GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Kirja-arvosteluja - Recensioner

Gerald Enckell

Riksarkivets beståndsöversikt. Del 4. Kanmararkivet. Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 8:4. Stockholm 1995, 564 sidor.


Som den andra i ordningen av en planerad serie om sju beståndsöversikter utgav Svenska Riksarkivet i juni 1995 en ståtlig volym över Kammararkivet. En första del i denna serie, kallad Kommittéarkiv, utgavs 1993. Övriga planerade utgåvor avser Medeltiden, Kungl. Maj:ts kansli, utrikesförvaltningen m.m. (planerad utgivning 1995), Riksdagen och dess verk (1996), Centrala civila myndigheter, hovrätter m.m. (1997) och Enskilda arkiv (1997/98). En sjunde del kommer att beskriva specialbestånd, allmänna forskningshjälpmedel, register och kataloger i Riksarkivets forskarexpedition m.m.

Beståndsöversikten över Kammararkivet, inklusive Slottsarkivet, är ett imponerande verk som bör vara av lika stort intresse för finländska forskare som för rikssvenska. Boken redogör ingående, mycket ingående, för Kammarens, senare Kammarkollegiets historik, dess uppgifter under olika tidsepoker samt dess arkiv. Den som i sin forskning använder sig av kammararkivets omfattande handlingar ges här en utomordentlig insikt i bakgrunden och syftena med materialet, vilket underlättar förståelsen för det arkivmaterial forskaren vill studera. Boken kan därför betraktas inte enbart som en beståndsöversikt utan även som en lärobok i svensk förvaltningsadministration.

Kammarkollegiet är Sveriges äldsta ämbetsverk, som först hade en styrande roll, sedan en förvaltande. Dess historia går tillbaka till 1540-talet. Till Kammaren, Gustav Vasas organ för finansförvaltningen, hade fogdar av olika slag att lämna sina räkenskaper för revidering, varefter de arkiverades. År 1634 ombildades Kammaren till ett Kammarkollegium, som var ett av de fem rikskollegierna vars chefer utgjorde förmyndarregering för drottning Kristina. Arkivbeståndet för de ämbetsverk som efterhand avknoppades från Kammarkollegiet, exempelvis Bergskollegium (1637), Kommerskollegium (1651) och Statskontoret (1680) ingår inte i den nu utgivna boken.

Beståndsöversikten är pedagogiskt indelad i sju huvudavsnitt jämte ett separat åttonde avsnitt rörande Slottsarkivet:

1. Kammarens arkiv och handlingar före 1630 (sid. 31-119);
2. Kammarkollegiets arkiv 1618-1879 (sid. 120-180);
3. Reduktions- och räfstmyndigheternas arkiv 1655-1814 (sid. 181-225);
4. Främmande provenienser (sid. 226-286);
5. Räkenskaper efter 1630 (sid. 287-383);
6. Specialsamlingar (sid. 384-388);
7. Kammararkivets ämbetsarkiv (sid. 389-393);
8. Slottsarkivet (sid. 394-491).

I slutet av boken finns ordförklaringar, en litteraturöversikt och ett omfattande sökordsregister.

I det följande kommer de åtta huvudavsnitten att översiktligt belysas och kommenteras, där förekomsten av finländskt och livländskt material särskilt kommer att uppmärksammas.


1. Kammarens arkiv och handlingar före 1630

Detta arkiv är inte proveniensmässigt ordnat, dvs efter den dåtida förvaltningens struktur, utan består av en rad strödda serier som sammanförts till större samlingar fogderäkenskaper som ingår i de s.k. Landskapshandlingarna samt en rad andra ämnessamlingar vilka i vissa fall även innehåller senare material.

Landskapshandlingarna utgörs av fogdarnas räkenskaper 1530-1630, dvs uppbördsräkenskaper, jordeböcker och tiondelängder, arkiverade landskapsvis. Landskapshandlingarna avseende Finland har överlämnats till Finska Riksarkivet. Dock finns bland Norrlands handlingar visst material för Österbotten, bland Norrlands lappmarkers handlingar finns visst material för Kemi Lappmark och bland prostarnas tiondelängder har en volym avseende Åbo stift 1552-1553 blivit kvar i Sverige.

Samlingen Baltiska fogderäkenskaper 1561-1629 upprättades 1930 och omfattar räkenskaper för 61 fögderier i Estland, Ingermanland, Livland och Ösel. Beståndsöversikten förtecknar detaljerat innehållet i detta arkiv.

Bland handlingarna före 1630 finner forskaren två hyllmeter Älvsborgs lösen 1571, bl.a. för Åbo stad. Den finländska delen av Älvsborgs lösen 1613 överlämnades 1864 till Finska Riksarkivet.

En särskild samling om 22 volymer (2 hyllmeter) Strödda finska räkenskaper och handlingar utgörs av en överbliven rest handlingar 1537-1806 som inte överlämnats till Finland och som heller inte ingår i samlingen Finska cameralia (se nedan). Här finns bl.a. handlingar rörande slott och kungsgårdar (1500- och 1600-tal), stifts-, hovrätts- och skolräkenskaper (1787-1806) - något oegentligt redovisade i beståndsöversikten bland arkivmaterial före 1630.


2. Kammarkollegiets arkiv 1539-1932

Kansliets handlingar (5.310 volymer, 509 hyllmeter) omfattar främst kollegiets protokoll, diarier, registratur, Kungl. brev och remisser samt skrivelser till Kungl. Maj:t. Här finns även de släktforskaren synnerligen viktiga Befordringsakterna (1650- 1879, 256 volymer) och samlingen Eder (19 volymer), till vilka det finns alfabetiska kortregister i Svenska Riksarkivets forskarexpedition. Akterna består av ansökningar till olika civila tjänster, där de sökande ofta bifogat en meritförteckning, samt av kansliets beslut. Dessa samlingar omfattar även många finländare.

Som bekant överlämnades huvuddelen av Kammarens och från 1634 Kammarkollegiets finländska handlingar till Finland 1810/11 och 1864, dvs Landskapshandlingar eller fogderäkenskaper med tillhörande jordeböcker, tiondelängder, mantalslängder och avkortningslängder. På 1630-talet tillkom tre landskontor, vilka under början av 1700-talet kom att kallas provinskontor. Dessa beredde främst ärenden om jordbeskattning och kronodomäner, tex skatteköp och skattläggningar samt frågor rörande jordeböcker och krononybyggen. Tredje provinskontoret som till en början kallades det fin- och livländska, efter 1721 det finländska kontoret, handlade ärenden från de norrländska länen, Finland och Östersjöprovinserna. Tredje provinskontorets arkiv blev svårt ödelagt i den brand som 1802 drabbade kollegiet och de kvarvarande resterna är illa brand- och fuktskadade. Det räddade materialet som huvudsakligen innehåller handlingar 1687-1809 omfattar endast 393 volymer eller 34 hyllmeter. Vid Svenska Riksarkivet finns en förteckning över detta material, uppgjord 1964 av arkivarie J. Koit. Skadade volymer är rödmärkta och får ej användas.

Bland de s.k. ämnessamlingarna redogör beståndsöversikten kortfattat för samlingen Finska cameralia. Avsikten var ännu vid slutet av 1800-talet att dessa handlingar skulle utnyttjas som bytesobjekt med Finland. Något byte kom dock aldrig till stånd. Finska cameralia omfattar 120 volymer (10 hyllmeter) och består bl.a. av:

- fogderäkenskaper 1541-1668 (9 volymer);
- jordeböcker m.m. 1547-1766 (11 volymer);
- landsböcker och verifikationer 1637-1805 (8 volymer);
- mantalslängder 1546-1683 (5 volymer);
- rannsakningar 1588-1694 (3 volymer);
- restantie- och avkortningslängder 1581-1706 (5 volymer); och
- tullräkenskaper 1541-1774 (14 volymer).

En förteckning över Finska cameralia, uppgjord av arkivarie E. Malmsten, finns vid Svenska Riksarkivets forskarexpedition.

I samlingen Grev- och friherreskap finns två volymer avseende Kajana 1658-1675 och Gamla Karleby, Ijo och Kimito. Handlingar avseende grevskapet Korsholm och Vasa har överflyttats till Gabriel Gabrielsson Oxenstiernas samling vid Riksarkivet (ej ingående i Kammararkivet).

De 99 serierna Likvidationer från 1500- och 1600-talen, ordnade efter yrken eller myndighet, utgörs av akter i vilka enskilda personers eller korporationers fordringar på svenska kronan reglerades. Samtliga serier är upplagda alfabetiskt och det finns även ett fullständigt alfabetiskt kortregister i Svenska Riksarkivets forskarexpedition. Även här finner man många finländare.


3. Reduktions- och räfstmyndigheternas arkiv 1432-1747

Bakgrunden till detta arkiv är godsavsöndringarna till adeln i form av donationer, förpantningar och köp samt reduktionen av dessa efter 1682 och de ofrälse ståndens missnöje med förmyndarregeringen och rådets politik under Karl XI:s minderårighet. Till detta viktiga arkiv finns omfattande person- och ortsregister. Här finns mycket material från Sveriges erövrade provinser, östersjöprovinserna samt även från Finland, exempelvis 3 volymer från Reduktionskommissionerna i Åbo och Björneborgs län 1683-1685 samt Nylands och Tavastehus län 1683-1684.


4. Främmande provenienser

Härmed avses arkiv med främmande ursprung i förhållande till Kammarkollegiets huvuduppgifter, såsom livgedingsarkiven , kommittéarkiv och vissa enskilda arkiv. Bland Strödda militära handlingar efter 1630 finns två volymer från Finska generalkrigskommissariatet 1793-1795. Arkivet över den Svenska förvaltningen i Estland omfattar 59 volymer för åren 1420-1710.


5. Räkenskaper efter 1630

Här finner forskaren främst de s.k. Länsräkenskaperna (1631-1820), vilka utgör en fortsättning på de fogderäkenskaper man finner bland Landskapshandlingarna i avdelning 1 av beståndsöversikten. Omkring 1630 hade ansvaret för uppbörden av skatter överflyttats från fogdarna, som insänt sina räkenskaper direkt till Kammaren för revision, till landshövdingarna i de olika länen som tillkom vid denna tid. Landshövdingarna kom att bli en mellaninstans mellan fogdarna och Kammaren. Till sin hjälp hade landshövdingarna länsbokhållare, vilka på basis av fogdarnas uppgifter upprättade landsböcker, som utgjorde ett bokslut för hela länet. Till landsbokhållarnas, som från 1719 kallades landskamrerare, åligganden hörde att som chefer för landskontoren årligen till Kammarkollegiet inleverera ett exemplar av landsboken medan ett andra exemplar stannade kvar vid landskontoret (som numera förvaras vid landsarkiven).

Bland viktigare verifikationer till landsböckerna hörde jordeböcker, mantalslängder, tiondelängder, saköreslängder, ödeslängder, restlängder, säteri- och frälselängder samt ryttarlängder. Jordeböckerna och mantalslängderna har senare utbrutits till separata serier. De finländska delarna finns som bekant vid Finska Riksarkivet.

Bland räkenskaperna efter 1630 finns en liten serie Strödda militieräkenskaper efter 1630 som innehåller 135 volymer svensk-finska militieräkenskaper 1630-1840, bl.a. 8 volymer regementsräkenskaper avseende enstaka år för en rad regementen. Denna rest blev kvar i Kammararkivet när huvuddelen militära räkenskaper på 1800-talet överfördes till Krigskollegiets arkiv (numera vid Svenska Krigsarkivet).

Bland räkenskaperna efter 1630 finns flere tusen volymer tyska och baltiska räkenskaper rörande Sveriges krig i utlandet, där de baltiska räkenskaperna utgör en fortsättning på de Baltiska fogderäkenskaperna, omnämnda ovan i beståndsöversiktens avdelning 1. Dessa räkenskaper kan jämföras med de svenska och finländska länsräkenskaperna med inslag av jordeböcker, kvarntullslängder och liknande, men har en mera militär karaktär än dessa genom att provianträkenskaper och krigsfolkets avlöningsrullor ingår i materialet. Vid presentationen av beståndsöversikten vid Riksarkivet påpekade arkivrådet Helmut Backhaus att materialet om Sveriges utländska provinser 1561-1810 sammanlagt omfattar inte mindre än 570 hyllmeter, varav 537 hyllmeter räkenskaper och 33 hyllmeter material från den centrala förvaltningen. Därutöver finns mycket material som inte är sammanfört i akter utan ligger på olika ställen i kammarkollegiets och reduktionsmyndigheternas arkiv. Beståndsöversikten jämte de särskilda förteckningarna vid Riksarkivet är därför viktiga hjälpmedel för forskaren för att få ett grepp om det omfattande materialet.

Länsräkenskaperna för Kexholms län 1637-1705 har överlämnats till Finska Riksarkivet. Det Estländska generalguvernementets arkiv finns dock i Dorpat och det Livländska generalguvernementets arkiv i Dorpat och Riga.


6. Specialsamlingar

Efter reformationen förstördes eller skingrades huvuddelen av klostrens och kyrkornas boksamlingar. Många av bokbladen kom att användas som pergamentsomslag och pärmfyllnader till Kammarens och fogdarnas räkenskaper 1530-1620. Till stor del sitter de fortfarande kvar kring räkenskaperna. Antalet medeltida pergamentsomslag som på detta sätt bevarats uppgår till över 17.000. Dessa har i huvudsak förtecknats, men torde knappast vara av större intresse för släktforskaren.


7. Kammararkivets ämbetsarkiv

Kammararkivet var fram till 1921 ett utredande kontor i Kammarkollegiet. Dess ämbetshandlingar torde inte ha något större intresse för släktforskaren, då de i huvudsak omfattar material som sammanhänger med dess roll som arkivdepå.


8. Slottsarkivet

Slottsarkivet tillkom 1891. Sedan 1964 är Slottsarkivet en arkivdepå lokaliserad i Stockholms slott för hovets arkiv, underställd Riksarkivet. Slottsarkivets samlingar utgörs av de olika hovmyndigheternas och de kungliga slottens arkiv, serier av reviderade räkenskaper samt kartor och ritningar. I flere av samlingarna ingår personalstater, exempelvis för Hovstallet, Hovkontoret och Klädkammaren, där man kan finna enstaka finländare. Under 1570-talet fanns en särskild klädesskrivare i Finland för att förse krigsfolket med det nödvändiga löneklädet.

Vid mitten av 1500-talet tillskapade Gustav Vasa en borgrätt som skulle hålla borgstämma med kungens hovfolk i alla mål som rörde dessa. Med Karl XI:s hovartiklar 1687 fick borgrätterna sin senare utformning med två olika instanser. Övre Borgrätten var från 1687 fram till 1844 rättsinstans (domstol) för adliga hovanställda samt hade även till uppgift att förrätta bouppteckningar och arvsskiften efter adliga hovtjänstemän. Bouppteckningarna finns vid Slottsarkivet, där det även uppgjorts ett personregister. Nedre Borgrätten var intill 1844 motsvarande instans för de ofrälse hovtjänstemännen, dock att större brottmål hänfördes till Övre Borgrätten. Besvär över Nedre Borgrättens domar kunde föras till Övre Borgrätten. Bouppteckningarna vid Nedre Borgrätten förvaras vid Stockholms stadsarkiv.

Hovstatsräkenskaperna är arkiverade i en serie för Konungens hov och i separata serier för änkedrottningars och furstliga personers hov.


Genos 66(1995), s. 185-188

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1995 års register | Årgångsregister