av hästskötsel och hästavel.

Styrelsemedlem i Grevnäs-Mickelspiltom Andelsmejeri 1932-56.

D. i Mickelspiltom i Liljendal 8.10.1968.

Gift i Liljendal 17.12.1927 med Agnes Irene Jongas, f. i Liljendal 28.3.1908, d. där 6.6.1985, dotter till jordbrukaren Karl Fridolf Jongas och Edla Maria Gustafsson.

IX. Barn:

Lars Anders, f. i Lovisa 30.11.1928, d. i Liljendal 13.2.1929.

Helge Viking, f. 1930, jordbrukare. Tab. 14.

Anna Ulla, f. i Lovisa 28.6.1936. - Gift 10.12.1955 med busschauffören Vilho Tuokko, f. i Metsäpirtti 17.6.1930. Bosatta i Mörskom.


Tabell 14

IX. Helge Viking Meyer (son till Artur Viking Meyer, tab. 13), f. i Lovisa 23.3.1930. Jordbrukare på hemgården Fredriksgård i Mickelspiltom. Genomgått folkhögskolan i Borgå och lantmannaskolan i Lappträsk.

Ledamot i kommunalstyrelsen i Liljendal 1968-77. Pensionerad (lantbrukarpension) sedan 1986, bosatt i Mickelspiltom. - Gift i Liljendal 24.6.1955 med Eira Elisabet Pallas, född i Liljendal 12.4.1934, dotter till jordbrukaren Johan Teodor Pallas och Ingrid Elisabet Bergman.

X. Barn, födda i Liljendal:

Jan Håkan, f. 1955, jordbrukare. Tab. 15.

Helge Roger, f. 15.4.1958. Student från Lovisa Samlyceum 1977. Genomgått Västankvarn lantmannaskola 1979-80. Praktiserat till sjöss 1980-81. Genomgått Sjömansyrkesskolan i Mariehamn 1981-82, och Åbo navigationsinstitut 1983-85; Styrmansexamen där 1985. Anställd i affärsverksamhet i Liljendal (1989).

Stefan Ingemar, f. 20.5.1962, död genom olyckshändelse i Liljendal 21.8.1969.

Harriet Agneta Elisabet, f. 23.1.1971. Gymnasist i Lovisa, stipendiatutbyteselev i USA 1987-88. Vald till Lucia i östra Nyland i december 1988.


Tabell 15

X. Jan Håkan Meyer (son till Helge Viking Meyer, tab. 14), f. i Liljendal 28.11.1955. Genomgått Esbo Överby lantbruks- och trädgårdskola 1971-72.

Genomgått Västankvarn lantmannaskola 1973-74.

Lantbrukare på hemgården i Mickelspiltom, vilken han övertog 31.3.1986.

Gift i Liljendal 14.9.1984 med Tarja Paula Hannele Näveri, född i Orimattila 22.6.1960, dotter till affärsmannen Reino Näveri och Ritva Päiväranta.

XI. Barn:

Emil Johan Sebastian, född i Liljendal 11.4.1985.


Noter

* Pesurs hemman innehades som tjänstehemman omedelbart före Gustaf Johan Meijers tillträde 1752 i ca tre års tid av sergeanten Sven Meijer, som trots namnlikheten tydligen inte tillhörde den aktuella släkten Meijer i Mickelspiltom.


[1]   Allardt, Anders: Liljendal sockens historia; Lovisa 1935.

[2]   Örnberg, L.M.V.: Svensk släktkalender 13; (Band 13-14: Vadstena 1885-1908). Personregister av Gustaf Clemensson; Göteborg 1939.

[3]   RA: Viborgs rådstugurätts protokoll 9.2.1657 (x 16).

[4]   RA: Porvoo ja Hollola KO a 13; s. 268 (1690).

[5]   Lewenhaupt, Adam: Karl XII:s officerare (Facsimilupplaga); Lund 1977.

[6]   RA: Mikroflm WA 2074 (SKrA:s lönelistor av år 1709).

[7]   RA: Porvoo ja Hollola KO a 53; s. 563v-565 (1733).

[8]   RA: Porvoo ja Hollola KO b 1; s. 83 (1723).

[9]   RA: Porvoo ja Hollola KO a 54; s. 296v (1734).

[10]   RA: Porvoo ja Hollola KO a 58; s. 1871 (1738).

[11]   RA 8107: 279; 586.

[12]   RA 8128; 47v.

[13]   RA: Nylands länsstyrelses arkiv, resolutionskoncepter 1722 (Db 1; s. 356).

[14]   RA: Porvoo ja Hollola KO a 56; s. 611; 1355 (1736).

[15]   RA: Porvoo ja Hollola KO a 32; s. 75v; 76; 84 (1722).

[16]   RA: Porvoo ja Hollola KO a 37; s. 152; 248v (1725)

[17]   RA: Porvoo ja Kymi KO a 5; s. 530v (1753).

[18]   Wirilander, Kaarlo: Suomen armeijan upseeristo ja aliupseeristo; virkatalot 1718-1809; Forssa 1953.

[19]   Nikander, Gabriel och Jutikkala, Eino: Säterier och storgårdar i Finland, del I (uppgifterna betr. ägarna till Marieberg är delvis oriktiga); Helsingfors 1939.

[20]   Ramsay, Jully: Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden; Helsingfors 1909-16.

[21]   Blomstedt, Yrjö: Asikkalan historia. Hämeenlinna 1982.

[22]   Carpelan, Tor: Ättartavlor II (Aminoff); Helsingfors 1954.

[23]   Wirilander, Kaarlo: Civilmilitärer vid Finlands armé 1718-1810; Helsingfors 1975.

[24]   Brages urklippssamling; Helsingfors.

[25]   Släktbok, ny följd II:1-2 (Gartz); Borgå 1965.


Selostus

Henrik Falck: Liljendalin Meyer-suku

Suvun kantaisä kornetti Kort Pelsmejer (+ 1709) osti v. 1688 Trumpetaksen (sittemmin Kortaksen nimen saanut) tilan Pernajan (Liljendalin) Mickelspiltomin kylässä, ja suku jäi sinne pysyvästi asumaan. Lukumäärältään se on aina ollut pieni ja käsittää joka sukupolvessa yhden ainoan perheen. Kortin poika oli kersantti Gustaf Meijer (1700-1785) ja tämän poika kersantti Gustaf Johan Meijer (1729-1802), jonka poika Fredrik Meyer (1762-1807) oli katselmuskirjuri ja rykmentinkirjuri. Fredrik Meyerin pojat Lorens Gustaf Meyer (1785-1841) ja Karl Fredrik Meyer (1792-1850) toimivat katselmuskirjureina ja kihlakunnankirjanpitäjinä. Edellämainittu Lorens Gustaf Meyer on nykyään elävien suvun jäsenten kantaisä.


Genos 60(1989), s. 89-98, 112

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter ]

Systematisk förteckning | 1989 års register | Årgångsregister