GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Selostus | Artikelns slut ]

Släkten Buske - Busk - Buscherus ursprung

Pol.mag. Kristian Stockmann, Helsingfors

I Finland förekommer flere olika släkter Buske - Busk - Buscherus. Ursprunget till den här utredda släkten står att finna i Pernå socken. Släkten förekommer i huvudsak i Kyrkoby med kringliggande byar. Byindelningen och jordägoförhållandena är under 1500- och 1600-talet invecklade vilket motiverar en kort presentation av dem. Garpgård - Torsby - Kyrkoby samfällighet, omfattade förutom de nämnda byarna även prästbolet och Blyberg. Hit hörde även Segersby, åren 1540-1553 upptagen som en särskild by i jordeböckerna och därefter införlivad med Garpgård samt Svidja eller Hemmings by, likaså fristående i jordböckerna 1546-1557 och 1560-1579, men eljest hänförd än till Torsby, än till Kyrkoby. Större delen av de ägor, som från år 1581 bokfördes såsom Kyrkoby, förekom tidigare även under namnet Svettom, ehuru detta namn aldrig upptages i jordböckerna. Dessa ägor räknades före 1581 till Garpgård med dess 6 skatter. Gisslarby eller Gisslarböle utgjorde en dotterby till Garpgård. [1] Byindelningen i jordeböckerna och tiondelängderna avviker i hög grad från varandra, och i någon mån från det ena året till det andra. Generalregistret över bosättningen i Finland innehåller flere fel och olika hemman är ställvis sammanblandade. [2] Utredandet försvåras även av jordbyten och av att ett hemmans jord kan vara belägen till en del i en by och till en annan del i en annan by. År 1571 brändes och plundrades ett stort antal hemman av ryska horder. Hemmanen blev ofta öde och fick senare nya ägare.


Tabell 1

I. Mogns (Måns, Magnus).

II. Son:

Matts Mognsson. Tabell 2.


Tabell 2

II. Matts Mognsson Buske, (från tabell 1). Innehade ett hemman om 1/4 skatt i Gisslarböle 1540-1553 och ett annat om 1/6 som »utbysman» i Segersby 1540-1553. [3] Sannolikt den Matts Buske som år 1543 finns antecknad som krögare i Pernå. [4]

III. Barn:

Helie Mattsson. Tabell 3.

Matts Mattsson Buske. [5] Länsman i Pernå 1564-71. [6] Efter fadern innehavare av ett hemman i Segersby 1554-1556,1555-1572 är hemmanet om 9 aln beläget än i Kyrkoby än i Garpgård och än i Torsby. År 1569-1571 innehar han som »utbysman» ett hemman i Sarvlax. [7] Han finns nämnd i Nylands Silfverskatt och silfverskatteregister för år 1571, i Kyrkoby med kommentaren »äre brenda oc sköfflede». [8]


Tabell 3

III. Helie Mattsson, (från tabell 2). Efter fadern innehavare av ett hemman om 9 aln i Gisslarböle 1554-1571. Hemmanet innehas f.o.m. 1571 av en Knut Michelsson. [9]

IV. Son:

Sigfred Heliesson. [10] Tabell 4.


Tabell 4

IV. Sigfred Heliesson, (från tabell 3). Sigfred Heliesson förekommer 1573-79 i tiondelängden. Enligt mantalslängden innehar Sigfred Heliesson 1573-1578 ett hemman om 9 aln som är beläget än i Garpgård än i Torsby. År 1579 är hemmanet 4 1/2 aln och beläget i Garpgård. De övriga 4 1/2 alnarna står i Matts Anderssons namn och är öde. Hemmanet är 3 aln 1581, 1585-88 och beläget i Kyrkoby. I ett jordeboksrannsakningsregister för 1586 är det uppgivet som 6 aln. Hemmanet är 15 aln 1589-1599 samt 1603-1604. År 1604 säges det »godsett beskatt, grannarna». [11] Av de 15 alnar som hemmanet i Kyrkoby bestod av var 6 alnar belägna i Svettom och 9 senare tillkomna belägna bland Garpgårds tegar. Svettåkern i Kyrkoby och Garpgårds ägor hade legat i tegskifte men blivit utbytta mot varandra »för lägenhets skull, så att Garpgårdsbor hava vedertagit Kyrkiebyggiernas tegar, som närmast låge ved Garpgården och däremot avstått sina tegar i Svettåkern, som Kyrckiebyggiarne nu hava». [12] Olof Mattsson Buskes förfader (Sigfred Heliesson) hade bytt jord med fyra hemman i Garpgård och givit dem »Jåntgodset» mot jord i Kyrkoby. [13]

V. Son:

Matts Sigfredsson. Tabell 5.


Tabell 5

V. Matts Sigfredsson, (från tabell 4). Innehade ett hemman om 15 aln i Kyrkoby 1600-01, 1606-1629. Hemmanet säges vara upptaget 1604. Han innehade även i Särklax ett hemman om 6 aln 1622-1629. Han säges vara bosatt i Kyrkoby. Hemmanet i Särklax innehades före honom av fataburshustrun på Viborg Helga Knutsdotter och hennes son Hendrich Uhrwäder. Hon var änka efter fänriken Hans Uhrwäder. [14] År 1615 borgar Matts Sigfredsson för ryttaren Jacob Michellsson som vill upptaga ett ödeshemman i Stigsböle. [15] Matts Sigfredsson var länsman i Pernå 1619-1625. [16] Matts Sigfredsson verkade även som gästgivare åtminstone 1621. [17] Matts Sigfredsson tvistar 1621 med kapellanen Matts Matthiae om en åker. [18] År 1622 har Daniel Willamssons (Serlachius) folk slagit Sigfreds svin. [19] Samma år döms han att betala ersättning för råg som hans boskap har ätit. [20] Matts Sigfredssons namnteckning och sigill förekommer under en boskapslängd 1624. [21]

År 1624 nämns Matts Sigfredsson som kyrkovärd. [22] Han hade 8.11.1628 en fordran på Hendrich Larsson i Garpgård. [23] Matts Sigfredsson dog ca 1630, han nämns som salig den 29.10.1631. [24]

VI. Barn:

Michaell Matthiae Buscherus. Tabell 6.

Olof Mattsson Buske. Kvartermästare 1618, vaktmästare 1619 vid kapten Anthoni Jürgen von Reichs slottsfänika, Karelens regemente. [25] Förare 1622 och hade som lönehemman faderns hemman i Särklax, furir 1623-24, mönsterskrivare 1624 vid kapten Johan Samuelsson Wildemans kompani, Karelens regemente. [26] Fänrik 1633 vid kapten Hans Brandts kompani, Östra Nylands regemente. [27] Innehade efter fadern ett hemman om 15 aln i Kyrkoby i Pernå 1630-1639 samt ett hemman om 6 aln i Särklax 1633. [28] Olof Matsson Buske äger jord i Svettom 1635 och 1639-1640. [29] Claes Boije begär 1641 att få upptaga Olof Mattssons hemman i Kyrkoby som i två år legat öde. Johan Mårtensson anhöll om att få inlösa bördsrätten. Ärendet remitterades till landshövdingen. [30] Hemmanet innehades sedermera av Boije. Hemmanet i Särklax är öde 1635. År 1644 finns kommentaren »afhyst för salpeterhielpen».


Tabell 6

VI. Michaell Matthiae Buscherus, (från tabell 5). Präst vid Nylands kavalleriregemente 1627-32. [31] Hade 1627-1631 faderns Matts Sigfredssons hemman i Kyrkoby i Pernå som löne- eller lönebidragshemman. [32] Michaell Matthiae nämns i tiondelängden för faderns hemman i Särklax 1629. Michaell Matthiae hade långa tider varit bosatt i Kyrkoby ty år 1659 intygar han att postmästaren Arfwedh Erichsson i över 60 års tid innehaft en tomt i Kyrkoby. [33] Herr Michaell krävde 1632 Bigh Hendrich i Garpgården på en fordran om 13 dlr som Hendrich »för en lång tid sedan är skyldig bliven till Herr Michaells S. fader Matts Sigfredsson». [34]

namnteckning

Michael Buscherus' namnteckning.

Predikant i Mörskom 1635, kyrkoherde i Mörskom 1636-78. Michaell Buscherus upptog år 1638 av öde två hemman i Grefnäs i Mörskom som i tiden tillhört Påvel Peersson och Bertil Markusson. Arvid Horn »bebrefuade» dem till prästbol emedan Mörskom saknade prästbol. [35] Grefnäs Nybondas hörde under Mörskom prästbol sedan 1652. 1656 flyttade Michaell till Grefnäs. [36] Michaell tvistade med grannarna i Grefnäs om jordbesittningar. [37]

Michaell förekommer i domböckerna flere gånger som vittne om folks vandel och ekonomi. [38] Han inkrävde även sina pastoralier via domstol. [39] Död 1678. - Gift med Katarina Berg.

VII. Barn:

Benjamin Busk. Tabell 7.

Ester Buscherus. Nämns i mantalslängderna 1653-54 i Mörskom.

Maria Buscherus. Nämns i mantalslängden 1655 i Mörskom.

Kristina Buscherus. Nämns i mantalslängderna 1669 i Mörskom och 1691-94 i Öfvitsböle i Mörskom. Jämte sin man fadder i Lappträsk 1696. Död före 1705. - Gift med Fredrik Willström. Kaptenlöjtnant. Nämns i mantalslängderna 1691-93 i Öfvitsböle i Mörskom. Död 16.7.1705 i Gemauerthof.

Karin Buscherus.

Johan Buscherus. Nämns i mantalslängderna i Mörskom 1670-80. Kapellan i Mörskom 1678-80. Nämnd i mantalslängden 1682 på Michelspiltom Trumpetas i Liljendal, samt tiondelängden 1682 och 1687. Vicepastor Johan Buscherus avstod 1684 till svärfadern Bengt Haraldsson ett sitt ryttarehemman i Michelspiltom. [40] Vicepastor i Lappvesi 1688-90 [41], pastor i Björkö 1690-92. Enligt Akiander död 1692, men nämns i mantalslängden ännu 1693. [42] - Gift ca 1679 med Katarina Fischovius, dotter till organisten Bengt Haraldsson Fischovius i dennes första äktenskap. Nämnd i mantalslängden i Mörskom 1680 samt 1682 på Mickelspiltom Trumpetas i Liljendal. Nämnd som änka i mantalslängden i Björkö Jakola 1694. [43]

Brita Buscherus. Nämns i mantalslängderna 1675-78 i Mörskom.


Tabell 7

VII. Benjamin Busk, (från tabell 6). Kvartermästare. Skrivaren Benjamin Busk ställde 1661 tillsammans med baron Fabian Wrede från Gammelbacka, kornetten Henrik Nassokin från Nickby samt Wredes frände Ernst Lode till med det svåraste gatuofog, som Borgå stads annaler känner till. De hade suttit och druckit hos rådmannen Hans Siebens änka, Dorothea Klick, som höll krog. Sedan begav de ut sig på staden och krossade 74 fönster samt misshandlade endel innevånare. Efter en lång process 1664 dömdes de till ersättning. [44] Innehavare genom gifte av Lill Krognäs i Borgå 1664-1678. Nämnd 1665-1666 i mtl för Lill Krognäs jämte hustru Maria. Benjamin Busk erhöll 1668 brandstod av hela Borgå län, efter att ha mist alla sina hus och egendom på Lill Krognäs. Skadan värderades till några 1000 daler kopparmynt. [45] Den 8.5.1665 upplystes i Helsingfors Quirinius Grots gård som Benjamin Busk för 280 daler kopparmynt sålt till syndicus Ericus Svenonius. Kvartermästaren Benjamin Busk erhöll lagfart på ett hemman i Kandela (Voutila) som han köpt av Henrik Jakobsson för 58 daler 10 2/3 öre silvermynt. [46] Benjamin Busk med hustru Maria förekommer 1670 i mtl för Kandela. [47] Benjamin Busk representerar sin Herre översten Ernest Forbus, ägaren av Mörskom gård, vid Mörskom ting 1669. [48] Innehade genom gifte Junkars, Mattby och Knopps i Kyrkslätt vilka såldes 1677 för 200 daler kopparmynt åt överjägmästare Bure. [49] Uppbördsskrivare i Kangasala 1682. [50] Benjamin Busk har en fordran, 30 daler 9 öre på Samuel Fråstman för »anvende bekåstnad för Kandela hemman». [51] Bosatt å Kullo gård år 1689 då han anklagar före detta gårdsskrivaren Erich Johansson Nybergh för förtal. [52] Benjamin Busk representerar greve Fredrik Stenbock innehavaren av Kullo gård vid häradstinget 1695. [53] Innehade genom gifte Fasas i Illby samt Bökars i Borgå socken. I en ödeslängd för 1705 nämnes i Mörskom Greyula »Beniam Busk Uthfattig frehl. miserable». [54] Arvsförrättning efter honom slöts den 19.7.1727. [55] - Gift med Maria Stockman, dotter till handlanden, rådmannen i Helsingfors Göran Stockman och Karin Måsenbeck.

VIII. Barn:

Matts Busk. Begraven i pastor Michael Buscheri grav den 19 Trinit. 1697 i Öfvitsböle i Mörskom.

Reinhold Johan Busk. Tabell 8.

Katarina Busk. Nämns i mantalslängderna 1706-12 i Greyula i Mörskom. Ärvt efter fadern frälsehemmanet Fasas i Illby i Borgå socken, arvsförrättningen hölls den 19.7.1727. Landbonden Kasper Ersson hade inte betalt henne räntan för hemmanet, varför han 1728 dömdes att lämna det till nästa »fuhrdag». Katarina tog hemmanet i besittning och bosatte sig där. [56] Hon nämns i mantalslängderna i Illby Fasas 1729-. Död 3.11.1760 å Fasas i Illby i Borgå socken. - Gift med N.N.. Borgare. Död före 1728. [57]


Tabell 8

VIII. Reinhold Johan Busk, (från tabell 7). Bonde. Nämnd i mantalslängderna 1706-1712 i Greyula i Mörskom och 1726-1731 i Koukjärvi i Mörskom. Upptog Mallux Äijälä i Orimattila efter det förra innehavaren Johan Eriksson avvikit 1731. Reinhold Johan Busk »clarerade den ansenliga Crono Resten» om 41 daler och några öre silvermynt samt erlade fulla räntan för hemmanet. [58] Nämnd i mantalslängderna 1732-1733 på Äijälä i Mallux i Orimattila. Nämnd i kommunionsboken ännu 25.9.1748. Död före 1762. - Gift med Valborg Johansdotter, född ca 1685. Nämnd i mantalslängderna 1726-1731 i Koukjärvi i Mörskom och 1732-1734 på Äijälä i Mallux i Orimattila. Död 15.11.1748 i Orimattila.

IX. Barn:

Benjamin Reinholdson Busk. Född 1718. Bonde å Äijälä i Mallux i Orimattila. Nämnd i mantalslängderna 1731 i Koukjärvi i Mörskom och 1732 på Äijälä i Mallux i Orimattila. Riksdagsman 1746-1747, sexman 1.11.1746-4.1.1767, avsatt i januari 1767. [59] Ägde Bökars frälsehemman i Borgå socken tillsammans med brodern Henrik, »det de för långliga tider sedan i arv bekommit». De sålde Bökars den 10.4.1767 till majoren Johan Gustav Konow för 7000 daler kpmt. [60] Äijälä köptes till skatte 4.1.1770. Död 18.12.1786 i Orimattila. Bouppteckning 11.9.1787. [61] - Gift med Maria Thomasdotter, född 1713. (Kallas även vid barnens födsel för Jacobsdotter och Valborg Johansdotter). Död 25.3.1788 i Orimattila. De hade 6 barn.

Johan Reinholdson Busk. Född ca 1717. Nämnd i mantalslängderna 1733-1739, 1745-1747 på Äijälä i Mallux i Orimattila och därefter på Ruhala i Koskuis i Orimattila. Död 12.3.1758 i Orimattila. - Gift 28.12.1747 i Orimattila med Anna Samuelsdotter i hennes första gifte, född 23.1.1722 på Ruhala i Orimattila, död 13.2.1804 i Orimattila, dotter till Samuel Johansson och Brita Carlsdotter, samt omgift 2:o 25.3.1759 i Orimattila med nämndeman Magnus Nilsson (född 1723/1733, död 2.6.1790 i Orimattila).

De hade 4 barn.

Henrik Reinholdson Busk. Född 2.2.1720 i Mörskom. Nämnd i mantalslängderna 1743-1749 på Äijälä i Orimattila och därefter på Ruhala i Koskuis i Orimattila. Bonde på Mäkelä i Hyyteri i Orimattila. Ägde Bökars frälsehemman i Borgå socken tillsammans med brodern Benjamin. De sålde Bökars 1767. Död 19.1.1787 i Orimattila. - Gift 26.12.1751 i Orimattila med Maria Samuelsdotter, född 12.3.1727 på Ruhala i Koskuis i Orimattila, död 1.4.1803 i Orimattila, dotter till Samuel Johansson och Brita Carlsdotter.

De hade 6 barn.


Noter

[1]   Antell, Kurt, Pernå sockens historia I, s. 56 f.

[2]   Generalregistret över bosättningen i Finland; jordböcker och skattelängder.

[3]   FRA 2920:368; 2927:368; 5003:19v och Generalregistret över bosättningen i Finland.

[4]   Antell a.a., s. 282.

[5]   Patronymikonet Mattsson framgår av jämförelser mellan jordböcker och tiondelängder samt Antell a.a., s. 516.

[6]   Antell a.a. s. 239, FRA 3246 f. 72. Renov. dombrev av 1.10.1570; bb. 6 1666 f. 3.

[7]   FRA 5079:23; 3308:147v, 148v; 3315:28, 29 och Generalregistret över bosättningen i Finland.

[8]   Soikkeli, Kaarle, Nylands silfverskatt och silfverskatteregister för år 1571, s. CV.

[9]   Generalregistret över bosättningen i Finland; FRA 5079:23; Soikkeli a.a., s. CVI.

[10]   Den Matts Heliesson som förekommer i tiondelängden i Torsby 1598-1600 är sannolikt ej bror till Sigfred Heliesson utan son till Helie Mårthensson som förekommer i Kyrkoby 1575-76 och 1579 i Torsby. (FRA 3475:52v; 3480:70v; 3482:13; 3385:87v och Generalregistret över Bosättningen i Finland).

[11]   FRA 3343:37; 3385:3, 87v; 3419:31v; 3475:52v; 3480:70v; 3486:19v, 69, 229; 3509:281 ff. och Generalregistret över bosättningen i Finland.

[12]   ES 1703 Karelens lagmansting ä.1 1640 f. 166 ff..

[13]   ES 1719 Borgå bb. 2. 1635 f. 234 f. och bb. 3 1639 f. 92 f..

[14]   FRA 3527:175; Generalregistret över bosättningen i Finland samt Kurt Antells material till Pernå sockens historia i kommunalkansliet i Pernå.

[15]   Jaakkola-Roos, Vuoden 1616 valitusluettelot, s. 183.

[16]   Antell a.a., s. 239.

[17]   Ibidem s. 283, ES 1719 Borgå bb.1 f. 32.

[18]   ES 1719 Borgå bb.1 f. 12 f..

[19]   ES 1719 Borgå bb.1 f. 50.

[20]   Ibidem f. 50.

[21]   Antell a.a., s. 399.

[22]   Ibidem s. 411.

[23]   ES 1719 Borgå bb.2 1628 f 28.

[24]   ES 1719 Borgå bb.2 f. 124v.

[25]   SKrA:Militieräkningar 1618:20, 1619:16 (meddelande av Kaj Duncker).

[26]   FRA:3617, 6064; SKrA:Rullor 1623:8, 1624:5, 1624:12 (meddelande av Kaj Duncker).

[27]   SKrA:Rullor 1633:10:127; 1634:11:257 (meddelande av Kaj Duncker).

[28]   Generalregistret över bosättningen i Finland.

[29]   ES 1719 Borgå bb.2 f. 234; bb.3 1639 f.92 ff. samt ES 1703 Karelens lagmansting ä.1 1640 f. 166 ff..

[30]   ES 1719 Borgå bb.3 11-12.3.1641 f. 140v.

[31]   FRA 3639:71v; 7922:259; 7924:531; 3652:97; 3657:154.

[32]   Ibidem.

[33]   ES 1720 Borgå-Mäntsälä dombok 1659 f. 1v.

[34]   ES 1719 Borgå bb.2 f. 124v.

[35]   Leinberg, Finska Prästerskapets Besvär, SLSS XXII, s. 42, 144.

[36]   Generalregistret över bosättningen i Finland.

[37]   ES 1720 Borgå 1657 f. 4 f.; 1661 23v.

[38]   T.ex. ES 1720 Borgå-Mäntsälä dombok 1660 f. 20, 1664 f. 74 och 1669 f. 96.

[39]   T.ex. ES 1720 Borgå-Mäntsälä dombok 1669 f. 41 och 1671 f. 98.

[40]   ES 1720 Borgå-Hollola dombok 1684 f. 37.

[41]   FRA 8698:295.

[42]   Akiander Matthias, Herdaminne för fordna och nuvarande Borgå stift I, s. 97; FRA 8709b:566.

[43]   FRA 8712:515v.

[44]   Borgå rådstugo protokoll 23.8.1661 och 16.3.1664; Hartman, Torsten, Borgå Stads Historia s. 243ff..

[45]   ES 1720 Borgå-Mäntsälä dombok 1668 f. 11v.

[46]   ES 1720 Borgå-Mäntsälä dombok 1668 f. 10v, 24, 47-48v.

[47]   Generalregistret över bosättningen i Finland.

[48]   ES 1720 Borgå-Mäntsälä dombok 1669 f. 41, 99 f..

[49]   Rosberg och Fleege, Kyrkslätt socken, s. 113, 124, 147, 180.

[50]   Ramsay, Jully, Skuggor vid vägen, s. 105.

[51]   ES 1722 Borgå-Hollola dombok 1685 f. 56 f..

[52]   ES 1723 Borgå-Hollola dombok 1689 f. 148.

[53]   ES 1724 Borgå-Hollola dombok 1695 f. 50 f.

[54]   Generalregistret över bosättningen i Finland.

[55]   Borgå-Hollola dombok 1728 KOa46 f. 123.

[56]   Ibidem.

[57]   Ibidem.

[58]   Borgå-Hollola dombok 1734 f. 678.

[59]   Penttilä, Narva och Hämäläinen, Orimattilan Historia I, s. 267, 402, 404 f.

[60]   Allardt, Anders, Borgå sockens historia, del II, s. 363.

[61]   FRA Finneska samlingen och ES3531 Ne 110 s. 166 f..


Selostus

Kristian Stockmann: Buske - Busk - Buscherus -suvun syntyperä.

Tässä esitetty suku esiintyi etupäässä Pernajan Kirkonkylässä ja sen ympäristössä. Kantaisä Maunu (Mogn) tunnetaan vain patronyymina: hänen poikansa Matti Maununpoika mainitaan kapakoitsijana ja omistaa tiloja Gisslarbölessä ja Segersbyssä 1540-1553. Gisslarbölen tila siirtyi toiselle pojalle, Helge (Helie) Matinpojalle (main. 1554-1571), ja Segersbyn tila, joka sittemmin laskettiin Kirkonkylään kuuluvaksi, peri toinen poika Matti Buske, joka oli Pernajan nimismies vv. 1564-1571. Helgen poika Sipi laajensi mm. tilusvaihdoilla Kirkonkylän tilan, jonka peri hänen poikansa nimismies Matti Sipinpoika. Tällä oli kaksi poikaa: Myrskylän kirkkoherra Michael Matthiae Buscherus sekä Itä-Uudenmaan rykmentin vänrikki Olavi Matinpoika Buske. Kirkkoherra Buscheruksen poikia oli varusmestari Benjamin Busk, jonka vaimo oli Maria Stockman. Benjamin esiintyy usein tuomiokirjoissa eri yhteyksissä, mm. kun hän v. 1661 oli ollut mukana rikkomassa 74 ikkunaa Porvoossa. Benjaminin veli Johan Buscherus oli ensin Myrskylän kappalainen, sittemmin varapastorina Lappeella, lopulta pastorina Koivistolla. Suvun nykypolvet ovat Benjamin Buskin pojan Reinhold Johan Buskin jälkeläisiä.


Genos 63(1992), s. 33-38, 59

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter ]

Systematisk förteckning | 1992 års register | Årgångsregister