GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Noter | Källförteckning | Selostus | Artikelns slut ]

Uppbåds(1904-Krets)nämnderna 1881-1905

Krigskommissarier och sekreterare

Jur. lic. Åke Backström, Helsingfors

Finlands enda arméförband 1869-80 var Livgardets 3., finska, skarpskyttebataljon [1] (cit. Finska Gardet), som med heder deltog i rysk-turkiska kriget 1877-78. Situationen förändrades radikalt 1.1.1881, då "Wärnepligtslagen" 27.12.1878 trädde i kraft. Den förutsåg bildandet av en bataljon i varje län, dvs. följande åtta bataljoner. [2]

1., Nylands, finska skarpskyttebataljon [3]
2., Åbo, finska skarpskyttebataljon
3., Vasa, finska skarpskyttebataljon
4., Uleåborgs, finska skarpskyttebataljon
5., Kuopio, finska skarpskyttebataljon
6., S:t Michels, finska skarpskyttebataljon
7., Tavastehus, finska skarpskyttebataljon
8., Viborgs, finska skarpskyttebataljon

Finska Gardet kvarstod, varjämte 17.4.1889 bildades Finska dragonregementet i Villmanstrand. Varje skarpskyttebataljon bestod av fyra kompanier, dragonregementet av sex skvadroner.

Ända till 1881 hade den finska militären grundat sig på värvade trupper - tidvis även indelta [4] - medan den nya lagen introducerade den redan från 1874 i ryska armén anammade allmänna värnplikten. Tjänstetiden i aktiv trupp bestämdes till tre år, med två år i reserven. De, som omedelbart inskrevs vid reserven, [5] hade en tjänstetid om fem år, med plikt att deltaga i årliga lägermöten de tre första åren. Dessa bestämmelser var i kraft enbart under fredstida förhållanden. Genom lottdragning [6] fastställdes om den värnpliktige i fråga skulle inträda i aktiv trupptjänst eller överföras direkt i reserven.

Manskapet vid samtliga nygrundade bataljoner bestod från första början av värnpliktiga, medan Finska Gardet genomgick en treårig övergångstid (1881-83), då en tredjedel av manskapet varje år hemförlovades och ersattes med värnpliktiga. Samma princip gällde för dragonregementet, som inom tre år (1890-92) bringades till full fredstida numerär.

Medan varje förband tidigare skött sin värvning, var man nu tvungen att tillgripa andra åtgärder. För skötseln av värnpliktsärenden indelades varje län i sk. uppbådsområden. [7] Normalt var län och uppbådsområde synonyma begrepp, med följande undantag: Åbo och Björneborgs län delades i två uppbådsområden (Åbo och Björneborg), Viborgs län i två uppbådsområden (Viborg och Kexholm, från 1895 Sordavala), Kuopio län i två uppbådsområden (Kuopio och Joensuu), Vasa län i två uppbådsområden (Vasa och Jyväskylä, 1885-98 Etseri) samt Uleåborgs län från 1887 likaså i två uppbådsområden (Uleåborg och Oulais, från 1900 Brahestad).

I motsats till vad fallet var 1920, då det sk. uppbådsverket grundades som en central myndighet för handläggningen av värnpliktsärenden, var de uppbådsnämnder [8] som grundades i varje uppbådsområde, direkt underställda guvernören i respektive län. Nämndens ordförande var en av senaten utnämnd krigskommissarie, ständiga ledamöter en av guvernören därtill förordnad "juridiskt bildad person", som tillika förde protokoll jämte en av krigsbefälet utsedd officer från närmaste (finska) trupp. [9] Då nämnden sammanträdde på de skilda uppbådsområdenas samlingsställen, [10] förstärktes den med tre ledamöter från varje till området hörande kommun, som hade rösträtt endast i frågor rörande den egna kommunen.

Under tiden 1881-1905 fanns det i landet sammanlagt 51 krigskommissarier och 63 sekreterare, samtliga uppräknade i efterföljande förteckning. [11] Av de förstnämnda var 38 finska militärer (3 x 2), 6 ryska militärer samt 4 civila. Av de sistnämnda hade 50 avlagt domarexamen [12] (1 x 2), medan 11 saknade dylik kompetens (1 x 2), men på grund av sin civila tjänst eller befattning kunde anses vara "juridiskt bildade".

Av de finska militärerna hade 20 absolverat kadettkåren i Fredrikshamn, medan 18 förskaffat sin utbildning på annat håll, de flesta i Ryssland.

De civila krigskommissarierna var i 5 fall kronofogdar. En kommissarie hade lantbruksråds titel och hade genomgått kadettkåren (löjtnant), varför han lika väl kunde klassificeras som den 21. finske kadettofficeren.

Uppbådsnämnderna benämndes från 1904 kretsnämnder, utan principiell inverkan på deras sammansättning.

Andra instans i värnpliktsfrågor var de sk. länenämnderna. I dessa var guvernören ordförande. Ledamöter var landssekreteraren, en stabs- eller äldre överofficer från närmaste (finska) trupp samt två av guvernören bland länets kommunalordförande utsedda personer. Protokollet fördes av den som guvernören härtill utsett. Länenämnderna faller utanför området för förevarande undersökning.

Värnpliktslagen fungerade i stort sett klanderfritt i tjugo års tid, tom. 1901. Uppbådsnämndernas ordförande och ledamöter var kompetenta och fosterländskt sinnade personer, som skötte sina icke alltid okomplicerade uppgifter med all heder. I Ryssland hade de nationalistiska kretsarna under tiden börjat erhålla allt vidare understöd och trycket på tsaren blev starkare i syfte att bringa storfurstendömet, en gång för alla, under rysk lag och ordning, något som på varmaste understöddes av generalguvernör Nikolaj Ivanovitj Bobrikov i Helsingfors. Det var i synnerhet den egna finska militären, som var en nagel i ögat på de styrande. Genom att bringa värnpliktsfrågorna i samklang med det i Ryssland rådande systemet ansåg man sig kunna slå två flugor i en smäll: göra sig av med den finska militären och tvinga de finska värnpliktiga ynglingarna att göra tjänst vid i Ryssland stationerade ryska truppförband.

För första gången tillgrep man nu rikslagstiftningen. Ärendet behandlades i ryska riksrådet, till vilket kallades två senatorer från Helsingfors, Erik Ossian Bergbom och Mikael Leonard von Blom, som icke ansåg sig ha orsak att protestera mot tillämpningen av februarimanifestet 1899. Inom riksrådet rådde det oaktat en för Finland välvillig stämning, ty den positiva fraktionen leddes av den mäktige finansministern Sergej Juljevitj Witte. Den var redo att fastställa övre gränsen till 12 000 man, som lantdagen föreslagit, treårig tjänstetid, förläggning inom storfurstendömet samt förbud mot att placera finska värnpliktiga i ryska förband. Nu fann tsaren det opportunt, att låta sammankalla en "specialkonferens", som i motsats till riksrådet förordade den proposition av generalstaben, som urtima lantdagen 1899 förkastat. Nikolaj II godkände specialkonferensens förslag och resultatet var manifestet angående stadfästelse av ny värnpliktsförordning 12.7.1901. Under samma datum utfärdades en förordning om upplösning av de finska skarpskyttebataljonerna, något som drog ut till efter årsskiftet.

Inte nog härmed. Efter ett av Bobrikov 10.11.1901 vid besök i Villmanstrand framprovocerat offentligt uppträde med dragonregementets kommendör, överste Oskar Teodor Schauman, insände denne samma dag sin avskedsansökan, 11.10. följd av regementets officerskår. Schauman överfördes i reserven 23.11. [13] och regementet upplöstes 7.12. Finska kadettkåren indrogs härefter 20.7.1903. Finska Gardet var åter landets enda arméförband!

I och med den nya värnpliktsförordningens ikraftträdande hårdnade folkets motstånd mot denna blatanta form av förryskning. Uppbådsnämndernas ordförande och ledamöter avgick, vägrade deltaga i de till april-maj 1902 utlysta uppbåden eller sjukanmälde sig. Ytterst flyttade sig motståndet nu till de uppbådade själva, ty makthavarna hade inga större svårigheter att finna undfallenhetsofficerare och -jurister att bekläda de vakanta posterna. Av landets befolkning ansågs uppbåden vara olagliga och de värnpliktiga uppmanades utebli från förrättningarna, något som väckte stark genklang hos de unga själva, konsekvenserna till trots. [14] Av 855 i Helsingfors uppbådade anmälde sig endast 57, en summa som följande dag sjönk till 38, av vilka 31 godkändes. [15] Inom hela landet var antalet värnpliktiga detta år 25 080, men 14 642 (58.4 %) underlät att anmäla sig. Allt detta för att få ihop 180 man till Finska Gardet! [16]

Granskar man uppbådsnämndernas sammansättning 1902-03 samt i synnerhet 1904-05, lägger man märke till den försämring av kvaliteten de har att uppvisa. Ett antal ordförande, liksom sekreterare, kan otvetydigt kvalificeras som undfallenhetsmän eller opportunister. [17] Det avgörande steget tog makthavarna, då de framtvingade en utnämning av sex ryska kaptener - sannolikt tjänstgörande vid lokala förband - i Åbo, Tavastehus, Sordavala, Vasa, Jyväskylä och Uleåborg, att som krigskommissarier leda förhandlingarna vid respektive uppbådsnämnder. Kunde förnedringen ha varit större?

Det verkade från början klart, att motståndarna till uppbåden icke i längden kunde uppvisa samma vackra resultat som år 1902. Trycket från de ryska myndigheternas sida, enkannerligen Bobrikovs genom censurförordningen stärkta ställning, parad med det gammalfinska regeringspartiets agitation och välvilligt bistånd av landets prästerskap, föranledde allt flera värnpliktiga att infinna sig till uppbåden 1903-04, må vara, att de av Kagalen ledda motståndarna också på sina håll kunde inregistrera resultat. Under efterdyningarna av denna folket splittrande tvekamp följde 16.6.1904 attentatet mot Bobrikov, som avled 17.6. Följande månad (28.7.) följde i S:t Petersburg attentatet mot ministerstatssekreteraren för Finland Vjatjeslav Konstantinovitj von Plehve, som dog på stället. Tsaren var nu tvungen att ändra sin politik och stoppa förryskningsåtgärderna - åtminstone övergående. Men han kunde inte förmå sig själv att slopa den hatade värnpliktsförordningen och ersätta den med lagen av 1878, eller låta utarbeta en ny lag med ständernas hjälp. I stället valde han en annan väg. Manifestet angående inställande tills vidare av tillämpningen av värnpliktsförordningen 1901 emanerade 29.3.1905.

Det var givet, att då ingen värnpliktslag mera existerade, Finska Gardet icke kunde kompletteras med nya värnpliktiga och förty måste upplösas. Så skedde genom reskript 7.8.1905, följd av befälets överförande på indragningsstat 19.2.1906. Den finska militären hade härmed upphört att existera och skulle ej återuppstå förrän det skickelsedigra året 1918.


Noter

[1]   Sitt ordningsnummer 3 erhöll bataljonen genom kejs. dagorder 1./13.9.1871.

[2]   Se närmare K 24.3.1879.

[3]   Förläggningsort Helsingfors. Den indelta bataljonen med samma namn, men ordningsnumret 8 (1856-68) hade varit förlagd i Borgå.

[4]   På grund av det sk. Krimkriget uppställdes 1855-56 nio indelta bataljoner, som upplöstes 1868.

[5]   För reservtjänstgöringen grundades sammanlagt 32 reservkompanier, 4 för varje bataljon (och län).

[6]   Från lottdragningen var undantagna invånarna i Lappmarkens härad av Uleåborgs län.

[7]   L 1878 kap. VI (§§ 37-41).

[8]   L 1878 kap. VII (§§ 42-59).

[9]   Emedan officerarna i flesta fall tjänstgjorde endast en kort tid som ledamöter, har de icke medtagits i förevarande undersökning. Ett undantag var löjtnant Georg Herman August Wärnhjelm vid 8., Viborgs, bataljon, som var ledamot 1881-84.

[10]   Enl. Estlander, a.a. III, s. 157 var antalet samlingsställen 427.

[11]   Personalia för samtliga krigskommissarier är fullständiga med undantag av en (Cronhjelm) vars dödsdag 1920 är okänd. Av sekreterarna har en (Engström) inte kunnat identifieras.

[12]   Detta förutsatte domarexamen eller juris utrisque kandidat examen. Största delen av juristerna hade vice häradshövdings titel.

[13]   Det fria Finland hedrade Schaumans insats genom att utnämna honom till generalmajor i reserven 1919. Han avgick ur militärtjänsten 1924 och avled 1931.

[14]   Emigrationen till utlandet, främst Förenta Staterna, steg under dessa ofärdsår rekordartat. Vid ett möte av deltagare i uppbördsstrejkerna 14.11.1934 stiftades en speciell minnesmedalj, närmast för dem, som uteblev från de olagliga värnpliktsuppbåden 1902-04. Se Wrede, a.a., s. 305 ff.

[15]   Estlander, a.a. III, s. 153 f.

[16]   Estlander, a.a. III, s. 157.

[17]   Typiskt är, att ingen av dessa officerare - i den mån de var vid liv 1918 - deltog i frihetskriget. Den ende, som efter kriget inskrevs i finska arméns rullor var överste Uno Eugen Elfvengren, sommaren 1918. Han avled 1927.


Nylands län

Krigskommissarie (Helsingfors)
1881-1896 Ehrnrooth, Adolf Reinhold Viktor, generalmajor, f. 20.7.1832 i Sulkava, d. 31.5.1896 i Helsingfors.
1896-1902 Savonius, Selim Viktor, överste. f. 2.6.1840 i Tyrvis, d. 28.2.1910 i Helsingfors.
1902-1905 (tf.) Strandman, Alexander Maximilian, kapten, överstelöjtnant (överste), f. 7.10.1856 i Kivinebb, d. 8.2.1933 i Helsingfors.

Sekreterare (Helsingfors)
1881-1901 Sourander, Gustav Jakob, VH, f. 11.11.1850 i Helsingfors, d. 24.3.1923 i Borgå.
1901-1902 tf. Carlson, Gösta Filip, VH, f. 19.6.1867 i Björneborg, d. 24.11.1919 i Helsingfors.
1902-1903 tf. Uotila, Eljas Verner, JUK, HA, f. 17.8.1866 i Urdiala, d. 9.7.1911 i Baku, Ryssland.
1903-1905 tf. Flodin, Alfons, HA, f. 6.7.1864 i Heinola, d. 16.1.1929 i Helsingfors.


Åbo och Björneborgs län

Krigskommissarie (Åbo)
1881-1903 Uggla, Karl Alfred, kapten, f. 1.9.1831 i Lappträsk, d. 23.2.1912 i Åbo.
1903-1905 Vakulovski, Alexander, kapten (rysk), f. 1863.

Sekreterare (Åbo)
1881-1892 Alander, Axel Emil, VH, f. 20.5.1845 i Tavastkyro, d. 17.6.1892 i Åbo.
1892-1903 Rothström (sen. Rainesalo), Ernst Richard, HA, VH, f. 8.4.1864 i Euraåminne, d. 16.8.1929 i Helsingfors.
1903-1904 Vakant
1904-1905 Wuorinen, Valdemar Viktor Johannes, HFEx, f. 27.11.1873 i Ilmola, d. 18.6.1915 i Åbo.

Krigskommissarie (Björneborg)
1881-1902 Gräsbeck, Georg Oskar, överste, f. 18.1.1837 i Jorois, d. 15.5.1902 i Björneborg.
1902-1903 tf. Glansenstjerna, Lars Magnus Vladimir, överstelöjtnant (överste), f. 12.10.1854 i Heinola, d. 19.6.1906 i Irkutsk, Ryssland.
1903-1905 Elfvengren, Uno Eugen, överstelöjtnant (överste), f. 9.9.1855 i Viborg, d. 27.5.1927 i Helsingfors.

Sekreterare (Björneborg)
1881-1893 Schulman, Anders Edvard, VH, f. 15.3.1841 i Hollola, d. 22.5.1893 i Björneborg.
1893-1902 Tigerstedt, Karl Alexander Napoleon, VH, f. 18.1.1857 i Helsingfors, d. (på resa) 10.8.1902 i Kristiania.
1902-1903 tf. Lannér, Karl Jakob, HA, f. 6.9.1823 i Helsingfors, d. 6.10.1910 i Lembois.
1903-1904 tf. Limón, Konrad Henrik, LReg (KrLM), f. 23.10.1868 i Vittis, d. (för egen hand) 2.11.1918 i St. Mårtens.
1904-1905 Forsström, Hjalmar Ferdinand (sen. Hainari, Jalmari Ferdinand), HFEx, HA, f. 18.5.1869 i Tammerfors, d. 4.4.1938 i Helsingfors.


Tavastehus län

Krigskommissarie (Tavastehus)
1881-1890 Costiander, Gustav Robert, överste, f. 16.5.1827 i Åbo, d. 10.3.1892 i Helsingfors.
1890-1897 Stjernvall, Karl Julius, överste, f. 3.12.1840 i Mäntsälä, d. 6.3.1897 i Tavastehus.
1897-1903 Londén, Ludvig, generalmajor, f. 8.5.1843 i Fredrikshamn, d. 7.5.1909 i Bad Nauheim, Tyskland.
1903-1905 Bjeloff, Vasili, kapten (rysk), f. 1862.

Sekreterare (Tavastehus)
1881-1902 Wigren, Richard Leonard, HA VH, f. 14.7.1854 i Åbo, d. 13.1.1913 i Åbo.
1902-1903 Vakant
1903-1904 Renfors, Gustav Eugen Richard, KrLM (HSkr), f. 8.8.1859 i Virdois, d. 18.7.1944 i Tavastehus.
1904-1905 Björkman, Ludvig Hesekiel, VH, f. 21.4.1863 i Vasa, d. 4.1.1930 i Helsingfors.


Viborgs län

Krigskommissarie (Viborg)
1881-1884 Alopaeus, Lorentz Fabian, kapten, f. 21.2.1829 i Kondiolax, d. 9.1.1884 i Viborg.
1884 tf. Öhmann, Gustav Herman, kapten (överstelöjtnant), f. 12.7.1834 i Fredrikshamn, d. 8.10.1914 i Helsingfors.
1884-1901 Baeckman, Voldemar Gustav, lantbruksråd, f. 23.4.1818 i Oniksch, Kurland, d. 23.1.1901 i Viborg.
1901-1903 Tennberg, Johan Verner, överste, f. 6.1.1842 i Tavastehus, d. 21.10.1917 i Viborgs sn.
1903-1905 Cronhjelm af Hakunge, Paul, greve, överstelöjtnant (överste), f. 15.3.1852 i Tiflis, Ryssland, d. 1920 i Petrograd.

Sekreterare (Viborg)
1881 Järnström, Gustav Emanuel, VH, f. 24.1.1843 i Kristina, d. 24.4.1888 i Helsingfors.
1881-1892 Wahlberg, Johannes Emanuel, VH, f. 25.12.1849 i Fredrikshamn, d. 18.5.1895 i Nurmes.
1892-1896 af Frosterus, August Robert, VH, f. 5.2.1863 i Kuopio, d. (för egen hand) 19.6.1896 i Viborg.
1896-1899 Erikson, Hjalmar Agaton, VH, f. 27.1.1850 i Viborg, d. 4.11.1912 i S:t Andrae.
1899-1902 Cajander, Gustav Oskar, HA VH, f. 3.9.1853 i S:t Andrae, d. 20.7.1934 i Villmanstrand.
1902-1905 Vakant

Krigskommissarie (Kexholm, Sordavala)
1881-1883 Lyra, Erik Alfred, major, f. 24.2.1828 i Haukivuori, d. 11.4.1883 i Kexholm.
1883-1894 Ullner, Karl Ludvig Vilhelm, major, f. 16.7.1826 i Helsingfors, d. 7.2.1894 i Kexholm.
1894-1901 Tennberg, Johan Verner, se ovan.
1901-1902 tf. Järnefelt, Oskar Adolf, överstelöjtnant (överste), f. 24.7.1845 i Räisälä, d. 26.12.1913 i Kexholm.
1902-1903 tf Asikanus, Johan Botolf, kapten (överste), f. 17.6.1851 i Valkjärvi, d. 8.3.1919 i Joensuu.
1903-1905 Iltonoff, Eugen, kapten (rysk), f. 1861.

Sekreterare (Kexholm, Sordavala)
1881-1887 Hyrén, Gustav Adolf, VH, f. 6.11.1837 i Savitaipal, d. 15.2.1907 i Viborg.
1887-1898 Cajander, Gustav Oskar, se ovan.
1898-1904 (tf.) Johnsson, Karl Rafael, VH, f. 1.8.1859 i Pielisjärvi, d. 24.3.1904 i Helsingfors.
1904-1905 Relander, Georg Oskar, VH, f. 24.5.1870 i Viborg, d. 31.1.1932 i Maninga.


S:t Michels län

Krigskommissarie (S:t Michel)
1881-1894 Savander, Robert Salomon, generalmajor, f. 5.9.1833 i Jakimvaara, d. 14.5.1901 i S:t Michel.
1894-1895 Vakant
1895-1902 Etholén, Georg Nikolaj, stabskapten, f. 25.9.1836 i Åbo, d. 18.4.1915 i Grankulla vid Helsingfors.
1902-1903 tf. Liikanen (sen. Liikkanen), Karl Simeon, stabskapten (överstelöjtnant), f. 1.4.1869 i S:t Petersburg, d. 25.5.1931 i Tusby.
1903-1905 Krogerus, Karl Reinhold, överstelöjtnant (generalmajor), f. 15.7.1852 i Lovisa, d. 15.3.1926 i Helsingfors.

Sekreterare (S:t Michel)
1881 von Fieandt, Bror Albert, VH, f. 5.6.1852 i S:t Michel, d. 17.9.1894 i S:t Michel.
1881-1883 Grotenfelt, Herman Georg, VH, f. 23.3.1848 i Viborg, d. 28.11.1916 i Jockas.
1883-1884 Vakant
1884-1888 Lang (sen. Langinkoski), Teodor Hjalmar, VH, f. 29.10.1856 i Haukivuori, d. 4.12.1921 i S:t Michel.
1888-1902 Lindegren, Karl Oskar Artur, VH, f. 18.3.1855 i Ilomants, d. 30.8.1905 i S:t Michel.
1902-1903 Vakant
1903-1904 tf. Godenhjelm, Ture Evert, KEx (KrLM, HSkr), f. 22.3.1865 i S:t Michel, d. 31.10.1947 i Alajärvi.
1904-1905 Nurminen, Karl Johan (Kaarlo Juhani), underlöjtnant (KrLM), f. 1.4.1874 i Ruokolax, d. 7.5.1942 i Tammerfors.


Kuopio län

Krigskommissarie (Kuopio)
1881-1882 Andersin, August Fredrik, kronofogde, f. 10.1.1842 i Idensalmi, d. 11.1.1912 i Kuopio.
1882-1889 Kraemer, Karl August, kapten, f. 24.3.1825 i Kymmene, d. 9.3.1889 i Kuopio.
1889-1895 Brummer, Karl Magnus Emil, generalmajor, f. 11.4.1836 i Geta, d. 12.6.1896 i S:t Petersburg.
1895-1902 Bremer, Eugen Robert, generalmajor, f. 27.7.1837 i Lojo, d. 15.8.1914 i Kangasala.
1902-1905 tf. Uggla, Peter Johan(nes), kapten (överste), f. 21.7.1858 i Viborg, d. 16.1.1932 i Helsingfors.

Sekreterare (Kuopio)
1881-1886 Östling, Igor Leonard Fredrik, VH, f. 16.4.1846 i Rautalampi, d. 1.6.1911 i Hyvinge.
1886-1888 Andersin, Karl Odert, VH, f. 3.8.1854 i Pielisjärvi, d. 31.7.1891 i Nyslott.
1888-1891 Argillander, Axel Gottfrid, VH, f. 3.5.1855 i Kuopio, d. 1.2.1930 i Kuopio.
1901-1903 Vakant
1903-1905 Waris, Johan (Juho), VH, f. 31.8.1858 i Kondiolax, d. 13.8.1917 i Kuopio.

Krigskommissarie (Joensuu)
1881-1895 Schroeder, Aron, häradsskrivare, f. 28.6.1838 i Ruskeala, d. 23.10.1895 i Joensuu.
1895-1896 Vakant
1896-1903 Nordenswan, Anders Otto, överstelöjtnant, f. 28.11.1848 i Janakkala, d. 24.9.1915 i Helsingfors.
1903-1905 Asikanus, Johan Botolf, kapten (överste), f. 17.6.1851 Valkjärvi, d. 8.3.1919 i Joensuu.

Sekreterare (Joensuu)
1881 Fabritius, Herman Fredrik Kristian, VH, f. 15.12.1846 i Ilomants, d. 18.1.1881 i Kuopio.
1881-1901 Nystén, Johan Alfred, VH, f. 18.10.1843 i Pukkila, d. 10.3.1901 i Joensuu.
1901-1902 tf. Wallenius, Isak William, VH, f. 20.10.1860 i Laukas, d. 1.1.1939 i Helsingfors.
1902 tf. Nystén, Ernst Voldemar, VH, f. 18.5.1875 i Brahestad, d. 6.2.1936 i Kuopio.
1902-1904 (tf.) Johnsson, Karl Albert, VH, f. 14.4.1864 i Joensuu, d. 10.2.1904 i Helsingfors.
1904-1905 Forsblom (sen. Heimo), Kustaa Aleksander, VH, f. 14.3.1864 i Jyväskylä, d. 21.10.1936 i Helsingfors.


Vasa län

Krigskommissarie (Vasa)
1881-1882 Allén, Frans Fredrik, stabskapten, f. 3.9.1829 i Laihela, d. 14.12.1882 i Laihela.
1882-1883 Vakant
1883-1886 Schulman, Alexander Leonard Karl, generallöjtnant, f. 16.9.1819 i Tavastehus, d. 25.9.1890 i Helsingfors.
1886-1889 Blåfield, Robert Gustav Ivar, generallöjtnant, f. 23.3.1829 i Sääksmäki, d. 28.12.1889 i Vasa.
1889-1890 Vakant
1890-1902 Tujulin, Karl Johan, överste, f. 19.7.1834 i Jockas, d. 25.2.1905 i Vasa.
1902-1903 tf. Forstén, Klas Vilhelm Mortimer, stabskapten (kapten), f. 9.6.1853 i Heinola, d. 16.5.1915 i Villmanstrand.
1903-1905 Ivanoff, Ivan, kapten (rysk), f. 1857.

Sekreterare (Vasa)
1881 Söderström, Justus Olof, VH, f. 23.3.1848 i Vasa, d. 28.1.1921 i Kaskö.
1881-1883 Snellman, Henrik, VH, f. 25.5.1848 i Laihela, d. 19.6.1883 i Vasa.
1883-1890 Holmström, Hugo Valdemar, VH, f. 2.11.1853 i Sastmola, d. 19.2.1903 i Sordavala.
1890-1902 Laurén, Lorenzo Otto, VH, f. 29.5.1860 i Jakobstad, d. 21.10.1936 i Vasa.
1902-1903 tf. Gyllenbögel, Karl Natanael, KrLM (KrF), f. 3.3.1859 i Viborg, d. 16.6.1928 i Viitasaari.
1903-1905 tf. Rehell, Karl Johan, KrLM, f. 26.6.1843 i Villmanstrand, d. 21.11.1917 i Vasa.

Krigskommissarie (Jyväskylä, Etseri, Jyväskylä)
1881-1903 Stadius, Otto Vilhelm Alarik, stabskapten, f. 27.4.1836 i Sordavala, d. 10.8.1906 i Lahtis.
1903-1905 Karjagin, Alexej, kapten (rysk), f. 1857.

Sekreterare (Jyväskylä, Etseri, Jyväskylä)
1881-1883 Forssén, Karl Jakob, HA, f. 11.12.1849 i Nykarleby, d. 26.3.1888 i Jyväskylä.
1883-1891 Boije, Otto August, VH, f. 7.11.1846 i Pieksämäki, d. 8.5.1891 i Alavo.
1891-1895 Lilius, Teodor Verner, HA VH, f. 29.5.1864 i Toholampi, d. 20.11.1924 i Helsingfors.
1895-1901 Olsoni, Ilion, VH, f. 8.1.1860 i Viborg, d. 11.8.1910 i Björneborg.
1901-1902 Rosberg, Axel Viktor, VH, f. 23.2.1870 i Helsingfors, d. 6.8.1927 i Borgå.
1902-1903 tf. Hyrkstedt, Johannes, HA, f. 29.3.1860 i S:t Michel, d. 5.8.1914 i S:t Michel.
1903-1904 tf Olander, Johan Viktor, KrLM (PolM), f. 14.3.1860 i Nystad, d. 25.10.1932 i Helsingfors.
1904-1905 tf. Gyllenbögel, Karl Natanael, se ovan.


Uleåborgs län

Krigskommissarie (Uleåborg)
1881-1897 Theslöf, Alexander, kronofogde, f. 19.7.1827 i Närpes, d. 13.7.1897 i Uleåborg.
1897-1903 Sanmark, Artur Voldemar, överste, f. 21.5.1845 i Viborg, d. 16.8.1914 i Borgå.
1902 tf. Schönberg, Gustav Leonard, kapten, f. 10.12.1860 i Viborg, d. 28.10.1902 i Uleåborg.
1903-1905 Pilsudski, Isidor, kapten (rysk), f. 1858.

Sekreterare (Uleåborg)
1881 Okkonen, Nils Jakob, VH, f. 9.5.1846 i Uleåborg, d. 27.2.1881 i Uleåborg.
1881-1885 Toppelius, Johan Zachris, VH, f. 25.11.1851 i Uleåborg, d. 8.6.1885 i Uleåborg.
1885-1888 Winter, Yngve, VH, f. 8.5.1855 i Leppävirta, d. 24.5.1933 i Åbo.
1888-1902 Hintze, Karl Edvard, HA VH, f. 4.8.1864 i Uleåborg, d. 16.4.1915 i Rovaniemi.
1902-1903 Vakant
1903-1904 tf. Burman, Viktor Mauritz, LKan, f. 22.9.1865 i Brahestad, d. 8.1.1941 i Hancock, Michigan, USA.
1904-1905 tf. Engström, Ernst Edvard, f. 1869, levde 1906 i Uleåborg utan att vara skriven där. Vidare öden okända.

Krigskommissarie (Oulais, Brahestad)
1887-1899 Thitz, Ernst Gustav Julius, konteramiral, f. 8.5.1826 i Helsingfors, d. 21.2.1899 i Oulais.
1899 tf. Grönberg, Fredrik Anders, överstelöjtnant, f. 30.5.1857 i Fredrikshamn, d. 29.11.1915 i Valkeasaari, Ingermanland.
1899-1903 Krogerus, Karl Reinhold, överstelöjtnant (generalmajor), f. 15.7.1852 i Lovisa, d. 15.3.1926 i Helsingfors.
1903-1905 Wikberg, Emanuel, kapten (överstelöjtnant), f. 6.4.1849 i Sund, d. 21.3.1905 i Villmanstrand.

Sekreterare (Oulais, Brahestad)
1887-1901 Ingman, Bernt Gustav, VH, f. 29.8.1846 i Uleåborg, d. 18.4.1902 i Brahestad.
1901-1902 Grönroos, Alexander Severin, VH, f. 10.1.1867 i Kristinestad, d. 11.9.1926 i Helsingfors.
1902-1903 Vakant
1903-1905 tf. Schlüter, Lars Hjalmar Johannes, KrLM, f. 5.12.1861 i Uleåborg, d. 27.4.1933 i Jyväskylä.


Förkortningar

HA hovrättsauskultant
HFEx högre förvaltningsexamen
HSkr häradsskrivare
JUK juris utrisque kandidat
KEx kameralexamen
KrF kronofogde
KrLM kronolänsman
LKan landskanslist
LReg länsregistrator
PolM polismästare
VH vice häradshövding


Källförteckning

Alcenius, Elias & Kojonen, Eero, Genealogia Sursilliana - Sursillin suku. Tapiola 1971.

Autio, Veli-Matti, Helsingin yliopisto - Helsingfors universitet. Ylioppilasmatrikkeli - Studentmatrikel 1853-1868. Helsinki 1971.

Backström, Åke, Släkten Thitz och dess förbindelser med ätten Munck (Genos 1982).

Bergholm, Axel, Sukukirja Suomen aatelittomia sukuja I-II. Kuopio 1901.

Bergholm, Axel, Keisarillisen Suomen hallituskonseljin ja senaatin puheenjohtajat, jäsenet ja virkamiehet 1809-1909. Biografisia tietoja. Porvoo 1912.

Bergholm, Axel, Borgå lyceii matriklar 1809-1872. Borgå 1913-14.

Boström, H.J., Wasa hofrätts presidenter, ledamöter och tjänstemän samt hofrätten underlydande lagmän och häradshöfdingar 1776-1914. Helsingfors 1915.

Carpelan, Tor, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna efter 1809 adlade, naturaliserade eller adopterade ätterna. Helsingfors 1942.

Carpelan, Tor, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna I-III. Helsingfors 1954-65.

Colliander, O.I., Suomen kirkon paimenmuisto 19:n vuosisadan alusta nykyaikaan I-II. Helsinki 1910-18 (II:2 mscr. RA).

Dahl, Alexander, Kort historik över Uleåborgs pedagogi och dess efterföljare trivialskolan etc. Tammerfors 1926.

Dalström, Harald, Helsingfors lycei matrikel 1831-1889. GSS XXI. 1952.

Estlander, Bernh., Elva årtionden ur Finlands historia III:1898-1908. 2. uppl. Helsingfors 1930.

Finlands stats-kalender 1881-1905.

Finsk militär tidskrift (FMT) 1881-1901.

Gadd, P.Er., Släktkalender I-III. Helsingfors 1949-60.

Gummerus, Herman, Studentföreningen U.V.:s historia. Helsingfors 1933.

Holmberg, Håkon, Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnantuomarit. Vammala 1959.

Holmberg, Håkon, (Keisarillisen) Suomen senaatin talousosaston puheenjohtajat, jäsenet ja virkamiehet 1909-1918. Elämäkerrallinen luettelo. SSJ XXVI. 1964.

Holmberg, K.G., Suomen lakimiehet. Elämäkerrallisia tietoja - Finlands jurister. Biografiska uppgifter. Helsinki 1926.

Jörgensen, Arne, Nyländska avdelningens matrikel 1640-1868. Helsingfors 1911.

Kannel, Wäinö, Viipurin hovioikeus 1839-1939. Tietoja hovioikeuden historiasta, toiminnasta ja virkakunnasta. Satavuotismuistojulkaisu. Viipuri 1939.

Kuka kukin oli. Henkilötietoja 1900-luvulla kuolleista julkisuuden suomalaisista. Keuruu 1961.

Landgren, Folke, Finländsk släktkalender I 1920. Helsingfors 1920.

Landgren, Folke, Åbo gymnasii matrikel. Ånyo upprättad. Åbo 1944.

Landgren, Folke, Släktkalender IV. Helsingfors 1963.

Laurén, L.L., Wasa trivialskola 1684-1884. Anteckningar med anledning af skolans tvåhundraåriga tillvaro. Nykarleby 1884.

Leijonhufvud, K., Ny svensk släktbok. Stockholm 1905.

Ottelin, Karl, Suomen lääninvirkamiehistön matrikkeli - Finlands landsstatsmatrikel. Wasa 1909.

Polvinen, Tuomo, Valtakunta ja rajamaa. N.I. Bobrikov Suomen kenraalikuvernöörinä 1898-1904. Juva 1984.

Puuska, K.V., Länsisuomalaisen osakunnan nimikirja 1868-1879. Elämäkerrallisia tietoja osakunnan entisistä jäsenistä. Helsinki 1896.

Reuter, Boke, Svenska normallyccum i Helsingfors. Matrikel 1864-1974 I. Ekenäs 1974.

Schauman, K.F.J., Finlands jurister år 1879. Biografiska anteckningar. Helsingfors 1879.

Schulman, Hugo & Nordenstreng, Sigurd, Finska kadettkårens elever och tjänstemän. Biografiska anteckningar 1812-1912. Helsingfors 1912. Supplement (I) 1812-1921 (1922). Supplement II 1812-1940 (1941). Supplement III 1812-1960 (1961).

Schvindt, V., Biografiska anteckningar öfver officerare och civile tjänstemän vid Lifgardets finska skarpskyttebataljon. Helsingfors 1912.

Släktbok. Ny följd I-II. Helsingfors & Borgå 1941-77.

Turun suomalainen yksityislyseo ja Turun suomalainen klassillinen lyseo 1879-1929. Turku 1929.

Uusi sukukirja I-III. Helsinki 1943-70.

Wanne, Olavi, Jyväskylän lyseon satavuotismatrikkelit. Jyväskylä 1958.

Wanne, Olavi, Kuopion lukio. Lukiolaiselämäkerrat 1844-72 SSJ XXII. 1959.

Wanne, Olavi, Vaasan lukio. Lukiolaiselämäkerrat 1844-72 SSJ XXIV. 1963.

Waris, Heikki & Ruutu, Martti, Savokarjalaisen osakunnan matrikkeli 1833-1905. Porvoo 1947.

Wasastjerna, Oskar, Matrikel öfver generaler, stabs- och öfverofficerare vid finska militären den 1 januari 1894. Helsingfors 1894.

Wasastjerna, Oskar, Matrikel öfver generaler, stabs- och öfverofficerare samt läkare vid finska militären den 1/13 januari 1897. Helsingfors 1897.

Wasastjerna, Oskar, Matrikel öfver generaler, stabs- och öfverofficerare samt läkare vid finska militären år 1901. Helsingfors 1901.

Westerlund, A.W., Finlands jurister år 1898. Biografiska anteckningar. Åbo 1898.

Westerlund, A.W., Åbo hovrätts presidenter ledamöter och tjänstemän 1623-1923 I-II. Biografiska och genealogiska anteckningar. Åbo 1923.

Wilskman, Atle. Släktbok I-II. Helsingfors 1912-20.

Wrede, E.F., Finlands utmärkelsetecken. En redogörelse för Finlands officiella och halvofficiella utmärkelse- och minnestecken. Helsingfors 1946.


Personregister

Alander, Axel Emil 124
Allén, Frans Fredrik 126
Alopaeus, Lorentz Fabian 125
Andersin, August Fredrik 126
- Karl Odert 126
Argillander, Axel Gottfrid 126
Asikanus, Johan Botolf 125, 126
Baeckman, Voldemar Gustav 125
Bjeloff, Vasili 124
Björkman, Ludvig Hesekiel 125
Blåfield, Robert Gustav Ivar 126
Boije, Otto August 127
Bremer, Eugen Robert 126
Brummer, Karl Magnus Emil 126
Burman, Viktor Mauritz 127
Cajander, Gustav Oskar 125
Carlson, Gösta Filip 124
Costiander, Gustav Robert 124
Cronhjelm af Hakunge, Paul 125
Ehrnrooth, Adolf Reinhold Viktor 123
Elfvengren, Uno Eugen 124
Engström, Ernst Edvard 127
Erikson, Hjalmar Agaton 125
Etholén, Georg Nikolaj 125
Fabritius, Herman Fredrik Kristian 126
von Fieandt, Bror Albert 125
Flodin, Alfons 124
Forsblom, Kustaa Aleksander 126
Forssén, Karl Jakob 127
Forsström, Hjalmar Ferdinand 124
Forstén, Klas Vilhelm Mortimer 127
af Frosterus, August Robert 125
Glansenstjerna, Lars Magnus Vladimir 124
Godenhjelm, Ture Evert 126
Grotenfelt, Herman Georg 125
Gräsbeck, Georg Oskar 124
Grönberg, Fredrik Anders 127
Grönroos, Alexander Severin 128
Gyllenbögel, Karl Natanael 127
Hainari, Jalmari Ferdinand, se Forsström
Heimo, Kustaa Aleksander, se Forsblom
Hintze, Karl Edvard 127
Holmström, Hugo Valdemar 127
Hyrén, Gustav Adolf 125
Hyrkstedt, Johannes 127
Iltonoff, Eugen 125
Ingman, Bernt Gustav 128
Ivanoff, Ivan 127
Johnsson, Karl Albert 126
- Karl Rafael 125
Järnefelt, Oskar Adolf 125
Järnström, Gustav Emanuel 125
Karjagin, Alexej 127
Kraemer, Karl August 126
Krogerus, Karl Reinhold 125, 128
Lang, Teodor Hjalmar 126
Langinkoski, Teodor Hjalmar, se Lang
Lannér, Karl Jakob 124
Laurén, Lorenzo Otto 127
Liikanen, Karl Simeon 125
Liikkanen, Karl Simeon, se Liikanen
Lilius, Teodor Verner 127
Limón, Konrad Henrik 124
Lindegren, Karl Oskar Artur 126
Londén, Ludvig 124
Lyra, Erik Alfred 125
Nordenswan, Anders Otto 126
Nurminen, Karl Johan (Kaarlo Juhani) 126
Nystén, Ernst Voldemar 126
- Johan Alfred 126
Okkonen, Nils Jakob 127
Olander, Johan Viktor 127
Olsoni, Ilion 127
Pilsudski, Isidor 127
Rainesalo, Ernst Richard, se Rothström
Rehell, Karl Johan 127
Relander, Georg Oskar 125
Renfors, Gustav Eugen Richard 124
Rosberg, Axel Viktor 127
Rothström, Ernst Richard 124
Sanmark, Artur Voldemar 127
Savander, Robert Salomon 125
Savonius, Selim Viktor 123
Schlüter, Lars Hjalmar Johannes 128
Schroeder, Aron 126
Schulman, Alexander Leonard Karl 126
- Anders Edvard 124
Schönberg, Gustav Leonard 127
Snellman, Henrik 127
Sourander, Gustav Jakob 124
Stadius, Otto Vilhelm Alarik 127
Stjernvall, Karl Julius 124
Strandman, Alexander Maximilian 124
Söderström, Justus Olof 127
Tennberg, Johan Verner 125
Theslöf, Alexander 127
Thitz, Ernst Gustav Julius 127
Tigerstedt, Karl Alexander Napoleon 124
Toppelius, Johan Zachris 127
Tujulin, Karl Johan 126
Uggla, Karl Alfred 124
- Peter Johan(nes) 126
Ullner, Karl Ludvig Vilhelm 125
Uotila, Eljas Verner 124
Wahlberg, Johannes Emanuel 125
Vakulovski, Alexander 124
Wallenius, Isak William 126
Waris, Johan (Juho) 126
Wigren, Richard Leonard 124
Wikberg, Emanuel 128
Winter, Yngve 127
Wuorinen, Valdemar Viktor Johannes 124
Öhmann, Gustav Herman 125
Östling, Igor Leonard Fredrik 126


Selostus

Åke Backström: Kutsunta(1904- Piiri)lautakunnat 1881-1905. Sotakomissaarit ja sihteerit

Suomen ainoa joukko-osasto vuosina 1869-80 oli Henkikaartin 3. suomalainen tarkk'ampujapataljoona eli Suomen Kaarti. Vuoden 1878 asevelvollisuuslaki, joka astui voimaan 1.1.1881, edellytti pataljoonan muodostamista kuhunkin lääniin. Suomen Kaarti säilytettiin, ja 17.4.1889 muodostettiin Suomen Rakuunarykmentti Lappeenrantaan. Kuhunkin tarkk'ampujapataljoonaan kuului 4 komppaniaa, rakuunarykmenttiin 6 skvadroonaa. Läänit jaettiin kutsunta-alueisiin, joihin perustettiin kutsuntalautakunnat. Lautakunnan puheenjohtaja oli senaatin nimittämä sotakomissaari, vakinaiset jäsenet kuvernöörin nimittämä juristi, joka piti pöytäkirjaa, ja sotaneuvoston valitsema upseeri lähimmästä suomalaisesta joukko-osastosta. Lautakunnan kokoontuessa sitä vahvistettiin kolmella jäsenellä jokaisesta kutsunta-alueen kunnasta.

Nikolai II antoi helmikuun manifestissa 1899 määrätyn yleisvaltakunnallisen lainsäädännön nojalla 12.7.1901 uuden asevelvollisuusasetuksen, jolla suomalaiset tarkk'ampujapataljoonat hajotettiin ja jonka tarkoituksena oli pakottaa suomalaiset palvelemaan venäläisissä joukko-osastoissa. Myös Suomen Rakuunarykmentti hajotettiin 7.12.1901. Suomalaisista joukko-osastoista jäi jäljelle vain Suomen Kaarti.

Suomalaiset pitivät uutta asevelvollisuusasetusta laittomana. Kutsuntalautakuntien jäseniä erosi, jolloin heidän tilalleen nimitettiin uudet, ja asevelvollisia jäi pois kutsunnoista. Asevelvollisuusasetuksen soveltaminen keskeytettiin toistaiseksi 29.3.1905 annetulla manifestilla. Kun vielä Suomen Kaarti hajotettiin 7.8.1905, oli suomalainen sotaväki lakannut olemasta; se syntyi uudelleen vasta 1918.

Artikkelin lopussa on luettelo kutsuntalautakuntien sotakomissaareista ja sihteereistä.


Genos 67(1996), s. 121-130, 144

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början | Noter | Källförteckning | Selostus ]

Systematisk förteckning | 1996 års register | Årgångsregister